1 HELSINGIN YLIOPISTO Prosessioikeus PROSESSIOIKEUS OTM/aineopinnot 3.12.2007 Kuhunkin kysymykseen vastataan eri arkille. Vastaustila on rajoittamaton. Kysymykset 5-7 jaetaan vasta, kun lakikirjat on kerätty pois. Nimi selvästi tekstaten jokaiseen vastauspaperiin. Tuomioistuinharjoittelun suorittaminen on tentin suorittamisen edellytys. HUOM! Jos käsialasta ei voida kohtuullisin ponnistuksin saada selvää, vastausta ei lueta. YLEISEN PROSESSIOIKEUDEN osioon kuuluvat kysymykset n:o 1, n:o 2, n:o 5 ja n:o 6 sekä n:o 7:stä monivalintakysymykset a, b, c, d ja e. INSOLVENSSIOIKEUDEN osioon kuuluvat kysymykset n:o 3, n:o 4 sekä n:o 7:stä monivalintakysymykset f, g, h, i ja j. Tulokset tiistaina 18.12.2007 klo 14.00 1/XII/2007 (Kuuluu yleisen prosessioikeuden osioon.) Opiskelija A oli syyttäjän syytteestä, johon asianomistaja B oli yhtynyt, tuomittu käräjäoikeudessa rangaistukseen B:n omaisuuteen kohdistamastaan vahingonteosta ja maksamaan B:lle vahingonkorvauksena, B:n 3000 euron määräisen vaatimuksen osittain hyläten, 1600 euroa. Yksin B on valittanut tuomiosta hovioikeudelle ja hänkin vain vahingonkorvauksen osalta vaatien tuomitun korvauksen korottamista hänen käräjäoikeudessa vaatimaansa 3000 euroon. a) Mitä prosessilajia noudattaen valitus käsitellään ja onko A:n mahdollisella vastavalituksella vaikutusta prosessilajin määräytymiseen? b) Mitä prosessinormisto sanoo vastaaja A:n oikeudesta hakea edukseen muutosta hovioikeuden korvausratkaisuun, jos hovioikeus b.1) korottaa käräjäoikeuden tuomitsemaa korvausta tai b 2) pysyttää käräjäoikeuden korvausratkaisun ennallaan ja mitä A:n vastavalitusoikeus hovioikeudessa tässä kohdin merkitsee? 2/XII/2007 (Kuuluu yleisen prosessioikeuden osioon.) Yleinen syyttäjä Heikki S oli nostanut Helsingin käräjäoikeudessa syytteen muusikko ja kirjailija Alpo Ö:tä vastaan huumerikoksesta. Esitutkinnassa Alpo oli kertonut, että Helsingissä olleen konsertin aikana tapahtuneen häiritsevän juopumuksen perusteella tehdyn kiinnioton yhteydessä poliisin hänen vaatteistaan löytämä marihuana, yhteensä 0,2 grammaa, kuului suurempaan erään marihuanaa, jonka hän oli ostanut tuntemattomilta henkilöiltä. Kyseinen noin 200 gramman erä oli kuitenkin varastettu hänen asunnostaan Hyvinkäällä. Alpon huoneistoon tehdyn kotietsinnän yhteydessä ei löytynyt mitään jälkiä väitetyistä huumeista.
Tänään pidettävään pääkäsittelyyn saapuivat syyttäjä viran puolesta ja Alpo henkilökohtaisesti mukanaan sairaanhoitaja Bruno Ö, joka oli Alpon veli. Viimeksi mainittu oli menestyksettä osallistunut oikeustieteellisen tiedekunnan kesän valintakokeisiin, mutta aikoi tästä huolimatta toimia Alpon oikeudellisena avustajana. 2 Sen jälkeen kun syyttäjä oli esittänyt vaatimuksensa, Alpo ilmoitti peruvansa lapsellisen tunnustuksensa, joka koski mainittua suurempaa huume-erää. Hän oli kertonut poliisille sadun, jotta poliisi tulisi tyytyväiseksi ja päästäisi hänet vapaaksi. Hän oli varmaankin saanut 0,2 grammaa marihuanaa vanhalta tuttavaltaan, mutta siinä oli kaikki. Syyttäjä esitti syytteen tueksi Alpon kertomuksen poliisikuulustelussa. Syyttäjä oli myös kutsunut todistajaksi ylikonstaapeli Yrjö Y:n, joka toimitti Alpon kuulustelun. Bruno aloitti vaatimalla, että pääkäsittely olisi pidettävä suljettuna. Syytetty oli suhteellisen tunnettu kulttuuripersoona, ja tieto oikeudenkäynnistä voisi vaikuttaa kielteisesti hänen uusimman romaaninsa Toivon ja epätoivon välillä myyntiin. Bruno vastusti myös sitä, että syyttäjä vetoaa todisteena syytetyn kertomukseen esitutkinnassa. Vuoden 1997 rikosprosessiuudistuksen myötä esitutkintapöytäkirja oli kokonaan menettänyt todistusarvonsa. Ylikonstaapeli Yrjön kuuleminen todistajana ei myöskään ollut sallittua, koska hän oli tutkinnanjohtajana ottanut kannan asiaan ja oli sen vuoksi esteellinen. Bruno kiisti myös tuomioistuimen toimivallan käsitellä asiaa. Alpo oli juuri asettunut vakituisesti asumaan Hyvinkäälle, ja näin ollen hänellä oli laillinen ja ihmisoikeuksiin perustuva oikeus vastata kotipaikkansa tuomioistuimessa. Syyttäjä katsoi, että Brunon lausunnot olivat täysin perusteettomia ja osoittivat, että Brunolla ei ollut lainkaan oikeudellista osaamista. Syyttäjä vaati, että oikeus välittömästi kieltäisi Brunoa esiintymästä Alpon oikeudenkäyntiavustajana. Minkä kannan tuomioistuin ottaa esitettyihin väitteisiin ja vaatimuksiin? Selvitä myös, onko tuomioistuimen julkisuuskysymyksessä tekemästä päätöksestä mahdollisuuksia valittaa. Anna perusteltu mutta vapaamuotoinen vastaus. 