UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2013-2015

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDELNINGEN SID 1 (61) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2013-2015 Besöksadress Hantverkargatan 2F, 105 35 Stockholm Telefon 08-508 33 000 info.utbildning@stockholm.se www.stockholm.se

SID 2 (61) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Bakgrund och uppdrag... 4 3 Läsanvisningar... 4 4 Befolkningsförändringar... 5 4.1 Elevantalsprognos och nollområden... 6 4.1.1 Elevantalsprognos 2011... 6 4.1.2 nollområden... 7 4.2 Elevantalsutveckling, grundskoleålder... 8 4.3 Elevantalsutveckling, gymnasieålder... 9 5 Skolköken... 10 6 Paviljonger... 10 7 Rationell skolstruktur... 11 8 Elevströmmar... 11 9 Behovsanalys... 12 9.1 Kommunala gymnasieskolor i Stockholm... 12 9.2 Kommunala grundskolor i Stockholm... 14 9.2.1 Rinkeby-Kista... 14 9.2.2 Spånga-Tensta... 17 9.2.3 Hässelby-Vällingby... 20 9.2.4 Bromma... 23 9.2.5 Kungsholmen... 26 9.2.6 Norrmalm... 29 9.2.7 Östermalm... 32 9.2.8 Södermalm... 35 9.2.9 Hägersten-Liljeholmen... 38 9.2.10 Skärholmen... 43 9.2.11 Älvsjö... 45 9.2.12 Enskede-Årsta-Vantör... 49 9.2.13 Farsta... 52 9.2.14 Skarpnäck... 56 9.3 Kostnadsutveckling... 58 9.4 Sammanfattning av planering... 60 9.4.1 Grundskola kommunövergripande nivå... 60 9.4.2 Gymnasium kommunövergripande nivå... 60 10 Andel Stockholms elever i fristående alternativ i stockholms stad... 60 11 Administrativa lokaler... 61 11.1 Inledning... 61 11.2 Behovsanalys... 61 11.3 Kapacitet och kapacitetsutnyttjande... 61

12 Bilaga Lägesrapport Skolutbyggnad i ett växande Stockholm... 61 SID 3 (61)

SID 4 (61) 1 SAMMANFATTNING Lokalförsörjningsplanen har till syfte att beskriva förvaltningens lokalplaneringsarbete de kommande tre åren. Nedan följer förvaltningens analys för planeringsperioden 2013-2015. För planeringsperioden har förvaltningen prioriterat arbetet med att säkerställa att stadens kommunala skolor kan ta emot elever i förskoleklass nära hemmet i enlighet med 2-kilometersregeln 1. Förvaltningen lämnar också besked om de fem först prioriterade skolköken och ska påbörja en utredning och planering av paviljongsituationen på de kommunala skolorna. 2 BAKGRUND OCH UPPDRAG Stockholms stad och utbildningsförvaltningen står inför en intressant utmaning; att möta befolkningens behov av utbildningsplatser under de kommande åren. Staden växer och i åldern 6-15 år kommer det finnas cirka 27 000 fler individer år 2020 än idag, år 2012. Lokalenheten har uppdraget att upprätta och förankra förvaltningens långsiktiga planering kring lokalbehovet och lokalresurserna. En utgångspunkt för detta arbete är Stadsledningskontorets (SLK:s) utredning Skolutbyggnad för ett växande Stockholm. Den viktigaste förutsättningen för arbete med lokalförsörjning är elevprognosen. År 2011 ersattes lokalförsörjningsplanen med SLK:s ovan nämnda utredning. 3 LÄSANVISNINGAR Planen speglar lokalbeståndet per den 1 mars 2012. Redovisning av förändringar i lokalbeståndet gäller perioden den 1 mars 2012 till 2015 och ekonomiska uppgifter redovisas med beräkning av helårseffekt. Förvaltningens lokalförsörjningsplan förstås bäst om materialet i kapitel 4 läses först. Där ges grundläggande insikter om hur befolkningsprognos och elevantalsprognos fungerar. 1 2-kilometersregeln enligt Urvalsgrunder vid val till förskoleklass och grundskola, Dnr 11-007/3573

SID 5 (61) 4 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR Befolknings- och elevantalsprognoser sträcker sig fram till år 2020 och har levererats från Sweco. Befolkningsprognosen innehåller till skillnad mot elevantalsprognosen även planerad nybyggnation. (Se även om nollområden nedan i texten). Antalet barn och elever beräknas öka kraftigt de kommande åren. Ökningen har geografiska variationer och i vissa områden uteblir den. Planeringsarbetet har utgått från befolkningsprognosen 2011 som sträcker sig över perioden 2011-2020. Befolkningsprognosen är en viktig del i den kommunala elevprognosen som också använts i planeringsarbetet. Befolkningen i åldern 1-18 ökar från 162 000 till 176 000 mellan 2011 och 2015 för att sedan fortsätta att öka fram till 2020 då det förväntas vara 190 000 boende i Stockholm i den aktuella ålderskategorin. Befolkningen i ålder 1-5 år är 57 000 år 2011 och ökar fram till 2015 till 60 000 då antalet förväntas nå sin topp för att sedan ha en svagt negativ trend under resten av prognosperioden. I åldern 6-12 år ökar antalet kraftigt från 57 000 till 68 000 barn till år 2015, det vill säga en ökning med mer än 10 000. Antalet barn i den här åldern forsätter öka kraftigt även under resten av prognosperioden till 75 000 barn 2020. Ökningen i åldern 13-15 är lika kraftigt som i åldern 6 12 men i antal barn är det naturligtvis färre, 2 000 fler år 2015 och 7 000 fler 2020. Den här åldersgruppen förväntas öka kraftigt efter prognosperiodens slut 2020. Antalet barn i åldersgruppen 16-18 år minskar något de närmaste åren för att sedan öka. I den här åldersgruppen håller sig elevantalen på en relativt jämn nivå den närmaste tiden för att under 2020-talet öka kraftigt. ÅR 1-5 år 6 15 år 16 18 år 2011 56 724 79 444 25 664 2012 58 424 82 121 25 113 2013 59 597 85 268 24 376 2014 60 256 88 520 24 178 2015 60 333 91 904 24 182 2020 58 401 104 153 27 960 Tabell: Antal barn i olika åldrar under planeringsperioden

SID 6 (61) Tabell: Befolkningsprognos för olika åldersgrupper 2011-2020 Antalet nyfödda förväntas vara störst under 2012 för att därefter minska något för att i slutet av prognosperioden åter stiga. Tabell: Antal födda per år (Rödmarkerade = Prognostiserat antal) 4.1 Elevantalsprognos och nollområden 4.1.1 ELEVANTALSPROGNOS 2011 Elevantalsprognosen fördelas på kommunal skola, årskurs och prognosår. Inte på fristående skolor. Underlag till prognosen är befolkningsprognosen och antal elever enligt elevregistret per den 30 september innevarande år. Prognosen görs för elever i befintlig bebyggelse och för elever i kommande, beslutad, nyproduktion 10 år framåt i tiden. Antalet elever i respektive årskurs beräknas med utgångspunkt från den närmast lägre årskursen läsåret innan där antalet elever

