Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-06-07 Dnr: 2013/246-UAN-610 Stefan Zangelin - as305 E-post: stefan.zangelin@vasteras.se

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-06-07 Dnr: 2013/246-UAN-610 Stefan Zangelin - as305 E-post: stefan.zangelin@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Överläggning - Uppdrag att utveckla arbetet med skolskjutsar Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att: 1. Beställarverksamheten ser över möjligheten att införskaffa ett nytt ärendehanterings- och ruttplaneringsprogram. 2. Beställarverksamheten arbetar vidare med att införa fasta avgångstider för den särskilda skolskjutsen. I samband med det uppmanas skolor att sträva efter en schemaläggning där barnen börjar och slutar skolan samma tid varje skoldag. 3. Beställarverksamheten arbetar vidare med att den särskilda skolskjutsen organiseras så att elever, i de fall där det är möjligt utifrån individuella och trafiksäkerhetsmässiga aspekter, kliver på och av särskild skolskjuts vid särskilda uppsamlingsplatser. Inledningsvis kan det främst gälla växelvis boende. 4. Beställarverksamheten ändrar praxis för skolskjuts avseende från att vänteoch restid inte annat än i undantagsfall ska överstiga 30+60 minuter till att total restid (vänte- och restid) inte ska överstiga 90 minuter. 5. Beställarverksamheten arbetar tillsammans med VL för att utifrån Merkoll rapportens förslag om omlopp och skoltider finna funktionella lösningar för landsbygdens skolskjuts. Ärendebeskrivning De totala skolskjutskostnaderna inklusive elevresor och barn- och elevtransporter har de senaste åren ökat för Västerås stad med ett trendbrott under 2012. I samband med omorganisation 1 januari 2013 får Beställarverksamheten uppdraget att se över skolskjutsen med avsikt att ta fram förslag till möjliga åtgärder för budget i balans och effektivisering. Skickad av: Fredrik Blomqvist

RAPPORT 1 2013-06-07 Dnr: 2013/539-BaUN Dnr: 2013/246-UAN Stefan Zangelin stefan.zangelin@vasteras.se 021-39 10 77 Skolskjuts Kostnader och effektivisering

Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Omvärlden 3 2.1 Eskilstuna 3 2.2 Örebro 4 2.3 Uppsala 4 3. Skolskjuts 4 4. Kostnadseffektivisering utan inskränkning 5 4.1 Handläggning 5 4.2 Merkoll 5 4.3 Upphandling 6 4.4 Rondell Enhagen/Ekbacken 7 4.5 Datasystem 7 4.6 Skolpolis 8 5. Kostnadseffektivisering med viss inskränkning 8 5.1 Fasta tider 8 5.2 Fritids 9 5.3 Uppsamlingsplatser 9 5.4 Mer skolskjuts med allmän kollektivtrafik 10 5.5 Res- och väntetid 10 6. Inskränkning eller omfördelning av kostnad 11 Barn-och elevtransporter som inte omfattas av Skollagen 11 7. Skolans organisation 12 7.1 Schema 12 7.2 Organisation 13 8. Diskussion 14

VÄSTERÅS STAD 3 1. Sammanfattning De totala skolskjutskostnaderna inklusive elevresor och barn- och elevtransporter har de senaste åren ökat för Västerås stad med ett trendbrott under 2012 då kostnaden sjönk med 5 miljoner kronor. Minskningen kan härledas till striktare tillämpning av lag och riktlinjer samt lägre transportkostnader. I samband med omorganisation flyttas skolskjutsfunktionen 1 januari 2013 till den nybildade Barn- och utbildningsförvaltningens Beställarverksamhet. Beställarverksamheten får uppdraget att ytterligare se över skolskjutsen med avsikt att ta fram förslag till möjliga åtgärder för budget i balans utan att göra inskränkningar i dagens utbud. Som det ser ut nu så har vi ett totalt underskott på ca 5-7 miljoner i skolskjutsverksamheten i en budget på 50 miljoner. Västerås stad har under en rad av år haft en frikostig inställning till skolskjuts. I dag utförs ett antal transporter som inte enligt definition är skolskjuts. Det här leder till höga kostnader och en otydlighet för allmänheten och utförare vad som egentligen gäller. Vid en omvärldsanalys framkommer att grannkommuner har en betydligt striktare tillämpning av Skollagens regler om skolskjuts. Rapporten lyfter ett antal punkter som syftar mot att renodla skolskjutsen i kommunen. I rapporten belyses vad som kan vara möjligt att spara utan inskränkningar i verksamheten, samt förslag som i viss mån inverkar på verksamheten. Därefter lyfts de frivilliga åtagandena Barn- och elevtransporter fram med förslag på avveckling eller att omvandla dess kostnader till verksamhetskostnad. På slutet lyfts övriga synpunkter och förbättringsområden avseende kostnader fram. Utredningen ska ses som en analys av möjliga åtgärder som kan genomföras var för sig eller flera samverkande. 2. Omvärlden Skolskjuts är anordnad på lika många olika sätt som det finns kommuner. Information inhämtad från några omgivande kommuner ger följande bild. Även andra kommuner än de som redovisas nedan har striktare tillämpning av skolskjuts än Västerås, till exempel Norrköping och Linköping. 2.1 Eskilstuna Eskilstuna kommun har valt att ge alla grund- och gymnasieskoleelever fria busskort på allmän kollektivtrafik. De får 4 resor per dag, 2 för skolresor och 2 för fritidsresor. Det rör sig om mellan 10.000-11.000 elever. Kostnaden för detta uppgår enligt schablon till 20 miljoner kronor. Kostnad per elev omkring 2000 kronor per år. Fördelen är att administrationen med avståndsmätningar, diskussioner om trafikfarlig väg med mera är lägre. Alla åldrar åker med allmän kollektivtrafik, även årskurs 1-3. Utöver detta har Eskilstuna upphandlad skolskjuts på landsbygden till en kostnad av 17 miljoner per år. Grundsärskolans särskilda skolskuts kostar 4,9 miljoner per år, gymnasiesärskolan 5,7 miljoner. Total kostnad för skolskjuts per år 45 miljoner. I Eskilstuna kommun har de i princip inga transporter till modersmålslektioner. De har vissa skjutsar mellan skola och slöjd-, idrottsundervisning till en kostnad av cirka 100.000 kronor per år. Eskilstuna har inte morsvarande skolor för SU-grupper, RH eller liknande som drar skolskjutskostnader. Särskolebarn i närmaste skola. Introduktionsklasser har vissa förmåner som inte har specificerats. Det är gemensamma lov och

