Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 VALDEMARSVIKS KYRKA Valdemarsviks socken Valdemarsviks kommun Linköpings stift Östergötlands län
VALDEMARSVIKS KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift. Delrapport januari 2006. Innehåll INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 VALDEMARSVIKS KYRKA... 5 Socknen... 6 Kyrkomiljön... 6 Kyrkoparken... 6 Kyrkobyggnaden... 6 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 10 Kyrkoparken... 11 Kyrkobyggnaden... 11 HÄNDELSELISTA... 11 Förkortningar... 13 VK Valdemarsviks kyrka. Kyrkobeskrivning, uå, uo.... 13 ÖLM - Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv... 13 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER... 13 KÄLLOR... 13 Övriga inventeringar... 14 Kartor... 14 2
INLEDNING Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko-/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår 3
från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet 4
VALDEMARSVIKS KYRKA Valdemarsvik Tornet 8, Ringarums socken, Valdemarsviks kommun, Hammarkinds härad, Valdemarsviks kyrkliga samfällighet, Linköpings stift, Östergötlands län och landskap. Valdemarsvik har tillhört Ringarums socken och bildade egen församling först 1919. Då avståndet var långt till Ringarums kyrka valde man att på frivillig väg samla medel till byggandet av en kyrka. Kyrkan ritades och byggdes av byggmästare E Schutz från Norrköping mellan åren 1875-77. Den är uppförd i tegel med brant sadeltak, vitputsade fasader och nygotiska detaljer. Kyrkan som ursprungligen saknade torn blev 1905 försedd med ett sidoställt torn ritat av Karl Flodin, stadsarkitekt i Norrköping, ånyo bekostat genom en frivillig insamling. Genom en stor donation av läderfabrikören Lundberg möjliggjordes en omfattande renovering av kyrkorummet 1917 ledd av arkitekten Axel Lindegren från Stockholm då större delen av den nuvarande inredningen tillkom. Vid en genomgripande restaurering utförd av ingenjör Ture Jangvik 1975-77 ombyggdes östpartiet och en ny sakristia tillbyggdes. Utdrag ur ekonomiska kartan 1868-1877. 5
Socknen Valdemarsvik är beläget vid innersta delen av Valdemarsviken som bildar gräns mellan Småland och Östergötland. Samhället utgörs av tre djupa dalgångar omgivna av höga skogklädda berg. Det inre av Valdemarsviken utgjorde tidigt en naturlig hamn, och bronsåldersrösen i krönläge vittnar om att området har varit bebott under lång tid. Gården Vammar har gett namn åt orten och på dess mark har samhället vuxit fram. Valdemarsvik har kallats köping sedan 1600-talet men fick inte köpingsrättigheter förrän 1914 och var dessförinnan endast benämningen på en bebyggelse utan fastställda gränser i socknarna Ringarum, Gryt och Tryserum. Sedan början av 1600-talet var Valdemarsvik en knutpunkt för handel och sjöfart inom ett stort område och då sjöfarten ökade i början av 1800-talet fick hamnen stor betydelse. Grunden för bebyggelsen lades i slutet av 1700-talet och under 1800- talet tillkom flera handelshus med utlandsförbindelser. Vid sidan av hamnen är det garveriverksamheten och senare C J Lundbergs läderfabrik som har betytt mest för näringslivet. Trävaruindustrin och möbeltillverkningen har också haft stor betydelse. Järnvägen mellan Norrköping och Valdemarsvik blev färdig först 1906. Kyrkomiljön Kyrkan är belägen i en brant sluttning strax ovanför centrum. Omgivningen består av ett äldre villaområde som gränsar till den äldre industribebyggelsen. Prästgården som nu är i privat ägo ligger mittemot kyrkan på dess norra sida. Den uppfördes 1921 i 1½ våning med vitputsade fasader och ett tegeltäckt brutet tak med avvalmade gavelspetsar. Församlingshemmet som ligger nordöst om kyrkan är byggt 1987 med vitt tegel och gröna plåttäckta takfall. Det ersatte ett äldre församlingshem från 1936. Kyrkoparken Kyrkotomten som utgörs av en brant sydsluttning var inte lämplig som begravningsplats