Börsen har begärt att disciplinnämnden skall ålägga Ortivus disciplinpåföljd för åsidosättande

1 DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2014-05-30 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2014:5 NASDAQ OMX Stockholm AB Ortivus AB Aktierna i Ortivus AB är upptagna till handel på NASDAQ OMX Stockholm AB ("Börsen"). Bolaget har undertecknat en förbindelse om att följa Börsens vid var tid gällande regelverk för emittenter ("Regelverket"). Börsen har begärt att disciplinnämnden skall ålägga Ortivus disciplinpåföljd för åsidosättande av Regelverket. Ortivus har bestritt yrkandet. I ärendet har förhandling ägt rum den 20 maj 2014, varvid Börsen företrätts av övervakningschefen Joakim Strid, chefen för emittentövervakningen Patrik Hellgren samt bolagsjuristerna Andreas Blomquist och Karin Ydén. Ortivus har företrätts av styrelseordföranden Christer Stjernfelt, verkställande direktören Carl Ekvall och advokaten Olof Thorsell. Regelverket Enligt punkt 3.1.1 i Regelverket skall ett börsbolag så snart som möjligt offentliggöra information om beslut eller andra händelser och omständigheter som är av kurspåverkande natur. Med kurspåverkande natur avses i Regelverket information som i enlighet med nationell lagstiftning rimligen kan förväntas påverka priset på bolagets värdepapper. I handledningstexten till denna bestämmelse anges bl.a. att, om det är omöjligt för bolaget att ha någon uppfattning om konsekvenserna av ett beslut, bolaget i ett första pressmeddelande kan kommentera själva beslutet och vid ett senare tillfälle offentliggöra information rörande de finansiella konsekvenserna. I punkt 3.1.2 i Regelverket anges att information som offentliggörs av bolaget skall vara korrekt, relevant och tydlig och inte får vara vilseledande. Bakgrund Av utredningen framgår att Börsen den 7 juni 2013 kontaktades av Ortivus finansdirektör som meddelade att bolaget erhållit ett tilldelningsbeslut som leverantör av elektroniska patient-

2 journaler till tre potentiella motparter i en europeisk offentlig upphandling. Initialt handlade diskussionen om huruvida Börsen borde handelstoppa bolagets aktier eftersom bolaget bedömde den aktuella informationen som väsentligt kurspåverkande och ansåg att det förelåg risk for läckage eftersom flera parter i upphandlingen hade kännedom om tilldelningen. Strax före Börsens öppnande den 10 juni 2013 skickade bolaget ut ett kortfattat meddelande i vilket angavs att bolaget i en stor europeisk offentlig upphandling, omfattande flera ambulansverksamheter, blivit utnämnd som leverantör av elektronisk patientjournal och att "affären har ett signifikant värde med betydande positiv effekt på Ortivus verksamhet". Vidare uppgavs att bolaget befann sig i en "tyst period" varför det inte kunde lämna mer information. bolaget hänvisade istället till ett pressmeddelande med mer detaljer som bolaget avsåg att publicera "i mitten på juni". Nyheten resulterade i en kraftig kursreaktion som förstärktes ytterligare under de närmaste dagarna. Börsen påpekade att pressmeddelandet var otydligt och saknade tillräckliga uppgifter för att möjliggöra en adekvat värdering av tilldelningsbeslutets kurspåverkande effekt och meddelade den 12 juni 2013 bolaget att Börsen såg allvarligt på de kraftiga kursreaktioner som föranletts av bolagets ofullständiga informationsgivning. Den 18 juni 2013 publicerade bolaget ett nytt pressmeddelande av vilket bland annat framgick ett referensnummer för den offentliga upphandlingen. Genom att söka på referensnumret var det möjligt att få fram närmare uppgifter om upphandlingsunderlaget, bland annat det budgeterade värdet på upphandlingen. Det budgeterade värdet bekräftades samma dag av bolagets verkställande direktör till Nyhetsbyrån Direkt. I pressmeddelandet uppgav bolaget även att det "efter tilldelning i varje offentlig upphandling inträder en "tyst period ", med möjlighet att överklaga beslutet" och att förhandlingar därefter inleds i syfte att teckna bindande leveransavtal. Under perioden 10 juni till 18 juni 2013 steg bolagets aktiekurs med ca 375 % (från 2,85 kr till 10,70 kr). Den 26 juni 2013 offentliggjorde bolaget genom ett pressmeddelande att tilldelningsbeslutet hade överklagats. Den 24 juli 2013 offentliggjorde bolaget genom ett pressmeddelande att det inlett kontraktsförhandlingar med de truster som omfattades av tilldelningsbeslutet. Den 23 augusti 2013 meddelade bolaget att en av trusterna hade dragit sig ur förhandlingarna. Den 20 december 2013 offentliggjorde bolaget genom ett pressmeddelande att bolaget hade ingått leveransavtal med två truster till ett värde av drygt 100 miljoner kronor.