VÄSTERÅS STAD 4 studiedagar för alla skolor. Skolskjutsen har samma starttider varje dag, ingen hänsyn till sovmorgon. En skola har sovmorgon kvar och har fått bära den transportkostnaden på egen budget. All skolskjuts går vid skoldagens start och slut. Skolskjuts i samband med fritids finns inte. Det är vårdnadshavares eget ansvar. 2.2 Örebro I Örebro är upplägget liknande Västerås. Avvikande är att fritids alltid är vårdnadshavares ansvar. Skolskjuts går på fasta tider när skolan börjar och slutar. Vid upphämtning och lämning nyttjas uppsamlingsplatser, barnen hämtas eller lämnas inte framme vid dörren hemma. Transporter till modersmålsundervisning, slöjd, idrott med mera handläggs inte av skolskjutshandläggare och är verksamhetskostnader. 2.3 Uppsala I Uppsala har de valt att ha liknande upplägg med allmän kollektivtrafik, upphandlade skolsbussar och särskilda skolskjutsar. Alla åldrar åker med allmän kollektivtrafik och upphandlade skolbussar så långt det är möjligt, särskild skolskjuts kommer alltid i sista hand. Det finns ett ruttoptimeringsprogram för att effektivisera skolskjutsen. Transport i samband med fritids finns inte. Skolskjuts är vid skoldagens början och slut. Transporter till modersmålsundervisning är inte en skolskjutskostnad. 3. Skolskjuts Skolskjuts är en transport mellan en plats i anslutning till elevens hem och den plats där utbildning bedrivs. Skolskjuts regleras i Skollagen, samt i kommunens riktlinjer för skolskjuts, elevresor och barn- och elevtransporter som inte omfattas av skollagen regler för skolskjuts. Skolskjuts enligt Skollagen kan den erhålla som är grundskole-, grundsärskole- eller gymnasiesärskolelev. Bedömning av rätt till skolskjuts görs enligt 4 grundkriterier; färdvägens längd, trafikförhållanden, elevs funktionsnedsättning, eller andra särskilda omständigheter. Rätten till skolskjuts bedöms mot den av kommunen anvisad skola, men kan om det inte innebär organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen även omfatta elev som uppfyller grundkriterierna och går i en skola av eget val. Barn- och elevresor som inte omfattas av skollagens regler om skolskjuts och som per definition inte är skolskjuts finns dokumenterade i dokument med samma namn beslutat av Barn- och ungdomsnämnden och omfattar övriga transporter som barn kan erhålla i samband med undervisning, barnomsorg. Skolskjuts, liksom barn- och elevtransporter kan utföras i form av upphandlad skolbuss på landsbygd, busskort på allmän kollektivtrafik eller som särskild skolskjuts (taxi). Särskild skolskjuts har främst barn med särskilda behov, barn placerade i annan skola än hemskolan, barn från förskoleklass till årskurs 3, samt barn med växelvis boende som inte har möjlighet att åka allmän kollektivtrafik inom ramen för res- och väntetid eller där förbindelse saknas. Elev i gymnasieskola omfattas av Lag om kommuners skyldighet att ansvara för vissa elevresor, samt kommunens riktlinjer för elevresor. Lagen är tydlig med att ersättning lämnas till elev som har mer än 6 kilometers avstånd mellan bostaden och skolan. Ingen annan grund att bevilja ersättning för elevresor