utan stod länge som gärde. I samband med församlingshemmets byggande ordnades tomten som kyrkopark efter ritningar av Carl Rydell. Det utfördes som reservarbete under den rådande arbetslösheten 1936. Parken blev terrasserad i fyra nivåer som utgörs av häckar, rabatter och gräsmattor. En mittgång med trappor och en fontän delar parken i två halvor. En låg mur finns runt kyrkparken som inramas av bl a kastanjeträd. Vid kyrkans ingångar har lagts plattor. Norr om kyrkan är marken besådd med gräs. En parkeringsplats finns väster om kyrkan. En begravningsplats med tillhörande kapell utformad av arkitekten Sigurd Lewerentz anordnades 1917 vid den sk Tegelhagen ca 500 m väster om kyrkan. En beskrivning och historik av begravningsplatsen och kapellet redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Valdemarsviks församling bildades först 1919, dessförinnan var Ringarum moderförsamling. Ett kyrkobesök tog större delen av dagen emedan avståndet var två mil. Under en tid fungerade en samlingssal i ett hotell på Storgatan som predikolokal, invigd 1848. Detta var dock ett provisorium och 1870 startade en frivillig insamling av medel för kyrkans byggande, bl a bildade samhällets damer en syförening som genom auktioner, lotterier och basarer samlade ihop en ansenlig summa. Tomten skänktes av godsägare S P Forsberg. Redan 1875 anskaffades ritningar av byggmästare E Schutz från Norrköping, som även ansvarade för kyrkobyggandet. År 1877 stod kyrkan färdig, i en för tiden typisk stilblandning av nyklassicism och nygotik. Kyrkorummet var gestaltat i vitt och guld, och koret dominerades av en altarpredikstol och en rundad altarring med svarvade balustrar. Korets östvägg pryddes även av två målningar från 1877 föreställande Jesu död och Jesu födelse av 6
dekorationsmålaren H Liljequist från Valdemarsvik. Sakristian var placerad i utsprånget bakom koret och hade en separat ingång utifrån. Kyrkan saknade ursprungligen torn och i stället för klockstapel användes en träställning med en järnbalk på vilken man slog med en träklubba. Föreningen Klockan bildades 1897 av kvinnorna i trakten för att samla medel till kyrkklockor, medan männen bildade en Tornbyggnadsförening som skaffade fram medel till tornbygget. År 1905 byggdes ett sidoställt torn under ledning av byggmästare August Eriksson, Gryt, efter ritningar av Karl Flodin, stadsarkitekt i Norrköping. En donation från läderfabrikören Lundberg möjliggjorde en större restaurering som genomfördes 1917 av Axel Lindegren, arkitekt vid Överintendentsämbetet. Altarpredikstolen, altaret och altarringen togs bort och ersattes med ett nytt altare, altaruppsats, och predikstol ritat av Lindegren själv i mörk färgskala i nationalromantisk stil. Även altarring, bänkinredning och nummertavla nygjordes och en piporgel anskaffades av Setterqvists orgelbyggeri. Den nya predikstolen placerades mot den norra väggen. Altaruppsatsen försågs med en tavla av konstnären David Wallin från Söderköping. De två målningarna av H Liljequist fick behålla sin plats i koret. Vid norra ingången tillkom ett vindfång. Kyrkans färgsättning förändrades till grått med marmoreringsmönster upptill valvet utfört av den kände dekorationsmålaren Filip Månsson från Stockholm. Dessutom tillkom en mängd inventarier i form av gåvor. Mindre förändringar såsom inrättande av ett dop- och vigselkapell i tornets bottenvåning skedde 1948, och på 1960-talet med insättandet av färgade antikfönster i kor och långhus samt utbyte av takens svartplåt mot kopparplåt. Församlingens önskemål om rymligare kor och sakristia föranledde en större ombyggnation 1975-77. Ingenjören Ture Jangvik som anlitades för arbetet föreslog en genomgripande lösning där sakristian som tidigare var placerad bakom koret flyttades till en ny tillbyggnad på korets södra sida. Samtidigt skulle den gamla sakristiedelen förhöjas och integreras i koret genom att mellanväggen avlägsnades för att efterlikna 1800-talskyrkor med korabsid. Församlingen accepterade förslaget som även innebar borttagande av altarringen, en flyttning av predikstolen till den södra väggen, nya innerdörrar, borttagande av en läktartrappa samt en ny lösning av vapenhus och läktarunderbyggnad. Därefter har inga markanta förändringar skett. 7