SID 7 (61) beräknas utvecklas på samma sätt som befolkningen i den aktuella åldern i det aktuella området. Med den här metoden kommer fördelningen av barn i ett visst område att fördelas mellan olika skolor på samma sätt som de gör startåret. Undantagen är årskurs F och årskurs 7 där utvecklingen av antalet elever beräknas baserat på antalet elever i samma årskurs året innan uppräknat med befolkningsutvecklingen. Anledningen till att denna beräkningsmetod används för årskurs 7 är att många elever byter skola inför högstadiet och att det då är mer relevant att titta på hur många elever som valde skolan till årskurs 7 året innan snarare än att titta på hur många elever som gick i årskurs 6. 4.1.2 NOLLOMRÅDEN Nollområden är områden där det i dagsläget inte bor några elever som är registrerade i en kommunal skola men i framtiden förväntas området hysa en population av skolbarn som väljer en kommunal skola. Ofta handlar det om nybyggnadsområden. Eftersom elevprognosen är uppbyggd på befolkningsprognos och sökmönster exkluderas dessa barn ur elevprognosen då det inte finns något underlag för att fördela ut dessa barn på de kommunala skolorna. Dessa områden har i vissa fall tidigare vållat planeringsproblem när det flyttat in barn tidigare än vad befolkningsprognosen har antagit. Sedan våren 2010 har en begränsningsregel införts i elevprognosen så att antalet elever inte överstiger antalet barn i befolkningsprognosen för enskilda områden. Detta har gjort prognosen pålitligare än tidigare. Ett fall där det är väldigt tydligt är i elevprognosen för Sköndalsskolan, där prognosen från 2010 visade på 876 elever 2019 men prognosen 2011 (där begränsningsregeln tillämpas) visade på endast 624 elever, en skillnad på 252 elever. Problemen med nollområden uppstod när ett område börjar befolkas av elever, de första åren. I den nya versionen finns alltså inte detta problem kvar. Det finns dock ändå alltid en osäkerhet när det gäller nybyggnation och prognoser. Förvaltningens planering tar hänsyn till det förväntade antalet elever i nollområden. När den förväntade inflyttningen ligger längre fram i tiden kan man ändå få en uppfattning om var dessa elever kommer att ta vägen. Då vi vet vilka områden det gäller och hur många barn i aktuell ålder som befolkningsprognosen bedömer kommer att vara bosatta där kan vi genom att markera områdena på karta få en god uppfattning om var de framtida eleverna kan tänkas ta vägen. Kartan nedan visar vilka dessa nollområden är och hur många barn i grundskolålder som förväntas vara bosatta där 2020.

SID 8 (61) Karta: Nollområden och hur många barn i skolålder som förväntas vara bosatta där 2020. 4.2 Elevantalsutveckling, grundskoleålder Elevantalsprognosen avser elever i årskurs F-9 per kommunal skola. Aggregerat per SDO ser elevantalsutvecklingen ut som nedan för de kommunala skolorna. Nollområdena är således inte inkluderade i elevprognosen och inte heller i tabellen nedan. STADSDELSOMRÅDE 2011 2012 2013 2014 2015 2020 Bromma 6 920 7 072 7 270 7 480 7 713 8 159 Enskede-Årsta-Vantör 6 358 6 569 6 804 7 036 7 250 8 240 Farsta 3 266 3 459 3 725 3 914 4 030 4 480 Hägersten-Liljeholmen 4 725 4 980 5 218 5 464 5 748 6 680 Hässelby-Vällingby 6 571 6 983 7 263 7 481 7 667 8 389 Kungsholmen 2 363 2 506 2 638 2 750 2 858 3 331 Norrmalm 4 456 4 536 4 643 4 715 4 819 5 261 Rinkeby-Kista 3 594 3 617 3 590 3 607 3 654 3 951 Skarpnäck 3 116 3 162 3 316 3 453 3 579 4 014 Skärholmen 2 613 2 687 2 749 2 802 2 868 3 106 Spånga-Tensta 4 082 4 189 4 248 4 381 4 486 4 893

SID 9 (61) Södermalm 7 309 7 367 7 608 7 867 8 092 9 087 Älvsjö 2 946 2 989 3 182 3 323 3 491 3 934 Östermalm 2 672 2 714 2 726 2 760 2 832 3 062 Totalt 60991 62828 64982 67032 69089 76588 Tabell: Elevantalsutveckling per SDO 2011-2020 Kartan nedan visar i vilka områden barnantalen i grundskoleålder förväntas öka mest samt var de förväntas minska. De kraftigaste ökningarna sker främst i områden med betydande nybyggnation av bostäder. Karta: Befolkningsförändringar i åldern 6-15 år, 2011 2020. 4.3 Elevantalsutveckling, gymnasieålder I tabell Befolkningsprognos för olika åldersgrupper 2011-2020 2 beskrivs utvecklingen i åldern 16-18 år i staden. Denna prognos är mindre intressant, då gymnasieskolan har ett länssamarbete där Stockholms stad bidrar. Istället skulle antalet ungdomar i gruppen 16-18 år i länet vara en mer intressant siffra eftersom den bättre visar det totala behovet av lokaler. Här bör dock noteras att förvaltningen inte har det övergripande lokalplaneringsansvaret för länssamarbetet utan planeringsarbetet styrs utifrån gymnasieavdelningens behovsbedömning. Befolkningsprognosen har därmed en sekundär påverkan på planeringsarbetet. 2 Se avsnitt 4.

SID 10 (61) Dock noteras att antalet ungdomar i åldersgruppen kommer att stiga marginellt i slutet av planeringsperioden för lokalförsörjningsplanen och därefter stadigt öka. 5 SKOLKÖKEN Förvaltningens inventering och prioritering av skolköken pågår under 2012. Därutöver kommer inriktningsärenden rörande köken i Hägerstensåsens skola, Adolf Fredriks musikklasser, Bäckahagens skola, Bandhagens skola och Eiraskolan att färdigställas. Under planeringsperioden kommer sedan det fortsatta arbetet med att förbereda genomförandeärenden för dessa fem kök att pågå. Ytterligare skolkök som ska åtgärdas efter dessa fem först prioriterade, kommer att presenteras i lokalförsörjningsplanen nästa år. Förvaltningen kommer också att beakta det mål som är uppställt för att ta hand om matavfall som går till rötning för fordonsgas. Målet är högt ställt och måste också vägas in vid val av kök som ska byggas om. 6 PAVILJONGER Förvaltningen har ett stort antal kvadratmeter paviljonger inhyrda. Paviljongerna är uppställda med tillfälliga bygglov, till största del på Skolfastigheter i Stockholm AB:s (SISAB:s) mark. Flertalet paviljonger måste avvecklas under planeringsperioden på grund av reglerna kring tillfälliga bygglov, det vill säga att de har stått så länge som är tillåtet. Det innebär att förvaltningen behöver ta fram en plan för avvecklingen av paviljongerna och detta arbete kommer att genomföras under planeringsperioden. Arbetet med avvecklingen innebär att varje skolas befintliga permanenta kapacitet ska säkerställas. När detta är gjort kommer en avvägning att ske huruvida paviljongen kan avvecklas utan att ersättas; om paviljongen kan ersättas genom en mindre ombyggnation inom befintlig kapacitet och på så sätt öka kapaciteten eller om paviljongen ska ersättas med ny permanent byggnad. Följden av detta är att paviljongernas kvadratmetrar inte är det väsentliga utan det viktiga för förvaltningen är att säkerställa att skolans verksamhet kan fortgå. Förvaltningen kommer att starta med att utreda paviljongsituationen i Hässelby- Vällingby stadsdelsområde.