VÄSTERÅS STAD 5 finns. Ersättning ska uppgå till max 1/30 av prisbasbeloppet per månad. Västerås stad har valt att ersätta kostnaden för elevresor med busskort på allmän kollektivtrafik. Kollektivtrafikmyndigheten hanterar de ansökningar som klart överstiger 6 kilometer och distribuerar busskorten. Avslagsbeslut och särskilda omständigheter hanteras av skolskjutshandläggare på kommunen. Utöver detta finns undantag och speciallösningar för vissa grupper och individer både i grund- och gymnasieskola. 4. Kostnadseffektivisering utan inskränkning Det här kapitlet behandlar förändringar som är möjliga att genomföra utan förändringar av riktlinjer eller styrdokument. Samtliga förslag kan generera konsekvensen att kostnaderna för skolskjuts sjunker och att Västerås stad får ökad kvalitet på skolskjutsplanering. 4.1 Handläggning En strikt tillämpning av befintliga riktlinjer och framtagande av hållbara och mer tydliga tillämpningsföreskrifter underlättar för skolskjutshandläggare och för Samtrafik, samt leder till tydlighet mot kund. Arbete pågår för att fortlöpande se över handläggning, rutiner tillämpningsföreskrifter och samarbete. Det är även viktigt att upprätta en god kommunikation med skolverksamheter och skapa förståelse för att skolskjuts är lagstyrt och främst en transport mellan elevens hem och skolan. 4.2 Merkoll Projekt Merkoll är ett uppdrag från Kommunstyrelsen till Tekniska nämndens stab. Merkoll har som syfte att skapa mervärde för kommuninvånare i form av mer allmän kollektivtrafik på landsbygden och undersöka möjligheten att linjelägga och samordna skolbusstrafiken bättre och på så vis minska behovet av upphandlade skolbussar. Det effektivaste sättet att minimera trafikeringskostnaderna är att använda så få fordon som möjligt. En förutsättning för det är att vissa skoltider är möjliga att förändra. Det krävs fasta ramtider på skolor och samordning mellan tiderna för olika skolor för att trafikomlopp ska hänga ihop och samma fordon ska kunna köra fler turer på rad. Skolor som samplaneras i skolskjutssammanhang får inte ändra sina tider oberoende av varandra och skolskjutsen. Det får ekonomiska konsekvenser om ett extra fordon behöver sättas i trafik. Med detta upplägg kan eventuellt något fordon sparas. Möjlig besparing är svår att bedöma, då det hänger ihop med utfall av upphandling eller beställning av utförande. Enligt projektets slutrapport är det möjligt att ersätta upphandlad skolbuss med allmän kollektivtrafik på 3-4 av de skolbusslinjer som är upphandlade idag. Detta kan medföra en kostnadssänkning på uppskattningsvis 3 miljoner kronor för skolskjutsen. Det tillkommer kostnader för att erbjuda eleverna busskort med den allmänna kollektivtrafiken cirka 1.3-1.6 miljoner kronor per år och eventuellt någon extra mindre fordon för att täcka upp de som inte kommer att kunna åka med den allmänna kollektivtrafiken. Tekniska nämndens stab föreslår även att kommunstyrelsen ska göra en budgetjustering mellan Barnoch ungdomsnämnden och Tekniska nämnden i samband med att

VÄSTERÅS STAD 6 skolbusslinjer ersätts med allmän kollektivtrafik. Det gör att det är svårt att uppskatta någon besparing. Merkoll är tänkt att gälla från höstterminen 2014 då ny upphandling av landsbygdens skolbussar ska vara klar. En del av Västerås skolbusstrafik i Rytterne-Kvicksundsområdet är kopplat med den så kallade Brukslinjen. Avtalet för skolskjuts i det området löper dock till 2016 och därmed kan den delen komma att läggas senare än 2014. Genomförande av Merkoll beslutas av Kommunstyrelsen tidigast i april. Det kan leda till ökad kostnad för allmän kollektivtrafik, men innebära en eller oförändrad kostnad för skolskjutsen. 4.3 Upphandling Avtalet för landsbygdens skolbussar upphör höstterminen 2014. Tidigare har landsbygdens skolskjuts upphandlats av kommunen och avtal tecknats med entreprenörer. Kostnaden för landsbygdens skolskjuts är 2013 omkring 20 miljoner kronor. Kollektivtrafikmyndigheten har tilldelats uppdraget att utföra landsbygdens skolskjuts från höstterminen 2014. Kollektivtrafikmyndigheten direkttilldelar uppdraget till sitt åkeri Västmanlands lokaltrafik som i sin tur upphandlar skolskjuts inom sina ramavtal med entreprenörer. VL avser att köra omkring 10 % i egen regi. Myndighetsutövningen för skolskjuts finns kvar på kommunen i Barn-och utbildningsförvaltningen De fördelar som framförs för att Kollektivtrafikmyndigheten får uppdraget är möjligheten för är ökad samordningsmöjlighet av fordon som annars går tomma vissa sträckor, samt att på sikt kunna utöka antalet turer av allmän kollektivtrafik, vilket kan gynna allmänheten som kan nyttja dessa för exempelvis arbetspendling. Det finns en viss risk för fler led i besluts- och styrningsprocessen avseende skolskjuts, samt oklarheter om ansvarsområden. En styrgrupp ska bildas där kommunens representant och VL samarbetar runt anordnande av landsbygdens skolskjuts. Kostnadsmässigt är upphandlingar en osäkerhetsfaktor, då det är förfrågningsunderlag och anbud, samt utbud och efterfrågan som styr vilka priser det blir. Det kan finnas skolbussturer på landsbygden med väldigt få resande elever och som möjligtvis kan plockas bort. Eleverna får vänta på skolan till senare tur, alternativt upphandla mindre buss på ordinarie tid. Detta behöver undersökas med räkning av elever på turerna. Landsbygdens skolskjuts går vid skoldagens slut, men elever som stannar på fritids kan åka med sena turen i mån av plats. Problem uppstår om bussen blir full, därför är det viktigt åka med rätt buss. Ett alternativ kan vara att införa färdbevis där det framgår vilken tur de ska åka med, för att underlätta utsortering ifall bussen blir full.