3/X/2007 (Kuuluu insolvenssioikeuden osioon.) Tänään (= maanantaina 3.12.07) sinulta kysyy pikaisia neuvoja OY Pika-Credit AB:n (kotipaikka Kisko) edustaja Max A. Qvick. Hän kertoo asian taustan, joka on seuraava. Opettaja Laina Laine (kotipaikka Helsinki) oli ottanut yhtiöltä paljon lainoja. Kun ne olivat jääneet maksamatta, yhtiö hankki Helsingin KO:ssa niille viime kesänä maksutuomion, joka tuli lainvoimaiseksi viime heinäkuussa. Yhtiö jätti tuomion heti ulosottoon. Laineen läsnäollessa 30.8.07 suoritetussa ulosottotoimituksessa ulosottomies oli asianmukaisella ulosmittauspäätöksellä ja kaikin laillisin muodoin ulosmitannut Laineelta (a) erään pankkitilisaatavan, (b) erään auton ja (c) erään Riihimäellä sijaitsevan yksiön asunto-osakkeen. Ulosottomies sai 3.9.07 auton ja asunto-osakekirjan hallintaansa, ja samana päivänä (= 3.9.07) kyseinen pankki sai ulosottomieheltä tiedon em. pankkitilisaatavan ulosmittauksesta. Ulosmittausasiassa on kertojan mukaan sittemmin tapahtunut seuraavaa: "Pankkitilisaatavan rahamäärä on jo kiertänyt pankilta ulosottomiehen kautta yhtiöllemme; tämän rahasumman tilitys yhtiölle tapahtui 15.11.07. Velkaa on silti vielä runsaasti jäljellä. Auton osalta onkin
ulosotto-oikeudellinen huutokauppa kuulutettu 26.11.07; huutokauppa pidetään 10.12.07. Asunto-osakkeen realisoinnin osalta ulosottomies ei ole vielä päättänyt siitä, miten ja milloin asia etenee, mm. siksi että asunto-osake on vielä suuren pankkilainan rasittama." 3 Laineen eräs toinen velkoja on viime perjantaina eli 30.11.07 hakenut Helsingin KO:ssa Laineen asettamista konkurssiin, ja KO on kehottanut Lainetta antamaan viimeistään ensi perjantaina (= 7.12.07) kirjallisen vastauksensa KO:lle. Konkurssihakemus on kylläkin kaikin osin perusteiltaan niin vahva, että konkurssiin asettaminen tulee varmuudella tapahtumaan. Nyt OY Pika-Credit AB:n edustaja Qvick kysyy sinulta seuraavaa: 1)"Jos ja kun Laine nyt ensi perjantaina (7.12.07) asetetaan konkurssiin, niin kuinka käy meidän ulosmittaustemme eli kuinka vahva tai heikko yhtiömme juridinen asema ulosmittausvelkojana on (a) sen auton ja (b) sen asunto-osakkeen osalta ja (c) sen tilitetyn pankkitilirahan osalta?" 2) "Vaikka Laine varmasti asetetaan nyt ensi tilassa konkurssiin, niin on varsin mahdollista, että konkurssi tulee ennen pitkää raukeamaan varojen puutteeseen. Jos näin käy, niin mikä on silloin näiden meidän ulosmittaustemme (a-c) oikeudellinen asema?" 3) "Aivan riippumatta siitä, miten konkurssihakemuksen ja eventuaalisen konkurssin tulee käymään, voiko yhtiömme velkoja-asemaan tuon asunto-osakkeen osalta vaikuttaa huonontavasti se, että Laine on 28.9.07 kirjallisesti valittanut Helsingin KO:een asunto-osakkeen ulosmittauksesta ja väittänyt valituskirjelmässään, että asunto-osake on välttämätön halpana opiskelija-asuntona hänen Riihimäellä opiskelevalle veljentyttärelleen?" Anna nyt heti (3.12.07) juridisesti asiantuntevat ja perustellut vastaukset velkojayhtiön esittämiin kysymyksiin. 4/X/2007 (Kuuluu insolvenssioikeuden osioon.) Calibra Oy:n saneerausohjelma oli vihdoinkin saatu vahvistetuksi 1.9.2007. Menettely oli ollut poikkeuksellisen riitainen, ja erimielisyydet olivat monta kertaa uhanneet kaataa koko saneerauksen. Vahvistettu ohjelma määräsi muun muassa, että - tavallisten velkojen pääomaa leikataan 60 prosenttia, - omistaja-yrittäjä sijoittaa yritykseen vuoden 2007 kuluessa uutta pääomaa 1,2 milj. euroa, luopuu johtotehtävistä ja etsii kohtuullisessa ajassa toimitusjohtajaksi ammattitaitoisen henkilön, ja - tavalliset velkojat saavat ohjelman heille lupaaman kokonaismaksun jokaisen kuukauden ensimmäisenä päivänä tapahtuvilla osasuorituksilla, alkaen 1. lokakuuta 2007. Olet entinen selvittäjä, asianajaja Antti A. Sinuun ottaa nyt yhteyttä Bertil Oy:n toimitusjohtaja Cecil C, jonka muistat entuudestaan. Bertil Oy oli nimittäin yksi ns. vaikeita velkojia, jonka lopulta sait ylipuhutuksi äänestämään ohjelman puolesta kertomalla, että muuta vaihtoehtoa ei ollut. Ohjelmassa Bertil Oy:n alkujaan 1 milj. euron saatava oli leikattu 400 000 euroon, ja se oli määrätty suoritettavaksi 2.750 euron kuukausierissä. Cecil C kertoo, että
4 - loka-, marras- ja joulukuun eriä ei ollut maksettu, ja hän oli kuollakseen kyllästynyt soittelemaan turhia karhupuheluita, - yhtiön johdossa ei ollut tapahtunut mitään muutoksia, vaan kaikki jatkui ennallaan, ja - omistaja-yrittäjä ei tiettävästi ollut ryhtynyt valmistelemaan lupaamansa pääomasijoitusta, joten se ei missään nimessä tulisi toteutumaan. Cecil C pyytää sinulta toimintaohjeita, koska selvittäjä on hänen mukaansa ainakin moraalisessa vastuussa siitä, että ohjelma toimii ja velallinen käyttäytyy avoimesti ja rehellisesti. Tarkistat sinulle kerrotut faktat: ne pitävät täysin paikkansa. Muotoile vastaus Cecil C:lle, jossa - kerrot, mikä oikeudellisia toimintamahdollisuuksia ylipäätään on olemassa tällaisessa tilanteessa ja - sanot, mikä on Bertil Oy:lle edullisin toimintatapa?