SID 11 (61) 7 RATIONELL SKOLSTRUKTUR Förvaltningen arbetar med att ta fram ett rumsfunktionsprogram för att förenkla om-, ny- och tillbyggnadsprocessen. I nämndens verksamhetsplan för 2012 antogs att verksamhetskapaciteten för kommande nya och renoverade/ventilationsåtgärdade klassrum anges generellt som 25 elever/klass för lågstadiet, för mellanstadiet 25 respektive 30 elever och för högstadiet 30 elever. Nya klassrum får ventilation för 34 personer. Teknisk kapacitet för samtliga klassrum är 32 elevplatser. 8 ELEVSTRÖMMAR 3 Inom Stockholms stad går en stor del av eleverna i andra skolor än de närmast hemmet man har en relativt omfattande elevpendling. Elevpendlingen varierar mycket över staden och har olika orsaker. De huvudsakliga pendlingarna omfattar: Elever som pendlar till skolor med samma kultur och eller språkinriktning som eleven tillhör. Elever som pendlar med syfte att nå bättre skolresultat i exempelvis innerstadsskolor och skolor med låg andel elever med utländsk bakgrund. Elever som pendlar till skolor där den egna hobbyn kan utvecklas. Till dessa elever hör t ex idrottande elever men också elever i musik-, danseller teaterklasser. Elever som tvingas pendla då antalet platser redan idag inte räcker till. Pendlingen till skolor med annan kulturell inriktning är större från områden där andel boende med utländsk bakgrund är större. Tydligt är vidare att tunnelbanans sträckning utnyttjas av eleverna i deras val av skola. Exempelvis pendlar eleverna från Rinkeby-Kista där det finns tunnelbana i högre utsträckning än eleverna från Spånga-Tensta där man har pendeltåg. Men också närhet till andra stadsdelsområden påverkar. Elever i Hässelby-Vällingby där tunnelbanan sträcker sig genom Bromma väljer ofta skolor i Bromma medan Rinkeby-Kistas tunnelbana inte på samma sätt går via ett attraktivt område. Eleverna där går då oftare i skolor i innerstaden. Att geografin påverkar pendlingen är genomgående tydligt. Skolor som ligger relativt isolerade har fler av områdets elever i den egna skolan. Även områdens socioekonomiska struktur påverkar. Man har stor inpendling till skolor i områden som Bromma och Spånga i de fall skolorna har kapacitet att ta emot fler elever. Genomgående är det de äldre barnen, från årskurs 6 och uppåt som står för den stora delen av all elevpendling i staden. 3 Baserat på text från Utrednings- och statistikkontorets, nuvarande Sweco, rapport: Elevpendling Stockholms stad 2010-2011

SID 12 (61) 9 BEHOVSANALYS 9.1 Kommunala gymnasieskolor i Stockholm Gymnasieskolorna är annorlunda organiserade än grundskolor och i det följande kommer samtliga gymnasieskolor att beskrivas utan geografisk indelning. Förvaltningen har inte det övergripande lokalplaneringsansvaret för länssamarbetet utan arbetet styrs utifrån gymnasieavdelningens behovsbedömning. Den kommunala gymnasieskolan ingår i ett länssamarbete där man samarbetar om programutbudet. Förvaltningen kan se att antalet personer i gymnasieåldern i Stockholms stad kommer att öka kraftigt i slutet av prognosperioden. Under planeringsperioden befinner sig kurvan i en svacka men den vänder uppåt igen under 2016. Bild: Antal elever i åldern 16-18 år. Huruvida antalet platser i gymnasieorganisationen ska utökas när antalet elever i åldern ökar är ännu inte utrett. Arbetet med att anskaffa lokalkapacitet, främst i innerstaden, är processer som kan ta lång tid, det vill säga pågå längre än planeringsperioden. En större utbyggnad av gymnasieorganisationen måste börja förberedas redan nu om lokaler ska finnas i lägen som förvaltningen anser är gynnsamma. Mellan byggnaderna som gymnasieskolan disponerar förekommer det ofta omflyttning av verksamhet. Detta är i sig ingen lokalplaneringsfråga då förvaltningen disponerar samma lokaler men de fylls med olika innehåll. Ibland kräver

SID 13 (61) det dock anpassningar. Om de är mindre bekostas de av skolan själv och är det av större ekonomiskt värde hanteras de som reguljära ärenden och tas upp i nämnden. Förvaltningen kommer att samordna yrkesutbildningar med bibehållet utbud. Utredning och ombyggnation av olika byggnader kan bli aktuella under planeringsperioden. Förvaltningen har i uppdrag att utreda möjliga utbyggnader på attraktiva gymnasieskolor. I innerstaden kommer utredningar att påbörjas om utbyggnation av Norra Real och Östra Real. Dessa byggnader har stora kulturhistoriska värden och det kan vara svårt att göra större ändringar men saken kommer ändå att prövas. Inriktningsbeslut kommer, om förutsättningar finns, att presenteras under planeringsperioden, troligen under 2013. Om det faller väl ut kommer en utökning av Södra Latin också att utredas under planeringsperioden. Volymstudier kommer att göras under 2013 på Kärrtorps gymnasium och Blackebergs gymnasium. Utfallet av volymstudierna och gymnasieavdelningens behov kommer att avgöra om inriktningsbeslut kommer under 2014. Inhyrning av lokaler på Stigberget, Frans Schartaus handelsinstitut, kommer att ske om arbetsmarknadsnämnden medger detta. Detsamma gäller ytterligare lokaler på Åsö. Frans Schartaus gymnasium lämnar sina lokaler på Södermalm och International School of the Stockholm Region, ISSR flyttar in. Frans Schartaus gymnasium flyttar till Campus Konradsberg, under förutsättning att förvaltningen kommer att disponera de lokalerna. Där kommer också andra verksamheter som HUGIS 4 och Vård- och omsorgscollage att etableras. På S:t Eriks gymnasium kommer vissa anpassningar att ske för att ta emot en verksamhet från Scengymnasiet i Skärholmen. Rådigheten över Brännkyrka gymnasium är av yttersta lokalstrategisk vikt för utbildningsförvaltningen då det är det gymnasium som ligger nära innerstaden och vars läge på sikt kommer att vara mycket fördelaktigt. I Kista pågår en etablering av Stockholm Science & Innovation School (SS&IS), där har utbildningsförvaltningen att bevaka kontraktsskrivning och tjänster inom 4 Hörselskadade ungdomars gymnasiealternativ i Stockholm