VÄSTERÅS STAD 7 Upphandling av särskilt anordnad skolskjuts är klar och börjar gälla från augusti 2013 och löper till och med augusti 2016. De nya avtalen förväntas inte innebära kostnadssänkning. Avtalen har skrivits på 3 år vilket hänger samman med att de därefter kan synkroniseras med upphandling av omsorgsoch färdtjänstresor. En relativt kort avtalstid ger också större möjlighet att justera volymer framöver om kommunen beslutar att göra förändringar i utbudet. 4.4 Rondell Enhagen/Ekbacken Det finns ett antal elever boende i Enhagen Ekbacken som inte uppfyller skolskjutsens avståndskriterium till Lövängsskolan, men ändå åker skolskjuts idag på grund av att korsningen inte anses om trafiksäker för barn. När Smartkoll sätts i drift hösten 2013 var tanken att det skulle finnas en rondell med säker överfart för gående och cyklister i korsningen Tidövägen och Barkarövägen vid Enhagen Ekbacken. Trafikverket projekterar rondellen och har aviserat att den inte blir klar till Smartkollstarten augusti 2013, men bör kunna vara klar augusti 2014 när upphandling av landsbygdens skolskjuts ska vara klar. Smartkoll är projektnamnet på nya linjesträckningar av den allmänna kollektivtrafiken främst i Västerås tätort exklusive Merkoll som börjar gälla i augusti 2013. I Tekniska nämndens stabs planer finns belysning på cykelvägen mellan Enhagen Ekbacken och Lövängsskolan. När åtgärderna på sträckan är genomförda kan den anses som trafiksäker. Färre barn blir berättigade till skolskjuts på sträckan och möjlighet att spara någon tur finns. Uppskattad besparing 0,5-1 miljon kronor per år. 4.5 Datasystem Idag arbetar skolskjutshandläggare i ett flertal olika datasystem för att hantera skolskjutshållplatser, hämta information om elever, göra avståndsmätningar, trafiksäkerhetsbedömningar, utföra handläggning och göra beställning av skolskjuts till Samtrafik och beställning av busskort till Kollektivtrafikmyndigheten. Inom det här området finns stor utvecklingspotential. Samtrafik planerar alla turer för särskild skolskjuts till stor del manuellt. Det innebär stor administration och risk för felregistreringar. Samtrafik framför att det är svårt att nå bättre optimering än idag med nuvarande system. Kunskapen är personbunden och leder till sårbarhet och att det blir svårt att få en optimal överblick av turplaneringen. För landsbygdens stora skolbussar är det i dagens avtal entreprenören som lägger linjerna. Entreprenörerna är mycket kunniga inom sitt område, men ändå kan det i framtida upphandling bli ett annat upplägg där kommunen eller Samtrafik planerar dessa linjer också. Fördelen med ett sådant tillvägagångssätt är större kontroll och inflytande över planeringen. Det finns ett antal moderna datasystem på marknaden för skolskjutsplanering. Vissa fokuserar enbart på ruttoptimering med modern teknik, andra erbjuder en helhetslösning från ansökan om skolskjuts till att beställning skickas ut till fordon. Det finns många fördelar med ett datasystem anpassat för skolskjuts. Handläggningen blir snabbare med färre dubbelregistreringar och mindre manuell handläggning för skolskjutshandläggare. Programmen klarar att med

VÄSTERÅS STAD 8 viss automatik läsa in klasslistor från elevregister och pröva avstånd till anvisad skola utifrån avståndsmätning. Det finns möjlighet att via webbasering tillåta allmänheten att själv mäta avstånd och bedöma om de kan ha rätt till skolskjuts eller inte, samt ansöka om skolskjuts och anmäla förändringar. Det finns möjlighet till funktion för sms tjänst där det sänds ut information till kund om vilken tid skolskjutsen kommer, om det är förseningar, inställda turer med mera. Det blir en bättre service för medborgaren. Om kommunens skolskjutshandläggare och Samtrafik har samma system behöver ingen manuell beställning av varje enskilt ärende göras då det redan finns i systemet. Programmet kan planera rutter på ett optimalt sätt utifrån de variabler och den kartbas som laddats in. Det blir bättre överblickbarhet och mindre beroende av mänskliga faktorer, vilket kan leda till bättre måluppfyllelse, färre klagomål, större kundnöjdhet och besparingar på bättre ruttoptimering. Effektivare ruttplanering leder till mindre körda kilometer och blir en positiv miljökonsekvens i form av lägre bränsleåtgång och slitage på fordon och däck. Kommuner i Västerås närhet som har köpt in program för ruttoptimering. Sala, Uppsala med flera har framfört att de ser en avsevärd kostnadssänkning på sikt. Sundsvalls kommun startar upp med ett nyinköpt program under våren. Programmet som Sundsvall upphandlat är en helhetslösning och används bl.a. i Oslo och Chicago och kan även användas för planering av färdtjänst, sjukresor, och omsorgsresor. Möjlig effektivisering är uppskattad till 1 miljon kronor per år. Inköpskostnaden för ett nytt program kan uppskattas till engångskostnad omkring 1 miljon kronor. Det tillkommer årliga avgifter för licens och service. Med hänsyn till upphandlingsförfarande och intrimning av funktioner beräknas ett nytt program tidigast kunna vara i drift 2014-2015. 4.6 Skolpolis Skolpolisverksamheten har avskaffats helt i många kommuner. I Västerås kommun har den beställts av Tekniska nämndens stab och utförts av Teknik och idrott. Organisatoriskt ligger ansvaret från 1 januari hos Barn- och utbildningsförvaltningen, Beställarverksamheten. I dagsläget är det 3 skolor som har skolpolisverksamhet, tidigare 12. När årskurs 6 flyttades till högstadieskolor bedömdes att årskurs 5 inte var mogna att fungera som skolpoliser. Verksamheten kostar enligt olika uppgifter omkring 200.000 kr för läsår 2012/2013. Skolpolisverksamheten är inte lagstadgad utan en frivillig verksamhet som kommunen har. 5. Kostnadseffektivisering med viss inskränkning Det här kapitlet behandlar förändringar som är möjliga att genomföra utan förändringar av riktlinjer eller styrdokument. Konsekvenser blir minskande kostnader, bättre laguppfyllelse. 5.1 Fasta tider Landsbygdens skolskjutsar går fasta tider och turer ofta 1 tur på morgonen till skola och 1-3 turer hem från skola, beroende av vilka sluttider olika årskurser på skolan har.

