Universitetsbiblioteket Oxfordsystemet Instruktioner för fotnoter och källförteckningar Fotnoter Inom rättsvetenskapen används vanligtvis det s.k. Oxfordsystemet, dvs. det system med fotnoter längst ner på sidan som finns t.ex. i ordbehandlingsprogrammet Word. Denna sorts noter är nödvändiga i vetenskapliga artiklar, uppsatser och böcker, men används sällan i kortare skrivelser i det praktiska rättslivet. 1 Exempelvis i en inlaga till en myndighet är det rimligt att göra en hänvisning inom parantes i den löpande texten. Även läroböcker och handböcker saknar ibland fotnoter. Man kan indela fotnoterna i fem olika huvudgrupper: 2 1) Källangivelse. Detta är förmodligen den viktigaste formen av fotnot. Alla påståenden i en uppsats som inte är egna tankar måste stödjas med källangivelse. Om ni hämtar material från andra källor måste ni givetvis visa varifrån det kommer, annars kan det vara ett plagiat. 2) Dialog. Man kan hänvisa till författare som har en liknande ståndpunkt som en själv. Men man kan även hänvisa till författare som verkar tycka motsatsen, för att visa att en fråga är omtvistad. Det är inte god vetenskap att enbart hänvisa till författare som har samma uppfattning som man själv har. I denna sorts fotnoter är det vanligt att man använder förkortningen jfr (jämför). 3) Avlastning. Här är det frågan om sådant som inte får plats i den löpande texten. Det kan vara sådant som är lite överkurs i förhållande till ämnet man behandlar. Denna sorts fotnoter är mer omdiskuterade. I äldre böcker är det vanligt att fotnoterna tar upp till halva sidan i anspråk. Detta sätt att skriva är numera i allmänhet övergivet. En tumregel bör vara att allt som är viktigt för att förstå uppsatsen också skall vara i den löpande texten. 4) Förklaring. Det är ofta praktiskt att lägga förklaringar, förtydliganden och liknande i fotnoter. 5) Korshänvisning. Ofta behöver man göra hänvisningar till andra delar av uppsatsen, t.ex. Se avs. 3.2. Att använda för många hänvisningar fram och tillbaka kan dock tyda på en dålig disposition. Jensen, Ulf, Rylander, Staffan, Lindblom, Per Henrik, Att skriva juridik, 4:e uppl., Uppsala 2006, s. 84. Se Sandgren, Claes, JT 2005/2006, s. 81. 1 2
Hur gör man referenser? Om vi studerar olika rättsvetenskapliga böcker och artiklar kommer vi att se att det knappast finns ett allmänt vedertaget system att referera. Undantaget kortare artiklar har man dock alltid en källförteckning i slutet på verket. Man brukar därför inte skriva ut hela referenserna i fotnoterna. För att undvika sammanblandningar anser jag att man bör hänvisa till böcker genom att ange författarens efternamn och titel: 3 37 Olsson, Punktskatter, s. 83. När det gäller artiklar bör man istället använda författarens efternamn, förkortning av tidskrift och årtal: 41 Olsson, SvSkT 2004, s. 215. Proposition, utskottsbetänkanden och SOU hänvisas till förkortning och ordningsnummer: 4 52 Prop. 2006/07:13 s. 103. Var sätts fotnoterna? Noterna sätts vanligtvis efter den mening som avses, utan mellanslag mellan punkt och not. Syftar noten på ett enskilt ord, t.ex. ett begrepp, sätts noten efter ordet. I andra vetenskaper förekommer att noter sätts efter ett helt stycke, med avsikten att ge en källa för hela stycket. Denna teknik brukar inte praktiseras inom rättsvetenskapen. Om du skriver ett stycke som baseras på en enda källa kan du istället efter första meningen göra en hänvisning till det verk du stödjer dig på: 5 17 Det följande bygger på Håstad, Sakrätt, s. 75 80. Källförteckning I källförteckningen anger du fullständiga referenser till dina källor. Det är givetvis viktigt att du har med samtliga källor i förteckningen. Du skall däremot inte ha med källor som du inte har använt i uppsatsen, bara för att visa att du har läst dem. Vanligtvis indelas källförteckningen i tre delar, offentligt tryck, litteratur och rättsfallsregister. 3 Jfr Jensen, Rylander, Lindblom, Att skriva juridik, s. 82. Det är dock lika vanligt att man istället använder författarens efternamn och årtal. 4 Det är vedertaget att man inte behöver ha något kommatecken efter propositionens nummer. 5 Se Jensen, Rylander, Lindblom, Att skriva juridik, s. 81.
