Sexualbrottsärenden Den forensiska analysen och utvärderingen av erhållna resultat i sexualbrottsärenden är ofta såväl tidsödande som komplicerad vilket tillsammans med ett högt ärendetryck leder till relativt långa handläggningstider. Information om möjligheter och begränsningar, tydligare riktlinjer och prioriteringsgrunder kan underlätta för en snabbare hantering av dessa ärenden på SKL. Text: Ricky Ansell, chef Grova brott/dna/sexualbrott SKL. Foto: Marcus Andrae 12 Antalet sexualbrottsärenden på SKL ökar och har ökat kontinuerligt de senaste åren, med en kraftfull ökning under 2005 som en direkt effekt av den skärpta sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft i april det året. För 2008 bedöms antalet inskickade sexualbrottsärenden passera 1 200. Den stora merparten av de sexualbrottsärenden som skickas för undersökning och analys avser fullbordad våldtäkt eller försök till våldtäkt. Av drygt 1 100 ärenden under 2007 rörde merparten primärt undersökningar avseende biologiska spår och DNA medan endast tjugotalet ärenden enbart rörde andra tekniska undersökningar (exempelvis misstänkt drug spiking, fiberundersökningar eller IT-relaterat). Den stora majoriteten av de begärda tekniska undersökningarna i sexualbrottsärendena berör således enbart SKL:s Biologienhet. Tidsödande undersökningar Eftersökningar av framför allt sperma, vaginalsekret och saliv i dessa ärenden hör till de mest tidsödande undersökningarna och i många lägen måste prioriteringar av de inskickade undersökningsmaterialen göras. De prioriteringar som genomförs baseras bland annat på uppgifter om vad som ska ha hänt och som framkommit i utredningen samt vad den begärda undersökningen syftar till att (be)visa. Andra faktorer som inverkar i prioriteringsgrunderna är givetvis vilka material och spår som finns att tillgå i utredningen samt vilken tid som gått mellan övergreppet och läkarundersökningen då spårprover säkrats. Antalet förövare och eventuella legala samlag i nära anslutning till övergreppet eller andra omständigheter för det enskilda ärendet kan också komma att inverka i de prioriteringar och undersökningar som görs. Tre brottsplatser Med teknisk bevisning och DNA-bärande spår i fokus kan man tala om att det finns tre brottsplatser efter ett sexualbrott som är av intresse att undersöka avseende biologiska eller andra spår. Dessa tre är den fysiska brottsplatsen, målsägaren och gärningsmannen. Var och en med sina möjligheter och begränsningar i att kunna bidra till att klargöra vad som hänt. Av naturliga skäl är det oftast spårprover och andra material från målsägaren som finns att tillgå och som begärs undersökta, mer sällan inkommer material från brottsplats. När det gäller misstänkt gärningsman inkommer dessa prover än mer sällan vilket sannolikt beror på att denne blivit aktuell så pass sent i utredningen att någon spårsäkring eller tillvaratagande av annat material inte bedömts som meningsfullt. De olika brottsplatserna behandlas också olika sett från det juridiska perspektivet, med frivillighet (målsägande), eller tvångsmedel genom beslut om kroppsbesiktning (misstänkt) och beslut om husrannsakan (brottsplatsen).