SID 14 (61) facility management 5. Konceptet är nytt och flera parter är involverade vilket medför att samverkansformerna är nya. Gymnasieavdelningen kommer att avsäga sig hyresansvaret av Lindeparken. Marken är av strategisk betydelse för utbildningsförvaltningen och kommer därför att fortsätta förhyras. Farsta gymnasium har ett underhållsbehov och under planeringsperioden har SISAB indikerat att underhåll kan komma att utföras. Det kan eventuellt kräva att verksamheten evakueras från lokalerna helt eller delvis. Den verksamhet som bedrivs på Sprintgymnasiet 6 är av sådan natur att den även framöver kommer att medföra snabba förändringar i lokalbehoven. 9.2 Kommunala grundskolor i Stockholm 9.2.1 RINKEBY-KISTA Karta Rinkeby-Kista SDO 5 Med facility management-tjänster avses tilläggstjänster som hyresvärden tillhandahåller utöver vad som följer av lokalhyreskontraktet. 6 Sprintgymnasiet nytt skolnamn på IVIK-gymnasiet, Dnr 12-421/786

SID 15 (61) Det finns 12 kommunala skolor i området med varierande storlek och organisation. Den största är Husbygårdsskolan i Kista med strax under 500 elever. Två av skolorna håller på att fasas ut, Akallaskolan och Bredbyskolan. Trots detta förväntas det under hela perioden ändå finnas ett överskott av platser i de kommunala skolorna i stadsdelen. 9.2.1.1 Skolor i området SKOLA ÅK Totalt: Akallaskolan 7-9 143 Askebyskolan F-6 364 Bredbyskolan F-9 240 Husbygårdsskolan F-9 F-9 474 Igelbäcksskolan F-5 297 Knutbyskolan F-6 253 Kvarnbackaskolan F-6 315 Kvarnbyskolan F-6 370 Oxhagsskolan F-6 321 Rinkebyskolan 7-10 362 Stenhagsskolan F-10 277 Ärvingeskolan 6-10 310 Kommunal regi totalt: 3726 Tabell: Skolor och elevantal 2011-09-30 9.2.1.2 Elevantalsutveckling Diagram: Befolknings- och elevantalsutveckling

SID 16 (61) Elevprognoskurvan och befolkningsprognoskurvan följer varandra under hela perioden och befolkningsförändringen för barn i åldern 6-15 år är mycket modest i området. Det pågår några nybyggnadsprojekt men inget av dessa förväntas leda till någon kapacitetsbrist i de kommunala skolorna som helhet. 9.2.1.3 Planering Området har viss överkapacitet, under perioden kommer Akallaskolan och Bredbyskolan att lämnas. Stenhagsskolans ombyggnad står klar som en F-9-skola. Eventuella elevantalsförändringar kommer att kunna lösas inom befintligt lokalbestånd. Sammantaget innebär det att förvaltningen kommer att genomföra en genomgång av skolorna under planeringsperioden för att lokalisera eventuella faktorer som förhindrar fullt kapacitetsutnyttjande. Diagram Avvikelse elevantalsprognos/kapacitet

SID 17 (61) 9.2.2 SPÅNGA-TENSTA Karta Spånga-Tensta SDO Skolorna är framförallt koncentrerade till Tensta där det finns hela fem skolor. Det bör dock nämnas att Bussenhusskolan i Tensta till hösten 2012 slås samman med Gullingeskolan vilket leder till ett effektivare lokalutnyttjande för båda enheterna. Bortsett från Bussenhusskolan finns det två skolor i stadsdelen som har under 300 elever, båda lokaliserade i Tensta. 9.2.2.1 Skolor i området SKOLA ÅK Totalt: Bromstensskolan F-6 447 Bussenhusskolan F-6 237 Elinsborgsskolan F-6 305 Enbacksskolan F-9 385 Gullingeskolan F-6 216 Hjulstaskolan 7-9 300 Hyllingeskolan F-6 252 Solhemsskolan F-6 707 Spånga grundskola 7-9 360

SID 18 (61) Sundbyskolan F-9 900 Kommunal regi totalt: 4109 Tabell: Skolor och elevantal 2011-09-30 9.2.2.2 Elevantalsutveckling Diagram: Befolknings- och elevantalsutveckling Elevprognoskurvan och befolkningsprognoskurvan följer varandra i stort sett under hela perioden. Befolkningsökningen för barn i åldern 6-15 år förväntas vara ganska måttlig i stadsdelen under hela prognosperioden. De skolor som har ett högt kapacitetsutnyttjande är skolorna i södra delen av stadsdelen, främst Bromstensskolan, Solhemsskolan och Sundbyskolan. Ett inriktningsbeslut har fattats om utbyggnad av Solhemsängens skola (del av Solhemsskolan) och genom den expansionen kommer Solhemsskolan att avlastas. Förvaltningen ser också att Sundbyskolan kommer att avlastas genom byggnationen av Mariehällskolan, som ska stå färdig 2014. 9.2.2.3 Planering Tensta har som helhet ledig kapacitet i princip i nästan alla skolor, men i och med att Bussenhusskolan slås ihop och lokalen lämnas kommer övriga skolor att påverkas elevantalsmässigt och förvaltningen ser att kapacitetsutnyttjandet i övriga skolor därmed borde förbättras. Idrottssalen i Bussenhusskolan behålls så att Enbacksskolan, som idag saknar idrottssal, kan använda denna.

SID 19 (61) Arbetsmarknadsnämnden tar över huvudbyggnaden i Bussenhusskolan. Organisatoriskt förs Bussenhus samman med Gullinge vilket gör att Gullingeskolan får ett effektivt kapacitetsutnyttjande. Enbacksskolan har högre söktryck än andra i området. Skolan ska utökas från att ha varit enparallellig till en tvåparallellig 7-9 organisation. Elevantalet på skolan ökar under hela planeringsperioden. Antalet elever bör kapacitetsmässigt rymmas i skolan genom några enklare justeringar som utretts och bör genomföras senast sommaren 2013. Enbacksskolans idrottsundervisning flyttas från Kämpinge till Bussenhus höstterminen 2012. Spånga grundskola har i dagsläget två årskurs 6 från Solhemsskolan, dessa ska flyttas tillbaka till Solhemsskolan i och med att Solhemsängens skola byggs ut. Solhemsskolan utreds under planeringsperioden för eventuell utbyggnad. Även Spånga grundskola och gymnasieskola utreds för att på bästa sätt använda lokalkapaciteten. Elevprognosen för Bromstensskolan ökar under perioden med ca 100 elever vilket innebär att en utredning av skolans kapacitet måste påbörjas under 2012. Sundbyskolan har flera gamla paviljonger där byggloven går ut under planeringsperioden. En offert för ombyggnad av skolan är beställd från SISAB. Fortsatt utredning av elevprognoser och elevströmmar görs under 2012 för att ta ställning till hur skolan ska byggas om. Planering inför evakuering av verksamheten under ombyggnaden bör starta 2012/13. En översyn av Sundbyskolans annex i Mariehäll bör genomföras, det är tveksamt om lokalen som den ser ut idag klarar antalet elever fram till att Mariehällsskolan står klar 2014.

SID 20 (61) Diagram Avvikelse elevantalsprognos/kapacitet 9.2.3 HÄSSELBY-VÄLLINGBY Karta Hässelby-Vällingby SDO 9.2.3.1 Skolor i området Det finns 14 kommunala skolor i området, varav sju ligger i Hässelby och sju i Vällingby.

