AFA FÖRSÄKRING PRESENTERAR ETT ÅR I SIFFROR

AFA FÖRSÄKRING PRESENTERAR ETT ÅR I SIFFROR

innehåll INLEDNING 11 VD har ordet 12 Försäkringarna 17 Information om försäkringarna 22 Hantering av risker 24 Utvärdering av kapitalförvaltningen 30 förebyggande verksamhet 32 Verksamhetsstöd 36 Medarbetarna 38 ÅRSREDOVISNINGAR AFA Sjukförsäkring 43 AFA Trygghetsförsäkring 87 AFA Livförsäkring 129 STYRELSER, REVISORER M.fl. 174 ORDLISTA 177 ENGLISH SUMMARY 181 ADRESSER 189 10

INLEDNING AFA Försäkring för ett bättre arbetsliv AFA Försäkring är namnet på den gemensamma organisationen för de tre försäkringsbolagen AFA Livförsäkringsaktiebolag, AFA Sjukförsäkringsaktiebolag och AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag som ägs av Svenskt Näringsliv och Landsorganisationen i Sverige (LO), samt i fråga om AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag även av Förhandlings- och samverkansrådet PTK. Varje bolag inom AFA Försäkring är var för sig den största försäkringsgivaren i Sverige inom sitt område. Vi försäkrar anställda inom den privata sektorn samt kommuner och landsting. Idag omfattas mer än tre miljoner människor av minst en av våra försäkringar. Dessa fakta analyseras och bildar en viktig kunskapskälla och beslutsunderlag för den skadeförebyggande verksamheten och för riktade projekt som aktivt bidrar till att minska skador och sjukfrånvaro samt förbättrar arbetsmiljön. På så sätt lägger den kollektivavtalade försäkringen grunden till ett bättre arbetsliv för alla. AFA-försäkringarna AFA-försäkringarna bestäms i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och ger ekonomiskt stöd vid arbetsoförmåga p.g.a. sjukdom, vid arbetsskada, vid dödsfall, vid arbetsbrist och vid föräldraledighet. Den kollektivavtalade försäkringen är effektiv, bland annat genom en hög täckningsgrad, låga administrativa kostnader och avsaknad av resurskrävande riskbedömningar vid tecknande av försäkring. Den kollektivavtalade försäkringen drivs utan krav på vinstutdelning till ägarna och med en aktiv skadereglering som värnar om den försäkrades rättigheter enligt kollektivavtalet. Våra strategiska mål AFA Försäkring har i uppdrag att sköta administrationen kring försäkringarna. En förutsättning för att vi ska kunna behålla dessa uppdrag är att vi kan erbjuda parterna på arbetsmarknaden förutsättningar för en långsiktigt stabil premie samtidigt som vi har nöjda försäkrade och en hög kostnadseffektivitet. Vi försäkrar, förvaltar och förebygger allt hänger samman Tack vare de stora kollektiv som försäkringarna omfattar har AFA Försäkring unik kunskap om ohälsa i arbetslivet. Denna kunskap kommer från alla enskilda skadeanmälningar vilka lagras i AFA Försäkrings skaderegister, där det idag finns mer än 10 miljoner ärenden. Tillsammans bildar dessa en unik skadedatabas där vi under mer än 30 år har samlat information om sjukdomar och skador. 11

VD har ordet VD Torgny Wännström 12

VD har ordet Skadeutveckling Sjukfrånvaron i Sverige fortsatte att minska även under år 2007. Det totala ohälsotalet i den allmänna försäkringen (ohälsotalet anger antalet under året utbetalda dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning per försäkrad mellan 16 och 64 år) minskade med 4,1 procent. Minskningen året innan var 3,4 procent. Antalet försäkrade som uppbar sjukpenning vid utgången av oktober år 2007 var 15 procent lägre än samma månad året innan. Utvecklingen är mycket glädjande eftersom den höga sjukfrånvaron i vårt land har inneburit stora personliga lidanden samtidigt som den utsatt samhället för kraftiga ekonomiska påfrestningar. Särskilt glädjande är minskningen av de långa sjukfallen i den allmänna försäkringen. I oktober 2007 hade 69 977 försäkrade uppburit sjukpenning längre tid än ett år, en minskning med drygt 13 procent på ett år. Den minskande sjukfrånvaron i samhället avspeglar sig även i vår avtalsgruppsjukförsäkring. Antalet nyanmälda skador under år 2007 uppgick till drygt 111 000, vilket är en minskning med ca 11 000 ärenden jämfört med året innan. Inom AFA Sjukförsäkring har vi också premiebefrielseförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring, som ingår i olika tjänstepensionsplaner. Försäkringarna betalar avsättning till arbetstagares tjänstepensioner bland annat under tid då de är arbetsoförmögna. I premiebefrielseförsäkringen nyanmäldes under år 2007 drygt 76 000 ärenden och i avgiftsbefrielseförsäkringen nyanmäldes ca 11 000 ärenden. Försäkringskassan har under år 2006 koncentrerat sin arbetsskadehandläggning till varje länskontor. Under år 2008 kommer handläggningen att föras över till fem nationella försäkringscentra. Åtgärderna förväntas ge en effektivare hantering och mer rättssäker tillämpning. Antalet till Försäkringskassan anmälda arbetsskador visar en svagt minskande trend och antalet ansökningar om livränta under år 2007 var 15 000. För trygghetsförsäkringens del kan jag konstatera att antalet nyanmälda skador under år 2007 blev ca 48 000, en minskning med ca 1 000 ärenden jämfört med året innan. Efter införandet av verksamhetsstödet MEGA kan vi notera förkortade handläggningstider och vi har i princip inga ärendeköer; alla anmälda ärenden befinner sig under handläggning. TFA-nämnden, som består av representanter för de kollektivavtalsslutande parterna, kan, om så anses befogat, rekommendera ändring av AFA Trygghetsförsäkrings beslut. Under de senaste åren har vi dessvärre haft ett ökande antal TFA- och TFA-KL-ärenden i kö för prövning i nämnden. Under år 2007 har nämnden hållit ett stort antal extra sammanträden och väntetiden för prövning i nämnden har minskat radikalt. Inga nämnbara förändringar av antalet anmälningar kan noteras inom TGL-försäkringen. I vår AGB-försäkring har antalet ärenden minskat från ca 10 300 till ca 8 200 ärenden. Våra handläggningstider inom dessa försäkringar är liksom tidigare mycket korta. Kvalitets- och förändringsarbete Under år 2007 inleddes ett arbete benämnt AFA Försäkring år 2010. Bakgrunden till arbetet har bl.a. varit att samtidigt som vi effektiviserat vårt arbete genom ny IT-teknik och ett förbättrat arbetssätt har ärendemängderna minskat. Detta har lett till att vi kunnat konstatera en övertalighet som uppgår till ca 15 procent. Under hösten har vi genomfört en kompetenskartläggning som omfattat i princip samtliga anställda. Kartläggningen har bland annat legat till grund för beslut om vilka medarbetare som bedömts som övertaliga. Övertaligheten kommer att lösas med erbjudanden om avgångspension och avgångsvederlag. Vi har även fattat beslut om en omorganisation som syftar till att vi på ett bättre sätt ska kunna svara mot de krav och önskemål som ska uppfyllas gentemot våra uppdragsgivare och försäkrade. I en andra fas ska AFA Försäkring år 2010 leda till ytterligare förbättrat ledarskap och målstyrning. Vi ska också fortsätta att utveckla vår organisation, våra arbetssätt och vår förmåga att ta tillvara ny teknik. Arbetet syftar alltså till att AFA Försäkring även i framtiden ska vara det naturliga valet för arbetsmarknadens parter. AFA Försäkring har under en lång rad år arbetat med Institutet för Kvalitetsutvecklings (SIQ) modell för verksamhetsutveckling. Genom de utvärderingar som skett i SIQ:s regi har vi fortlöpande fått besked om att vi varit på rätt väg. Vi tilldelades utmärkelsen Recognised for Excellence in Europe år 2005 och år 2007 bedömdes vår verksamhet vara av så hög kvalitet att vi tilldelades Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Detta är givetvis en betydel- 13