på SKL Handläggningstider Idag beräknas handläggningstiden för DNA-ärenden antingen som volymbrott eller som grova brott dit sexualbrotten räknas. För just grova brott (DNA) där en uppsjö av olika brottstyper med olika komplexitet och omfattning ingår ger handläggningstiden en relativt otydlig bild av hanteringen. En förändrad syn på hur handläggningstider ska anges med bland annat differentierade tidsangivelser för olika brottstyper eller undersökningstyper ger möjlighet att visa en tydligare bild som är mer användbar för både den interna uppföljningen och för våra mottagare. Tittar man specifikt på handläggningstiden för sexualbrottsärenden där biologiska spår eftersöks har den legat relativt stabilt de senaste åren (se tabell s 14). Det är svårt att ange en rimlig mediantid (50 %) för hanteringen av sexualbrottsärendena eftersom också de varierar mycket sinsemellan. Oavsett detta behöver genomströmningstiderna kortas för att möta såväl häktningstider och andra förtursskäl som ett övergripande behov att inte i onödan fördröja utredningarna. Inte minst bör den så kallade 80 %-nivån (den tid det tar att undersöka och svara ut 80 % av ärendena) kortas betydligt och komma närmare mediantiden. Vi har sedan tidigare insett att en smidigare och snabbare hantering av sexualbrottsärendena inte kan uppnås genom någon enskild förändring. Det är flera olika faktorer, mer eller mindre beroende av varandra, som inverkar i genomströmningstiden och som måste ändras för att hanteringen ska kunna bli effektivare. Det är med andra ord en kombination av faktorer internt och externt som måste till för att få till stånd en rationalisering som ger en varaktig sänkning av handläggningstiden. Klassificering av DNA-ärenden Sedan 2007 använder sig SKL av ett klassificeringssystem av DNA-ärenden för att de ska sorteras till rätt sektion; grova brott eller volymbrott, men också för att de inom respektive Aktuell litteratur och information Best Practice Kriminalteknik, Promemoria RättsPM 2008:07, Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg (åtkomst via Intrapolis). Handbok. Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. NCK, Nationellt centrum för kvinnofrid 2008 (www.nck.uu.se). Läkares säkring av bevis efter sexualbrott viktig del i rättsprocessen, Läkartidningen, 2008;105(9):634-637 (www.lakartidningen.se). Nytt Rape-kit. Uppdaterad och modifierad version av Provtagningssats vid sexualbrott. Kriminalteknik, 2007;3:10-12 (åtkomst via Intrapolis). Provtagningssats efter sexualbrott, Ur kapitlet Våldsbrott i teknikerkompendiet (åtkomst via Intrapolis). De ljuskällor som används vid spårsökning ger ljus inom ett bestämt våglängdsområde. Vilket våglängdsområde man använder sig av beror på vilken typ av spår man söker och på vilket underlag. Provtagningssats efter sexualbrott (Rape-kit), hantering, administration och dokumentation. Rapport, projektarbete kriminalteknisk grundutbildning 2007/2008 (åtkomst via Intrapolis). Brott i nära relationer, Handbok, RPS 2009 13
14 Antal sexualbrottsärenden (DNA) på SKL 2003-2008 Antal begärda sexualbrottsundersökningar har ökat stadigt under de senaste åren * För 2008 visas årsprognos per den första oktober (på tre kvartal). Handläggningstider för sexualbrott Handläggningstiden för sexualbrotttsärenden (DNA) räknat i antal arbetsdagar för att få igenom 50 respektive 80 procent av ärendena. 50 % 80 % 2006 37 69 2007 31 60 2008* 33 59 * Handläggningstiden för 2008 avser bara årets tio första månader Levererade provtagningssatser 1997-2008 Antalet levererade provtagningssatser från Nordkrim under ett drygt decennium. Cirka 95 procent levereras till polismyndigheterna, resten direkt till sjukvården. År 1998 kom en modifierad provtagninssats ut och en informationskampanj följde. År 2005 trädde en skärpt sexualbrottslagstiftning i kraft i april. * För 2008 visas årsprognos per den första november. Data tillhandahållna av Nordkrim. sektion ska kunna sorteras vidare beroende på bedömd resurs eller tidsinsats. Detta gäller även för sexualbrottsärenden som i dagsläget fördelas efter tre kategorier beroende på hur mycket undersökningsmaterial som ingår eller