Utbildningsinspektion i Sollentuna kommun Runbacka skolor Dnr 53-2007:3311 Utbildningsinspektion i Runan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 samt Ekbackaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 3 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Sollentuna kommun och besökt Runan och Ekbackaskolan den 15-17 januari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats. (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen samt Runan och Ekbackaskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Runan och Ekbackaskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, elever, elevvårdspersonal och föräldrar. Inspektörerna besökte även verksamheten i förskoleklass och lektioner i grundskolan. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av Runbacka skolor Runan Antal elever Förskoleklass 35 Grundskola, årskurs 1 9 368
2 (17) Ekbackaskolan Antal elever Förskoleklass 19 Grundskola, årskurs 1 3 53 I Ekbackaskolan finns förskoleklass och grundskolans årskurser 1 3. I anslutning till skolan finns även förskola och fritidshemsverksamhet. Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg beskrivs i separata rapporter avseende hela kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I Ekbackaskolan finns även särskild undervisningsgrupp med elever från det egna skolområdet. Alla lärare och elever tillhör samma arbetslag. En dag i veckan finns en av rektorsområdets specialpedagoger på skolan. I Runan finns förskoleklass och grundskolans årskurser 1 9. Lärare och elever är indelade i fyra arbetslag, två för årskurserna 1 3 samt förskoleklass, ett arbetslag för årskurserna 4 6 samt ett för årskurserna 7 9. Dessutom finns ett arbetslag för service och ett arbetslag för specialundervisning. Skolan bedriver särskoleverksamhet i form av individintegrerade elever. I Runan finns även en särskild undervisningsgrupp med elever från den egna skolan. Skolan erbjuder eleverna en språkprofil som ger eleverna möjligheter att studera moderna språk redan i årskurs 4 samt en idrotts- och friluftslivsprofil som bl.a. innehåller dagliga fysiska aktiviteter på schemat och valbar idrottsinriktning i årskurs 7. Runan och Ekbacka har en gemensam skolledning, administration, vaktmästeri, ITsupport och ett eget gemensamt tillagningskök. Det finns en lokal styrelse med rektor, representanter för föräldrar, personal och elever. Föräldrarepresentanterna har majoritet och innehar ordförandeskapet. Verksamheterna leds av en rektor och en biträdande rektor för de senare årskurserna samt två lärare och en fritidspedagog vilka har en del av tjänsten som biträdande rektor för de tidigare årskurserna. Rektorn och de biträdande rektorerna utgör skolans ledningsgrupp. Skolornas arbetslagsledare har regelbundna samordningsmöten med skolledningen. Helhetsbedömning Runbacka skolor bedriver en verksamhet som övergripande ger eleverna goda möjligheter att nå målen. Flertalet av de yngre eleverna uppges nå målen, men någon samlad bild av kunskapsutvecklingen och resultaten i förhållande till uppnåendemålen i årskurs 5 ges inte i alla ämnen. Slutbetygen för skolans årskurs 9-elever visar de senaste åren ett relativt högt meritvärde och andelen elever som var behöriga till nationellt program på gymnasieskolan år 2007 är något högre än andelen i kommunen och i riket. Trots detta bedömer inspektörerna att skolans resultat bör förbättras mot bakgrunden av att drygt 20 procent av eleverna inte når målen i alla ämnen (år 2007). Skillnader mellan pojkars och flickors slutbetyg samt skillnader i resultat mellan olika ämnen är märkbara. Att analysera och åtgärda dessa skillnader och den andelen elever utan slutbetyg i alla ämnen är angelägna
3 (17) utvecklingsområden för skolan. Att därvid även se över innehåll i åtgärdsprogram och arbetet med särskilt stöd är nödvändigt. Verksamheten i förskoleklasserna, undervisningen och värdegrundsarbetet i de tidigare årskurserna på båda skolorna planeras och genomförs i hög grad utifrån läroplanen. Ett lustfyllt lärande med många kreativa inslag framkommer vid inspektionen. Flertalet yngre elever upplever att de är trygga och uppger att de trivs i skolan. Ett omfattande arbete med att tydligare anpassa undervisningen till de nationella målen har under innevarande läsår genomförts på båda skolorna, bland annat genom att lärarna har konkretiserat de