VD har ordet sefull milstolpe i AFA Försäkrings historia, men utmärkelsen innebär inte att vi på något sätt kommer att minska vårt arbete att ytterligare förbättra vår verksamhet. Under år 2005 och 2006 vann vi SM i telefoni & kundtjänst i klassen mellan 500 och 1 000 anknytningar. Bedömningarna sker i bemötande, engagemang, attityd och svarstider. Vi deltog i tävlingen även år 2007 och erövrade en hedrande andraplacering. Omprövning av beslut Under år 2007 har parterna på såväl det privata som på det kommunala och landstingskommunala området träffat överenskommelser om att beslut som fattas inom ett AFA-bolag ska omprövas av försäkringsgivaren, om det begärs av den som beslutet angår. Överenskommelserna innebär att de s.k. produktnämndernas arbete kommer att förändras. För att en missnöjd försäkrad skulle kunna vända sig till Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar krävdes det tidigare att ärendet hade behandlats i produktnämnd. Denna prövning kommer nu istället att göras av AFA Försäkrings Omprövningsavdelning, som är en från skaderegleringen fristående enhet organisatoriskt placerad inom VD-stab Juridik. Nämnderna kommer att finnas kvar men deras uppgift kommer nu att mer renodlas som rådgivande till försäkringsgivarna när det gäller tolkning av parternas kollektivavtal. Forskarrapport Under sommaren 2007 överlämnades en forskarrapport, Ett svårlagt pussel kompletterande ersättning vid inkomstbortfall (ESS 2007:01), till Expertgruppen för studier i samhällsekonomi. En uppseendeväckande uppgift i rapporten var att författarna angav att mellan 15 och 40 procent av dem som är berättigade till kompletterande kollektivavtalad ersättning vid sjuk- och aktivitetsersättning inte får det. En trolig förklaring till att många försäkrade inte får den kompletterande ersättningen är, enligt författarna, att de inte känner till att den finns och därför inte söker och får en sådan ersättning. Rapporten tilldrog sig stort massmedialt intresse. Jag kan konstatera att forskarna studerat hur många av dem som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning år 2004 som också erhållit månadsersättning från AFA Sjukförsäkring samma år. Metoden som sådan har många felkällor. De som beviljats ersättning från Försäkringskassan under årets sista månader hinner sällan göra anmälan till oss och de första utbetalningarna sker normalt först året därpå. Vi beräknar att ca 20 procent av dem som beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning får sin första utbetalning året efter Försäkringskassans beslut. Vi kommer att analysera forskarnas slutsatser ytterligare för att göra en egen bedömning av storleken på ett eventuellt bortfall. Man ska i detta sammanhang också komma ihåg de ambitiösa satsningar på utbildning och information kring AFA-försäkringarna som görs av arbetsmarknadens parter. Parternas insatser på detta område är av stor betydelse för att våra försäkrade inte ska gå miste om den ersättning de har rätt till. Kapitalförvaltning Jag har sedan år 1998 i stort sett varje år kunnat konstatera att vår kapitalförvaltning kunnat leverera en meravkastning gentemot de av styrelserna beslutade normalportföljerna. År 2007 blev vi dock inte lika framgångsrika. AFAbolagen underskred normalportföljsavkastningen med 1,1 procentenheter. Det svaga resultatet beror på att vi lyckats mindre bra inom placeringsslaget aktier. Den totala avkastningen för AFA-bolagen år 2007 blev 3,2 procent. Sett över tid kan jag dock konstatera att vi åtta år av tio slagit vårt index och att resultatet av detta kan beräknas till ca tio miljarder kronor. Regeländringar Under hösten 2006 presenterades en promemoria från Finansdepartementet vilken innehöll ett förslag på ett reformerat nationellt solvenssystem för försäkringsbolag. Det nationella solvenssystemet planerades att träda i kraft första januari 2008 och var tänkt att fungera som en övergångslösning i väntan på ett gemensamt europeiskt solvenssystem (Solvens 2). Under våren 2007 har dock arbetet med förslaget lagts ner. Detta medför en finansiell marknad där finansiella aktörer inte kan placera på lika villkor. AFA Försäkring anser därför att det är av största vikt att det tas initiativ till en lagändring, alternativt dispensmöjligheter för att harmonisera förutsättningarna för intjänandeförmåga under tiden till dess att Solvens 2 har implementerats. 14