5 HELSINGFORS UNIVERSITET PROCESSRÄTT JM/Ämnesstudier 3.12.2007 Varje fråga besvaras på skilt ark. Svarsutrymmet är obegränsat. Frågorna 5-7 utdelas först sedan lagböckerna lagts åt sidan. Texta tydligt ditt namn på varje svarspapper. För att få avlägga denna tentamen krävs att domstolspraktiken avklarats före tentamen. OBS! Om inte handstilen kan läsas med skälig ansträngning beaktas inte svaret. Till den ALLMÄNNA PROCESSRÄTTENS del hör frågorna nr. 1, nr. 2, nr. 5 och nr. 6 samt från nr. 7 flervalsfrågorna a, b, c, d och e. Till INSOLVENSRÄTTENS del hör frågorna nr. 3, nr. 4 samt från nr. 7 flervalsfrågorna f, g, h, i och j. Resultaten ges tisdagen 18.12.2007 kl. 14.00 1/XII/2007 (Hör till den allmänna processrättens del) På basis av åklagarens åtal, som målsägande B hade förenat sig med, har studerande A i tingsrätten blivit dömd till straff för skadegörelse som riktat sig mot B:s egendom samt dömd att betala ett 1600 euro stort skadestånd åt B. B hade yrkat 3000 euro i skadestånd, men yrkandet har delvis förkastats. B ensam har sökt ändring i tingsrättens dom i hovrätten och endast till den del som domen gäller skadeståndet. B yrkar att hovrätten skall höja det utdömda skadeståndet till den summa som han yrkade i tingsrätten, dvs. till 3000 euro. a) Vilken processart skall följas då besväret behandlas och påverkar A:s eventuella motbesvär bestämmandet av processart? b) Vad säger processnormerna om svarande A:s rätt att söka ändring till sin fördel i hovrättens beslut gällande skadeståndet, ifall hovrätten b.1) höjer det av tingsrätten utdömda skadeståndsbeloppet eller b.2) håller fast vid det skadeståndsbelopp som tingsrätten utdömt och vad innebär A:s rätt till motbesvär i hovrätten i detta fall? 2/XII/2007 (Hör till den allmänna processrättens del) Allmänna åklagaren Heikki S hade väckt åtal vid Helsingfors tingsrätt mot musikern och författaren Alpo Ö för narkotikabrott. I förundersökningen hade Alpo berättat att den marijuana på sammanlagt 0,2 gram som polisen hittat i hans kläder i samband med ett omhändertagande på grund av störande fylleri under en konsert i Helsingfors tillhörde ett större parti marijuana som han köpt av okända personer. Nämnda parti på ca 200 gram hade dock stulits från hans lägenhet i Hyvinge. I samband med husrannsakan i Alpos lägenhet hittade man inga som helst spår efter den påstådda narkotikan.