nationella kursplanerna i alla ämnen och därvid formulerat tydliga mål för varje årskurs. Gemensamma värdegrundssatsningar har givit personalen en större samsyn och bidragit till ett bättre samarbete inom och mellan skolorna. Inspektörerna bedömer dock att skolledning och lärare i Runan bör vidta åtgärder för att skapa en lugnare och mer stimulerande studiemiljö inriktad på lärande för eleverna i de högre årskurserna. I Runan ges eleverna goda möjligheter till undervisning i moderna språk från årskurs 4 och skolan har en utökad undervisning i idrott. Dock ges inte undervisning i svenska som andraspråk som eget ämne utan genomförs som stöd i svenska på båda skolorna. Även skolornas anordnande av elevens val brister i överensstämmelse med författningarna vilket måste åtgärdas. Rektorn är väl förtrogen med det dagliga arbetet på båda skolorna och har under den relativt korta tid hon varit anställd initierat och genomfört en rad förbättringar och utvecklingsinsatser. Dock finns ett behov på båda skolorna av att tydligare koppla mål, uppföljning, analys och åtgärder i ett systematiskt sarbete. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan följer inte de bestämmelser som gäller för betygssättning inom särskolan (7 kap. 3-6 särskoleförordningen). - Skolan ger inte alla elever som är i behov av särskilt stöd ett adekvat sådant i tillräcklig omfattning (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas som stöd och inte istället för svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Rektorn i särskolan fattar inte beslut om avvikelser från särskolans timplan för elever som är inskrivna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan (6 kap. 1 särskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). - Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 10 grundskoleförordningen).
4 (17) - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Skolornas sredovisningar uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Kunskapsresultaten i de senare årskurserna bör förbättras och skillnader mellan pojkars och flickors betyg bör analyseras liksom resultat i olika ämnen. - Skolan bör på en övergripande nivå tydligare redovisa elevernas resultat i alla ämnen i slutet av årskurs 5. - Lärarna på båda skolorna bör förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande. - Lärarna bör bli tydligare i sin information till elever och föräldrar om vilka kriterier som gäller vid betygssättningen. - De individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas. - Åtgärdsprogrammen bör utvecklas så att det tydligare framgår vilka åtgärder skolan ska vidta samt hur dessa ska följas upp och utvärderas. - Studiemiljön för de äldre eleverna bör förbättras. - Skolornas sarbete bör förbättras. Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.
5 (17) 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Tabell 1. Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever som enligt skolans bedömning uppnått målen i ämnesproven i Runan. Dessutom anges andel elever som bedömts uppnått målen totalt i kommunen.. Runan Sollentuna kommun Ämne År 2006 År 2007 År 2006 År 2007 Svenska 88 % 97,7 % 94 % 95,6 % Engelska 93 % 100 % 95 % 96,1 % Matematik 79 % 100 % 93 % 94,8 % Källa: skolans och kommunens egna uppgifter Tabell 2. Sammanställning av betygsresultat för årskurs 9 i Runan jämfört med samtliga skolor i Sollentuna kommun samt i riket år 2006 och 2007, enligt statistik från Skolverket. Runan Sollentuna kommun Riket 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Andel (%) med fullständigt slutbetyg Andel (%) behöriga till gymnasieskolans nationella program 81,1 68,4 * 80,5 78,5 76,0 76,1 92,9 94,7 93,0 93,1 89,5 89,1 Meritvärde 1 220,0 217,9 220,5 221,4 206,8 207,3 - Flickor 218,3 211,8 229,3 226,5 218,3 218,8 - Pojkar 224,7 223,9 211,3 216,1 195,7 196,5 *Enligt rektorn för skolan är ovan angiven andel elever med fullständigt slutbetyg felaktig. Den korrekta siffran ska enligt rektorn vara 77 procent och detta har också rapporterats till SCB. Kommentar: I Ekbacka skolans och Runans tidigare årskurser uppger lärare och skolledning att flertalet elever når goda kunskapsresultat i alla ämnen och att kunskapsutvecklingen i dessa redovisas på utvecklingssamtalen. 1 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga mavärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne.