3 Under perioden efter den 18 juni fram till den 20 december 2013 började kursen gradvis sjunka tillbaka, med undantag från ytterligare en kraftigt positiv kursreaktion i samband med bolagets pressmeddelande den 24 juli. Kursen pressades framför allt ned till följd av bolagets pressmeddelande den 23 augusti för att sedan pendla mellan omkring 5 och 6,50 kronor fram till den 19 december när aktien stängde på 5,90 kronor. Efter bolagets pressmeddelande den 20 december steg kursen som mest den dagen till 8,70 kronor (ca 47 % jämfört med stängningskursen dagen före) och till 9,15 nästföljande handelsdag, den 23 december, (upp ca 55 % jämfört med stängningskursen den 19 december) (Bilaga 6). Börsen har i disciplinärendet anfört: Informationen avseende det aktuella tilldelningsbeslutet utgjorde väsentligt kurspåverkande information. Det var också skälet till att bolaget initialt kontaktade Börsen om ett eventuellt handelsstopp. Kursutvecklingen mellan den 10 och 18 juni 2013 baserades på ofullständig information och det är därför tveksamt om den kan betraktas som rättvisande. Bolagets pressmeddelande den 10 juni var ofullständigt och kan inte anses uppfylla kraven enligt punkterna 3.1.1 och 3.1.2 i Regelverket om att information som offentliggörs ska vara korrekt, relevant, tydlig och tillräckligt utförlig för att möjliggöra en bedömning av informationens betydelse för bolaget, dess finansiella resultat och ställning eller priset på bolagets värdepapper. Pressmeddelandet den 10 juni saknade uppgift om: den ekonomiska ramen för upphandlingen och därmed det potentiella värdet för bolaget, att tilldelningen inte innebar att trusterna åtog sig att ingå avtal med bolaget, och att tilldelningsbeslutet kunde överklagas. Därtill saknade pressmeddelandet upplysning om motparten, något som enligt Börsen normalt sett bör ingå i informationsgivning av det aktuella slaget. Pressmeddelandet var även i övrigt knapphändigt med tanke på rubriken och det positiva sätt som informationen framställdes. Börsen erinrar i sammanhanget om att informationsreglerna i Regelverket inte är dispositiva varför bolaget inte kan undgå tillämpning av reglerna genom att ingå sekretessavtal med en motpart i affärssammanhang. Den möjlighet ett bolag faktiskt har att påverka sin informationsgivning är att skjuta upp offentliggörandet i enlighet med bestämmelserna i 15 kap. 7 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Ortivus argument att bolaget använt sig av ett stegvis offentliggörande har därför ingen relevans i det aktuella fallet eftersom det inte fanns något giltigt skäl varför den ovan angivna informationen inte kunde inkluderas i pressmeddelandet. Det borde ha varit fullt möjligt att ange en mer exakt tidpunkt för den kom-