SID 21 (61) SKOLA ÅK Totalt: Backluraskolan F-5 255 Björnbodaskolan F-6 580 Grimstaskolan F-9 511 Hässelby Villastads skola F-9 844 Hässelbygårdsskolan F-9 533 Loviselundsskolan F-5 353 Maltesholmsskolan F-10 388 Nälstaskolan F-6 527 Smedshagsskolan F-9 254 Sörgårdsskolan F-6 237 Trollbodaskolan F-10 834 Vinstagårdsskolan 4-10 326 Vinstaskolan F-6 314 Vällingbyskolan F-10 688 Kommunal regi totalt: 6644 Tabell: Skolor och elevantal 2011-09-30 9.2.3.2 Elevantalsutveckling Diagram: Befolknings- och elevantalsutveckling Elevprognoskurvan och befolkningsprognoskurvan följer varandra i stort sett under hela perioden. I Hässelby-Vällingby är det framförallt i de centrala och östra delarna av stadsdelsnämndsområdet som befolkningen i åldern 6-15 år ökar. Nästan hälften av ökningen beräknas vara barn boende i nybyggnation.

SID 22 (61) 9.2.3.3 Planering Under planeringsperioden har området, sett i sin helhet, ett bra kapacitetsutnyttjande. Loviselundsskolan, Trollbodaskolan och Vällingbyskolan kommer under planeringsperioden att ha fler elever än sin nuvarande maxkapacitet. Flera skolor i området har paviljongetableringar och nya regler i Plan- och bygglagen gör att byggloven för paviljongerna inte kommer att kunna förlängas på det sätt som skett förut. Under våren och sommaren 2012 kommer förvaltningen att göra en genomgång av paviljongerna i Hässelby-Vällingby. Resultatet kommer att redovisas i verksamhetsplan 2013. Nälstaskolan kommer att gås igenom under våren 2012. Eventuella åtgärder som kräver inriktningsbeslut kommer att hanteras under hösten 2012. Under planeringsperioden kommer förvaltningen att göra en förstudie av en utbyggnad av Björnbodaskolan och Sörgårdsskolan. En förstudie av Vällingbyskolan ska påbörjas under 2012. Resultatet härav redovisas i verksamhetsplan 2013. Under planeringsperioden kommer Vinstagårdsskolan att hanteras. Det tillfälliga bygglovet går ut och hur detta påverkar verksamheten måste börja utredas och organiseras för under planeringsperioden. Diagram Avvikelse elevantalsprognos/kapacitet

SID 23 (61) Sammantaget innebär detta att förvaltningen kommer att genomföra en genomgång av skolor med paviljonger - Vällingbyskolan, Björnbodaskolan och Loviselundsskolan - under planeringsperioden för att säkerställa kapacitet och lokalisera eventuella faktorer som förhindrar fullt kapacitetsutnyttjande. 9.2.4 BROMMA Karta Bromma SDO 9.2.4.1 Skolor i området Området har 14 kommunala skolor. De är av varierande storlek och ett litet särdrag för skolorna i Bromma är att ganska många har en F-5 organisation. En kommunal skola, Mariehällsskolan, är under byggnation och planeras att tas i drift 2014. SKOLA ÅK Totalt: Abrahamsbergsskolan F-9 657 Alviksskolan F-9 1035 Beckombergaskolan F-5 376 Blackebergsskolan F-5 220 Bromma Kyrkskola F-2 78

SID 24 (61) Höglandsskolan F-9 341 Nockebyhovsskolan F-3 103 Norra Ängby skola F-5 691 Nya Elementar F-9 792 Olovslundsskolan F-6 452 Smedslättsskolan F-5 319 Södra Ängby skola F-9 688 Ålstensskolan F-5 587 Äppelviksskolan 6-9 632 Kommunal regi totalt: 6971 Tabell: Skolor och elevantal 2011-09-30 9.2.4.2 Elevantalsutveckling Diagram: Befolknings- och elevantalsutveckling I Bromma förväntas en ganska kraftig ökning av antalet barn i åldern 6-15 år. Detta beror till stor del på nybyggnation i Beckomberga och i Mariehäll. Anledningen till att elevkurvan planar ut men inte befolkningskurvan är att de elever som idag bor i Mariehäll oftast går till Sundbyskolan som ligger i Spånga- Tensta stadsdelsområde och således inte hamnar i elevprognosen för Bromma. 9.2.4.3 Planering Antalet elever ökar i området, i villaområdena längs spårvagnslinjen är det i form av generationsväxling medan det runt Beckomberga, Mariehäll och Alvik handlar om nyproduktion. Planeringen ser därför lite olika ut.

SID 25 (61) Alviksskolan kommer att beröras av nyproduktion på längre sikt. Där finns inga behov av kapacitetsförändringar de närmaste åren. Däremot måste Beckombergaskolan utredas så att skolan får den ökade kapacitet som prognosen pekar mot. Mariehällsskolan står klar 2014 och täcker då behovet i den delen av Bromma. När det gäller skolorna längs spårvagnslinjen i området bör lokalkapacitet och stadieindelning utredas för att uppnå en långsiktig lösning. Smedslättsskolan är den av skolorna som har störst behov av ytterligare lokalkapacitet om den ska bli en F-6-skola. Höglandskolan har till hösten 2012 helt avvecklat gymnasiet och omställningen till en tvåparallellig F-9-skola har redan påbörjats. Olovslundskolan bör även den bli en F-6-skola. Förvaltningen avser att under planeringsperioden närmare analysera lokalbehoven inklusive dess tekniska förutsättningar i skolorna Abrahamsberg och Olovslund för att kunna utforma en hållbar långsiktig lokalplan där även framtida elevantalsförändringar är en viktig del i planeringen. Under perioden kommer den nya Mariehällsskolan att färdigställas vilket underlättar för Sundbyskolan där det planeras ombyggnation. Blackebergsskolan har överkapacitet, medan Södra Ängby har högt söktryck. Diagram Avvikelse elevantalsprognos/kapacitet

SID 26 (61) 9.2.5 KUNGSHOLMEN Karta Kungsholmen SDO 9.2.5.1 Skolor i området SKOLA ÅK Totalt: Eiraskolan F-5 442 Essingeskolan F-5 214 Klastorpsskolan F-5 244 Kullskolan F-5 138 Kungsholmens grundskola F-9 769 Rålambshovsskolan 6-9 571 Kommunal regi totalt: 2378 Tabell: Skolor och elevantal 2011-09-30