6 (17) De nationella ämnesproven i grundskolans årskurs 5 används bland annat för att lärare ska ges stöd i arbetet med att bedöma om eleverna uppnått kursplanernas mål i svenska, matematik och engelska. I tabell 1 ovan redovisas resultaten för de nationella ämnesproven under perioden 2006-2007. Av tabellen framgår att i stort sett alla skolans elever i årskurs 5 uppnår målen för de nationella ämnesproven. De äldre elevernas resultat i form av slutbetyg i årskurs 9 har under åren 2003 till 2006 förbättras från 73,6 procent till 81,1 procent när det gäller andel som nått målen i alla ämnen. År 2007 är det dock drygt 20 procent av eleverna som inte når målen i alla ämnen. Skolan förklarar detta med att år 2007 fanns det flera elever som i sin tidigare skolgång haft stora svårigheter. Andelen elever som är behöriga till nationellt program på gymnasieskolan år 2007 är något högre än andelen i kommunen och i riket. Vid en närmare analys av betygsresultaten framkommer skillnader mellan pojkars och flickors resultat samt skillnader mellan ämnen. Så har eempelvis flickor de två senaste åren haft ett lägre meritvärde än pojkar. Pojkar har år 2007 högre betyg än flickor i alla ämnen utom bild, språkval och slöjd. Endast 8 procent av eleverna har betyget mycket väl godkänt i svenska medan motsvarande för matematik och engelska är nära 24 procent. I Skolverkets statistikdatabas SALSA anges förväntat resultat i årskurs 9 för en skola utifrån socioekonomiska faktorer i skolans upptagningsområde. I förhållande till de förväntade värdena har Runan under de senaste fem åren legat nära eller under när det gäller andel elever som har uppnått målen i alla ämnen medan det förväntade meritvärden varierat, vissa år betydligt över och andra år under. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten: God
7 (17) Inspektionen visar att flertalet granskningsområden ovan är i enlighet med författningarna. Utvecklingssamtal genomförs varje termin och den information som ges vid dessa samtal uppfattas av föräldrar och elever ge en bra bild av elevens kunskapsutveckling i alla ämnen och elevens sociala utveckling. I Ekbackaskolan har varje elev en s.k. portfolio där det egna lärandet dokumenteras. Inspektörerna bedömer sammantaget att lärarnas uppföljning av elevernas kunskapsresultat håller god. Dock bör arbetet med de individuella utvecklingsplanerna utvecklas. Individuell utvecklingsplan Det ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje elev vid utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå nationella mål och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanens och kursplanernas mål. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna har tagit del av några eempel på individuella utvecklingsplaner och bedömer att dessa bör utvecklas så att långsiktiga mål och skolans insatser tydligare framgår med utgångspunkt i nationella mål. 1.3 Bedömning och betygssättning om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning, om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna, om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna, om betyg sätts enligt författningarnas krav, om betygskatalog förs enligt bestämmelserna. Bedömning av området Bedömning och betygssättning: God För att stämma av elevernas kunskaper genomförs tester i alla årskurser, främst i ämnena matematik och svenska. I övriga ämnen uppger lärarna att de fortlöpande noterar kunskapsutvecklingen i undervisningen genom eempelvis läförhör, prov, elevarbeten och redovisningar av olika slag. Lärarna har under innevarande läsår konkretiserat de nationella kursplanerna i alla ämnen och därvid formulerat tydliga mål för varje årskurs. Detta arbete har även givit diskussionen om bedömning nytt
8 (17) liv, menar många av de intervjuade. Lärarna känner sig säkrare på att en målrelaterad bedömning nu kan ske i alla ämnen. Arbete med att formulera betygskriterier i enlighet med målen pågår. Inspektörerna har tagit del av ett antal skriftliga omdömen (ska ges om en elev inte når målen i slutet av årskurs 9) av god. I dessa beskrivs elevens kunskapsutveckling och vilka stödåtgärder som vidtagits. Inspektörerna bedömer sammantaget att området bedömning och betygssättning är av god. Dock måste skolan ändra rutinerna för betygssättning av elever som är mottagna i särskolan samt tydligare beskriva för elever och föräldrar vilka kriterier som gäller vid betygssättningen. Utgångspunkt vid bedömning och betygssättning Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika ssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Hittills har betyg för eleverna i Runan satts utifrån de betygskriterier som Sollentuna kommun har sammanställt. Intervjuade föräldrar har i några fall upplevt att i vissa ämnen har det saknats tydliga formuleringar för vad som krävs för ett visst betyg. Även elever uttrycker att de i ibland känner en viss osäkerhet gällande lärarnas utgångspunkter vid betygssättningen. De uppfattar att eempelvis att ett mindre lyckat grupparbete kan missgynna bedömningen av den