4 mande informationen. Det borde även ha varit möjligt att tydligare beskriva vad "ytterligare och mer detaljerad information" kunde förväntas innebära. Börsen har i det aktuella ärendet, vid två tillfållen, särskilt uppmanat bolaget att ange alla väsentliga villkor förknippade med tilldelningsbeslutet och säkerställa att informationen var tillräckligt utförlig. Bolaget valde emellertid att inte hörsamma Börsens uppmaningar. Först en vecka efter det första pressmeddelandet förklarade bolaget innebörden av en "tyst period", nämligen att tilldelningsbeslutet var möjligt att överklaga. Det var även först i detta pressmeddelande som bolaget förklarade att tilldelningsbeslutet inte innebar att det fanns några bindande avtal på plats. Den osäkerhet som förelåg kring tilldelningsbeslutet speglades således inte i bolagets informationsgivning i den 10 juni och inte heller fullt ut genom pressmeddelandet den 18 juni. Under denna period steg kursen med 375 procent. Pressmeddelandet den 18 juni innehöll referensnumret till upphandlingen. Eftersom underlaget för upphandlingen var offentliggjort var det möjligt att söka på referensnumret och på så sätt, bland annat få kännedom om det budgeterade värdet på denna. Bolaget kan emellertid inte på ett godtagbart sätt anses ha uppfyllt metodikkraven för ett offentliggörande enligt punkten 3.1.5 i Regelverket genom att endast inkludera referensnumret. All information som rimligen kan förväntas påverka priset på bolagets aktier ska offentliggöras genom pressmeddelande. Framför allt under perioden 10-18 juni skedde således handeln i bolagets aktier med ofullständig information men med vetskap om att "affären har ett signifikant värde med betydande positiv effekt på Ortivus verksamhet". Det kan även konstateras att kursen justerades nedåt efter den 18 juni för att stabilisera sig på nivåer som höll sig förhållandevis konstanta fram till offentliggörandet av det konkreta utfallet av tilldelningsbeslutet den 20 december. Börsen ser allvarligt på bolagets bristande informationsgivning och de konsekvenser som denna fått. Börsen ser även allvarligt på att bolaget inte har hörsammat Börsens uppmaningar att informationen var tillräckligt fullständig för att möjliggöra en adekvat bedömning av denna. Börsen anser att bolaget, genom sitt agerande, har brutit mot punkterna 3.1.1, 3.1.2 och 3.1.5 i Regelverket. Ortivus har i sammandrag anfört: Inledningsvis önskar bolaget påpeka att den information som nu är aktuell rör ett tilldelningsbeslut i en offentlig ramavtalsupphandling. Anbudsförfarandet regleras, liksom i Sverige och övriga Europa, av lagar och direktiv som föreskriver, i aktuellt avseende, likalydande möjligheter att överklaga tilldelningsbeslut. Bolaget är skyldigt att följa den upphandlande enhetens instruktioner för att inte riskera att bli diskvalificerat som anbudsgivare.

5 Vidare önskar bolaget påpeka att bolagets aktie under lång tid har haft hög volatilitet. Kursförändringarna har i allmänhet inte föranletts av någon särskild händelse eller särskilt lämnad information. Pressmeddelandet den 10 juni 2013 Ramavtalsupphandlingen gjordes av National Health Service ( NHS ) till förmån för tre truster vilka efter upphandlingens genomförande hade rätt, men inte skyldighet, att träffa avtal med vinnande anbudsgivare. Det förhållandet att Ortivus utsetts till leverantör medförde emellertid att trusterna inte kunder träffa leveransavtal med något annat företag. Vid sin kontakt med Börsen i juni 2013 och meddelade bolaget att bolaget erhållit ett beslut som leverantör av elektroniska patientjournaler till tre potentiella motparter i en offentlig upphandling. Bolaget ansåg att beslutet utgjorde information av kurspåverkande natur. Bolaget gjorde även bedömningen att det fanns stor risk för läckage då NHS hade meddelat samtliga anbudsgivare att bolaget vunnit upphandingen. Den möjlighet som finns att undantagsvis skjuta upp offentliggörande av kurspåverkande information enligt 15 kap. 7 lag (2007:528) om värdepappersmarknaden förutsätter bland annat att bolaget kan säkerställa att den uppskjutna informationen kan hemlighållas. Då bolaget inte kunde säkerställa detta i förevarande fall var det inte möjligt för bolaget att skjuta upp offentliggörandet. Bolaget uttryckte i samband med detta även sin oro över vilken inverkan ett offentliggörande kunde ha på bolagets aktiekurs och en diskussion fördes mellan Börsen och bolaget om huruvida Börsen borde handelsstoppa bolagets aktier. Börsen valde dock att inte handelsstoppa aktierna. Initialt uppgav bolaget för Börsen att bolaget ansåg sig förhindrat att kommunicera vissa detaljer kring tilldelningsbeslutet på grund av kontakter med NHS. Syftet med denna kontakt från bolagets sida var att få vägledning från Börsen om hur bolaget skulle agera mot bakgrund av detta. I upphandlingsunderlaget angavs att en anbudsgivare inte utan tillstånd av NHS fick meddela information om upphandlingsprocessen och NHS hade efter förfrågan från bolaget förbjudit bolaget att lämna information. Trusterna hade endast en rätt, men inte någon skyldighet, att träffa avtal med bolaget. Bolaget visste därför varken vilken eller vilka som skulle komma att bli bolagets motparter eller tilldelningsbeslutets potentiella värde. Bolaget valde därför att offentliggöra informationen stegvis genom pressmeddelande den 10 juni 2013. Bolagets beslut i denna del var helt hänförligt till att bolaget inte kände till vilka motparterna skulle komma att bli eller affärens värde. Bolaget hade därmed inte bara ett giltigt skäl att undanta viss information från pressmeddelandet utan en skyldighet enligt Börsens regelverk. Att inkludera informationen i pressmeddelandet hade varit direkt vilseledande för marknaden.