SID 27 (61) 9.2.5.2 Elevantalsutveckling Diagram: Befolknings- och elevantalsutveckling Befolkningen i åldern 6-15 år ökar relativt kraftigt i området vilket även avspeglar sig i elevantalsprognosen. Ett undantag är Stora Essingen och Essingeskolan, där befolkningsprognosen för 6 15 åringar minskar med 60 barn fram till 2020 vilket också avspeglar sig i elevprognosen. På Kungsholmen finns även ett så kallat nollområde, det vill säga ett område där det i dagsläget inte bor några skolbarn men där det i framtiden förväntas bo barn i skolålder. Området heter Västra Hornsberg och ligger på västra Kungsholmen. År 2020 beräknas det bo 127 skolbarn i det här området. Det är barn som inte finns med i elevprognosen från 2011 men inflyttning till området förväntas ske under 2012 och i nästa elevprognos finns dessa barn med. Geografiskt kommer dessa barn att ha närmast till Kristinebergsskolan (Kullskolan). 9.2.5.3 Planering Antalet elever på Kungsholmen ökar kraftigt, både i nybyggnadsområden och i redan etablerade områden. Det återspeglas i skolbehovet. Det är vanligtvis är långa processer för att bygga en skola, speciellt om marken ännu inte är planerad för skolbehov och därför arbetar förvaltningen brett för att ha flera möjliga alternativ både inom planeringsperioden och framåt. Samtliga skolor i området kommer att nå, eller har redan nått, taket för sin maxkapacitet. Verksamhetsmässigt går det att lösa till höstterminen 2012 om inga ytterligare resurser tillkommer men rimligt vore att mer resurser nyttjas och då på Campus Konradsberg. Till 2013 behövs mer kapacitet.

SID 28 (61) För att tillhandahålla fler platser på sikt har inriktningsbeslut om Fridhemsskolan, som är en del av Kungsholmens grundskolor, tagits i verksamhetsplanen 2012. Två olika möjliga utbyggnadsvarianter utreds nu. En start av utbyggnad planeras i mitten eller slutet av planeringsperioden. I verksamhetsplan 2012 beslutades också om att undersöka möjligheterna att inhyra delar av Campus Konradsberg. I det fall detta kommer till stånd skulle många av behoven på Kungsholmen lösas. En om- och tillbyggnad kommer troligen att ta 18 månader och påbörjas tidigast vid årsskiftet 2013/2014. Även Klastorpsskolan och Essingeskolan har ett stort söktryck. Essingeskolan har således ett stort söktryck även om befolkningsunderlaget minskar. Om Konradsberg förhyrs kommer delar av Klastorpsskolan att kunna avlastas genom att de äldre eleverna har sin undervisning i lokaler på Konradsberg. Kungsholmens grundskolor har, inom ramen för sin totala kapacitet, tillräckligt med kapacitet i början av planeringsperioden, och kapaciteten kommer på sikt att öka, se ovan. Invid Kristinebergsskolan har stadsdelsnämnden erbjudits möjlighet att bygga en permanent förskola. Förvaltningen är tillfrågad om att etablera ytterligare undervisningslokaler i samband med uppförandet av förskolan och en sådan förstudie pågår nu. Om det visar sig att behov av fler elevplatser finns samt att det i övrigt verkar lämplig kommer beslut om inriktning härför tas i verksamhetsplan 2013. Staden har påbörjat ett arbete kring att utveckla Mariebergsområdet, arbetet är ännu inte särskilt långt gånget men en nybyggnad där skulle innebära ytterligare behov av skolkapacitet längre fram. Rålambshovsskolan ligger nära och har eventuellt möjlighet att bygga till på sin befintliga skolgård. En eventuell utbyggnad av Mariebergsområdet syns inte i de nu redovisade prognoserna. Ytterligare område som kan bli aktuellt för exploatering, oklart när i tiden, är Stadshagen. Så snart det är möjligt, dock senast i samband med att Fridhemsskolan har ökat sin kapacitet, kommer skolorna att vara F-6, F-9 eller 7-9 skolor. Under planeringsperioden kommer förvaltningen att börja undersöka även andra möjliga skollokaliseringar. Det gäller både fastigheter som staden har i sin ägo och fastigheter som eventuellt skulle kunna vara möjliga att förvärva eller förhyra.

SID 29 (61) 9.2.6 NORRMALM Karta Norrmalm SDO Det finns åtta kommunala skolor i stadsdelen med varierande storlek och organisation. Den största är Adolf Fredriks musikklasser som har över 1 000 elever. Adolf Fredriks musikklasser har inget lokalt upptagningsområde utan

SID 30 (61) rekryterar elever från hela staden vilket gör att den ur ett skolplaneringsperspektiv inte ska ses som en resurs för elever boende i stadsdelen. 9.2.6.1 Skolor i området SKOLA ÅK Totalt: Adolf Fredriks musikklasser 4-9 1095 Gustav Vasa skola F-5 471 Johannes skola F-5 431 Karlbergs skola F-3 256 Lilla Adolf Fredriks skola F-5 384 Matteusskolan F-9 552 Rödabergsskolan F-9 591 Vasa Real 4-9 692 Kommunal regi totalt: 4472 Tabell: Skolor och elevantal 2011-09-30 9.2.6.2 Elevantalsutveckling Diagram: Befolknings- och elevantalsutveckling Norrmalms elevprognoskurva och befolkningsprognoskurva tangerar varandra under slutet av perioden. Om man tar bort Adolf Fredriks musikklasser från elevprognosen så följer kurvorna varandra parallellt. Större delen av utbyggnaden av Norra Hagastaden finns ännu inte med i vare sig elev- eller befolkningsprognosen och den förväntade befolkningsökningen i den nya stadsdelen ligger alltså efter 2020. Sammantaget kan man förvänta sig en ganska måttlig ökning av elevantalen på Norrmalm under de närmaste åren. Därefter kommer en kraftigare ökning att ske.

SID 31 (61) 9.2.6.3 Planering Skolorna har i dagsläget ett ansträngt kapacitetsutnyttjande. Under planeringsperioden kommer det att råda stor brist på kapacitet i fem av de sju kommunala skolorna (Adolf Fredriks musikklasser ej medräknade). Det gäller främst i de västra delarna av Norrmalm. I slutet av perioden kommer det att saknas minst 500 elevplatser och då är inte utbyggnaden av Hagastaden (området mellan Norra station och Karolinska) medräknad, då den ännu inte syns i prognoserna. Norrmalm är en väl uppvuxen och högt exploaterad stadsdel det är svårt att finna mark som ännu inte är nyttjad. Därför har förvaltningen tillsammans med exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret tittat på de möjligheter som ges. Ledtiderna för byggnation i innerstaden är ofta väldigt långa varför det är viktigt att förvaltningen undersöker och arbetar med många möjligheter på samma gång. Under planeringsperioden kommer förvaltningen att börja undersöka även andra möjliga skollokaliseringarna i de östligare delarna av stadsdelsnämndsområdet. Det gäller både fastigheter som staden har i sin ägo och fastigheter som eventuellt skulle kunna vara möjliga att förvärva eller förhyra, även utanför kommungränsen Förvaltningen avser även att genomföra en förstudie om nybyggnad vid Karlbergsskolan. Ett inriktningsbeslut om en kompletteringsbyggnad vid Rödabergsskolan kommer under planeringsperioden. En ny volymstudie för Vasa Real kommer att beställas under våren 2012. Därefter kommer inriktningsbeslut att skrivas fram till nämnden, troligen under 2012. En ny skola i Hagastaden har diskuterats och förvaltningen har tillsammans med stadsdelsnämnden begärt hos exploateringskontoret att få anlägga en skola. Då det första området redan är detaljplanlagt och ingen tomt har avsatts för skoländamål skulle en skola ligga i detaljplaneområde två, det område som ligger längst österut. Hela området har ett högt exploateringstal och tillgång till tillräckligt mycket mark kan vara svår att säkerställa. Alternativt skulle en ny skola kunna ligga i detaljplaneområde tre. Under 2012 ska förvaltningen meddela exploateringskontoret om inriktningen. Under planeringsperioden kommer inriktningsärende att skrivas, men det är ännu oklart om det sker 2013, 2014 eller 2015. Förvaltningen har angivit att inhyrning av före detta Sveaplans gymnasium är ett bra komplement för att lösa situationen på Norrmalm, närmare information finns i verksamhetsplanen för 2012.