Till huvudförhandlingen som hålls i dag infann sig åklagaren å tjänstens vägnar och Alpo personligen åtföljd av sjukskötaren Bruno Ö som var Alpos bror. Sistnämnda hade utan framgång deltagit i sommarens inträdesförhör till juridiska fakulteten men avsåg trots detta att fungera som Alpos juridiska biträde. Efter att åklagaren lagt fram sina yrkanden meddelade Alpo att han tar tillbaka sin barnsliga bekännelse angående det större narkotikapartiet. Han hade berättat sagan för att polisen skulle bli nöjd och släppa ut honom. Han hade visserligen fått 0,2 gram marijuana av en gammal bekant men det var allt. Som stöd för åtalet anförde åklagaren Alpos berättelse i polisförhöret. Åklagaren hade även inkallat som vittne överkonstapel Yrjö Y som utförde förhöret med Alpo. Bruno inledde med att yrka på att huvudförhandlingen skulle hållas inom stängda dörrar. Den åtalade var en förhållandevis känd kulturpersonlighet och kunskap om rättegången kunde negativt påverkar försäljningen av hans nya roman Mellan hopp och förtvivlan. Bruno motsatte sig även att åklagaren som bevis åberopar den åtalades berättelse i förundersökningen. Genom 1997 års straffprocessreform hade förundersökningsprotokollet helt förlorat sitt bevisvärde. Inte heller var det tillåtet att höra överkonstapel Yrjö som vittne i målet eftersom han som förhörsledare tagit ställning i ärendet och var således jävig. Bruno bestred även domstolens kompetens att behandla ärendet. Alpo var just fast bosatt i Hyvinge och hade således en laglig och människorättsförankrad rätt att infinna sig till sin hemorts domstol. Åklagaren ansåg att Brunos uttalanden var helt tagna ur luften och visade entydigt att Brunos juridiska kunskaper var obefintliga. Åklagaren krävde att domstolen omedelbart skulle förbjuda Bruno att uppträda som Alpos rättegångsbiträde. Vilken ställning tar domstolen till de gjorda invändningarna och kraven? Ange också om det finns några möjligheter att besvära sig över det avgörande som domstolen fattar i offentlighetsfrågan. Ge ett motiverat men formfritt svar. 6 3/XII/2007 (Hör till insolvensrättens del) Idag (=måndag 3.12.2007) frågar Max A. Qvick, som representerar Oy Pika-Credit Ab (hemort Kisko), dig om råd. Han berättar för dig följande om ärendets bakgrund: Lärarinnan Laina Laine (hemort Helsingfors) har tagit flera lån av bolaget. Eftersom lånen förblivit obetalda, fick bolaget senaste sommar från Helsingfors TR en fullgörelsedom som gällde betalningen av lånen. Domen vann laga kraft senaste juli. Företaget lämnade genast in domen för utmätning. Vid utmätningsförrättningen som ägde rum 30.8.2007 och där Laine var närvarande utmätte utmätningsmannen följande av Laine, genom ett vederbörligt utmätningsbeslut och i enlighet med de lagliga formföreskrifterna: (a) en viss bankkontofordring (b) en viss bil och (c) en bostadsaktie som hörde samman med en etta i Riihimäki. 3.9.2007 fick utmätningsmannen bilen och bostadsaktiebrevet i sin besittning, och samma dag (=3.9.2007) meddelade utmätningsmannen förevarande bank om utmätningen av bankkontofordringen. Enligt Max A Qvick har sedermera följande hänt: Bankkontofordringen har redan kommit från banken till vårt bolag via utmätningsmannen; beloppet redovisades till bolaget 15.11.2007.
7 Fortfarande är dock en stor del av skulden obetald. Vad beträffar bilen har en utmätningsrättslig auktion utlysts redan 26.11.2007; auktionen går av stapeln 10.12.2007. Vad beträffar realiseringen av bostadsaktien har utmätningsmannen inte ännu fattat något beslut gällande hur och när saken framskrider, emedan bostadsaktien också belastas av ett stort banklån. En av Laines andra borgenärer har senaste fredag (30.11.2007) lämnat in en ansökan till Helsingfors TR om att försätta Laine i konkurs, och TR har uppmanat Laine att senast inkommande fredag (=7.12.2007) lämna in ett skriftligt svaromål till TR. Grunderna för konkursansökan är till alla delar så pass starka att Laine med säkerhet kommer att försättas i konkurs. Nu frågar Qvick som representant för OY Pika-Credit AB följande av dig: 1) Om och när Laine nu inkommande fredag (7.12.2007) försätts i konkurs, hur går det för vår utmätning, alltså hur starkt eller svagt är vårt bolags juridiska ställning som utmätningsborgenär då det gäller (a) bilen och (b) bostadsaktien och (c) bankkontofordringen som redovisats? 2) Fastän Laine nu med säkerhet i första hand försätts i konkurs, är det mycket möjligt att konkursen förr eller senare förfaller till följd av brist på medel. Om det går på det sättet, vad är då våra utmätningars (a-c) rättsliga ställning? 3) Oberoende av hur det går för konkursansökan och en eventuell konkurs, kan det inverka negativt på vårt bolags ställning som borgenär vad gäller bostadsaktien att Laine 28.9.2007 har lämnat in ett skriftligt besvär till Helsingfors TR på grund av utmätningen av bostadsaktien, i vilket hon påstår att bostadsaktien är nödvändig som en billig studielägenhet för hennes brorsdotter som studerar i Riihimäki? Ge nu (3.12.2007) juridiskt kompetenta och motiverade svar på de frågor som borgenärsbolaget har ställt. 4/XII/2007 (Hör till insolvensrättens del) Saneringsprogrammet för Calibra Oy har äntligen kunnat fastställas 1.9.2007. Förfarandet har varit ovanligt stridigt, och meningsskiljaktigheterna har flera gånger hotat att kullkasta hela saneringen. Det fastställda programmet föreskrev bland annat att - kapitalet för de vanliga lånen beskärs med 60 procent - ägar-företagaren placerar sammanlagt 1,2 miljoner euro nytt kapital i bolaget före utgången av år 2007, avsäger sig ledningsuppgifterna och söker en yrkeskunnig verkställande direktör för bolaget inom en skälig tid, och - de vanliga borgenärerna får den helhetssumma som de enligt betalningsprogrammet utlovats genom delbetalningar, som sker månatligen och som utbetalas den första varje månad fr.o.m. 1. oktober 2007 Du är den f.d. utredaren, advokat Antti A. Bertil Oy:s verkställande direktör Cecil C, som du minns sedan tidigare, kontaktar dig. Bertil Oy var nämligen en av de s.k. svåra borgenärerna som du till slut hade lyckats övertala att rösta för programmet genom att säga att det inte fanns några andra alternativ. Bertil Oy:s fordring, som ursprungligen uppgått till 1 miljon euro, hade i programmet beskurits till 400 000 euro, och enligt programmet skulle den avbetalas i månatliga rater på 2.750 euro.