Exteriör beskrivning Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med polygonal koravslutning, sakristia i söder med rektangulär plan i söder och sidoställt torn i sydväst. Kyrkan är uppförd av tegel. De vita fasaderna är slätputsade och den svarta putsade sockeln har en kopparplåtavtäckning. Tornet som byggdes 1905 indelas i tre nivåer av dekorativa lister. Sakristian som är byggd på 1970-talet har tegelfasader med en tunn vit slamning. Exteriören har en nygotisk prägel med fältindelade murar med plåtavtäckta strävpelare, fialer vid västgaveln och längs långhusets och absidens tak löper en kraftig, profilerad list. Långhuset täcks av ett brant sadeltak som är valmat i öster, koret har ett topptak och sakristian ett valmat sadeltak. Tornet avslutas med spetsiga gavlar och en hög, smal spira. Samtliga takfall består av kopparplåt med förskjutna falsar. Fönsteröppningarna är rundbågiga med ursprungliga svarta träbågar med småspröjsat klarglas i väster och i långhuset i övrigt utbytta svarta träbågar med färgat antikglas i blyspröjs. Även korabsiden har två ursprungliga rundbågiga smala fönster lika västgavelns samt två rundbågiga nischer efter fönster som blivit igensatta. Sakristian har rektangulära tvåluftsfönster med mörka träbågar varav det södra har ospröjsat klarglas och det västra och östra har blyspröjsat antikglas. Tornet har i bottenvåningen och i första våningen smala avtrappade rundbågiga fönsteröppningar försedda med ospröjsat klarglas i bottenvåningen och med blyspröjsade färgade diagonalställda rutor i metallbåge i första våningen. I våningen ovanför finns parställda rundbågiga ljudluckor försedda med plåtklädda reglerbara trälameller. I gavelfälten finns urverk. Fönsterblecken är av kopparplåt. Huvudingången är förlagd till den västra gaveln och utgörs av en ursprunglig, rak dubbeldörr med dekorativa fyllningar målad i grönsvart. Ovan porten finns ett rundbågigt fönster likt västgavelns övriga fönster. En trappa av granit med svarta järnräcken leder till porten. Mitt på norra sidan finns en port med samma utformning som västportalen och i likhet med denna ett ovanliggande rundbågigt fönster. En handikappsramp längs muren leder fram till norra ingången. Även sakristian har en ingång som är förlagd i öster med en rak enkel mörkbetsad trädörr till vilken en betongtrappa med granitsteg leder. Interiör beskrivning Långhuset är rektangulärt med ett lackat trägolv. Väggarna är vitputsade med en ljusgrå bröstning och avslutas uppåt av en profilerad list mot ett vitputsat spetsbågigt trätunnvalv välvt mot kortsidorna. Vid nordportalen finns ett vindfång med en svagt rosalaserad, 8
rektangulär dubbeldörr av trä med en klassiserande omfattning. Dessa dörrar tillkom vid Ture Jangviks renoveringen 1975-77 och återfinns på flera ställen i kyrkan. I väster finns en läktarunderbyggnad tillkommen 1975-77, med väggar av vitmålad väv. Vapenhuset har moderna svagt rosalaserade svängdörrar med över- och sidoljus, tillkomna vid Jangviks restaurering. På var sida om vapenhuset finns det utrymmen för pentry och städskrubb som har dörrar av samma typ som till nordportalen. I långhusets sydvästra del finns en rektangulär gråmålad dubbeldörr med spegelindelning till tornets bottenvåning där ett dop- och vigselkapell är beläget. Innanfönstren är gråmålade med ospröjsat klarglas. Bänkinredningen är indelad i tre kvarter med öppna bänkar tillkomna 1917. Gavlarna är raka och målade i två röda kulörer med förgyllda ramar och grå sitsar. Läktaren får stöd av kvadratiska pelare i grågrön marmorering, och