SID 32 (61) Diagram Avvikelse elevantalsprognos/kapacitet 9.2.7 ÖSTERMALM Karta Östermalm SDO

SID 33 (61) 9.2.7.1 Skolor i området Inom Östermalm finns det sex kommunala grundskolor. Organisatoriskt är Gärdesskolan, Hjorthagens skola och Olaus Petri skola en enhet. SKOLA ÅK Totalt: Engelbrektsskolan F-9 748 Gärdesskolan F-9 983 Hedvig Eleonora skola F-5 450 Östermalmsskolan F-6 504 Kommunal regi totalt: 2685 Tabell: Kommunala skolor och elevantal 2011-09-30 På sikt behöver Hedvig Eleonora skola bli en F-6 skola. 9.2.7.2 Elevantalsutveckling Diagram: Befolknings- och elevantalsutveckling Befolkningen i åldern 6-15 år boende i stadsdelen beräknas öka med cirka 1 700 personer fram till 2020. Elevantalet förväntas dock inte öka lika mycket men det finns en ganska stor osäkerhetsfaktor i elevprognosen som har att göra med att det kommer att ske stora nybyggnationer i Norra Djurgårdsstaden. Inflyttning i området förväntas börja under 2012 vilket gör att det ännu inte finns några elever från området. Elevprognosen exkluderar således det här området. 9.2.7.3 Planering Under planeringsperioden har området, sett i sin helhet, ett bra kapacitetsutnyttjande.

SID 34 (61) Engelbrektsskolan är tillfälligtvis evakuerad till Konradsberg och Gärdesskolan medan ombyggnation pågår. När Engelbrektsskolan flyttat tillbaka hösten 2013 kommer det inte att ske några större ändringar inom området inom den närmaste perioden. Frågan om paviljongen på Gärdesskolan för Engelbrektsskolans evakuering ska vara kvar på Gärdesskolan kommer att behandlas i verksamhetsplan 2013. På sikt kommer en kapacitetshöjning i området att behöva göras på grund av nybyggnationen i Gasverksområdet i Hjorthagen. Där planeras en ny kommunal skola. Skolan ska inledningsvis vara för årskurs F-6 men ska vara möjlig att, utan alltför stora ombyggnationer, ställa om till F-9 om det finns behov av det i framtiden. Den exakta placeringen av den nya skolan är ännu inte fastställd. Byggnaden/byggnaderna kommer att utformas i samråd med stadsdelsnämnden och inrymma förskola. Om behoven av förskola inledningsvis är större än skolbehovet kan en del vara möjlig att nyttja som förskola inledningsvis för att gradvis övergå till att vara skola.

SID 35 (61) 9.2.8 SÖDERMALM Karta Södermalm SDO Det finns 14 kommunala skolor i stadsdelen varav några har en specialiserad inriktning och inte i första hand riktar sig till de närboende barnen. Skolornas organisation varierar men de två huvudtyperna av organisation är F-6 eller F-9. I Sjöstaden är en skola under uppbyggnad, Lugnets skola, vilket kommer att ytterligare höja skolkapaciteten i stadsdelen. 9.2.8.1 Skolor i området SKOLA ÅK Totalt: Björngårdsskolan F-6 351 Eriksdalsskolan F-10 1035 Högalidsskolan F-9 645 Katarina Norra skola F-9 665 Katarina Södra skola F-6 549 Kungliga Svenska Balettskolan 4-9 114 Lugnets skola F 96 Mariaskolan F-9 805 Sjöstadsskolan F-10 678

SID 36 (61) Sofia skola F-9 708 Storkyrkoskolan F-6 171 Södermalmsskolan F-10 749 Tullgårdsskolan F-6 349 Åsö grundskola 7-9 481 Kommunal regi totalt: 7396 Tabell: Kommunala skolor och elevantal 2011-09-30 9.2.8.2 Elevantalsutveckling Diagram: Befolknings- och elevantalsutveckling Befolkningen i åldern 6-15 år boende i stadsdelen beräknas öka med mer än 2 000 personer fram till 2020. Elevantalet förväntas dock inte öka lika mycket men det finns en ganska stor osäkerhetsfaktor i elevprognosen som har att göra med att framförallt Lugnets skola ännu inte är byggd och inte fullt driftsatt, (det vill säga alla tänkta årskurser går ännu inte i skolan). Sjöstaden är den del av stadsdelen där de största förändringarna i elevunderlagen förväntas. Närmare 1 000 fler barn i åldern 6-15 år förväntas bo där 2020 jämfört med idag. 9.2.8.3 Planering Området i stort har ett bra kapacitetsutnyttjande och anledningen till detta är skolornas samverkan. Under förutsättning av att samverkan fortsätter kommer stadsdelen att klara elevantalsökningen med mindre lokaljusteringar inklusive förtätningar. Detta innebär att det, med undantag för Sjöstaden, inte finns behov av att göra större ombyggnationer, inhyrningar eller dylikt förutsatt att prognosen

SID 37 (61) fortsätter oförändrat. Till hösten 2012 startar International School of the Stockholm Region, ISSR. Utbildningen ska möta de behov som finns hos de internationella familjer som har kontraktsanställningar och vistas tillfälligt i Stockholm. Förvaltningens bedömning är därför att den inte kommer att ha en större påverkan på antalet elevplatser i området. Mer information om skolan kan läsas i En sammanhållen internationell utbildning, dnr 2011-403/8781. I Sjöstaden finns däremot ett fortsatt ökat behov av utbildningsplatser framöver. Behovet beror dels på att Lugnets skola ännu inte är färdigställd, men också att antalet barn i behov av skolplats fortfarande inte mattas av. För att möta detta behov har nämnden hyrt in tillfälliga lokaler som kommer att avvecklas under 2019 (till följd av regler kring tillfälliga bygglov). Förvaltningen kommer under första delen av planeringsperioden att djupare analysera lokalbehovet i och kring Sjöstaden, inklusive ny skola i Danviken/Henriksdal, för att nå en lösning som är långsiktigt hållbar. Ett treårigt ventilationsprojekt kommer att pågå på Högalidsskolan under planeringsperioden. Skolan kommer de två första åren att klara sina evakueringsbehov internt på skolan, men år 3 har det konstaterats att en mindre evakuering behövs. Förvaltningen planerar att säkerställa denna genom att utnyttja befintligt lokalbestånd. Diagram Avvikelse elevantalsprognos/kapacitet

