krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Relevanta dokument
Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Exploateringskontorets miljöhandlingsprogram 2009

Styrdokument för energieffektivisering

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.

Tekniska anvisningar Energi

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Energianalys/energideklaration per byggnad

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72.

DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer

Beskrivning av ärendet

Baskrav för hållbarhet Älvsjö 1.1, Rågsved

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Börje Åkerby 1:14.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Bro Prästgård 1:11.

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Sjöändan 1:17. Metsjövägen 9.

Miljöanpassat byggande Lukas Memborn

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar Öregrund 5:9.

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5.

Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler, BBR (BFS 2008:20) Remiss från Boverket

Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar 21:7. Sturegatan 6.

Att ställa energikrav vid nybyggnation

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Sävja 34:20.

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Riktlinje Energi och miljö

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

Storgatan 19 Box Stockholm telefon

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ENERGIDEKLARATION BRF Lagerkrantz

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

[21 september 2009] Miljökrav. vid byggande av bostäder och lokaler etapp Norra 2

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Utdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fjällbo 1:77. Fjällbo Selknä 133

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

J Sök x V Favoriter &w Media < ^J

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert NORRTÄLJE NYBYN 1:3. Östra Syningevägen 81

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Remiss av Boverkets föreskrifter (2013:xx) om alternativa energiförsörjningssystem samt konsekvensutredning, ALT 1

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert UPPSALA SÄVJA 109:47.

Att ställa energikrav och följa upp

ENERGIDEKLARATION RIKARD SILVERFUR APRIL 2018

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Energianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012

Energirapport med smarta tips

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Skyttstennäs 1:25.

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Energistrategier. Vision 2040

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert UPPSALA HÄSSLE 4:13. Hässle 285.

Anmälan om svar på Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning Remiss från Boverket

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Markanvisning för studentbostäder inom fastigheten Prästgårdshagen 1 i Solberga till AB Familjebostäder. Inriktningsbeslut

Energieffektivisering Energideklarationer

Transkript:

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt är att: - bygga fler lågenergihus i Stockholm. - öka produktionen av förnybara (eller förnyelsebara) energislag. - kvalitets- och miljösäkring görs långsiktigt. - få bättre kunskap om energiförbrukningen i nyproducerade hus i Stockholms stad genom uppföljning av energiförbrukningen. I november 2007 antog Stockholms fullmäktige ett nytt miljöprogram för Stockholms stad 2008-2011. Miljöprogrammet omfattar sex övergripande miljömål med ett antal delmål. Utifrån miljöprogrammet ska alla verksamheter vidta åtgärder som leder mot målen. Nämnder och styrelser ska klargöra sin egen miljöpåverkan och rådighet samt därefter anta egna mål med syfte att uppnå de kommunövergripande målen. Enligt Stockholms miljöprogram ska miljömål följas upp genom indikatorer eller genom någon annan uppföljningsmetod, som varje nämnd, bolag eller styrelse får ansvar för att ta fram. I överensstämmelse med ovan har exploateringskontoret tagit fram riktlinjer för exploateringskontorets miljöarbete, som godkändes av exploateringsnämnden i februari 2008. Utifrån kontorets riktlinjer för miljöarbetet har ett miljöhandlingsprogram tagits fram för att redovisa vad exploateringskontoret avser att göra för att uppfylla miljömålen för verksamheten. Miljöhandlingsprogrammet innehåller åtgärdsaktiviteter för att uppnå miljömålen och kontorets miljöpolicy samt förslag till indikatorer för uppföljning. Miljöhandlingsprogrammet för 2010 har reviderats jämfört med programmet för 2009. Miljömål 1 Energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt innebär att exploateringsnämnden ska tillämpa krav och mål för energi. Målet ska tas med i alla nya markanvisningar from 2010.

Miljömål för energihushållning Mål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag vid nybyggnad av flerbostadshus Vid nybyggnation på stadens mark eftersträvas olika former av energieffektiviseringsåtgärder. Enligt exploateringskontorets riktlinjer för miljöarbetet är målsättningen att kunna motivera flera byggherrar att bygga lågenergihus i Stockholm. Exploateringskontoret har föreslagit att mil- 1 jömål för energihushållning introduceras successivt. Krav för energihushållning har formulerats med utgångspunkt från miljöstyrningsrådets 1 Upphandlingskriterier för nybyggnad av flerbostadshus. Dessutom kommer de energikrav som gäller för nybyggnadsetapp 3 (Norra 2) i Norra Djurgårdsstaden att tillämpas som vägledande mål att eftersträva i övriga exploateringsprojekt i Stockholms stad. Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för nybyggnad av flerbostadshus, 2009-12-22