VÄSTERÅS STAD 9 De särskilda skolskjutsarna har kommit att utnyttjas enligt vårdnadshavares egna önskemål om tider. Det innebär att en skola kan ha ett stort antal fordon som trafikerar skolan med täta intervall för att uppfylla vårdnadshavares önskemål. Det går åt många fordon med få elever och rutterna blir ofta korta och dåligt samordnade. Arbetssättet idag innebär att vårdnadshavare ofta kontaktar Samtrafik för att göra ändringar i hämt- och lämningstider. Det blir oreda i de planerade turerna och det går åt avsevärd tid för administration. Särskild skolskjuts kan ha fasta tider enligt samma princip som för landsbygdens skolskjutsar, exempelvis 1-3 tider för hemturer beroende av skolans karaktär. Detta bör gälla även för fritids start och slut om skolskjuts fortsättningsvis ska utföras i samband med fritids. Enligt uppskattad uträkning kan den åtgärden leda till besparingar av miljö samt 1-2 miljoner kronor/år. Konsekvensen kan bli något ökad belastning på fritids där de yngre barnen kan erbjudas vistelse i väntan på skolskjutsfordonet. 5.2 Fritids Elever i Västerås kommun som beviljas särskild skolskjuts har enligt praxis även möjlighet till skjuts till och från fritids då fritids ligger i direkt geografisk anslutning till elevens skola. Det är inte enligt skollagens regler om skolskjuts och resulterar i en avsevärd fördyring av skolskjutskostnaderna. Fritids börjar tidigare och slutar ofta senare än skolan. För att tillmötesgå vårdnadshavares önskemål om transport mellan hem och fritids startar vissa skolskjutsar från 06:00 på morgonen och finns i trafik fram mot 17:30 tiden på eftermiddagen. Det medför att skolskjutsfordon upphandlas för fler timmar per dag än vad som hade varit nödvändigt om skolskjutsen går vid skoldagens start och slut enligt samma modell som landsbygdens skolskjuts. Den tidigaste bussen startar vid 07:00 på morgonen, anländer till skolan i lagom tid innan skolstart och den sista bussen hem går när sista lektionen när slut senast vid 16:00 på eftermiddagen. Många andra kommuner, bland annat grannkommuner till Västerås, tillåter inte skolskjuts vid fritidstider, utan erbjuder skolskjuts i anslutning till skoldagens början och slut. Önskar föräldrarna att barnet ska vara kvar efter skolan på fritids, har de själva gjort ett val att inte utnyttja den skolskjuts som erbjuds och som är lagstadgad. Det blir förälders ansvar att lämna och hämta barn från fritids. Ett alternativ till att helt avskaffa skolskjuts vid fritids är att slå fast när första respektive sista skolturen för dagen går lämpligtvis 07:00 respektive när sista lektionen slutar vid skolan, alternativt vid ett klockslag 16:00. En begränsning enligt den modellen uppskattas generera 1 miljon kronor per år. Vissa föräldrar kan ha svårighet att hämta och lämna barn på fritids. 5.3 Uppsamlingsplatser Landsbygdens skolskjuts är organiserad med hållplatser där barnen stiger av och på bussen. Den särskilda skolskjutsen hämtar och lämnar idag alla barn hemma vid dörren. I vissa bostadsområden kan med fördel och utan att det innebär några trafiksäkerhetsrisker barnen gå till en uppsamlingsplats där skolskjutsen hämtar och lämnar. En uppsamlingsplats kan exempelvis vara en vändplan eller en Flexlinjehållplats. På detta sätt sparas viktiga minuter för

VÄSTERÅS STAD 10 varje adress, fordonet behöver kanske stanna vid en punkt istället för fyra olika. Det blir miljömässigt bättre i form av färre körda kilometer samt tidsbesparing vilket gör att ett fordon hinner med fler elever och det kan resultera i att färre fordon behövs. Om det är möjligt att införa uppsamlingsplatser på en fjärdedel av samtliga turer kan det generera en uppskattad besparing på cirka 1 miljon kronor per år. Vissa föräldrar kan ha svårighet att följa sitt barn till och från uppsamlingsplats. 5.4 Mer skolskjuts med allmän kollektivtrafik Enligt praxis idag åker alla åldrar F-9 på landsbygden, utom barn med särskilda skäl, med landsbygdens upphandlade skolbussar där sådana finns. I vissa fall där upphandlad skolbuss saknas åker de med allmän kollektivtrafik (åk 4-9) eller med särskild skolskjuts (åk F-3). Övriga elever där upphandlade skolbussar saknas, främst i tätort, har enligt praxis särskild skolskjuts i årskurs F-3 och årskurs 4-9 åker med allmän kollektivtrafik där det är möjligt med hänsyn till trafiksäkerhetsfaktorer, resoch väntetider med mera. En uträkning visar att den uppskattade genomsnittskostnaden för en resa för en elev i särskild skolskjuts (ej specialfordon) är 163 kronor per enkel resa, varierar beroende av längd på sträcka och samordningsmöjligheter. Genomsnittskostnaden är uträknad för samtliga transporter som görs inom skolskjutsens område. Ett läsår består av 178 skoldagar och eleven åker 2 gånger per dag, summa genomsnittlig kostnad 58000 kronor per år och elev. Ett läsårskort med allmän kollektivtrafik i tätort kostar omkring 4000 kronor per elev och läsår. Varje elev som beviljas skolskjuts i form av busskort med allmän kollektivtrafik istället för särskild skolskjuts medför således en ordentlig besparing. I beräkningen ska betänkas att alla elever inte har skolskjuts varje dag. Vissa elever åker endast varannan vecka, eller som transport för modersmålseleverna 1 dag per vecka. Om alla ålderskategorier åker allmän kollektivtrafik där det är möjligt blir det en besparing. För de yngre barnen årskurs F-3 föreslår utredningen dock att det ska vara begränsat till att eleven kan åka med direktbuss och inte behöver byta buss vid resecentrum eller i stadens centrum. I de fallen beviljas även fortsättningsvis särskild skolskjuts. Total besparingsmöjlighet är svårbedömd då det kräver en ordentlig genomlysning av varje individs resväg. 5.5 Res- och väntetid Enligt praxis får elever i årskurs 4-9 med långa res- eller väntetider särskild skolskjuts istället för busskort på allmän kollektivtrafik. Det är ofta elever med växelvis boende, elever som har lång resväg till skolan eller elever som bor så att förbindelserna med allmän kollektivtrafik är dåliga. Idag finns en praxis som säger att restiden i skolskjutsen inte annat än i undantagsfall ska överstiga 60 minuter och motsvarande för väntetid mellan ankomst och skolstart, respektive skolslut och avresa, är 30 minuter. Om de två begreppen slås samman till att inte annat än i undantagsfall överstiga 90 minuter genererar det större flexibilitet. Vid införande av besparingsförslaget