har en rak läktarbarriär som även den är marmorerad i grågrönt med ljusare marmorerade speglar i ramverk. Ovanför läktaren finns ett vindsutrymme som bärs upp av pelare lika de övriga vilket bidrar till att läktarens takhöjd är mycket låg. Läktaren nås via en trappa från vapenhuset. Läktargolvet är belagt med en textilmatta. På den södra sidan finns gradänger tillkomna 1977 och lösa stolar. Orgeln är låg och gråmarmorerad med sparsam förgylld dekor. Den är tillverkad av Setterquists orgelbyggeri år 1917. På orgelns södra sida finns det en trång öppning till vinden ovanför orgelläktaren där delar till äldre inventarier finns bevarade, såsom delar av predikstol och bänkar. Härifrån nås även långhusvinden. Koret är jämnbrett med långhuset och avslutas av ett polygonalt korutsprång som har en hög spetsbågig öppning mot långhuset. Korgolvet består av lackad parkett och ligger ett steg högre än i långhuset. Väggar och tak har samma behandling som i långhuset. Altare, altaruppsats, och predikstol är ritade av arkitekten Axel Lindegren 1917. Altaret är placerat på en låg avsats beklädd med en textilmatta. Altaret som är av trä med en träskiva, är brunmarmorerat med ljusare fyllningar och förgyllda lister. Altaruppsatsen som är placerad i korutsprånget ersatte en äldre altarpredikstol från 1877. Den är marmorerad i brungrönt och har parställda vridna röda kolonner med förgyllda detaljer. Ovanpå altaruppsatsen vilar förgyllda skulpturer i form av änglar och ett lamm. Altartavlan är målad av konstnären David Wallin 1917 och föreställer den sjunkande Petrus som räddas av Jesus. På var sida om altartavlan finns ytterligare två målningar som föreställer Jesu död och Jesu födelse målade 1877 av dekorationsmålaren H Liljequist från Valdemarsvik. Predikstolen är placerad 9
mot den södra korväggen och har en flersidig korg med trappa och ett fyrsidigt ljudtak. Den är målad i en brungrön marmorering med förgyllda detaljer samt ett ryggstycke med en förgylld Kristusbild. Korgen delas in i fält av vridna kolonnetter och dekoreras av lagerornerade medaljonger. Dopfunten av polerad gotländsk kalksten som står placerad i korets främre södra del är ritad 1977 av Maj Eriksson, Valdemarsvik och skänkt av kyrkliga kvällssyföreningen. En lös ambo från 1977 finns också i korets främre del. Intill predikstolen på korets södra sida finns en hög rundbågig nisch med ingång till sakristian samt ett ovanliggande rundbågigt fönster. Dörren tillkom vid Jangviks restaurering 1977 och är en rektangulär dubbeldörr med samma utförande som övriga innerdörrar. På korets norra sida finns lösa stolar och en vridbar rektangulär nummertavla med gråmarmorerad ram. Sakristian var tidigare placerad i korutsprånget men förlades 1977 till en nybyggd del med källarvåning på korets södra sida. Den nås från koret via en passage som har utformats som ett andaktsrum med ett altare och piscina av kalksten på ett murat tegelstöd. Ovan altaret finns ett fönster av glasmosaik Majestas Domini signerad av konstnären Milan Vobruba 1977. Golvet är belagt med röda klinker, väggarna har en vit väv och taket är plant med en ljuslaserad panel. Andaktsrummet övergår till en hall/kapprum med samma utförande på golv och väggar men med ett plant vitputsat tak. Sakristian ligger i den västra delen och har ett parkettgolv, väggar med vit väv och ett vitputsat tak. Innanfönstren är i trä och gråmålade. Inredningen är enkel med skrivbord, skåp och äldre karmstolar. Det finns även ett separat utrymme för skrudarna. I hallens östra del finns kyrkans personalingång med en brunbetsad enkeldörr av trä samt ljuslaserade enkeldörrar till WC och städskrubb. En trappa leder ned till källaren som består av flera mindre utrymmen för arkiv, antependieskåp och förråd. Vapenhuset är beläget i långhusets västra del. Golvet består av ett parkettgolv med väggar och plant tak klädda med vit väv. Ytterdörrarnas insida