Cecil C berättar för dig att 8 - raterna för oktober, november och december var obetalda och att han var utled på att ringa onödiga indrivningssamtal, - inga förändringar hade skett i bolagets ledning, utan att allt fortsatte som tidigare, och - ägar-företagaren har inte enligt hans vetskap börjat förbereda den kapitalplacering som han lovat, så den skulle inte under några omständigheter komma att äga rum Cecil C ber dig om råd för hur han skall gå till väga, för utredaren är enligt honom åtminstone moraliskt ansvarig för att programmet fungerar och att gäldenärens förfarande är öppet och ärligt. Du kontrollerar de fakta som presenterats för dig och konstaterar att det är precis så det ligger till. Formulera ett svar till Cecil C i vilket - du berättar vilka rättsliga tillvägagångssätt det överhuvudtaget finns i en dylik situation, och - du säger vilket tillvägagångssätt som är förmånligast för Bertil Oy.
HELSINGIN YLIOPISTO OTM 3.12.2007 PROSESSIOIKEUS / AINEOPINNOT NIMI 9 5/XII/2007 (Kuuluu yleisen prosessioikeuden osioon.) Kannetyypit siviiliprosessissa. 6/XII/2007 (Kuuluu yleisen prosessioikeuden osioon.) Pidättäminen pakkokeinona. 7/XII/2007 Kysymys n:o 7 koostuu 10 osiosta a 1 p., yhteensä 10 p. Vastaa rengastamalla yksi ja vain yksi annettujen vaihtoehtojen numeroista. Ei sanallisia kommentteja tms.! Väärä valinta = 0 p. Kysymyksen n:o 7 alakohdat a, b, c, d ja e kuuluvat yleisen prosessioikeuden osioon, ja alakohdat f, g, h, i ja j kuuluvat insolvenssioikeuden osioon. a) Sanonta "jura novit arbiter" tarkoittaa likimain samaa kuin 1 = oikeus tuntee lain 2 = oikeus ei saa olla puolueellinen 3 = välimies tuntee lain 4 = välimies ei saa olla puolueellinen b) Suomen ryhmäkannelain mukaisessa ryhmäkanteessa voi kanneoikeutettuna tahona olla 5 = vain viranomainen 6 = viranomainen tai yksityishenkilöiden ryhmä 7 = viranomainen tai edustava intressijärjestö 8 = viranomainen tai yksityishenkilöiden ryhmä tai edustava intressijärjestö c) Tunteeko Suomen prosessilaki editiovelvollisuuden? 9 = ei lainkaan 10 = vain siviiliprosessissa, joskin monin rajoituksin 11 = vain siviiliprosessissa, laajana ns. discovery-tyyppisenä 12 = sekä siviili- että rikosprosessissa, joskin monin rajoituksin d) Adheesioperiaate (adheesioprosessi) tarkoittaa, että 13 = kanne ja vastakanne käsitellään yhdessä 14 = riitajutun käsittelyyn voidaan yhdistää vähäisen rikoksen käsittely 15 = rikosjutun käsittelyyn voidaan yhdistää yksityisoikeudellisen vaatimuksen käsittely 16 = väliintulijan vaatimus käsitellään pääasian yhteydessä e) Voiko alioikeus, jos se katsoo ettei sillä ole jutussa alueellista toimivaltaa, siirtää jutun oikeaan forumiin? 17 = kyllä rikosjutussa, joskin vain syyttäjän pyynnöstä 18 = kyllä rikosjutussa, myös omasta aloitteestaan
19 = kuten 17 sekä asianosaisen pyynnöstä myös riitajutussa 20 = kuten 18 sekä myös riitajutussa, myös omasta aloitteestaan 10 f) Kun ulosottomies vaatii pätevän ulosottoperusteen nojalla velalliselta (V) tietoja tämän varallisuus-, velka- ja sopimussuhteista yms., onko V:llä oikeus vaieta, jos vastaaminen paljastaisi jotakin hänelle oikeudellisesti epäedullista? 21 = ei ole 22 = on, jos paljastuisi takaisinsaantiperuste tai keinotekoinen järjestely 23 = on, jos paljastuisi rikosoikeudellinen seikka, jonka johdosta V:lle aktualisoituisi vaara joutua syytteeseen 24 = on, jos paljastuisi 22-seikka tai 23-seikka g) Lapsen huolto- ja tapaamisoikeusasioissa keskeinen pakkotäytäntöviranomainen on 25 = tuomioistuin 26 = ulosottomies 27 = lääninhallitus 28 = lastensuojeluviranomainen h) Uuden konkurssilain (2004) säätämän pesänhoitojärjestelmän "valtasuhteita" luonnehtii parhaiten ilmaisu 29 = täysi velkoja-autonomia 30 = kontrolloitu velkoja-autonomia 31 = pesänhoitaja-autonomia 32 = konkurssituomioistuimen ja konkurssiasiamiehen valta i) Konkurssissa saamisen status massavelkana ratkeaa 33 = tuomioistuimen vahvistaman jakoluettelon mukaisesti 34 = pesänhoitajan hyväksymien jälkivalvontojen mukaisesti 35 = velkojainkokouksen tekemillä massavelkapäätöksillä 36 = suoraan lain nojalla, ilman 33-35-päätöksiä j) Yksityishenkilön velkajärjestelyssä (VJL) olevan A:n taloudellinen asema paranee maksuohjelman aikana melkoisesti. Miten tämä vaikuttaa maksuohjelmaan ja/tai maksuvelvollisuuteen? 37 = A:n on ilmoitettava muutos KO:lle, joka harkitsee lisämaksuohjelman vahvistamista 38 = A:n on ilmoitettava muutos suurimmalle velkojalleen, joka nyt voi vaatia KO:ssa lisämaksuohjelman vahvistamista 39 = A:n ei täydy tehdä ilmoituksia, mutta hänen tulee oma-aloitteisesti maksaa suhteessa enemmän kuin aikaisemmin 40 = ei vaikuta mitenkään, ellei joku velkojista satu saamaan muutosta tietoonsa ja vaadi KO:ssa lisämaksuohjelmaa TULOKSET tiistaina 18.12.2007 klo 14.00