egna prestationen. Inspektörerna bedömer att lärarna bör bli tydligare i sin information om vilka kriterier som gäller vid betygssättningen. Av samtal med lärare framgår att bedömnings- och betygsdiskussioner endast i begränsad omfattning förs mellan olika skolor i kommunen. Skolan vidtar heller inga andra åtgärder för att jämföra och ssäkra betyg, skolor emellan. Detta kommenteras i den övergripande kommunrapporten. Betygssättning enligt författningarnas krav Elever mottagna i grundsärskolan ska få betyg om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. Betyg ska sättas i grundsärskolans ämnen. Som betyg ska användas någon av beteckningarna godkänt eller väl godkänt. Kriterier för godkänt finns i de nationella kursplanerna för grundsärskolan. Kriterier för betyget väl godkänt måste skolan själv formulera. Vid inspektionen framkommer en okunskap och osäkerhet om hur betyg ska sättas för individintegrerade särskoleelever. Ett eempel är att betyget väl godkänt har satts utan att kriterier formulerats. Vidare har betyg satts i ämnen som inte förekommer i grundsärskolans kursplaner. Inspektörerna bedömer att skolan inte sätter betyg för individintegrerade särskoleelever i enlighet med författningarna, vilket måste åtgärdas. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans undervisning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,
9 (17) om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: God I läroplanen och kursplanerna anges mål sträva mot vilka anger undervisningens inriktning. En huvuduppgift för skolan är att ge eleverna goda förutsättningar att utveckla de kunskapser som beskrivs i dessa mål. Eempelvis ska varje elev ges möjligheter att utveckla nyfikenhet och lust att lära. Vidare att lära sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, samt att reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. De lektionsbesök och samtal som inspektörerna genomfört visar att eleverna oftast ges möjlighet till ovanstående, särskilt i de tidigare årskurserna, även om skillnader mellan lärare, arbetslag och ämnen framkommer. Det nämnda utvecklingsarbetet kring kursplanerna som skolan genomför har enligt alla intervjuade ökat insikten om målstyrningens principer. Inspektörerna finner ändå anledning att påpeka vikten av att skolan säkerställer att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas strävansmål. Verksamheten i förskoleklasserna ger goda förutsättningar för barnens fortsatta skolgång. Lek och strukturerade övningar avlöser varandra väl avpassat utifrån barnens mognad och intressen. Inspektörerna bedömer att flertalet av granskningsområdena ovan håller god men att elevernas inflytande över undervisningen bör förbättras. Inflytande och ansvarstagande för egna lärandet I läroplanen uttrycks att eleverna ska få reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Förutsättningar för detta är bland annat att eleverna har kännedom om målen för utbildningen och att de ges verktyg och beredskap för ett sådant arbetssätt.
10 (17) Eleverna i båda skolorna har kännedom om målen. Deras möjligheterna till inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll uppfattas dock som små, både av äldre och yngre elever. Inspektionen visar att flertalet lärare företrädesvis utgår från sin egen planering och att avvikelser från den är ovanligt. Vid klassrumsbesök observerades många lektioner med eget arbete där eleverna får välja i vilken ordning de ska arbeta med på förhand av läraren givna uppgifter. Vid dessa lektioner ser inspektörerna hur eleverna tar ett stort ansvar för att hinna med uppgifterna, men deras inflytande över innehåll eller arbetssätt är mycket begränsat. Inspektörerna ser emellertid även eempel på lärare som vid starten av nya arbetsområden ger eleverna möjligheter att bidra med synpunkter och förslag. Inspektörerna bedömer sammantaget att lärarna på båda skolorna bör förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: God Skolorna anpassar undervisningen till varje elevs förutsättningar bland annat genom att använda läromedel av olika svårighetsgrad inom klassen. Ett annat sätt är att organisera eleverna i mindre grupper. Trots att elevanpassningen ytterligare kan utvecklas och i viss mån är lärarberoende så bedömer inspektörerna att anpassningen av verksamheten till elevernas behov i klassrummet i huvudsak är god. Dock finner inspektörerna att arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram bör utvecklas. Elever i behov av särskilt stöd Enligt läroplanen ska undervisning och elevvårdsverksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver för att nå målen för utbildningen. Flertalet elever i Ekbackaskolan och Runan som riskerar att inte nå målen i framför allt svenska, engelska och matematik ges särskilt stöd av skolornas specialpedagoger. I övriga ämnen får eleverna ibland etra hjälp eller stöd av sin klasslärare eller ämneslärare, företrädesvis inom klassens ram. Rektorn uppfattar att skolans arbete med särskilt stöd fungerar väl, men att mer resurser skulle behövas.