VÄSTERÅS STAD 11 med fasta skolskjutstider medför det att samordningsmöjligheterna ökar. Det underlättar så att fler ska kunna beviljas skolskjuts med allmän kollektivtrafik istället för särskild skolskjuts. Konsekvensen kan i vissa fall bli något längre väntetider på skolan och något ökad belastning på fritids för de yngre barnen. 6. Inskränkning eller omfördelning av kostnad Barn-och elevtransporter som inte omfattas av Skollagen Det här stycket behandlar de barn- och elevtransporter som kommunen frivilligt på eget initiativ utför som per definition inte är skolskjuts enligt Skollagen. Vissa av dem är enligt tidigare utredning i frågan inte förenliga med gällande lagar (markeras med *). Transporter markerade med * bör inte utföras då de kan strida mot kommunallagen, likställighetsprincipen. De övriga transporterna kan utföras men inte som skolskjuts utan bör gå över till att bli verksamhetskostnad för skolan. Utredningen föreslår att de transporter som bedöms inte vara förenliga med lag i första hand avskaffas och de övriga omfördelas som verksamhetskostnader, alternativt särskiljs från skolskjutskostnader. Om kostnaderna blir verksamhetskostnad blir den synlig för verksamheten som kan välja hög transportkostnad eller organisera sig på annat sätt för att få bättre totalekonomi/effektivitet. Olika lösningar kan väljas om handläggningen ska finnas kvar på skolskjutsfunktionen eller på respektive verksamhet. Om handläggningen finns kvar på skolskjutsfunktionen är fördelen att kompetensen för bedömningar och avståndsmätningar, trafiksäkerhetsbedömningar finns samlad och blir likvärdig. Om handläggningen ska finnas på verksamheter bör styrdokument finnas för att säkerställa likställighetsprincipen. Transporterna bör även fortsättningsvis beställas av och utföras av Samtrafik inom upphandlade avtal för att erhålla samordningsvinster. Om förändringar som belyses i det här avsnittet ska genomföras krävs förändring i styrdokumentet som behandlar dessa transporter. *Särskolelever erhåller idag resor till och från fritidsverksamhet under lov till en uppskattad kostnad om 1-2 miljoner kronor per år. Transporten kan avskaffas eller förvandlas till verksamhetskostnad. Elevpengen bör justeras om kostnaden överförs på verksamheten. Särskolelever inklusive gymnasiesärskola erhåller idag resor till aktiviteter som ingår i idrottsundervisning så som bad, ridning, simning som ingår i undervisning utifrån motorisk träning. Kostnaden uppgår till mellan 500-700 tkr per år. Transporten kan omvandlas till verksamhetskostnad för dessa skolor. Elevpengen bör justeras om kostnaden överförs på verksamheten. *Grund- och gymnasiesärskolelever samt Aspenverksamhet erhåller idag praktikresor till en kostnad om 65 tkr per år. Transporten kan omvandlas till verksamhetskostnad. Elevpengen bör justeras om kostnaden överförs på verksamheten.

VÄSTERÅS STAD 12 *Elever bosatta i Hökåsen med Tillbergaskolan som anvisad skola erhåller busskort med allmän kollektivtrafik under vintertid. Cykelbanan mellan Hökåsen och Tillberga är av god kvalitet, snöröjs och ska utrustas med belysning. Beslut och tidplan om belysning beräknas bli beslutat i Tekniska nämnden under våren 2013. Mellan 40-50 elever per år erhåller vinterkort á 2765 kronor per styck (2012 års pris) 110600-138250 kr/år. Vinterbusskort för en utvald grupp elever strider mot likabehandlingsprincipen. Vinterbusskort kan avvecklas. Konsekvens kan bli att ett antal väljer skola i Västerås. *Idag får alla transport till Nattis som ansöker om det oavsett avstånd, trafiksäkerhetsskäl etc. Kostnad per år ca 30 tkr. Transporten kan lämnas oförändrad eller avskaffas. *Barn i förskoleklass erhåller idag transport mellan hem och förskoleklass enligt samma regelverk som årskurs 1-3 erhåller skolskjuts. På landsbygden åker de barnen med landsbygdens skolbussar och kan även fortsättningsvis göra det i mån av plats även om insatsen avskaffas. Det är cirka 35 barn som erhåller den förmånen med särskild skolskjuts till en kostnad om ca 900 tkr/år. *Barn med funktionsnedsättning erhåller idag resor till specialförskolor. Det berör idag cirka 20 barn till en kostnad om ca 1 miljon kr/år. Barn och elever som deltar i modersmålsundervisning, cirka 300 barn på årsbasis, erhåller idag transport mellan hemskola och modersmålsundervisning till en kostnad om cirka 2 miljoner kr/år. Undervisningen bedrivs på ett antal platser i Västerås. Centrum för tvåspråkighet uppger att de organiserar sig i så stor utsträckning som möjligt för att hålla nere transporterna med hänsyn till att elevgrupperna ska fungera ur pedagogiskt perspektiv. Undervisning hålls ute på skolor där det är möjligt och för språk med få deltagare samlas de på Centrum för tvåspråkighet. Transporterna kan omvandlas till verksamhetskostnad för centrum för tvåspråkighet. Kostnaden bör kompenseras med ökad elevpeng. Fördelen är att Centrum för tvåspråkighet får helhetsbild över kostnader och kan välja hur pengarna bäst används. Handläggning kan finnas kvar hos skolskjutshandläggare. I Västerås är andelen elever som deltar i modersmålsundervisning stor och det finns risk för att den sjunker om de inte erbjuds transport i samband med detta. Konsekvensen av att avskaffa eller omfördela någon eller flera av ovanstående transporter kan generera besparingar som kan användas till annan pedagogisk verksamhet. Det blir även tydligare vad som är skolskjuts och lättare för medborgaren samt utförare att förstå strukturen. 7. Skolans organisation 7.1 Schema Hur skolorna lägger schema och hur skolorna är organiserade har betydelse för skolskjutskostnaderna. Det vore idealiskt om skolorna inför ramscheman. Idealt är att barnen vid varje enskild skola börjar och slutar samma tid varje dag. Skolturerna bli mer homogena, mindre omplanering krävs och optimeringen blir mer effektiv, samt att möjligheten att tillhandahålla samma chaufför och fordon varje dag blir bättre.