VD har ordet År 2007 har trafikljustestet resulterat i ett grönt ljus för samtliga bolag inom AFA Försäkring. Detta innebär att AFA-bolagen i Finansinspektionens test uppvisar en ekonomisk ställning som innebär att tillgångarna med tillräcklig säkerhet räcker till för att täcka bolagens åtaganden gentemot de försäkrade. AFA Försäkring har under år 2007 arbetat med remisssvar, s.k. Quantitative Impact Studies (QIS), som det gemensamma europeiska organet för medlemsstaternas tillsynsmyndigheter (CEIOPS) ställt ut till försäkringsbolag inom EU. Detta är ett viktigt steg i att konstruera och kalibrera ett framtida gemensamt europeiskt solvenssystem (Solvens 2). AFA Försäkring ställer sig positivt till den föreslagna metoden men har svårt att klassificera bolagen i homogena grupper vilket leder till att föreslagna kalibreringar på försäkringsrisker inte beskriver faktisk risksituation. Detta resulterar i orimligt stora skattningar på solvenskapitalkraven. AFA Försäkring har påtalat detta i sitt remissvar och kommer under 2008 fortsätta arbeta aktivt med denna fråga internt samt besvara den under våren 2008 planerade fjärde remissrundan (QIS 4). Parallellt deltar AFA Försäkring i en referensgrupp till Finansdepartementet som stöd i förhandlingarna inom EU av ett ramdirektiv för Solvens 2. Fr.o.m. år 2007 redovisas bolagen inom AFA Försäkring enligt s.k. lagbegränsad IFRS. Detta ingår som en första fas i att utveckla och harmonisera redovisningen för försäkringsbolag internationellt. Utvecklingen går nu in i en andra fas med preliminärt slutdatum 2012. AFA Försäkring följer IFRS-utvecklingen aktivt. AFA Försäkring anser att det är av största vikt att utvecklingen inom IFRS går i samklang med Solvens 2-projektet. Förebyggande arbete inom arbetslivet De av parterna beslutade strategierna för det förebyggande arbetet är grunden för vår verksamhet inom detta område. Besluten bereds i två beredningsorgan, ett för den privata sektorn och ett för verksamheten inom kommuner och landsting. För att utveckla olika beslutsstöd för beredningsorganen har ett utvecklingsprojekt (AFA Analys) bedrivits under 2007. Projektet syftar till att utveckla omvärldsanalysen, prognostisering och effektmätning av förebyggande insatser. Projektet har tagit fram olika metoder och modeller för att bedriva sådant arbete. Arbetet kommer att fortsätta i dialog med AFA Försäkrings uppdragsgivare. På det privata området har ett antal skadeförebyggande projekt startats tillsammans med en rad branscher. Till exempel analyseras problematiken vid pressar och gradsaxar inom verkstadsindustrin och en checklista inom området introducerades under 2007. Bussbranschen har under året beviljats ett anslag för att förebygga hot och våldsskador för busschaufförer och byggbranschen har beviljats medel för att utforma ett gemensamt kvalitetssystem som kan användas av alla aktörer i ett byggprojekt. I fråga om ekonomiskt stöd till forskning, utveckling och kunskapsförmedling om arbetsmiljö, hälsa och livsstil har vi fortsatt vårt arbete som en av de största nationella anslagsgivarna. För närvarande pågår närmare 150 projekt med stöd från AFA Försäkring. Vid sidan av de ordinarie utlysningar som gjorts under verksamhetsåret har två särskilda programsatsningar gjorts kring kvinnors arbetsmiljö inom industrin och buller i arbetslivet. Parterna på det kommunala och landstingskommunala området har beslutat om inriktningen på det skadeförebyggande området under de närmaste två åren. Den övergripande målsättningen är att skapa förutsättningar för låg sjukfrånvaro, minskat antal arbetsskador samt att bidra till god hälsa och arbetsmiljö med inflytande, delaktighet och utveckling för alla medarbetare. Sjukfrånvaron i AFA Försäkring För varje företag eller organisation är en hög sjukfrånvaro ett bekymmer. En organisation som AFA Försäkring ska givetvis vara ett föredöme i dessa avseenden. Arbetet med att nå och bibehålla en låg sjukfrånvaro fortsätter och vi kan nu börja se ett resultat av vårt arbete. Vi har dock ännu inte lyckats nå vårt mål att sjukfrånvaron inte ska överstiga 4,5 procent. Under år 2007 blev den 5,4 procent. Glädjande är att vi främst lyckats reducera långtidssjukfrånvaron. Arbetsmiljö och rehabilitering kommer att vara prioriterade områden inom AFA Försäkring även under år 2008. Vår satsning i projektet AFA en frisk arbetsplats kommer att inriktas på såväl direkta som mer långsiktiga insatser. Torgny Wännström v e r k s tä l l a n d e d i r e k t ö r 15

Försäkringarna AFA Försäkring administrerar försäkringar som bestäms i kollektivavtal mellan parter på arbetsmarknaden. I tabellen redovisas de ersättningsgrundande händelser som AFA Försäkring har hand om. Ersättningsgrundande händelser Sjukdom Arbetsskada Dödsfall Arbetsbrist Försäkringsbolag AFA Sjukförsäkring AFA Trygghetsförsäkring AFA Livförsäkring AFA Livförsäkring Årsredovisningarna för försäkringsbolagen återfinns längre fram i denna skrift. Syftet med avtalsförsäkringar är att ge alla anställda inom berörda kollektivavtalsområden ett försäkringsskydd utöver de lagstadgade allmänna försäkringarna. Detta sker genom att avtalsförsäkringarna kompletterar de allmänna försäkringarna eller träder in där inget offentligt försäkringsskydd finns. Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS och AGS-KL) är en komplettering till de lagstadgade ersättningarna sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Trygghetsförsäk ringen vid arbetsskada (TFA och TFA-KL) ger ersättningar vid arbetsskada utöver det som stadgas i lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF). Ersättningarna vid arbetsbrist eller dödsfall har inga direkta motsvarigheter i de allmänna försäkringssystemen. Avtalsförsäkringar grundar sig på kollektivavtal mellan olika huvudorganisationer på arbetsmarknaden. Inom AFA Försäkring finns i huvudsak tre stora försäkringskollektiv: arbetare inom enskild sektor (privata och kooperativa företag) anställda inom kommuner och landsting/regioner samt Svenska kyrkan m.fl. tjänstemän i enskild sektor. Försäkringarna är så konstruerade att inträdesbiljetten för den enskilde är själva anställningen i företag med kollektivavtal. Anställningen är det som ger rätt till försäk ring. Dessutom är försäkringarna öppna även för arbetsgivare som inte har kollektiv avtal. Det beräknas att ca 90 procent av Sveriges löntagare arbetar på arbetsplatser med kollektivavtal. Därmed omfattas i princip alla anställda av försäkringsskyddet. En fördel med kollektivavtalad försäkring jämfört med individuell försäkring är låga administrationskostnader. Premierna är enhetliga och någon hälso- eller riskprövning med hänsyn till ålder, kön, tidigare sjukdomar och liknande sker inte. Försäkringarnas kon struktion i övrigt är sådana att de inte skapar inlåsningseffekter som hindrar arbetskraftens rörlighet. Försäkringarna är därmed samhällsekonomiskt effektiva. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de olika försäkringarna samt deras om fattning. Sjukdom Arbetsoförmåga på grund av sjukdom är grunden för ersättning från AFA Sjukförsäkring. Fyra slag av försäkringar hanteras inom bolaget: Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS och AGS-KL) ger, utöver sjukpenning från den allmänna försäkringen, en kompletterande ersättning kallad dagsersättning längst dock till och med den 360:e sjukdagen. Under tid med sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas månadsersättning. Ersättning lämnas som längst tills den försäkrade fyller 65 år. Sjuklivränta gäller för försäkrad som var sjuk vid årsskiftet 1995/96 och inte kan tjäna in pension enligt Avtalspension SAF-LO från år 1996. Försäkringen gäller för - den som var förtidspensionerad den 31 december 1995 eller - den som var sjuk den 31 december 1995 och beviljas förtidspension/sjukersättning i direkt anslutning till denna sjukperiod. Den som uppfyller något av dessa villkor får ersättning i form av en s.k. sjuklivränta. Livräntan betalas från och med den månad den försäkrade fyller 65 år och är livsvarig. 17