Offentligt tryck Här listar du propositioner, utskottsbetänkanden och SOU. Källorna anges i kronologisk ordning inom respektive kategori. Vanligen återger man både beteckning och namn: Prop. 2006/07:13 Anpassning av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. Observera att du inte skall ha med lagtext som källor. Du hänvisar till lagar och förordningar i den löpande texten och inte i noterna. Första gången du nämner en författning ska hela författningsbeteckningen skrivas ut: Aktiebolagslagen (2005:551) Om du hänvisar till samma lag upprepade gånger i samma text så kan du använda dig av en vedertagen förkortning av lagen (ABL). Vill du hänvisa till en specifik paragraf kan du antingen skriva ABL 25 kap. 19 eller 25 kap. 19 ABL. Om du har använt annat myndighetsmaterial, t.ex. departementsstenciler eller allmänna råd, skall detta var med i källförteckningen. Även EU-rättsliga förarbeten skall vara med i förekommande fall. Du behöver dock inte ha med direktiv och förordningar. Offentligt tryck(exempel) Propositioner Prop. 1977/78:136 Prop. 2002/03:106 Prop. 2006/07:13 Prop. 2012/13:69 Om ändrade regler för skattetillägg, m.m. Administrativa avgifter på skatte- och tullområdet, m.m. Anpassning av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. Kränkande fotografering Statens offentliga utredningar SOU 1965:23 Uppbördsfrågor SOU 1983:23 Lag om skatteansvar SOU 2007:22 Skyddet för den personliga integriteten SOU 2012:55 En översyn av tryck- och yttrandefriheten SOU 2013:38 Vad bör straffas? Departementsserier Ds 2001:9 Yttrandefrihet för privatanställda. Ds 2002:56 Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv. Ds 2005:38 Tillträde till Förenta nationernas konvention mot korruption.
Myndighetspublikationer JK-beslut 2003-11-05 Dnr 3217-03-30. Följande exempel ur JO:s ämbetsberättelser: JO-beslut 2013/14 s. 39 Dnr 5483-2011 Exempel på beslut som inte finns med i JO:s ämbetsberättelser JO-beslut 2013-12-18 Dnr: 6755-2012 Litteratur Här listar du böcker och artiklar som du har hänvisat till. Här skriver du ut författarens efternamn, förnamn, titel (ev. uppl.), ort och årtal: Olsson, Stefan, Punktskatter rättslig reglering i svenskt och europeiskt perspektiv, Uppsala 2001. Observera det är förlagets ort som skall anges, inte tryckeriets. Du behöver inte ha med förlagets namn. En artikel hänvisas med författarens efternamn, förnamn, förkortning av tidskrift, årtal och sidor: Olsson, Stefan, Förslaget om trängselskatt, SvSkT 2004, s. 207 216. Du behöver inte ha med vilket nummer av tidskriften artikeln var införd i. Litteraturen sorteras i alfabetisk ordning. Vid flera verk av samma författare kan man sortera efter titeln på verket. Både böcker och artiklar skall vara med i samma lista. Du bör inte använda andra studentuppsatser som källor, annat än om de har publicerats i en rättsvetenskaplig tidskrift. Litteratur (exempel) Agel, Anders, Festskrift till Stig Strömholm, Uppsala 1997. Bernitz, Ulf, Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, upplaga 4, Mölnlycke 2010. Dahlman, Christian, Neutralitet i juridisk forskning, Lund 2006. Dahlqvist, Anna- Lena, Skattebrott och skattelagarna, Stockholm 2003. Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis - en kommentar till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, upplaga 4, Stockholm 2012. Edelstam, Gunilla, Förvaltningsmyndigheters utredningsskyldighet - En rättssäkerhetsstudie, Stockholm 1995. Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik, Heuman, Lars, Rättegång IV, Stockholm 2009.