VÄSTERÅS STAD 13 Skolor i samma område bör ha samma eller liknande tider för att skolskjutsarna ska samordnas effektivt. På landsbygden är tiderna avgörande för effektiva transportomlopp och har påtalats i slutrapporten för Merkoll. Det är en fördel om skolor som har elever på landsbygdsskjutsarna planerar klasserna så att de som ska åka samma håll, slutar samtidigt. På det viset kan det eventuellt sparas någon tur eller turerna göras effektivare. Inskolning och sovmorgon ska vara på väg att avskaffas från ht-13. Skolskjutsarna anpassar efter fasta och samma tider varje dag. Varje skola bör ha endast en på- och avstigningsplats för skolskjuts för att undvika felkörning och missförstånd. Skolskjuts till fritids på lärarnas studiedagar bör inte förekomma, förbättringsåtgärd. Det är inte skoldag för eleverna och är inte skolskjuts då de åker till fritids. Dessa dagar kör inte landsbygdens skolskjuts. Då bör inte heller övriga skjutsar gå enligt likabehandlingsprincipen. Gemensamma lov och studiedagar för alla skolor är önskvärt. På landsbygden fungerar det så och skolbussarna går inte sådana dagar. Varje dag som den särskilda skolskjutsen inte körs kan generera besparing på upp till 100.000 kronor. Samtrafik behöver få skolornas scheman i så god tid som möjligt helst under våren för att hinna planera skolturerna. Idag har Samtrafik problem när scheman kommer sent och med mycket ändringar under terminens början. Det kostar mycket administrationstid, medför hackig ruttplanering med tomkörning, långa vägar, dålig samordning och många ändringar i befintlig planering vilket drabbar resenärerna. 7.2 Organisation Hur skolan är organiserad påverkar kostnaderna för skolskjuts. I Västerås finns ett antal specialverksamheter, särskilda undervisningsgrupper, Rh-skola, Mälarstrandsskolan, introduktionsklasser med flera verksamheter som är organiserade till vissa geografiska platser. Idag anses dessa verksamheter som att vara elevens anvisade skola i skolskjutssammanhang. Det innebär att många elever har skolskjuts till dessa specialverksamheter, vilket drar kostnader på skolskjutsen. Särskilda undervisningsgrupper och Introduktionsklass önskar att deras elever ska få skolskjuts efter skoldagens slut till fritids på hemskolan. Det är inte att betrakta som skolskjuts enligt lagens mening och bör inte förekomma. Ett alternativ kan vara att anordna fritids på värdskolan, vilket dock motverkar inkludering. Ett annat alternativ kan vara att transporten blir verksamhetskostnad som kompenseras i ökad elevpeng. Vissa skolor har del av sin undervisning på annan plats än i sina egna lokaler, exempelvis på idrottsanläggning, annan skolas slöjdsal med mera. Transporten till och från undervisning på annan plats är inte att betrakta som skolskjuts.

VÄSTERÅS STAD 14 8. Diskussion Det finns möjlighet att göra mindre och större besparingar med ingen inskränkning eller med större inskränkning. Investering i nya dataprogram kan vara lönsamt i längden ur både administrativ- och ruttoptimeringsperspektiv. Vissa förändringar kan få genomslag på ekonomi relativt snart, men flera åtgärder kommer att generera kostnadsminskningar på längre sikt fram mot åren från 2014-2016. Förändringsarbete bör påbörjas för att nå önskade resultat. Genomslag av förändringar påverkas av de avtal med transportörer som finns idag. Vissa justeringar inom befintliga avtal är möjliga och nyttjandet av så kallade extrafordon enligt ramavtal kan minskas. Extrafordon nyttjas främst under peaktider. Effektivare rutter, tidsbesparing i samband med uppsamlingsplatser, fasta skolskjutstider, avskaffande av skolskjuts till fritids med mera kan minska behovet av fordon och extrafordon. Avskaffande av ett antal transporter som inte är av lagbunden karaktär sparar pengar. Omfördelning av kostnad för transporter som inte är skolskjuts till verksamhetskostnad synliggör kostnaden för verksamheten som kan välja hur den organiserar sig och medför lägre kostnad. Kostnaderna för skolskjuts varierar med antalet skolskjutsberättigade elever, vilket i sin tur hör samman med hur årskullarna ser ut. Även om förändringar genomförs kommer det alltid att finnas behov av att finna speciella lösningar efter individuell prövning för vissa elever med särskilda behov.