Försäkringarna Premiebefrielseförsäkring innebär att det efter sjuklöneperioden under den an ställdes hela sjukdomstid, inklusive tid med sjukersättning eller aktivitetsersättning, betalas en pensionspremie antingen till Avtalspension SAF-LO eller till Kooperationens avtalspension, dock längst tills den försäkrade fyller 65 år. Detsamma gäller även för försäkrade som uppbär arbetsskadelivränta som inte samordnas med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Vid ledighet i samband med barns födelse (föräldraledighet) övertar försäk ringen inbetalningen av pensionspremie till Avtalspension SAF-LO under en begränsad tid. Avgiftsbefrielseförsäkring övertar enligt vissa regler arbetsgivarens inbetalning av pensionsavgift för den avgiftsbestämda ålderspensionen i kommuner och landsting för anställda som beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning. Detsamma gäller även för personer som uppbär arbetsskadelivränta som inte samordnas med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Försäkringen betalar pensionsavgiften, dock längst tills den försäkrade fyller 65 år. En motsvarande försäkring gäller för Svenska kyrkan. Arbetare inom den enskilda sektorn omfattas av AGS, sjuklivränta och premiebefrielseförsäkring. An ställda inom kommuner, landsting/regioner och Svenska kyrkan omfattas av AGS-KL samt avgiftsbefrielseförsäkring. Försäkringarna är grundade på kollektivavtal. Egenföretagare kan teckna AGS för egen del. Ersättning ges för inkomstförluster, sjukvårdskostnader, fysiskt och psykiskt lidande och för särskilda olägenheter. Ersättning lämnas också för rehabilitering och vid dödsfall. Försäkringen omfattar anställda inom enskild sektor (TFA) samt anställda inom kommuner, landsting/regioner och Svenska kyrkan (TFA-KL). Egenföretagare som tecknar avtal om AFA-försäkringar är själv per automatik TFA-försäkrad. En viktig del i försäkringsavtalet om TFA är det s.k. taleförbudet. Det innebär att ingen skadeståndstalan får föras mot juridisk person som tecknat detta avtal, avtal om TFA-KL eller PSA, alla med ömsesidig tillämpning. Skadeståndstalan får inte heller föras mot den som omfattas av dessa avtal såsom arbetsgivare eller anställd. All rätt till ersättning till följd av arbetsskada täcks av AFA Trygghetsförsäkring eller av PSA. Förlängd livränta gäller för försäkrad som var arbetsskadad vid årsskiftet 1995/96 och inte kan tjäna in pension enligt Avtalspension SAF-LO från år 1996. Försäkringen gäller för - den som den 31 december 1995 uppbar arbetsskadelivränta, som samordnas med förtidspension eller - den som var sjuk den 31 december 1995 och beviljas sådan samordnad arbetsskadelivränta i direkt anslutning till denna sjukperiod. Arbetsskada Arbetsskada är grunden för ersättning från AFA Trygghetsförsäkring. Två slag av försäkringar, TFA och TFA-KL, samt en förlängd livränta ligger i bolaget. Genom uppdrag från staten administreras även statens personskadeavtal (PSA). Den som uppfyller något av dessa villkor får ersättning i form av en s.k. förlängd livränta. Livräntan betalas från och med den månad den försäkrade fyller 65 år och är livsvarig. TFA, TFA-KL och förlängd livränta är samtliga grundade på kollektivavtal. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA och TFA-KL) ger en komplette rande ersättning vid arbetsskada, d.v.s. - vid arbetsolycksfall - vid olycksfall på väg till eller från arbetet, dock ej olycksfall som täcks enligt trafikskadelagen - vid arbetssjukdomar. Statens personskadeavtal (PSA) täcker samma typ av skador som TFA och gäller många anställda inom den statliga sektorn. Anställda i vissa affärsdrivande verk/bolag omfattas dock av TFA-avtal. Till skillnad från TFA och TFA-KL är PSA inte en försäkring. PSA är ett kollektivavtal som tillförsäkrar de statligt anställda 18