har svartmålade dörrblad med spegelindelning. På den södra sidan finns WC och på den norra sidan en dörr som leder till läktartrappan. Tornets bottenvåning nås via en öppning i långhusets sydvästra del. Den inreddes som dopoch vigselkapell 1948 och har parkettgolv, vitputsade väggar och ett vitputsat kryssvälvt tak. Det finns tre höga, smala rundbågiga fönster som 1977 och 1985 blev försedda med glasmålningar i blå och gula toner tillverkade av konstnären Milan Vobruba i Gusum. Mot öster finns ett altarbord av oljad ek. Tornets övre våningar nås via läktaren och läktarvinden. Den första våningen står tom och har ett obehandlat trägolv, grovputsade väggar och taket utgörs av ovanliggande vånings golvbjälklag. Innanfönster saknas. En öppen trätrappa leder upp till klockvåningen med två klockor gjutna 1905 av Bergholtz klockgjuteri i Stockholm. Ljudluckorna består av plåtklädda reglerbara trälameller. Ytterliggare en våning upp finns urverk och spiran. Långhusvinden nås via läktaren och läktarvinden. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan och kyrkoparken utgör tillsammans med den f d prästgården en yngre kyrkomiljö av kulturhistoriskt intresse som har tillkommit i samband med en mindre tätorts tillväxt. 10
Kyrkoparken På grund av rådande snöförhållanden vid inventeringstillfället kunde en kulturhistorisk bedömning inte genomföras. Den kompletteras vid senare tillfälle. Kyrkobyggnaden Valdemarsviks kyrka byggdes under 1800-talets senare del i samband med att handelsplatsen utvecklades till tätort till följd av industrialiseringen. Kyrkan tillkom på frivilligt initiativ med hjälp av insamlade medel emedan Valdemarsvik inte blev egen församling förrän 1919. Kyrkans yttre representerar tre historiska byggnadsskeden; det ursprungliga långhuset från 1875-77, det tillbyggda sidoställda tornet från 1905 och 1975-77 års koravslutning samt tillbyggda sakristia. Kyrkan har trots dessa om- och tillbyggnader bevarat mycket av sin stilblandning av nyklassicism och nygotik som är typiskt för tiden. Exteriören karaktäriseras av de vita slätputsade fasaderna, det sidoställda tornets spetsiga gavlar och höga spetsiga spira, det branta sadeltaket, de symmetriskt placerade rundbågiga fönstren, västgavelns fialer och långhusets strävpelare. Interiörens spetsbågiga valv och klassicerande dekorativa element som taklister, pelare och läktarbarriär har bevarats från uppförandetiden. Kyrkorummets tyngdpunkt ligger i koret med det enhetligt utformade altaret, altaruppsatsen och predikstolen ritade av arkitekten Axel Lindegren som förnyade inredningen vid 1917 års restaurering. Endast ett fåtal inredningar från denna tid finns representerade i länets kyrkor. Sammanfattning Kyrkans exteriör har trots om- och tillbyggnader bevarat mycket av sin ursprungliga stilblandning av nyklassicism och nygotik som är typiskt för det sena 1800-talets kyrkobyggande. Altare, altaruppsats och predikstol ritade 1917 av arkitekten Axel Lindegren i nationalromantisk stil i tidstypisk mörk färgskala håller en hög hantverksmässig kvalitet och representerar en stilepok som finns bevarad endast i ett fåtal av länets kyrkor. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1875-77 Nybyggnad Kyrkan i sin helhet, rektangulärt långhus med rakslutet kor och femsidig sakristia i öster. Byggmästare E Schutz, Norrköping som även utförde ritningar. (Br) 1877 Specifika inventarier altartavlor målade och skänkta av dekorationsmålaren H Liljequist, Valdemarsvik. (VK) 1877 Invigning av biskop Ebbe Gustaf Bring. (VK) 1905 Specifika inventarier kyrkklockor gjutna av KG Bergholtz, Stockholm. (VK) 1905-06 Nybyggnad Torn. Arkitekt Karl Flodin, byggmästare August Eriksson, Gryt. (Br, ÖLM) 11