HELSINGFORS UNIVERSITET JM 3.12.2007 PROCESSRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN 11 5/XII/2007. (Hör till den allmänna processrättens del) Olika typer av talan i civilprocessen. 6/XII/2007. (Hör till den allmänna processrättens del) Anhållande som tvångsmedel. 7/XII/2007. Frågan består av 10 deluppgifter à 1 poäng, tillsammans 10 poäng. Svara genom att ringa in ett och endast ett av de givna alternativen. Inga övriga kommentarer! Fel svar = 0 poäng. Av de understående frågorna hör frågorna a e till den allmänna processrättens del; frågorna f j hör till insolvensrättens del. a) Uttrycket "jura novit arbiter" betyder ungefär detsamma som 1 = rätten känner till lagen 2 = rätten får inte vara partisk 3 = en skiljeman känner till lagen 4 = en skiljeman får inte vara partisk b) Som kärande part i en grupptalan kan enligt Finlands lag om grupptalan vara 5 = endast en myndighet 6 = en myndighet eller en grupp bestående av privatpersoner 7 = en myndighet eller en företrädande intresseorganisation 8 = en myndighet eller en grupp bestående av privatpersoner eller en företrädande intresseorganisation c) Är editionsplikten ett bekant fenomen för Finlands processlag? 9 = inte överhuvudtaget 10 = endast i civilprocessen och även i den med ett flertal begränsningar 11 = endast i civilprocessen, av mycket vid, s.k. discovery-typ 12 = både i civil- och straffprocessen, men med ett flertal begränsningar d) Adhesionsprincipen (adhesionsprocess)innebär att 13 = käromål och genkäromål behandlas tillsammans 14 = behandlingen av ett ringa brott kan ske i samband med behandlingen av ett civilmål 15 = behandlingen av ett privaträttsligt anspråk kan ske i samband med behandlingen av ett brottmål 16 = en intervenients yrkande behandlas i samband med behandlingen av huvudsaken e) Om underrätten inte anser sig ha territoriell befogenhet i saken, kan den då flytta saken till rätt forum? 17 = ja, i brottmål, men endast på åklagarens begäran 18 = ja, i brottmål, också på eget initiativ 19 = liksom i 17, men också på en parts begäran i civilmål
20 = liksom i punkt 18, men också i civilmål, också på eget initiativ 12 f) Då utmätningsmannen på basis av en giltig utmätningsgrund kräver av gäldenären (G) information om dennes förmögenhets-, skuld och avtalsförhållanden el.dyl., har då G rätt att tiga ifall svaret skulle avslöja något för honom eller henne juridiskt ogynnsamt? 21 = nej 22 = ja, ifall en återvinningsgrund eller ett konstlat arrangemang skulle avslöjas 23 = ja, ifall en straffrättslig omständighet som kunde leda till att G kunde bli åtalad skulle avslöjas 24 = ja, ifall en omständighet som beskrivs i punkt 22 eller 23 ovan skulle avslöjas. g) Vilken myndighet är den centrala verkställande myndigheten då det gäller ärenden som behandlar umgänges- och vårdnadsrätt av barn? 25 = domstolen 26 = utmätningsmannen 27 = länsstyrelsen 28 = barnskyddsmyndigheten h) Vilket uttryck karakteriserar bäst boförvaltningssystemets maktförhållanden som reglerats i den nya konkurslagen (2004)? 29 = full gäldenärsautonomi 30 = kontrollerad gäldenärsautonomi 31 = boförvaltarautonomi 32 = konkursdomstolens och konkursombudsmannens makt i) Enligt vad avgörs fordringens status som massaskuld i en konkurs? 33 = enligt den utdelningsförteckning som domstolen har fastställt 34 = enligt de efterbevakningar som boförvaltaren har godkänt 35 = enligt de beslut om massaskulder som har fattats av borgenärssammanträdet 36 = direkt med stöd av lagen, utan något av de beslut som har nämnts i 33-35. j) A är underkastad en skuldsanering för privatpersoner och hans ekonomiska situation förbättras avsevärt under betalningsprogrammet. Hur påverkar detta betalningsprogrammet och/eller betalningsskyldigheten? 37 = A måste meddela TR om förändringen och TR överväger fastställande av ett tilläggsbetalningsprogram. 38 = A måste meddela sin största borgenär om förändringen, och denna kan yrka fastställande av ett tilläggsbetalningsprogram i TR 39 = A behöver inte meddela någon något, men måste på eget initiativ betala förhållandevis mera än tidigare 40 = påverkar inte alls, om inte någon av borgenärerna har fått vetskap om saken och yrkar fastställande av tilläggsbetalningsprogram i TR Resultaten ges tisdagen 18.12.2007 klockan 14.00