hur komplex frågeställningen är. Klassificeringen stöds till del av SKL:s ärendehanteringssystem Forum. Bortsett denna sortering grupperas sexualbrottsärendena även efter om de är belagda med förtur eller inte. Förtursbegäran För att snabba på ett ärendes handläggning på SKL anges ofta olika förtursskäl. Detta gäller inte minst sexualbrottsärenden där vanliga förtursskäl är häktning, minderårig målsägare, minderårig misstänkt eller spaningsskäl. Eftersom förtursbegäran för ett ärende kan innebära en fördröjning för ett annat ärende är det väsentligt att alla förturer är korrekta och uppdaterade. Det är viktigt att så fort som möjligt meddela ärendeansvarig på SKL om förtursskälet förändrats, oavsett om förtursskälet inte längre gäller eller om ärendet blivit brådskande. I ärenden utan känd misstänkt men med så kallad spaningsförtur måste förturen tydligt anges i uppdragsbegäran eftersom ärenden utan misstänkt gärningsman i många fall hanteras som icke förturer. I grova brottsgrupperna på Biologienheten är merparten av alla pågående ärenden belagda med någon form av förtur vilket vid hårt tryck påverkar handläggningen av ickeförtursärenden. Ny digitalbegäran för viktig ärendeinformation Möjligheten att påvisa spår och utvärdera erhållna analysresultat påverkas av flera olika faktorer som kan vara viktiga att känna till då man bedömer vad som ska undersökas och hur. För att underlätta hanteringen av sexualbrottsärenden kommer under vintern en sida att tillföras den digitala uppdragsbegäran för alla sexualbrott med kodning i 06-serien. En av uppgifter som tillförs begäran är om personen haft frivilligt samlag i närtid. I de fallen bör salivprov från den personen man haft samlag med komplettera ärendet, bland annat för att
klargöra eventuella fynd men även för att inte lägga in irrelevanta DNA-profiler i spårregistret. (För fler exempel på tilläggsinformation se bild s 16.) Syftet med själva undersökningen är central Det går givetvis även i fortsättningen att skicka med viktig ärendeinformation eller hela anmälan som ett bifogat dokument eller att med fritext skriva in information i den digitala begäran. I vissa fall kan det vara aktuellt att ange tillvägagångssätt eller annan information om ärendet som kan vara viktigt för att tydliggöra vad den begärda undersökningen syftar till och underlätta bedömningen i vad som behöver göras. Syftet med själva undersökningen är central. Vad är det som ska styrkas genom den begärda undersökningen? I många fall är detta otydligt i de frågeställningar som anges i uppdragsbegäran. När det gäller just sexualbrott har tidigare genomgångar, som exempelvis Åklagarpromemorian Best Practice Kriminalteknik (2008), visat att undersökningar både begärs och genomförs utan att analyssvaren tillför förundersökningen något ytterligare underlag. Undersökningar som inte tillför utredningen något, exempelvis då samlag vitsordats av båda parter, ska undvikas för att laboratoriets resurser ska komma till bättre nytta. Givetvis är undersökningar relevanta, om parternas berättelser går isär och undersökningen syftar till att klargöra om något av två angivna händelseförlopp stämmer eller inte. Om uppgifterna från de inblandade parterna förändras under utredningens gång kan alltid undersökningen på SKL kompletteras med nytillkommen information eller med de material som kan bidra till att tydliggöra vad som skett. Givetvis påverkar ett sådant arbetssätt handläggningstiden negativt för det enskilda ärendet, men å andra sidan att fortsätta med ospecifika och generella undersökningsbegäran påverkar handläggningstiden negativt för den stora merparten av ärenden. Provtagningssats efter sexualbrott En stor andel av de undersökningar SKL genomför rör spår och prov tillvaratagna med företaget Nordkrims Provtagningssats efter sexualbrott. Provtagningssatsen Sexualbrottsärenden (DNA) per län 2006-2008** 2008* 2007 2006 Blekinge 14 12 12 Dalarna 34 57 40 Gotland 6 10 6 Gävleborg 56 37 37 Halland 36 28 27 Jämtland 22 11 14 Jönköping 30 32 28 Kalmar 28 20 20 Kronoberg 20 28 15 Norrbotten 27 15 20 Skåne 152 137 127 Stockholms län 348 290 303 Södermanland 24 34 38 Uppsala 32 27 41 Värmland 20 20 27 Västerbotten 19 25 25 Västernorrland 30 20 29 Västmanland 24 23 24 Västra Götaland 211 191 167 Örebro 24 25 14 Östergötland 55 54 36 1212 1096 1050 * För 2008 visas årsprognos per den första oktober 2008 (på tre kvartal). ** Antalet ärenden baseras på antalet uppdragsbegäran där uppdragsgivaren angett brottskod i 06-serien. 15