Gräns, Minna, Om hjälpvetenskapernas betydelse för rättstillämpningen och rättsvetenskapen, SvJT 2006/07, s. 782-792. Gäverth, Leif, Festskrift till Nils Matsson, Uppsala 2005. Gäverth, Leif, Oriktig uppgift eller utredningsskyldighet, SN 2005, s. 704-714. Lodin, Sven-Olof, Lindencrona, Gustaf, Melz, Peter, Silfverberg, Christer, Almendal- Simon, Teresa, Inkomstskatt - en läro- och handbok i skatterätt, upplaga 13, Lund 2011. Möller, Lars, Genomsyn av rättshandlingar, SN 2011, s. 529-535. Olsson, Stefan, Förslaget om trängselskatt, SvSkT 2004, s. 207 216. Olsson, Stefan, Punktskatter rättslig reglering i svenskt och europeiskt perspektiv, Uppsala 2001. Peczenik, Aleksander, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, s. 249-272. Peczenik, Aleksander, Juridikens metodproblem, Stockholm 1974. Persson Österman, Roger, Nyquist, Kerstin, Företrädaransvar, SvSkT 2009, s. 85-103. Rättsfallsregister Här listar du de rättsfall du har hänvisat till i uppsatsen. Om du har många rättsfall bör du ha underrubriker för olika domstolar. Om du har med ett antal rättsfall från andra länder än Sverige så behöver de separeras med underrubriker: Rättsfallsregister(exempel) Svenska domstolar Högsta domstolen NJA 1984 s. 384 NJA 1987 s. 201 NJA 2005 s. 856 NJA 2011 s. 444 Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2011 ref. 10 Regeringsrätten RÅ 2000 ref. 41 RÅ 2002 ref. 76 RÅ 2002 ref. 82 RÅ 2005 not 134
Kammarrättsdomar Kammarrätten i Göteborg mål nr 5695-2002 2003-xx-xx. Kammarrätten i Stockholm mål nr 3954-03 2004-xx-xx. Kammarrätten i Sundsvall mål nr 2669-03 2004-xx-xx. Internationella domstolar EU-domstolen C-31/87 Gebroeders Beentjes BV mot Holland [1988] REG 4635 C-324/93 Evans Medical och Macfarlan Smith [1995] REG I-00563 Europadomstolen Franz Fischer mot Österrike (Ansökan nr. 37950/97, dom den 29 maj 2001) Janosevic mot Sverige (Ansökan nr. 34619/97, dom den 23 juli 2002) Manasson mot Sverige (Ansökan nr. 41265/98, dom den 8 april 2003 Rosenquist mot Sverige (Ansökan nr. 60619/00, dom den 14 september 2004 Internetkällor Du skall alltid hänvisa till den tryckta källan, även om du har hittat materialet på nätet eller i någon av de databaser som finns i biblioteket. Som exempel behöver du inte ange Infotorg Rättsbanken som källa, om du har hittat förarbeten där. Endast när det inte finns någon tryckt källa kan du ange den aktuella webbadressen som källa. Du bör också ange när du har läst av webbsidan. Lagkommentarer Hänvisning till Karnov Internet. Hänvisa till specifikt lagrum, not och vid vilket datum informationen hämtas enligt följande exempel, inga länkar behöver anges: Svanberg, Marianne, Mervärdesskattelagen 3 kap. 1, lagkommentar not 97, (1 september 2008, Karnov Internet). Hänvisningar till Zeteo-lagkommentarerna kan lämpligen göras på följande vis: Ange författare och verk, version (enligt datumangivelsen på titelsidan) och Zeteo samt kommenterat lagrum (i stället för sidhänvisning). För ytterligare precisering kan även hänvisning till underrubrik anges, när så är möjligt, inga länkar behöver anges: Andersson, Sten, Johansson, Svante, Skog, Rolf, Aktiebolagslagen (1 april 2008, Zeteo), kommentaren till 25 kap. 50 under 2. Bolagets rättskapacitet.