6 Av pressmeddelandet framgick tydligt att bolaget skulle komma att lämna ytterligare och mer detaljerad information i mitten av juni. Ekonomisk ram för upphandlingen Som angivits förut innebar tilldelningsbeslutet inte någon skyldighet för trusterna att träffa avtal med bolaget. Vid tillfället för offentliggörande var det därför omöjligt för bolaget att lämna närmare besked om tilldelningsbeslutets potentiella värde. Den budgetram som bolaget hade tillgång till avsåg hela projektet, inklusive trusternas egna kostnader för projektet. Eftersom inga leverensavtal hade träffats vid tidpunkten för tilldelningen och bolaget inte ens visste vilka truster som faktiskt skulle komma att ingå avtal med bolaget skulle ett angivande av denna budgetram inte ha varit rättvisande utan istället direkt vilseledande för aktiemarknaden. Bolaget valde därför att i det första pressmeddelandet kommentera själva beslutet och vid ett senare tillfälle offentliggöra information rörande de finansiella konsekvenserna. Bolaget angav att bolaget hade blivit utsett som leverantör i en stor europeisk offentlig upphandling samt att affären hade ett signifikant värde med betydande positiv effekt på Ortivus verksamhet. Uttrycket signifikant värde användes för att klargöra att projektet med övervägande sannolikhet skulle utgöra en stor affär i relation till bolagets omsättning. Även om ingen av trusterna skulle välja att sluta avtal med bolaget innebar det ett genombrott internationellt för bolaget att ha vunnit upphandlingen. Det ligger i sakens natur att information om en order eller ett tilldelningsbeslut utgör positiv information för marknaden. Bolaget anser inte att det hade varit möjligt att på ett rättvisande sätt offentliggöra informationen på något annat sätt än som bolaget gjorde. Som angetts ovan användes uttrycket signifikant värde i relation till bolagets omfattning utifrån en objektiv bedömning. Ingen skyldighet för truster att ingå avtal samt uppgift om motpart I pressmeddelandet angavs att en due diligence skulle utföras och de slutliga kommersiella och ekonomiska villkoren skulle utformas. Därav framgick att tilldelningsbeslutet inte innebar att slutliga avtal träffats på samma sätt som vid en vanlig upphandling och därmed att trusterna inte hade skyldighet att träffa avtal med bolaget. Eftersom bolaget inte visste vilka truster som skulle komma att träffa slutliga avtal kunde bolaget heller inte ange några närmare uppgifter om dessa truster i pressmeddelandet.

7 Tilldelningsbeslutet kunde överklagas Vad avser Börsens påpekande om att pressmeddelandet saknade information om att tilldelningsbeslutet kunde överklagas, har bolaget angett detta i pressmeddelandet genom att meddela att det råder en så kallad tyst period. Som tidigare angetts har bolaget valt att använda begreppet tyst period för att beskriva den period då ett tilldelningsbeslut kan överklagas. Dessutom följer av såväl engelsk och svensk lag samt av Europaparlamentets och rådets direktiv att tilldelningsbeslut i en offentlig upphandling kan överklagas. Det måste vara allmänt känt att tilldelningsbeslut kan överklagas varför informationen i pressmeddelandet inte har varit vilseledande. Tidpunkt samt vad ytterligare information förväntades innebära. Börsen har menat att bolaget borde ha kunnat ange en mer exakt tidpunkt för den kommande informationen. Enligt den brittiska lagen om offentlig upphandling ska minst 10 dagar ha förflutit från tilldelningsbeslutet till dess att slutligt avtal ingås. Det var därför inte möjligt för bolaget att i pressmeddelandet den 10 juni 2013 ange någon mer exakt tidpunkt för den kommande informationen än mitten av juni. Börsen anser även att bolaget tydligare borde ha beskrivit vad som avses med ytterligare och mer detaljerad information. bolaget ställer sig frågande till Börsens kritik i denna del. I kommentaren till Börsens regelverk anges att om bolag offentliggör information stegvis så ska det framgå att utförligare information kommer att lämnas vid ett senare tillfälle och om möjligt när detta kommer att ske. Det framgick tydligt av pressmeddelandet den 10 juni 2013 att det rörde sig om en order. Eftersom det exakta värdet av ordern inte angavs i pressmeddelandet måste det ha varit uppenbart för marknaden att information angående det exakta värdet samt närmare uppgifter om order, exempelvis så som uppgift om motparter, skulle lämnas senare. Bolaget har därigenom uppfyllt sin skyldighet enligt Regelverket. Pressmeddelandet den 18 juni 2013 Som angivits förut har bolaget varit av uppfattningen att den information som lämnades i pressmeddelandet den 10 juni 2013, under de omständigheter som rådde samt med beaktande att bolaget valde att offentliggöra informationen stegvis, var korrekt, relevant och tydlig samt inte vilseledande. När bolaget blev varse att ytterligare information om upphandlingen fanns att tillgå valde bolaget att omgående publicera denna information genom pressmeddelande den 18 juni 2013. Med hänsyn till Börsens synpunkter valde bolaget i samband med detta även att förtydliga begreppet tyst period. Att pressmeddelandet den 18 juni publicerades föranleddes dels av Börsens påpekanden, dels av att bolaget i det tidigare pressmeddelandet hade utfäst sig att återkomma i mitten av juni.