16 som nyligen modifierades (se Kriminalteknik 3/2007) utgör ett standardiserat stöd för undersökande läkare att tillvarata spår på bästa möjliga sätt för den efterföljande kriminaltekniska undersökningen. Eftersom merparten av alla läkarundersökningar i samband med sexuella övergrepp idag genomförs med provtagningssatsen underlättas även den fortsatta hanteringen inom polisen och SKL eftersom alla mottagare är bekanta med den och utgångsunderlaget alltid är detsamma. Vissa förändringar av provtagningssatsens utformning skulle kunna underlätta hanteringen ytterligare för polisen, men en större effekt skulle sannolikt nås genom en mer likriktad och gemensam syn mellan olika polismyndigheter i hur den ska hanteras. Detta har efterfrågats från olika håll exempelvis i rapporten Provtagningssats efter sexualbrott (Rape-kit), hantering, administration och dokumentation som presenterades som specialarbete vid kriminalteknisk grundutbildning under våren 2008. Skicka inte in allt! Det är inte ovanligt att spår säkras vid läkarundersökningen, som en del i den generella spårsäkringsrutinen, men som sedan inte är aktuella att undersöka utifrån den information som föreligger i utredningen. Provtagningssats efter sexualbrott är inte ett undersökningsmaterial som måste hållas samman och den ska inte skickas in till SKL i sin helhet. Endast de spår som ska undersökas skickas in till SKL, övriga spår eller prov ska förvaras i provtagningssatsen på roteln. Genom att endast skicka in det som ska analyseras undviks onödiga kontakter om prioriteringar och en rent administrativ hantering av materialet. Detta urvalsförfarande har blivit allt vanligare det senaste året och ger en snabbare och mer målinriktad undersökning. Provtagningssatsens Åtgärdskalendrar ska följa utredningen, och en kopia på dem skickas tillsammans med spåren till SKL. Urin och blod för droganalys ska skickas direkt till Rättsmedicinalverket i Linköping för rättskemisk analys. Drogprov som felaktigt skickas till SKL riskerar att inte bli analyserade. Ytterligare information kring hanteringen av materialet i provtagningssatsen finns beskriven i en ny version av kapitlet Provtagningssats efter sexualbrott i Kriminalteknikkompendiet som finns tillgängligt på Intrapolis. Namnet Rape-kit på provtagningssatsen byttes ut för tio år sedan, men namnet lever fortfarande kvar som ett begrepp. Namnet Provtagningssats efter sexualbrott kommer att ändras till Spårsäkringssats efter sexuella övergrepp. Namnbytet görs för att mer korrekt återspegla vad den används till, och förändringen kommer troligtvis att genomföras under 2009. Även åtgärdskalendrarna avseende målsägare kommer att ses över inom ramen för det projekt som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) i Uppsala, som en del i deras pågående regeringsuppdrag att förbättra och samordna sjukvårdens insats i omhändertagandet av offer för sexuella övergrepp. Undersökning på teknisk rotel Ett sätt att underlätta för SKL är att personal på tekniska roteln går igenom och sållar vissa material i sexualbrottsärendena innan de skickas in för vidare undersökning och analys. Exempelvis kan mer omfattande material som sängkläder, soffplymåer och ytterkläder screenas efter potentiella spermabesudlingar med hjälp av ljuskälla och förprövning för sperma med Phosphatesmo KM eller Kinds reagens. Vissa avgränsade eller speciella material i sexualbrottsärendena ska av kvalitativa skäl inte undersökas innan de skickas in till SKL. Hit hör exempelvis alla typer av spår tillvaratagna på tops dvs. prov från kroppshåligheterna och kroppsytan eller från brottsplats. Detta gäller även för underkläder, sexleksaker och kondomer. Det förarbete som idag görs på de olika tekniska rotlarna varierar och en likriktning i det som görs skulle vara av stort värde.