11 (17) Även i intervjuer med lärare och föräldrar framkommer tvivelsmål kring huruvida det särskilda stödet är tillräckligt. Inspektörerna finner vid andra samtal och egna observationer att mycket av det särskilda stöd som erbjuds ofta innehåller mer av samma sak eller att komma ikapp klasskamraterna. Intensiva satsningar med alternativa metoder har man inte resurser för, enligt lärarna. Någon övergripande uppföljning och analys av insatta stödåtgärder kan skolan inte visa. I Sollentuna kommun har man centrala resurser för särskilt resurskrävande barn och elever. Rektorn och elevhälsoteamet i Runbacka skolor anser att de ansöker om medel från kommunen endast för elever med stora hjälpbehov, men uppger att de ofta får ta tillbaka ansökningar p.g.a. resursbrist. Utifrån intervjuer, samtal och egna observationer bedömer inspektörerna att det särskilda stödet måste förbättras. Åtgärdsprogram Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. I intervjuer med lärarna framkommer en viss tvekan om huruvida skolan verkligen skriver åtgärdsprogram för alla elever som riskerar att inte nå målen i ett visst ämne. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av är av skiftande. För de yngre eleverna skrivs åtgärdsprogram som på ett tydligt sätt beskriver vilka nationella mål eleven riskerar att inte nå vidare hur det särskilda stödet ska genomföras och vem som ansvarar för det. För de äldre eleverna är problembeskrivningen och åtgärderna mer svepande och handlar inte sällan om att eleven eempelvis ska vara mer aktiv på lektionerna, göra läor och komma i tid. Några program saknar beskrivning av hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogrammen bör utvecklas så att det tydligare framgår vilka åtgärder skolan ska vidta samt hur dessa ska följas upp och utvärderas. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling.. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,
12 (17) om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelserna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro: God Inspektionen visar att värdegrundsarbetet på Ekbackaskolan genomsyrar all verksamhet och att det ger goda resultat. Runan har också ett aktivt värdegrundsarbete som utvecklas kontinuerligt. Flertalet lärare uppskattar den fortbildningsinsats som genomförts de senaste åren gällande värdegrundsarbetet bl.a. genom det s.k. Olweus programmet. Lärarna beskriver hur de skaffat sig ett gemensamt förhållningssätt som inte funnits tidigare. Flertalet elever som inspektörerna intervjuat och samtalat med uppger att de trivs i skolan och att mobbning och annan kränkande behandling är ovanlig. Hos de yngre eleverna i Runan ses samma goda arbete och resultat av värdegrundsarbetet som i Ekbackaskolan. Inspektionen bedömer trots nedanstående punkter att området som helhet är av god. Studiemiljö I skollagen fastställs att skolan i samarbete med hemmen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Vidare anges i läroplanen att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Vid besöket i Runan ser inspektörerna många inspirerande studiemiljöer men också eempel på motsatsen. Påtagligt var hur en grupp äldre elever stör lektioner, driver runt i korridorer under lektionstid och uppvisar ett allmänt ointresse. I samtal med inspektörerna menar de att klassundervisningen är svår och tråkig. En av skolans specialpedagoger får ta ett stort ansvar för dessa elever. Inspektörerna bedömer sammantaget att studiemiljön för de äldre eleverna bör förbättras. Likabehandling Varje skola, förskola eller fritidshem är enligt barn- och elevskyddslagen skyldig att upprätta en likabehandlingsplan. I arbetet med den årliga likabehandlingsplanen ska eleverna och personalen vara delaktiga. Planen ska utvärderas i skolans sredovisning. Runbackaskolorna har en gemensam likabehandlingsplan, som inspektörerna tagit del av och bedömt inte fullt ut uppfylla lagens krav på en sådan plan. I fråga om planerade åtgärder bör planen vara mer konkret och utgå från en aktuell kartläggning av verksamheten. Planen anger inte rutiner för uppföljande insatser eller hur dokumentation av ärenden ska gå till. Eleverna har inte varit delaktiga vid framtagandet av planen.