Prosessioikeus 3.12.2007. Tapaus n:o 1:n ratkaisu. Tapausteksti oli seuraava: 13 Opiskelija A oli syyttäjän syytteestä, johon asianomistaja B oli yhtynyt, tuomittu käräjäoikeudessa rangaistukseen B:n omaisuuteen kohdistamastaan vahingonteosta ja maksamaan B:lle vahingonkorvauksena, B:n 3000 euron määräisen vaatimuksen osittain hyläten, 1600 euroa. Yksin B on valittanut tuomiosta hovioikeudelle ja hänkin vain vahingonkorvauksen osalta vaatien tuomitun korvauksen korottamista hänen käräjäoikeudessa vaatimaansa 3000 euroon. c) Mitä prosessilajia noudattaen valitus käsitellään ja onko A:n mahdollisella vastavalituksella vaikutusta prosessilajin määräytymiseen? d) Mitä prosessinormisto sanoo vastaaja A:n oikeudesta hakea edukseen muutosta hovioikeuden korvausratkaisuun, jos hovioikeus b.1) korottaa käräjäoikeuden tuomitsemaa korvausta tai b 2) pysyttää käräjäoikeuden korvausratkaisun ennallaan ja mitä A:n vastavalitusoikeus hovioikeudessa tässä kohdin merkitsee? Ratkaisu: a) Kun yksin asianomistaja on valittanut ja hänkin vain yksityisoikeudellisesta vaatimuksesta, asia käsitellään siviiliprosessuaalisessa järjestyksessä. Kyseessä on tilanne, jossa rikoksesta johtuvaa yksityisoikeudellista vaatimusta ajetaan erikseen. Tällöin kyseessä on siviilijuttu (ks. ROL 3:1 ja Prosessioikeus s. 469). Syytetty A:n mahdollinen vastavalitus vaikuttaa käsittelyjärjestykseen siten, että jos A vastavalituksessaan vaatii muusta saamaansa rikostuomioon, jatkuu jutun rikospuolikin ja siten syytteen ja korvausvaatimuksen kumulaatio, ns. adheesioprosessi HO:ssa. Tällöin syytepuolen käsittelyjärjestys on määräävä ja juttu käsitellään rikosprosessin järjestyksessä. Jos vastavalituskin kohdentuu vain yksityisoikeudelliseen vaatimukseen, valitus käsitellään siviilijuttuna. Vaikka asianomistajan valitus koskee vain korvauspuolta, vastavalitus on kohdistettavissa muuhunkin osaan ratkaisua, siis rikostuomioon, kunhan vain osapuolet ovat vastavalituksenkin osalta toistensa vastapuolia. Vastapuoliedellytys täyttyy, koska asianomistaja on yhtymällä syyttäjän syytteeseen tullut A:n vastapuoleksi syyteasiassa. Jos asianomistaja ei olisi yhtynyt syytteeseen, hän ei olisi A:n vastapuoli rikostuomion osalta. Tällöin rikostuomioon kohdistettua vastavalitusta ei otettaisi tutkittavaksi ja prosessi jatkuisi HO:ssa siviilijuttuna. b.1) A:lla on oikeus muutoksenhakuun KKO:ssa siltä osin kuin HO on korottanut korvausta, vaikka A on tyytynyt KO:n ratkaisuun. Muutoksenhakuoikeus koskee tässä tapauksessa kuitenkin vain HO:n tuomitsemaa korotusta. A ei voi vaatia enää KKO:ssa muutoksia ensiasteen tuomioon, johon hän on tyytynyt. Vastavalitus vaikuttaa tässä siten, että jos A on hakenut vastavalituksin HO:ssa muutosta KO:n korvaustuomioon, hän voi jatkaa valitustaan myös tältä osin KKO:ssa. Tällöin A ei ole sen kautta että olisi tyytynyt KO:n tuomioon menettänyt oikeuttaan vaatia KKO:ssa muutosta siihen, mitä KO on tuominnut. b.2) Jos HO pysyttää KO:n korvausratkaisun, A:lla ei ole muutoksenhakuoikeutta KKO:een, jos hän on turvautumatta tältä osin edes vastavalitukseen tyytynyt KO:n tuomioon. Jos A on hakenut KO:n korvausratkaisuun vastavalituksin muutosta, ratkaisun pysyttäminen merkitsee, että A on hävinnyt vastavalituksensa HO:ssa ja että hänellä säilyy tältä osin muutoksenhakuoikeus KKO:een. (Huom. Se, myönnetäänkö A:lle KKO:ssa valituslupa vai ei, on eri asia kuin muutoksenhakuoikeus. Jos A:lla ei ole muutoksenhakuoikeutta, hänen lupahakemustaan ei oteta tutkittavaksi. Muutoksenhakuoikeus on siis lupahakemuksen ja valituksen tutkimista koskeva prosessinedellytys. Tehtävässä ei kuulunut pohtia valitusluvan saamisen edellytyksiä.)