Återkallande av undersökning eller ärende Det är inte ovanligt att just undersökningar i sexualbrottsärenden återkallas av uppdragsgivaren. Sannolikt hör de till de ärendetyper på SKL som oftast blir återkallade. Skälen bakom återkallandet varierar givetvis, men i de flesta fall framkommer det först då SKL av någon anledning tar kontakt med uppdragsgivaren. Detta beskrevs även i Best Practice promemorian där det samtidigt konstaterades att den resurs som frigörs vid ett återkallande kan användas till klart bättre ändamål. Självklart åligger det begärande polismyndighet att snarast återkalla ärenden och undersökningar som inte längre är aktuella att genomföra. Pågående förändringar Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra hanteringen av sexualbrottsärendena. Bland annat har de kvalitetsdokument som styr vad som görs i sexualbrottsundersökningar omarbetats. Analysmetoden för prov med både epitelceller och spermier har bytts ut och metoden kommer att modifieras ytterligare för att öka utbytet av DNA från spermierna i proven. Under hösten kommer alternativa metoder för spermaförprövning att studeras. Detta då den befintliga metoden i vissa fall inte har den önskade känsligheten. Handläggning av ett sexualbrottsärende på SKL:s Biologienhet Ärendet upprättas och diarieförs och lämnas över till enheten där det bemannas med en ärendeansvarig och en handläggare. Bedömning av förturshantering av ärendet - i förhållande till andra förtursärenden. Begäran gås igenom och vid eventuella oklarheter i uppdraget eller behov av information eller hjälp med prioriteringar kontaktas uppdragsgivaren. Materialet kontrolleras mot begäran, märks upp och undersöks sedan avseende aktuella biologiska spår. Vanligaste spårtyper är sperma och sekret (saliv eller vaginal sekret). Textila material gås som regel igenom med ljuskälla för att synliggöra eventuella besudlingar som inte syns för blotta ögat. Funna besudlingar och spårprover på tops förprövas därefter för enzymet surt fosfatas med syftet att undersöka förekomst av sperma. Del av prov som indikerar närvaro av sperma används för att med hjälp av infärgade mikroskoppreparat undersöka om det finns spermier i provet. Spåren skickas därefter vidare till DNA-analys där första steget är att utvinna DNA:t. Om det finns både epitelceller och spermier i provet separeras under detta steg de två celltyperna åt så att DNA-innehållet från dem kan typbestämmas var för sig. Nästa steg är en bestämning av mängden DNA i spårprovet (en del prover har inget eller väldigt litet DNA-innehåll och då avslutas analysen). Sedan följer själva typbestämningen, kopieringsförfarandet med PCR, som ger ett DNA-resultat. DNA-resultatet kan vara en fullständig eller icke fullständig DNA-profil med DNA från en person, eller så kan det vara en så kallad blandbild med DNA från två eller fler personer. I vissa fall kan inte resultaten användas för jämförelse mot person, på grund av komplexiteten eller att resultaten är för svaga. Jämförelseprov från personer i ärendet analyseras separat från spårmaterialet och de framtagna DNA-profilerna används sedan för jämförelse mot de resultat som erhållits för spåren. Resultatet av jämförelserna, med antingen uteslutning eller överensstämmelse, redovisas i ett sakkunnigutlåtande där de slutsatsgrader som används beror på de resultatvärden som spåren gett. Om ärendet saknar misstänkt eller att den i ärendet utpekade personen kan uteslutas ha avsatt ett visst DNA-spår kan DNA-profilen läggas in i Spårregistret och sökas mot Spår, Utrednings- och DNA-registren. DNA-profiler i Spårregistret ligger kvar som längst i 30 år men gallras på polismyndighets begäran eller vid träff mot person. 17