Krav på energihushållning vid nybyggnad av flerbostadshushåll Byggnad ska ha ett klimatskal med höga energiprestanda som innebär ett lågt energibehov. Vid annan uppvärmningsform än el, dvs där huvudsakliga energikällan är fjärrvärme eller alternativ uppvärmningskälla med förnybar energi, ska energianvändningen i byggnader (köpt energi, Atemp, exklusive hushållsel) ej överstiga 75 kwh/m2 och år, varav högst 15 kwh/m2 och år elektricitet (inkl fastighetsel). Kraven omfattar inte byggnader med el som huvudsaklig energikälla, t.ex. där värmepump eller liknande används. Byggnad och installationer ska utformas med vitvaror, fläktar, pumpar och belysning mm som har den lägsta energianvändningen. Individuell mätning av tappvarmvatten och hushållsel ska ske i varje lägenhet och boende ska kunna avläsa och styra sin energianvänd- ning (t ex genom användning av modern informations- och kommunikationsteknologi). Varje lägenhet ska kunna debiteras för sin förbrukning. Mätare ska finnas för Fastighetens totala fjärrvärmeanvändning Fastighetens totala elanvändning Fastighetens totala användning av energi för uppvärmning av tappvarmvatten Brukarens tappvarmvattenanvändning (individuell mätning) Brukarens användning av hushållsel Mål för energihushållning vid nybyggnad av flerbostadshus Målet bör vara att försöka uppnå det energikrav som formulerats för etapp Norra 2 i Norra Djurgårdsstaden. Målet innebär att energianvändningen i byggnader (köpt energi, Atemp, exklusive hushållsel) ej överstiger 55 kwh/m2 och år, varav högst 15 kwh/m2 och år fastighetselektricitet. Målet bör också vara att skapa förutsättningar för att varje fastighet kan generera minst 30 % av sin egen förbrukade fastighetsel baserat på lokalt producerad förnybar energi där eventuell överskottsel ska kunna levereras till elnätet enligt avtal med elleverantören. Byggnaders tak bör planeras för möjlighet att anlägga solceller. Detta innebär bl.a. att placera övriga teknikutrymmen så att stora sammanhängande takytor skapas, anpassning av takets lutning, storlek samt orientering mot söder. Individuell mätning av värme i varje lägenhet och boende ska kunna avläsa och styra sin energianvändning för uppvärmning.

Krav på uppföljning av energiförbrukning Andra uppvärmningsåret ska rapportering ske om energiförbrukning. För detta ändamål ska Energimyndighetens E-nyckel användas. Rapportering med E-nyckel innebär även att rapportering till SCB sker automatiskt och att den första delen av energideklarationen klaras av. För att staden ska kunna ta ut statistik över nybyggda hus i Stockholm behöver staden Bolagets godkännande för att få tillgång till energidata. Bolaget ansvarar för att säkerställa att denna rapportering sker. Resultatet publiceras i samband med verksamhetsplaneringen och samma information kommer även att publiceras på stadens webbplats. Avsikten är att ge erfarenhetsåterföring. Publicerade resultat är avidentifierade. I samband med handläggning av bygganmälan upplyser stadsbyggnadskontoret byggherren om att miljömålet Energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt ska tillämpas samt att byggherren ska säkerställa att rapportering av energiförbrukning sker i energimyndighetens enyckel. Byggherren ansvarar för att nödvändig redovisning lämnas. Information lämnas vid byggsamrådet och vid anmälan om slutfört arbete att energikraven efterlevs. Resultatet av programmet påverkar inte utfärdandet av slutbevis för bygganmälan. Om det behövs kan staden komma att sända påminnelser om att energidata för uppföljning av energiförbrukning inte lämnats. Har en byggherre misskött sina åtaganden kan detta i värsta fall påverka framtida markanvisningar. Byggherren (bolag som har avtal med staden) säkerställer att energirapportering sker med Energimyndighetens enyckel andra uppvärmningsåret. Vid rapporteringen ska Stockholms stad ges godkännande att få tillgång till energidata för uppföljning. Genom rapporteringen i enyckeln genomförs första steget i arbetet med energideklaration samt att energidata rapporteras till SCB. Fastighetsägaren spar pengar och informationen kan användas till att få fram bra statistik för både fastighetsägaren och andra. enyckeln Rapporteringen i enyckeln sker enligt de direktiv som Energimyndigheten ger. Användarmanualer, statistik m.m. finns på: www.enyckeln.se

Kvalitets- och miljösäkring Miljöstyrning behövs för att klara högt ställda energikrav. För att uppnå energikraven behöver hela planerings-, projekterings-, bygg och förvaltningsprocessen kvalitetssäkras. Staden förutsätter därför att byggherren har en långsiktig kvalitets- och miljösäkring. Viktiga delar i kvalitets- och miljösäkringsarbetet är: Kvalitets- och miljöledningssystem för styrning och uppföljning av kvalitets- och miljöarbetet (t ex ISO 9000, ISO 14000, BF9K). Kvalitets- och miljöplan för att redovisa hur verksamheten i projektet kommer att planeras, organiseras, genomföras och dokumenteras för att uppfylla stadens energimål. Kvalitets- och miljöansvarig som har byggherrens/entreprenörens ansvar att säkerställa att energikraven uppfylls i hela byggoch förvaltningsprocessen. Dokumenterad egenkontroll med egenkontrollprogram som upprättas av projektören/entreprenören som beskriver egenkontrollen för att säkra efterlevnaden av miljökraven inklusive mätningar, kontroller och analyser liksom dokumentation i form av journaler, protokoll, dagbok och avvikelselistor. Information och utbildning till alla projektdeltagare i hur energimålen ska upp nås i det praktiska genomförandet. Här ingår projekteringsledare, entreprenörer och underentreprenörer med plats chefer, arbetsledare och hantverkare m fl samt förvaltare som ska säkerställa kvaliteterna under byggnadens bruk.

Tillämpning av krav och mål för energi Vid nybyggnad av bostäder på mark som anvisats av Stockholms stad åtar sig byggherren att uppfylla de energikrav som exploateringskontoret formulerat under kontorets miljömål Energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt. Detta regleras i den överenskommelse om exploatering som tecknas mellan staden, dvs exploateringskontoret, och byggherren. Tidplan Energimålen börjar tillämpas 2010.