Försäkringarna vissa förmåner i händelse av arbetsskada. AFA Trygghetsförsäkring reglerar skador enligt PSA på uppdrag av PSA-nämnden. Dödsfall Engångsbelopp och periodisk ersättning till efterlevande. Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) ger vid dödsfall begravningshjälp till dödsboet samt engångsbelopp till efterlevande. Engångsbeloppens storlek beror av den avlidnes ålder, arbetstid och efterlevandekrets. TGL-skyddet fortsätter att gälla viss tid efter det att den senaste anställningen upphört. Vid arbetsoförmåga gäller skyddet längst till det att den försäkrade fyllt 65 år. Den som riskerar att förlora sitt skydd kan utan hälsoprövning teckna en fortsättningsförsäkring. Familjeskyddsförsäkringen ger under fem år ersättning till efterlevande efter avlidna som individuellt valt denna försäkring i Avtals pension SAF-LO. TGL och familjeskyddsförsäkringen grundas på kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och LO. Egenföretagare kan teckna TGL och, om hon/han omfattas av Avtalspension SAF-LO, även välja familjeskydd för egen del. Arbetsbrist Arbetsbrist är grunden för ersättning från AFA Livförsäkrings skadeförsäkrings rörelse, d.v.s. AGB-försäkringen. Försäkring om avgångsbidrag (AGB) ger arbetare rätt till ersättning om anställningen upphör genom uppsägning på grund av arbetsbrist och den driftmässiga förändringen i företaget medför varaktig personalreduktion. Försäkringsgivare är AFA Livförsäkring. Försäkringen grundas på kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och LO samt kollektivavtal mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och LO och omfattar arbetare inom enskild sektor. Från kollektivavtal till försäkring så här går det till I kollektivavtal ingår bestämmelser om att arbetsgivaren ska teckna försäkringsavtal. Det finns också en garantiregel som innebär att de anställda har rätt till förmåner även om en kollektivavtalsbunden arbetsgivare av något skäl inte tecknat försäkringsavtal eller inte betalat premien. På uppdrag av arbetsmarknadens parter administrerar Fora AB avtalsteckning, premiefakturering och premieinkassering. Den premie som den en skilde arbetsgivaren ska erlägga räknar Fora ut med ledning av de avtalade premie satserna och företagets årslönesumma för respektive försäkring i berört kollektiv. För samtliga avtalsförsäkringar betalar sedan arbetsgivaren in en totalpremie till Fora, som fördelar rätt belopp till respektive försäkring i enlighet med premiesatserna. De kollektivavtalade försäkringarna har en lång rad fördelar. De anställda försäkras kollektivt genom anställningen; därmed minskar den administrativa kostnaden högst avsevärt. De stora försäkrade kollektiven ger en effektiv riskspridning där goda risker uppväger de dåliga. Därmed behövs heller ingen särskild riskprövning eller hälsokontroll av enskilda personer. Även detta sänker den administrativa kostnaden. Risken för skadefall är också relativt enklare att beräkna ju större det försäkrade kollektivet är. Den unika kunskap som byggs upp av den information som lämnas i skadeanmälningarna från dessa stora kollektiv, och hur den används för att minska arbetsskador och sjukfrånvaro, beskrivs ingående under rubriken Förebyggande verksamhet. Konstruktionen av socialförsäkringarna och de kollektivavtalade försäkringarna, där försäkringsskyddet följer med personen och inte med anställningen, leder till få, om ens några, inlåsningseffekter. Därmed bidrar försäkringarna till att underlätta nödvändig strukturrationalisering inom det svenska näringslivet. Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada lämnar ersättning vid arbetsskada enligt i princip skadeståndsrättsliga regler utan att något vållande behöver styrkas. I gengäld har en arbetsskadad försäkrad inte rätt att kräva skadestånd av sin arbetsgivare. 19

Försäkringarna Den skadeståndsrättsliga ersättningen, friskrivningsklausulen för arbetsgivare samt ordningen med nämndsprövning för att lösa tvister har gjort att processer om ersättning vid arbetsskada är mycket sällsynta vid de allmänna domstolarna i Sverige. Villkorstolkning och skadeprövning Eftersom avtalsförsäkringarna är en del av kollektivavtalet, ligger ansvaret för dess tolkning hos de parter som ingått avtalet. De parter som tecknat kollektivavtalen om försäkring har överenskommit om särskilda nämnder som är knutna till respektive försäkring. Syftet med dessa nämnder är att ha en plattform, där kollektivavtalets försäkringsvillkor kan tolkas. Nämnderna är rådgivande till försäkringsgivarna och Fora. Rådgivande nämnder för försäkringarna AGB-nämnden för Försäkring om avgångsbidrag. AGS-nämnden för Avtalsgruppsjukförsäkringen. TFA-nämnden för Trygghetsförsäkring vid arbetsskada. TGL-nämnden för Tjänstegrupplivförsäkringen. Pensionsnämnden för Premiebefrielseförsäkringen, Familjeskyddsförsäkringen samt Sjuklivränta och Förlängd livränta. Rådgivande nämnden för Avgiftsbefrielseförsäkringen. Försäkringsnämnden för arbetsmarknadsförsäkringar för de gemensamma försäkringsvillkoren. eget ombuds kostnader, om sådana kostnader finns. Däremot behöver den klagande inte svara för AFA Försäkrings kostnader. Om den klagandes yrkande helt eller delvis bifalles kan AFA Försäkring åläggas att ersätta den klagandes ombudskostnader. Dessutom återbetalas ansökningsavgiften. Vållandenämnden Efter den förändring som genomfördes år 1993 av försäkringsvillkoren för trygg hetsförsäkring vid arbetsskada, krävs i vissa fall visat vållande för att skadeståndsrättslig ersättning för inkomstförlust och uppkomna kostnader efter skada ska lämnas. Vållandenämnden prövar, på den försäkrades begäran, frågan om arbetsgivarens eventuella vållande i ärenden som gäller olycksfall i arbetet som inträffat under perioden 1 juli 1993 30 april 2001 samt vid arbetssjukdom som inträffat den 1 juli 1993 eller senare. Nämnden utses av parterna och består av oberoende jurister med domarkompetens. Omprövning I de gemensamma försäkringsvillkoren finns en särskild bestämmelse som anger att ett beslut som fattats av försäkringsgivare ska omprövas, om det begärs av den som omfattas av beslutet. Sådan omprövning görs inom AFA Försäkring av en fristående omprövningsavdelning, organisatoriskt placerad i VD-stab Juridik. Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringarna Den som efter omprövning hos försäkringsgivaren fortfarande är missnöjd med beslutet, har möjlighet att gå vidare och mot en särskild avgift begära skiljeförfarande i en särskild, oberoende skiljenämnd. Kostnaderna för prövning i skiljenämnden fördelas annorlunda än kostnaderna vid tvist i allmän domstol. I skiljenämnden får den klagande vid förlust svara för sitt 20