8 Genom att publicera referensnumret i ett pressmeddelande fick hela marknaden tillgång till samma information samtidigt vilket är syftet med bestämmelsen i punkten 3.1.5 i Börsens regelverk. Sammanfattningsvis anser bolaget att informationsgivningen har stått i överensstämmelse med Regelverket och att bolaget följt Börsens påpekanden. Om Disciplinnämnden ändå skulle finna att bolaget inte har följt Regelverket har överträdelsen i vart fall varit ursäktlig varför den inte ska föranleda någon påföljd. Disciplinnämnden får för egen del anföra följande. Nämnden konstaterar inledningsvis att Ortivus i det aktuella ärendet hade hamnat i en brydsam situation med hänsyn till att det ursprungliga tilldelningsbeslutet inte innebar att bolaget skulle tilldelas en viss order utan endast att de aktuella trusterna gavs möjlighet att teckna avtal med bolaget. Till detta kommer det krav på tystnadsplikt som uppställdes från den brittiska myndighetens sida. Det förhåller sig visserligen så som disciplinnämnden i tidigare sammanhang påpekat att förpliktelsen att lämna börsinformation inte är dispositiv; bolaget får inte åta sig en sekretessförpliktelse som hindrar att relevant börsinformation lämnas. Det måste emellertid beaktas att tystnadsplikten kan grunda sig på myndighetsbeslut eller författningar som inte heller de är dispositiva. Även med beaktande av de svårigheter som i enlighet härmed förelåg för bolaget att fullgöra informationsplikten anser disciplinnämnden att särskilt pressmeddelandet den 10 juni 2013 borde ha kunnat utformas på ett betydligt mer upplysande sätt. Nämnden har förståelse för bolagets strävan att inte lämna uppgifter som kunde ge ett missvisande intryck och anser inte att det kan läggas bolaget till last att inga ekonomiska ramar angavs. Nämnden har dock svårt att se att bolaget skulle ha varit förhindrat att upplysa om att motparterna kunde komma att vara brittiska truster. Av större betydelse är att uppgiften i pressmeddelandet om att affären hade ett signifikant värde med betydande positiv effekt på Ortivus verksamhet lätt kunde läsas så att affären redan var i hamn, låt vara att bolaget uppgav att en due diligence skulle komma att genomföras. I enlighet med vad bolaget har uppgett innebar den omständigheten att bolaget utsetts till leverantör inte att trusterna åtog sig att ingå avtal med bolaget. Till detta kom att tilldelningsbeslutet i vanlig ordning kunde komma att överklagas. Inte heller pressmeddelande den 18 juni 2013 går fritt från anmärkningar. Bl.a. anser nämnden att det inte var tillräckligt att bolaget lämnade ett referensnummer till upphandlingen utan att bolaget i själva pressmeddelandet borde ha lämnat den information som i sammanhanget var relevant. Bolagets informationsgivning kan således inte anses ha stått i god överensstämmelse med Regelverket. Särskilt med hänsyn till att uppgiften i pressmeddelandet om att affären hade ett

9 signifikant värde med betydande positiv effekt på Ortivus verksamhet får anses ha varit missvisande anser disciplinnämnden att bolaget inte kan undgå disciplinpåföljd. Disciplinnämnden ålägger Ortivus att till Börsen betala ett vitesbelopp motsvarande två årsavgifter. På disciplinnämndens vägnar

I nämndens avgörande har deltagit f d justitierådet Johan Munck, justitierådet Marianne Lundius, direktören Anders Oscarsson, f.d. aukt. revisorn Bo Magnusson och advokaten Wilhelm Lüning. 10