13 (17) Sollentuna kommun har inte på ett tydligt sätt överlämnat åt rektorerna i kommunen att upprätta likabehandlingsplaner varför avsaknad av likabehandlingsplaner eller bristande sådana inte bedöms i de enskilda skolrapporterna utan en samlad bedömning av kommunens upprättade likabehandlingsplaner återfinns i den övergripande kommunrapporten. Se även Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling (SKOLFS 2006:7). 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till utbildning: God Inspektionen visar att verksamheten i många delar genomförs i enlighet med författningarnas krav; eempelvis omfattningen av verksamheten i förskoleklassen, tillgång till modersmålsundervisning och lokalers och utrustnings ändamålsenlighet. Eleverna ges goda möjligheter till studier i moderna språk (från årskurs 4) och en utökad undervisning i idrott och hälsa. Åtgärder måste dock göras avseende svenska som andraspråk, elevens val, samt aktiviteter som inte är kostnadsfria för eleverna.
14 (17) Garanterad undervisningstid Svenska som andraspråk är ett eget ämne med egen kursplan och ska ges i stället för svenska om eleven bedöms behöva sådan undervisning. I Runbacka skolor finns ett antal elever som bedömts vara i behov av svenska som andraspråk men undervisningen för dem anordnas inte som eget ämne utan ges som stöd i svenska. Detta är enligt inspektörernas bedömning inte i enlighet med författningarna varför skolorna måste åtgärda detta. Valmöjligheter I timplanen för grundskolan anges ett visst antal timmar för elevens val. Syftet med elevens val är att bredda och fördjupa kunskaper i ett eller flera ämnen och innehållet skall vara förenligt med målen i kursplanerna. Urvalet ska vara allsidigt och skolan (styrelsen) skall sträva efter att tillgodose elevernas val. Skolverket har i ett tillsynsbeslut framhållit vikten av att undervisningstiden inom ramen för elevens val verkligen utnyttjas till något som eleven själv önskar och som därmed kan öka studiemotivationen. Vid inspektionen framkommer att Runbacka skolor inte anordnar elevens val vilket måste åtgärdas. Avgiftsfri utbildning Skollagen anger att utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Vid inspektionen framkommer att vid friluftsdagar på skoltid anordnas aktiviteter som innebär betydliga kostnader för de elever som deltar. Detta är inte i enlighet med författningarna och måste åtgärdas. Under skoltid, på raster förekommer avgiftsbelagda musikundervisning genom Kulturskolan för vissa elever i Ekbackaskolan. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens: God
15 (17) Vid inspektionen framkommer att rektorn och flertalet lärare har en god insikt i de föreskrifter som styr utbildningen. Ett omfattande kompetenshöjande arbete har lagts ned på att aktualisera målstyrning av undervisningen. Kompetensutveckling ges utifrån skolgemensamma och individuella behov. Skolornas pedagogiska personal har med få undantag utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. En aktiv rekrytering pågår för att få behörig personal till alla tjänster. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten utvecklas i riktning mot de nationella målen, om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Bedömning av området Rektors ansvar: God Inspektörerna bedömer att granskningsområdet är av god främst utifrån de många nödvändiga utvecklingsarbeten som påbörjats och genomförts under rektorns korta tid på skolan samt utifrån rektorns förtrogenhet med den verksamhet hon leder. Rektorn driver tillsammans med övriga i ledningsgruppen ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring en tydligare koppling av undervisning, bedömning och betyg till nationella mål och föreskrifter. Den pedagogiska ledningen kan dock utvecklas inom de brist- och förbättringsområden som har identifierats i rapporten. Även den breda satsningen som rektorn gjort på kompetensutveckling i värdegrundsarbetet upplevs positiv av intervjuade lärare och föräldrar. Rektorn har också inlett ett arbete med att mer systematiskt följa upp kunskapsresultaten. Vid inspektionstillfället finns dock inte någon samlad bild av de yngre elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen och vissa av de beslut som gäller särskilda stödåtgärder tas inte i enlighet med författningarna, se vidare bedömningar nedan. Rektorns ansvar för uppföljning av skolans resultat Kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som alla elever minst ska uppnå efter det femte skolåret i samtliga ämnen. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till de nationella målen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas
16 (17) resultat på skolnivå. I skolans sredovisning finns ingen redovisning av resultaten. Inspektionen visar dock att rektorn, genom att samla in klasslistor med uppgifter om elever som inte når målen samt genom att kontinuerligt föra diskussioner med specialpedagoger och klasslärare, har en god bild av elevernas resultat. Det finns dock en tendens att främst resultaten i svenska och matematik redovisas på skolövergripande nivå. I slutet av årskurs 5 finns uppnåendemål för eleverna i alla ämnen. Någon samlad bild av hur eleverna når dessa mål redovisas inte heller men rektorn anser dock att det underlaget finns, i listorna som nämns ovan. Enligt inspektörerna bör arbetet med uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat vad gäller elevernas kunskaper i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i alla ämnen i årskurs 5 förbättras. Rektorns beslutfattande Flertalet av de beslut som åligger rektor att ansvara för fattas i enligt författningarnas krav. Detta gäller dock inte beslut om anpassad studiegång för elev eller elevs placering i särskild undervisningsgrupp. Dessa beslut fattas i elevvårdskonferens men någon anmälan av delegerade beslut sker inte, vilket måste åtgärdas. Bedömning görs dock i kommunrapporten. Inte heller åtföljs besluten av information i en s.k. fullföljdshänvisning om hur man kan överklaga beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Detta är inte i överensstämmelse med författningarnas krav och måste åtgärdas. Avvikelser från särskolans timplan i de fall sådana görs ska fattas av rektorn, detta har inte skett på Runan. Inspektörerna bedömer att beslut om avvikelser från särskolans timplan, anpassad studiegång samt placering i särskild undervisningsgrupp inte fattas i enlighet med författningarna vilket måste åtgärdas. 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen, om det systematiska sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: God Sedan rektorn kom till skolan för 1,5 år sedan har ett omfattande arbete med att systematisera sarbetet inletts. (Se bl.a. tidigare noteringar om tydligare
17 (17) målfokusering och en omfattande värdegrundssatsning.) Flera områden återstår dock att utveckla i sarbetet. Rektorn är väl medveten om detta och uppger att sarbetet är ett högt prioriterat utvecklingsområde. Nedan beskrivs de delar som medför att området som helhet bedöms vara av mindre god. Systematiskt sarbete Skolornas sarbete är gott i flera avseenden men skolan bör mer systematiskt utvärdera sin verksamhet på skolövergripande nivå och även vidta åtgärder som har ett tydligare samband med dessa utvärderingar. Eempelvis saknar inspektörerna åtgärder och analys kring undervisningen och resultaten därav, vilket bland annat gör att organisation, stödinsatser och tjänstefördelning verkar bygga på andra behov och önskemål än uppföljning och analys av resultaten. Inspektörerna bedömer att skolornas sarbete bör förbättras Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola, förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. I förordningen ställs krav på elevers och personals delaktighet i arbetet med sredovisningen. Även elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Det ställs också krav på att uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ska redovisas i sredovisningen. Runbackaskolornas sredovisningar är mycket kortfattade och redovisar endast måluppfyllelse för vissa områden, bland annat mål som arbetslagen prioriterat. Båda redovisningarna saknar en tydlig resultatbeskrivning av elevernas kunskapsutveckling och resultat. Bland de som intervjuades av inspektörerna var kännedomen om sredovisningen liten, någon samverkan har inte skett med elever och föräldrar vid upprättandet. Inspektörerna bedömer att sredovisningen inte uppfyller förordningens krav och fullt ut används för sin avsedda funktion bl.a. då mycket få resultat utifrån nationella mål redovisas. Analysen bör också förbättras, eleverna måste involveras i arbetet med skolans sredovisning och likabehandlingsplanen följas upp och utvärderas i redovisningen. 2008-04-22 Stockholm Ingrid Åsgård Åsa Rehnberg