Information om försäkringarna Kännedom om försäkringarna är en viktig förutsättning för att de försäkrade inte ska gå miste om de rättigheter de har enligt kollektivavtalet. Parterna bakom avtalen förfogar var för sig över särskilda medel för information och utbildning. AFA Försäkring engageras i varierande omfattning i de utbildnings- och informationsaktiviteter parterna ansvarar för. AFA Försäkrings huvudwebbplats, afaforsakring.se, vänder sig främst till våra försäkrade samt arbetsgivare. Webbplatsen har drygt 350 000 besökare per år. De sidor som besöks mest är: 1. Vår verksamhet 2. Broschyrer/Blanketter 3. Försäkringarna 4. Kontakta oss 5. Broschyrer/Blanketter Sjukdom AGS 6. Broschyrer/Blanketter Arbetsskada TFA 7. Försäkringarna Sjukdom AGS 8. Kontakta oss Kundrådgivningen 9. AGS Ersättningar Utbetalning månadsersättning 10. Försäkringarna Arbetsskada TFA Vi har under året vidareutvecklat webbplatsen för att möta användarnas önskemål samt för att stötta AFA Försäkrings övergripande mål: Nöjda försäkrade. På uppdrag av Svenskt Näringsliv, PTK och LO faktagranskar vi delar av dessa organisationers utbildningsoch informationsmaterial. Under år 2007 medverkade vi som lärare vid elva tillfällen som arrangerades av Svenskt Näringsliv, vid tolv tillfällen som arrangerades av PTK och vid tio utbildningar för representanter för arbetsgivare och anställda inom kooperationen. Även parterna inom kommun- och landstingsområdet (Sveriges Kommuner och Landsting, OFR, Kommunal och Akademikeralliansen) är beställare av våra informationsoch utbildningstjänster. Årligen planerar och genomför vi utbildningar för parternas försäkringsinformatörer. Dessa utgör två grupper, dels ca 900 försäkringsinformatörer från arbetsgivarsidan, dels ca 2 000 försäkringsinformatörer från den fackliga sidan. Informatörernas huvudsakliga uppgift är att sprida kunskap om social- och kollektivavtalad försäkring bland de anställda. I utbildningarna ingår även att visa på sambanden mellan försäkringarna och parternas satsningar på arbetsmiljö och hälsa. KL-parterna beslutade att fr.o.m. mars 2007 samverka kring utbildningsverksamheten. Det har inneburit att delar av grundutbildningarna och samtliga fortsättningsutbildningar genomförts gemensamt under 2007. Likaså har gemensamt utbildningsmaterial tagits fram. Totalt har 119 utbildningar genomförts under året. Dessutom har tre regionala dagar under temat Försäkra och Förebygga genomförts med sammanlagt 400 deltagare. Utöver detta har ett antal informationsträffar genomförts i olika kommuner och landsting/regioner. Utifrån en av parterna gemensamt framtagen kommunikationsplan utvecklas parallellt och successivt flera informationssätt och informationskanaler i syfte att ännu bättre nå alla berörda med relevant och målgruppsanpassad försäkringsinformation. Som stöd till försäkringsinformatörerna driver också AFA Försäkring en webbplats, www.informatorer.nu, vars syfte är att ge informatörerna lättillgänglig och aktuell information om vad som händer inom de olika försäkringarna. Seminarier Sedan vår organisation flyttade in i nuvarande lokaler har vi i vår hörsal återkommande ordnat seminarier kring aktuella frågor som har anknytning till våra försäkringar. Deltagarna kommer huvudsakligen från arbetsmarknadens parter, men vi har även deltagare från departement, verk och myndigheter samt andra till oss närstående organisationer. Det är glädjande för oss att kunna konstatera att seminarierna utvecklats till att bli en ansedd mötesplats för informationsspridning och debatt. Under år 2007 arrangerade vi sex seminarier till vilka drygt 650 externa deltagare anmälde sig. 22

Hantering av risker Försäkringarna innebär ett stort ekonomiskt åtagande gentemot de försäkrade eftersom utbetalningen av försäkringsersättning i många fall sträcker sig över lång tid. Förutom utbetalningar av ersättningar görs därför varje år även avsättningar för framtida betalningar för under året inträffade skador. Kostnaderna för årets skador, d.v.s. för försäkringsersättningar i resultaträkningen, täcks dels genom årliga premieinbetalningar, dels genom avkastning från bolagens tillgångar. För åren 1998 2007, alltså de hela verksamhetsår då AFA-bolagen har haft en gemensam organisation, har kapitalavkastningen täckt 56,0 procent av kostnaderna för försäkringsersättningarna. År 2007 hanterades 890 000 olika försäkringsärenden och sammanlagt betalades det ut 10,0 miljarder kronor. De totala avsättningarna för framtida betalningar uppgick vid årsskiftet 2007/2008 till 153 miljarder kronor. Premieintäkten i ett femårigt perspektiv framgår av nedanstående diagram. Förändringen i premiesättningen för avtalsgruppsjukförsäkringen mellan åren 2006 och 2007 Försäkringsersättningar i AFA Försäkring fördelade på ersättningsgrundande händelser Mkr 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 Dödsfall Arbetsbrist Arbetsskada Sjukdom Premieinbetalningar i AFA Försäkring fördelade på ersättningsbara händelser Försäkringsersättningar i AFA Försäkring fördelade på utbetalningar och nya avsättningar 2003 2007 Mkr 14 000 Mkr 25 000 12 000 10 000 8 000 20 000 15 000 6 000 10 000 4 000 2 000 5 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 0 2003 2004 2005 2006 2007 Dödsfall Arbetsbrist Arbetsskada Sjukdom Avsättning för nya åtaganden (förändring FTA) Utbetalningar (inkl. skaderegleringskostnader) 24

Hantering av risker är en engångseffekt som beror på avvecklingsvinster till följd av minskad sjukfrånvaro i samhället samtidigt som vår kapitalförvaltning varit framgångsrik. Fram till och med år 2003 var premien för arbetsskador, till följd av en mycket god konsolidering, låg. År 2004 hade vi nått en mer normal konsolidering inom det privata området och vi kunde därmed sätta en mer rättvisande premie. Utvecklingen av kostnaderna för försäkringsersättningar framgår av vidstående diagram. Försäkringsersättningarna presenteras totalt för AFA Försäkring uppdelat på utbetalningar och förändring i avsättningarna samt per ersättningsgrundande händelse. De minskade försäkringsersättningarna under 2006 och 2007 beror på avvecklingsvinster till följd av minskad sjukfrånvaro i samhället samt på att förväntad ökning av arbetssjukdomar, till följd av ändrade regler för bedömning av vad som är att betrakta som arbetssjukdom, nu bedöms bli mindre än tidigare förväntat. Det trendbrott som sker till 2007 vad gäller utbetalningarna beror på förändrade utbetalningsrutiner för premiebefrielseförsäkringen samt en återbetalning av särskild löneskatt. Utan dessa engångseffekter skulle utbetalningarna även 2007 öka jämfört med föregående år. Riskhanteringens mål Det grundläggande målet för samtliga AFA-bolag är att klara solvenskravet. Därutöver har AFA Försäkring ett mål om oförändrade premiesatser under kommande fem år för alla de försäkringar som AFA-bolagen administrerar för respektive försäkringskollektiv. Riskhantering och riskexponering Riskhanteringen inriktas på att identifiera, mäta och analysera de risker som hotar uppfyllandet av solvens- och premiemålen. Med risker avses de slumpmässiga variationer i olika variabler som går att kvantifiera med sannolikhetskalkyl. Risker går inom vissa gränser att hantera genom diversifiering, matchning och olika hedgningsmetoder. De förändringar som inte går att kvantifiera på detta sätt benämns osäkerheter. De hanteras främst genom omvärldsbevakning och god intern kontroll. Riskerna delas upp i tre riskkategorier: försäkringsrisker, finansiella risker och operationella risker. Se nedanstående figur. FINANSIELLA RISKER Marknadsrisker Realränterisk Nominell risk Valutarisk Prisrisk - Aktierisk - Fastighetsrisk Kreditrisker Likviditetsrisker FÖRSÄKRINGSRISKER Matchningsbara risker Ränterisk Inflationsrisk Ej matchningsbara risker Premierisk Reservrisk OPERATIONELLA RISKER TOTAL RISK Styrning av riskhantering Under året har styrningen av riskhanteringen inom AFA Försäkring utvecklats till att också inkludera operationella risker. En riskkommitté har utsetts för att genom en gemensam riskmodell ansvara för styrning mot solvensmålet och premiemålet. Se vidare not 2 i respektive bolag. Yttre händelser Icke funktionella eller misslyckade processer Mänskliga fel 25