1917 Ändring restaurering. Altarpredikstol, altare, altarring borttogs. Nya bänkgavlar, troligen ritade av Axel Lindegren. Den gamla färgsättningen i vitt och guld med dekorativa målningar på väggar och taklister ändrades till grå med marmoreringsmönster upp till valvet. Vindfång vid norrportalen. Arkitekt Axel Lindegren. (Br) 1917 Fast inredning predikstol ritad av Axel Lindegren placerades på den norra väggen. (VK, EM) 1917 Fast inredning altaruppsats ritad av Axel Lindegren. (EM, VK) 1917 Fast inredning altare ritat av Axel Lindegren. (EM, VK) 1917 Arkitekturbunden utsmyckning måleri interiör, utfört av dekorationsmålaren Filip Månsson, Stockholm. (VK) 1917 Fast inredning bänkinredning. (VK) 1917 Fast inredning piporgel tillverkad av Setterquists orgelbyggeri. (VK) 1917 Specifika inventarier altartavla av konstnären David Wallin, Söderköping. (Br) 1919 Valdemarsvik bildar egen församling. (VK, Br) 1923 Ändring tornur installerades. (ÖD 1942-02-28) 1931 Ändring, exteriör, trappor av granit ersatte betongtrappor vid östingången och sakristians ingång. (ÖLM) 1932 Ändring, exteriör, fasadavfärgning. Murmästarna Bröderna Jansson, Sankt Anna. (NT 1932-08-26) 1936 Teknisk installation centralvärme. (ÖD 1942-02-28) 1936 Anordnande av kyrkopark efter ritningar av Carl Rydell. (VK, ÖD 1942-02-28) 1947 Ändring - ny sakristia inrättades i tornets bottenvåning. (SvB, ÖD 1947-11-01) 1948 Ändring ombyggnad, ett dop- och vigselkapell invigdes i tornets bottenvåning. (VK) 1954 Ändring, restaurering, predikstolen sänktes en meter genom att ett mellanstycke borttogs, norrportalens vindfång förändrades. Arkitekt Kurt von Schmalensee. (ÖLM) 1960 Ändring ombyggnad, antikglas med blyspröjs insattes i korets fönster. (NT- ÖD 1960-03-18) 1961 Ändring, omdisposition av orgeln från 1917. Orgelbyggare R Jacoby, Farsta. (ÖLM) 12
1963 Ändring - ombyggnad, antikglas med blyspröjs insattes i långhusets fönster. Arkitekt Kurt von Schmalensee. (ÖLM) 1969 Ändring restaurering, exteriör, fasadomputsning, takets svartplåt ersattes av kopparplåt. (ÖLM) 1975-77 Ändring restaurering, exteriör och interiör. Korutsprånget som ursprungligen innehåll sakristian, blev integrerat med koret genom att en mellanvägg borttogs. Korutsprånget förhöjdes och fick dörröppning och två fönster igenmurade. Flyttning av predikstol till korets södra sida. Ombyggnad av den västra delen med vapenhus och läktarunderbyggnad, borttagande av den södra läktartrappan samt installerande av WC och väntrum. Ombyggnad och handikappsanpassning av norrportalen och dess vindfång. Ingenjör Ture Jangvik, K-Konsult Linköping. (Br, ÖLM) 1975-77 Nybyggnad sakristian flyttades till en nybyggnad på långhusets sydsida. Ingenjör Ture Jangvik, K-Konsult Linköping. (Br, ÖLM) 1995 Ändring restaurering exteriör, putslagning, avfärgning, ommålning av snickerier. Entreprenör Åby Fasad AB, Norrköping och Bröderna Ek Måleri och Fasad AB. (ÖLM) 2006 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnaden och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar Br - Bebyggelseregistret kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet www.bebyggelseregistret.raa.se EM - Malmberg, Ernst, Gustaf, En bok om Valdemarsvik, Norrköping 1943 SvB - Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del VIII, Uddevalla 1951. VK Valdemarsviks kyrka. Kyrkobeskrivning, uå, uo. ÖLM - Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkoparken/kyrkotomten är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. KÄLLOR Bebyggelseregistret kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet www.bebyggelseregistret.raa.se Malmberg, Ernst, Gustaf, En bok om Valdemarsvik, Norrköping 1943 Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del VIII, Uddevalla 1951. Unnerbäck, R Axel, Orgelinventarium, Stockholm 1988. Valdemarsviks kyrka. Kyrkobeskrivning, uå, uo. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet 13
Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Kartor Häradsekonomisk karta 1868, Valdemarsvik Ekonomisk karta, 1947 och 1981, blad 8G 0j Valdemarsvik www.lantmateriet.se 14