Modellsvar/DF Processrätt 3.12.2007 Fråga 2 14 Åklagaren har hävdat att biträdet Bruno saknar nödig kompetens och bör förbjudas uppträda i målet. Enligt huvudregeln i RB 15:2 skall ett rättegångsbiträde ha avlagt juris kandidat examen. Denna examen har Bruno inte avlagt men eftersom han är Alpos bror kan han enligt undantagsregeln i RB 15:2,3 uppträda i målet. Observera OK 15:10a som möjliggör för domstolen att förbjuda Bruno att uppträda i målet. Försvaret har yrkat på att huvudförhandlingen skall hållas inom stängda dörrar. Frågan avgörs sedan 1.10.2007 med stöd av L om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar (370/2007). Enligt lagens 14 är muntlig förhandling offentlig med mindre något eller några av undantagen i 15 skall tillämpas. I sig är den åtalade inte utestängd från möjligheten till sluten behandling men utgående från rättsfallstexten verkar ingen av grunderna i 15 vara att tillämpa i fallet. Alltså förkastas begäran om sluten behandling. Över detta avgörande kan skilt besvär göras till hovrätten (se lagens 33 ). Från försvarets sida hävdas att domstolen inte får beakta den utsaga som Alpo gjort i förundersökningen. Enligt RB 17:11, 1 2 punkten får som bevis inte åberopas anteckning eller upptagning från förundersökningen. Från detta förbud kan lagen innehålla undantag (RB 17:11 första satsen). Ett dylikt undantag hittas i BRL/ROL 6:7,2 som beträffande förhör med part hänvisar till RB 17:32. Hänvisningen innebär att vid partsförhör skall reglerna för vittnesförhör tillämpas. Tillämpat på partsförhör betyder RB 17:32,2 att utsaga som part gett inför polismyndighet får uppläsas ifall part avviker i sin berättelse inför domstol från det han berättat i polisförhöret. Således kan utsagan i polisförhörsprotokollet användas som bevis i rätten. Försvaret hävdar också att den polisman som utförde förhöret med den åtalade skulle sakna behörighet att vittna om vad som hände under förhöret. I RB 17:18 anges vilka personer som är obehöriga att uppträda som vittne i rättegång. Kapitlet innehåller även andra typer av begränsningar. Överkonstapel Yrjö omfattas inte av någon av de grunder som nämns i RB 17 kap. Alltså kan han höras som vittne i målet angående vad som har hänt under förundersökningen. Till sist hävdar försvaret att den åtalade har en laglig och människorättsgrundad rätt att åtalas på sin hemort. Artikel 6 i EMRK kräver att rättegången skall vara rättvis, ett krav som också framgår av GrundL 21. Enligt finsk rätt prövas brottmål enligt huvudregeln på den ort där det påstådda brottet har blivit begått (BRL/ROL 4:1). Under vissa villkor kan även den åtalades hemort grunda forum i brottmål. I detta fall har målet inletts vid den domstol inom vars domkrets det påstådda brottet har begått. Denna reglering av forumfrågan kan inte anses strida mot kravet på rättvis rättegång.
15 Mallivastaus, 3/XII/2007 (kuuluu insolvenssioikeuden osioon) Ks. Insolvenssioikeus-kirja s. 223, s. 316, s. 475-476 ja s. 585 sekä KonkL 3:6, 3:12, 17:15 sekä TakSL 12 ' ja 2' sekä UL 3:96a ja 4:27 (ja 4:34). Jyvitys: 1) yleistä ulosmittauksen ja konkurssin suhteesta > 1,0 auto > 1,0 as.osake > 1,5 rahatilitys (TakSL 12') 3,5: UM-varmistus vasta 3.9.07, joten se (UM-varmistuksen ajankohdan ratkaistessa!) myöhemmin kuin 3kk ennen konk.hakemusta (30.11.07) ja on siksi peräytettävissä k-pesään TakSL 12 ':n nojalla 2) UL 3:96a > 2,0 3) UL 10:4: > 1,5 (valitusmääräaika 3 viikkoa alkaen toimituspäivästä 30.8.07, koska L oli läsnä toimituksessa ja, ja siis valitus ehdottomasti myöhässä ja jää tutkimatta (eikä edes voine muutenkaan menestyä, kun asunto ei ole velallisen eikä edes perheenjäsenen asunto). Processrätt 3.12/ Modellsvar / Fråga 6 Anhållande som tvångsmedel Anhållande regleras i tvångsmedelslagens 1:3-7. Anhållande som tvångsmedel inskränker individens rätt till frihet som skyddas av grundlagen och EMRK och förutsättningarna för inskränkningarna bör därför vara noggrant reglerade i lag. För att en person skall kunna anhållas förutsätts det att personen på sannolika skäl är misstänkt för ett brott för vilket det strängaste föreskrivna straffet är minst 1 år fängelse vid beaktande av straffskalan beaktas inte de allmänna förutsättningarna för nedsatt straff (ungdom, försök osv.). Därutöver förutsätts att det finns anledning att misstänka att personen flyr eller på något annat sätt drar sig undan förundersökning, rättegång eller verkställighet av straff; eller försvårar sakens utredning genom att undanröja, förstöra, ändra eller gömma bevis eller påverka ett vittne, en målsägande, en sakkunnig eller en medgärningsman; eller fortsätter sin brottsliga verksamhet (tilläggsförutsättningar). Ifall personen är misstänkt för ett brott för vilket det lindrigaste föreskrivna straffet är minst 2 år får en person anhållas fastän tilläggsförutsättningarna inte skulle vara för handen. Om en person som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott vägrar uppge sitt namn, får han anhållas oberoende av straffskalan för brottet. Detsamma gäller om han inte har stadigvarande bostad i Finland och det är sannolikt att han genom att lämna landet drar sig undan förundersökning, rättegång eller verkställighet av straff.
16 Tvångsmedelslagen uppställer klara begränsningar för hur länge en person får hållas anhållen. Anhållandet kan pågå högst fyra dygn (96h). Tiden räknas exakt från den stund då personen gripits. Efter att anhållandet pågått i 96 h måste personen antingen häktas eller släppas fri. (Ex. anhållits på torsdag kl.01, måste häktas eller släppas fri senast på söndag kl.01). Senast tredje dagen efter anhållandet före kl.12.00 måste begäran om häktning framställas för domstolen. Den som har anhållits skall genast få besked om orsaken till anhållandet och någon av hans anhöriga skall också underrättas om anhållandet om den anhållne så önskar. Anhållande får endast utföras av en anhållningsberättigad tjänsteman. De anhållningsberättigade tjänstemännen uppräknas i tvångsmedelslagen och är bl.a. personer som hör till polisbefälet och allmänna åklagare. Vid anhållande liksom vid användningen av övriga tvångsmedel måste proportionalitetsprincipen beaktas, vilket innebär att en person får anhållas endast om det kan anses försvarligt med beaktande av det undersökta brottets svårhet, betydelsen av att brottet utreds samt av det intrång i den misstänktes rättigheter som användning av tvångsmedel föranleder.