Hantering av risker Med matchningsbara försäkringsrisker avses de försäkringsrisker som går att matcha med finansiella tillgångar. För AFA-bolagens del utgörs de av realränte- och inflationsrisker. Ej matchningsbara försäkringsrisker är de försäkringsrisker som inte går att matcha med finansiella tillgångar. Dit hör AFA-bolagens premie- och reservrisker. Finansiella risker utgörs av marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Marknadsriskerna utgörs dels av risker som förklaras av en särskild faktor, såsom realränte-, inflationsoch valutarisker, dels av risker som inte kan härledas till någon särskild faktor. De senare benämns prisrisker. Med kreditrisker avses risken för betalningsinställelse från låntagares sida. Likviditetsrisk handlar om möjligheterna att avyttra tillgångar utan tidsspillan och priseffekter. Med operationella risker avses de risker som sammanhänger med rörelsedrivande verksamhet och som beror på icke funktionella eller misslyckade interna processer och system, yttre händelser samt mänskliga fel. Inom varje riskkategori är det teoretiskt möjligt att minska den totala risken genom att konstruera portföljer bestående av delrisker som inte samvarierar perfekt med varandra. En sådan diversifieringseffekt föreligger inom den finansiella riskkategorin, åtminstone under normala marknadsomständigheter, mellan t.ex. avkastningarna på aktier och obligationer. Detta uppmärksammas vid kvantifieringen av den finansiella risken. Det är ännu inte klarlagt huruvida diversifieringseffekter också föreligger inom kategorierna försäkringsrisker och operationella risker, varför dessa risker enbart innehåller en summering av delriskerna. Summan av bolagets totala risk utgörs av summan av de tre riskkategorierna. enligt Value at Risk. Så mycket riskerade bolagen som mest att tappa i tillgångsvärde under ett år om alla tillgångsslag samtidigt föll med två standardavvikelser. Bruttorisken visar på förlustrisken då korrelationerna mellan tillgångsslagen är de sämsta möjliga. Till följd av en långt driven diversifiering av tillgångarna reducerades de finansiella riskerna med 20 miljarder kronor jämfört med sämsta utfall. Den finansiella nettorisken stannade därmed på 20 miljarder kronor, detta under förutsättning att alla tillgångsslag inte samtidigt faller två standardavvikelser. Vanligtvis faller inte alla tillgångsslag samtidigt då de styrs av delvis olika faktorer. Det betyder att AFA-bolagen under ett år i värsta fall riskerade att tappa 10 procent av tillgångarnas värde motsvarande 42 procent av konsolideringskapitalet. Se nedanstående tabell. AFA-bolagens sammanlagda finansiella exponeringar i miljarder kronor 2007-12-31 Räntebärande värdepapper 117,1 Aktier 76,2 Private Equity 5,6 Fastigheter 13,8 Summa finansiella tillgångar 212,7 varav utländska valutor 41,8 Finansiell riskexponering under ett år i miljarder kronor, med 97,5 procents sanno likhet enligt Value at Risk Finansiell riskexponering per den 31 december 2007 Vid kvantifiering av finansiell risk används Value at Risk (VaR) med 97,5 procents konfidensnivå. Det innebär att förlustrisken vid ett fall i tillgångsslagens avkastningar motsvarande två standardavvikelser beräknas. Det är denna förlustrisk som AFA Försäkring ska kunna bära. Som en jämförelse kan nämnas att världsbörserna föll med ca två standardavvikelser eller 45 procent i genomsnitt under börsraset åren 2000 2002. Vid utgången av år 2007 hade de tre försäkringsbolagen inom AFA Försäkring finansiella risker på de samlade placeringstillgångarna på brutto 40 miljarder kronor 2007-12-31 Räntebärande värdepapper 7,4 Aktier 18,9 Private Equity 3,2 Fastigheter 3,6 Valutor 7,2 Summa risker, brutto 40,3 Diversifieringseffekt 20,2 Summa risker, netto 20,1 26

Hantering av risker Utvärdering av finansiell måluppfyllelse Premiemålet är att totalpremien för AFA-försäkringarna ska vara långsiktigt hållbar och stabil vid oförändrade försäkringsvillkor. Långsiktigt stabil totalpremie för AFAförsäkringarna innebär att premiesatserna ska uppvisa en låg variation mellan verksamhetsåren samtidigt som de ska vara på rätt nivå så att premieintäkterna bidrar till en stabil soliditet över tiden. När det gäller AFA Livförsäkring är den övergripande målsättningen att uppnå en effektiv kombination av premier och fondering som minimerar den totala skattekostnaden (premieskatt och rörelseskatt). Under de tio år som gått sedan premiemålet infördes har AFA Försäkring klarat att uppnå målet under sju år. Den förändrade premien för KL-kollektivet i AFA Sjukförsäkring mellan åren 1999 och 2000 beror på förändrade åtaganden i samband med att Avgiftsbefrielseförsäkringen tillkom och medför inte att måluppfyllelsen påverkas. Förändringen inom AFA Sjukförsäkring mellan åren 2002 och 2003 är en effekt av två samverkande faktorer som utvecklades ogynnsamt samtidigt och under en längre tid. Dessa var den ökade sjukfrånvaron i samhället som påverkade kostnaderna i AFA Sjukförsäkring samtidigt som utvecklingen på börsen och därmed intäkterna i AFA Sjukförsäkring hade utvecklats negativt. Samma samverkande faktorer påverkar premiesättningen inom kollektivet Svenskt Näringsliv/LO i AFA Sjukförsäkring mellan åren 2006 och 2007, där utvecklingen varit gynnsam både beträffande skadekostnad och kapitalavkastning, vilket medförde en överkonsolidering inom kollektivet och en justering av 2007 års premiesats i slutet av 2007. Fram till och med år 2003 var premien för arbetsskador, till följd av en mycket god konsolidering, låg. År 2004 hade vi nått en mer normal konsolidering inom det privata området och vi kunde därmed sätta en mer rättvisande premie. Den premiestabilitet som uppnåtts under de senaste tio åren avviker från tidigare års variationer i nivåerna. Bidragande orsaker till att AFA Försäkring kunnat hålla stabila premier är den ökade diversifiering och skuldmatchning som genomförts inom placeringsverksamheten. Diversifieringen har medfört att riskutrymme frigjorts. Detta riskutrymme har kunnat användas till att öka andelen reala tillgångar, vilka bättre matchar de i huvudsak reala skulder som AFA Försäkring har. Premiesatser inom respektive kollektivavtalsområde i procent av lönesumma AFA Sjukförsäkring AFA Trygghetsförsäkring AFA Livförsäkring Total År Svenskt Näringsliv/LO KL Svenskt Näringsliv/LO KL Svenskt Näringsliv/PTK Svenskt Näringsliv/LO Svenskt Näringsliv/LO KL Svenskt Näringsliv/PTK 1998 1,20 0,78 0,02 0,02 0,01 0,25 1,47 0,80 0,01 1999 1,20 0,78 0,02 0,02 0,01 0,43 1,65 0,80 0,01 2000 1,30 1,18 0,02 0,02 0,01 0,43 1,75 1,20 0,01 2001 1,10 1,18 0,01 0,02 0,01 0,39 1,50 1,20 0,01 2002 1,10 1,19 0,01 0,01 0,01 0,39 1,50 1,20 0,01 2003 1,95 2,25 0,01 0,01 0,01 0,44 2,40 2,26 0,01 2004 1,95 2,25 0,26 0,01 0,01 0,19 2,40 2,26 0,01 2005 2,06 2,25 0,26 0,01 0,01 0,37 2,69 2,26 0,01 2006 2,09 2,25 0,26 0,01 0,01 0,10 2,45 2,26 0,01 2007 1,19 2,25 0,20 0,01 0,01 0,30 1,69 2,26 0,01 27