Barnets rättigheter CHECKLISTA 1 (1) Datum 130605 Checklista för konventionen om barnets rättigheter för de pedagogiska nämnderna i Västerås. Syftet med checklistan är att varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Kontaktuppgifter Nämnd BaUN/UAN Handläggare Stefan Zangelin Ärende Skolskjuts fasta tider Dnr PNS27 2012-08 Västerås stad, Konsult och Service Checklista inför beslut Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra barn/ungdomar? Det blir inte möjligt att beställa skolskjuts som taxi exakt den tid som vårdnadshavare själva önskar. Skolskjutsen kommer att gå med lämpliga intervall anpassade efter skolans resmönster. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Det blir lättare för personal på skolan att hålla reda på när transporterna går. Personalen kan följa fler barn åt gången vid färre tillfällen ut till transport, inte ett och ett flera gånger i timmen. Personalen får då mer tid över att finnas tillhands i skolans verksamhet för barnen. Det blir effektivare transporter, lägre transportkostnader, vilket kan frigöra medel att satsa på skolans verksamhet. Om skolskjutsen går samma tid veckans alla dagar blir det större sannolikhet att det blir samma fordon och chaufför varje dag, bättre kontinuitet. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd? Möjlighet till individuell lösning för barn med särskilda behov kommer alltid att finnas efter särskild prövning. Organisationsnr: 212000-2080 Postadress Besöksadress Kontaktcenter Webbplats Västerås stad Stadshuset 021-39 00 00 www.vasteras.se Pedagogiska nämndernas stab 721 87 Västerås E-post pn-stab@vasteras.se

Barnets rättigheter CHECKLISTA 1 (1) Datum 130425 Checklista för konventionen om barnets rättigheter för de pedagogiska nämnderna i Västerås. Syftet med checklistan är att varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Kontaktuppgifter Nämnd BaUN/UAN Handläggare Stefan Zangelin Ärende Skolskjuts Merkoll omlopp och tider Dnr Checklista inför beslut Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra barn/ungdomar? Skolornas tider på landsbygden kan behöva justeras något, vilket påverkar vilken tid elevens skoldag börjar och slutar. Nya skolskjutsomlopp kan ge kortare restider och mer kostnadseffektiv skolskjuts Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Skolskjutsar som blir effektivare sparar pengar som kan användas till skolområdets verksamheter. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? PNS27 2012-08 Västerås stad, Konsult och Service Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd? Möjlighet till individuell lösning för barn med särskilda behov kommer alltid att finnas efter särskild prövning Organisationsnr: 212000-2080 Postadress Besöksadress Kontaktcenter Webbplats Västerås stad Stadshuset 021-39 00 00 www.vasteras.se Pedagogiska nämndernas stab 721 87 Västerås E-post pn-stab@vasteras.se

Barnets rättigheter CHECKLISTA 1 (1) Datum 130605 Checklista för konventionen om barnets rättigheter för de pedagogiska nämnderna i Västerås. Syftet med checklistan är att varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Kontaktuppgifter Nämnd BaUN/UAN Handläggare Stefan Zangelin Ärende Skolskjuts uppsamlingsplatser Dnr Checklista inför beslut Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra barn/ungdomar? Elever som åker särskild skolskjuts kan komma beröras.det kan innebära en kortare promenad för barnet att förflytta sig till uppsamlingsplatsen. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Uppsamlingsplatser innebär en effektivisering av skolskjutsen som leder till lägre kostnader. Det kan bli medel över att satsa på skolans verksamheter. Kortare körda sträckor är en miljöbesparing för framtiden. Det kan innebära en kortare promenad för barnet att förflytta sig till uppsamlingsplatsen. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? PNS27 2012-08 Västerås stad, Konsult och Service Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd? Möjlighet till individuell lösning för barn med särskilda behov kommer alltid att finnas efter särskild prövning Organisationsnr: 212000-2080 Postadress Besöksadress Kontaktcenter Webbplats Västerås stad Stadshuset 021-39 00 00 www.vasteras.se Pedagogiska nämndernas stab 721 87 Västerås E-post pn-stab@vasteras.se

Barnets rättigheter CHECKLISTA 1 (1) Datum 130605 Checklista för konventionen om barnets rättigheter för de pedagogiska nämnderna i Västerås. Syftet med checklistan är att varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Kontaktuppgifter Nämnd BaUN/UAN Handläggare Stefan Zangelin Ärende Skolskjuts vänte- restid Dnr Checklista inför beslut Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra barn/ungdomar? Att slå samman väntetid max 30 minuter och restid max 60 minuter till ett begrepp om 90 minuter, innebär inte någon förändring av den totala maximala tiden mellan ankomst och avgång mellan hem och skola. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Möjlighet till effektivare och mer flexibel planering av skolskjuts. På sikt kan det generera besparing av skolskjutskostnader som kan användas till annan verksamhet på skola. Effektivare skolskjutsplanering leder till mindre miljöpåverkan. Vid effektivare planering kan restiden bli kortare på grund av bättre samordning. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? PNS27 2012-08 Västerås stad, Konsult och Service Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd? Möjlighet till individuell lösning för barn med särskilda behov kommer alltid att finnas efter särskild prövning Organisationsnr: 212000-2080 Postadress Besöksadress Kontaktcenter Webbplats Västerås stad Stadshuset 021-39 00 00 www.vasteras.se Pedagogiska nämndernas stab 721 87 Västerås E-post pn-stab@vasteras.se