SID 38 (61) 9.2.9 HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN Karta Hägersten-Liljeholmen SDO Stadsdelen har elva kommunala skolor av varierande storlek och organisation. Två skolor i området har över 1 000 elever; Aspuddens skola och Mälarhöjdens skola. 9.2.9.1 Skolor i området SKOLA ÅK Totalt: Aspuddens skola F-9 1009 Blommensbergsskolan 6-9 422 Ekensbergsskolan F-5 154 Fruängens skola F-9 478 Gröndalsskolan F-5 267 Hägerstenshamnens skola F-3 148 Hägerstensåsens skola F-6 414 Mälarhöjdens skola F-9 1124 Nybohovsskolan F-6 151 Västertorpsskolan F-6 319 Årstadalsskolan F-5 274

SID 39 (61) Kommunal regi totalt: 4760 Tabell: Skolor och elevantal 2011-09-30 9.2.9.2 Elevantalsutveckling Diagram: Befolknings- och elevantalsutveckling Befolkningen i åldern 6-15 år i stadsdelsnämndsområdet förväntas öka mycket kraftigt under de närmaste åren. År 2015 förväntas det finnas nästan 2 000 fler barn i skolålder än vad det gör idag och 2020 finns det nästan 4 000 fler än idag. Elevprognosen tyder också på en uppgång om än inte lika kraftig. Detta beror sannolikt på att den fristående Västbergaskolan i princip har täckt upp närområdet. I detta område kommer det att ske stora ökningar i barnkullarna och Västbergaskolan kommer sannolikt inte att ta emot alla barn som söker sig till skolan och bor i närområdet. Detta har inte fångats upp i elevprognosen vilket är den troliga förklaringen till skillnaden mellan befolkningsprognosen och elevprognosen. 9.2.9.3 Planering I sin helhet har området ett bra kapacitetsutnyttjande under planeringsperioden, men i det ännu längre perspektivet råder mycket stor brist på kapacitet i 6 av 11 skolor i området. Bristen på kapacitet och avsaknaden av möjlighet att inom områdets bestånd genomföra omfördelningar gör att området är ett av de mest sårbara i hela staden. Med sårbar avses i detta fall att området är mycket känsligt för varje förändring som sker och förändringar kan få stort genomslag och utfallet är mycket svårt att på förhand förutse med säkerhet.

SID 40 (61) Prognosen visar att år 2020 saknas det 1 380 elevplatser inom den kommunala skolan förutsatt att de ska möta behovet i samma utsträckning som sker idag (det vill säga att friskolorna fortsätter att ta samma andel av ökningen som de gör av faktiskt elevantal idag). I området kring Liljeholmen har SISAB, efter beställning av utbildningsnämnden, den 15 mars 2012 av Exploateringsnämnden fått en markanvisning för ny skola vid sjön Trekanten. Möjligheterna att nyttja tomten för skola kommer nu att beredas vidare av förvaltningen och SISAB gemensamt och kommer att fortgå även efter planeringsperioden. Tre skolor i området kring eller nära Liljeholmen har ett mycket högt kapacitetsutnyttjande. Det innebär att förvaltningen ser att de med svårighet klarar av ta emot alla elever utan att få lokaltillskott. Skolorna utgörs av Årstadalsskolan, Aspuddens skola och Gröndalsskolan. För Årstadalsskolan pågår arbetet med att hitta en permanent kapacitetsökning i form av nya lokaler och samverkan sker med stadsdelsförvaltningen rörande deras förskolebehov. Aspuddens skola planeras få avlastning när utbyggnaden av Hägerstenshamnens skola blivit genomförd (inriktningsärende i verksamhetsplan 2012). Enligt den första tidsplanen skulle utbyggnaden vara färdigställd till sommaren 2014. Vidare kommer Aspuddens skola även att avlastas den dag en ny skola i Midsommarkransen färdigställts. På grund av Gröndalsskolan lokalisering finner förvaltningen att det kommer att bli svårt att genomföra kapacitetstillskott på skolan. Genom att istället se de tre skolorna som del av en helhet finner förvaltningen att samtliga tre skolor tillsammans kommer att kunna hantera elevantalsökningen genom den tillfälliga paviljongetablering som förvaltningen planerar på Brännkyrka gymnasiums bollplan (eller dess närhet) för att bereda området elevplatser till dess de permanenta lösningarna som planeras kan stå klara. Av prognosen för 2013 kan förvaltningen redan idag se att Årstadalsskolan kommer att behöva nyttja denna möjlighet då befintlig skola inte kommer att kunna ta emot alla elever. En kapacitetsökning på Blommensbergsskolan (som också ligger i närheten av Liljeholmen) kommer med anledning av planerna för paviljongetableringen på Brännkyrka gymnasium inte att genomföras.

SID 41 (61) I Nybohovsskolan planeras att förskola öppnas till hösten 2012. Det kommer att innebära att skolans kapacitetsöverskott kommer att justeras ner. Förvaltningen arbetar vidare med att möjliggöra en etablering av en kommunal grundskola i Midsommarkransen och det är även en av de frågor som det pågående programarbetet för området kommer att behandla. (http://www.stockholm.se/aspudden-midsommarkransen). Ytterligare en skola i området visar på en elevantalsökning och ett högt kapacitetsutnyttjande och det är Västertorpsskolan. Förvaltningen avser att omgående genomlysa skolans lokalbehov för att utforma en plan för att möta ökningen. Fram emot 2020 avtar ökningen enligt prognosen, varför det är troligast att eventuellt lokaltillskott kommer att lösas genom tillfälliga åtgärder som inte syftar till att permanent öka skolans kapacitet från dess idag i princip genomgående tvåparallelliga organisation. Fruängens skola bör ses som en lokalresurs för elever från Västertorp. Fruängens skola har tidigare setts som en lokalresurs för södra Älvsjö, men så är inte längre fallet till följd av de ombyggnationer som genomförs på skolorna där. Skolan bör, såsom tidigare skrivits, fortsatt ses som en lokalresurs för Västertorpsskolan. Fruängens skolas lokalresurser kommer därför att inventeras och ses över som ett led i att möta den elevantalsökning som närområdet kommer att få genom den exploatering och nybyggnation som redan startat. Arbetet ska främst inriktas mot att säkerställa att skolan kan möta yngre elevers behov.

SID 42 (61) Bilden förtydligar behoven av lokaltillskott i området, där mörkast grönt har störst behov och siffran anger antalet fler barn än idag i åldersspannet 6-15 år. Diagram Avvikelse elevantalsprognos/kapacitet

SID 43 (61) 9.2.10 SKÄRHOLMEN Karta Skärholmen SDO 9.2.10.1 Skolor i området Det finns sex kommunala skolor i området. Ett särdrag hos skolorna är att de flesta har en F-9-organisation. Skolorna är ganska jämnstora sett till antalet elever bortsett från Ekholmsskolan som har under 100 elever. SKOLA ÅK Totalt: Bredängsskolan F-9 507 Ekholmsskolan F-3 75 Lillholmsskolan F-9 573 Slättgårdsskolan F-9 487 Sätraskolan F-10 547 Söderholmsskolan F-9 455 Kommunal regi totalt: 2644 Tabell: Skolor och elevantal 2011-09-30