hantering av risker Ett reformerat solvenssystem för försäkringsbolag Under hösten 2006 presenterades en promemoria från Finansdepartementet vilken innehöll ett förslag på införande av marknadsmässig värdering av de försäkringstekniska avsättningarna fr.o.m. den 1 januari 2008 enligt den s.k. aktsamhetsprincipen. Därtill skulle ett riskbaserat solvensbehov införas innehållande finansiella risker, försäkringsrisker och operationella risker. De kvantitativa placeringsreglerna skulle samtidigt avskaffas och ersättas av kvalitativa riktlinjer. AFA Försäkring såg i huvudsak positivt på dessa förändringar eftersom nuvarande kvantitativa placeringsregler hämmar möjligheten att matcha försäkringsriskerna och innebär en lägre förväntad avkastning. AFA Försäkring betonade också det faktum att de kvantitativa placeringsreglerna redan hade avskaffats för bolag som bedriver verksamhet inom pensionsområdet och att de föreslagna placeringsreglerna möjliggjorde en harmonisering av marknaden där olika placerare ges möjlighet att agera på lika villkor. Under våren 2007 har dock arbetet med förslaget lagts ned. Det kommer inte att införas något nationellt reformerat solvenssystem under perioden fram till det att Solvens 2- arbetet ger ett harmoniserat europeiskt solvenssystem. Detta medför under övergångsperioden en finansiell marknad där finansiella aktörer inte kan placera på lika villkor. AFA Försäkring anser därför att det är av största vikt att det tas initiativ till en lagändring, alternativt dispensmöjligheter, under tiden till dess att ett europeiskt solvenssystem är implementerat för att harmonisera förutsättningarna för intjänandeförmåga för de olika finansiella aktörerna. Solvens 2 På europeisk nivå pågår ett arbete med att ta fram gemensamma solvensregler för alla europeiska försäkringsbolag. Regelverket för de gemensamma solvensreglerna förväntas vara implementerat i medlemsstaterna år 2012. AFA Försäkring följer detta arbete noga, bl.a. genom att besvara de frågor (Quantitative Impact Studies, förkortat QIS) som skickas ut till medlemsländerna av CEIOPS (gemensamt europeiskt organ för medlemsstaternas tillsynsmyndigheter). Det senaste frågebatteriet från CEIOPS, QIS3, besvarade AFA Försäkring i juni 2007. AFA Försäkring ställer sig positivt till det metodval som CEIOPS har föreslagit (Cost of Capital-metoden). AFA Sjukförsäkring och AFA Trygghetsförsäkring har dock svårt att klassificeras i en homogen grupp vilket leder till att föreslagna kalibreringar på försäkringsrisker inte beskriver faktisk risksituation. Detta resulterar i orimligt stora skattningar på solvenskapitalkraven. AFA Försäkring anser i första hand att den föreslagna standardmodellen ska kunna hantera försäkringsrisker från långsvansade försäkringskollektiv (som i AFA Sjukförsäkring och AFA Trygghetsförsäkring) och i andra hand att detta kan hanteras som intern/partiell intern modell. AFA Försäkring arbetar aktivt på att ta fram bättre kalibreringar på eget material. AFA Livförsäkring klassificeras i en grupp där föreslagna kalibreringar i standardmodellen är acceptabla för att beskriva faktisk riskexponering. Trafikljus för alla försäkringsbolag Under 2007 har trafikljustestet resulterat i ett grönt ljus för samtliga bolag inom AFA Försäkring. Trafikljustestet är ett tillsynsinstrument som inspektionen har infört för att identifiera bolag som har för hög riskexponering, d.v.s. bolag som börjar närma sig en ekonomisk ställning som innebär att tillgångarna inte med tillräcklig säkerhet räcker till för att täcka bolagens åtaganden mot de försäkrade. En för hög riskexponering medför att bolaget ifråga inte erhåller grönt ljus i testet. I avsaknad av ett reformerat nationellt solvenssystem och i väntan på ett harmoniserat europeiskt solvenssystem spelar trafikljustestet en viktig roll för att mäta bolagens riskexponering. 28

hantering av risker Förändringar för den externa redovisningen Fr.o.m. år 2007 redovisas bolagen inom AFA Försäkring enligt s.k. lagbegränsad IFRS. Detta ingår som en första fas i att utveckla och harmonisera redovisningen för försäkringsbolag internationellt. Utvecklingen går nu in i en andra fas med preliminärt slutdatum år 2012. Första fasen har främst medfört förändrade och utvidgade informationskrav. Detta har inneburit att 2007 års årsredovisning har omarbetats jämfört med 2006. En av de största förändringarna är den ökande fokuseringen på redovisningen av bolagens risker och riskstyrning. I fas två kommer betydligt större värderingsförändringar att föreslås. Den viktigaste föreslagna förändringen är en övergång till marknadsvärderade försäkringstekniska avsättningar. AFA Försäkring följer IFRS-utvecklingen aktivt. AFA Försäkring anser att det är av största vikt att utvecklingen inom IFRS går i samklang med Solvens 2-projektet. Olika värderingar i redovisningssammanhang och i solvenssammanhang skulle vara mycket olyckligt. 29