Vägen till regional konkurrenskraft Exemplet Norrbotten En rapport från TransportGruppen 2013 Av Nima Sanandaji transportgruppen.se
Sammanfattning Erfarenheten och forskningen visar att goda transportkommunikationer spelar en avgörande roll för att regioner ska kunna hävda sig i den ökande globala konkurrensen. Frågan är högst aktuell i Norrbotten, som idag präglas av omfattande ekonomisk optimism. Arbetsmarknaden i Norrbotten har under senare tid upplevt en god utveckling, i stor utsträckning tack vare en expanderande gruvnäring. Regionens företagare uppvisar också en tydlig önskan om framtida tillväxt. Medan 40 procent av företagarna i Sverige som helhet anger att de skulle vilja expandera genom att anställa fler personer uttrycker hela 52 procent av Norrbottens företagare samma önskan. Nära 26 procent av länets företagare förväntar sig att växa genom att anställa fler på tre års sikt, en siffra som är ännu högre än i Stockholms län. Samtidigt har Norrbottens Handelskammare, länsstyrelsen i Norrbotten, regeringen och Trafikverket framfört att infrastrukturen i Norrbotten behöver stärkas för att främja ekonomisk utveckling. Regionens företagare delar denna synpunkt. I landet som helhet svarar 4,5 procent av de mindre och 6,6 procent av de medelstora företagen att de ser bristande tillgång till infrastruktur som ett stort tillväxthinder. I Norrbottens län delar hela 8,7 procent av de mindre och 18,2 procent av de medelstora företagen denna uppfattning. Välutbyggd infrastruktur för transporter är ingen garant för tillväxt, men däremot en nödvändig förutsättning för att underliggande tillväxtpotential ska kunna realiseras. För att optimismen kring utvecklingen i Norrbotten ska kunna realiseras fullt ut är det viktigt att främja lokal konkurrenskraft. Ett sätt att nå denna målsättning är att stärka regionens transportinfrastruktur. Det finns goda skäl att med framförhållning investera i den infrastruktur som behövs inte bara idag utan också under de kommande åren.
Inledning Betydelsen av lokal konkurrenskraft ökar i en tid präglad av urbanisering och globalisering. De större städernas attraktionskraft medför att framförallt mindre orter står inför utmaningen att locka till sig och behålla invånare, investeringar och företag. Samtidigt konkurrerar de större städerna intensivt med varandra, ofta över landsgränserna, om alltifrån talanger och kapital till lokaliseringen av huvudkontor. 1 Denna rapport fokuserar på betydelsen av välfungerande transportinfrastruktur för utvecklingen i Norrbottens län. Norrbottens län är representativt för norrlandsregionen och andra delar av Sverige med låg befolkningstäthet. Utmaningen att främja en samhällsekonomi med långsiktig bärkraft i Norrbotten skiljer sig något från mer tätbefolkade delar av landet, eftersom näringslivsstrukturen och de komparativa fördelarna är annorlunda. En sak som är gemensamt för olika delar av Sverige är betydelsen av goda kommunikationer. Det har historiskt funnits en stark koppling mellan framväxten av städer och utvecklingen av transportinfrastruktur. Städer har grundats längs med handelsrutter. Vägar och hamnar har samtidigt byggts för att länka samman städerna via säkra och snabba kommunikationer. I den moderna världen spelar möjligheterna till fysisk kommunikation minst en lika viktig roll som tidigare i historien. För att olika orter eller regioner ska vara attraktiva platser att bo i, jobba i och besöka är det avgörande med infrastruktur som möjliggör smidiga flöden av människor och varor inte minst i Norrbotten där såväl människor som varor ofta måste färdas över långa avstånd, något som diskuteras i denna rapport. 1 TransportGruppen (2012).
Framtidsutmaningar och möjligheter i Norrbottens län Norrbotten utgör Sveriges mest nordliga del. Länet har cirka en kvarts miljon invånare som är utspridda över en geografiskt stor yta. Arbetsmarknaden i norra Sverige har, sett över längre tid, klarat sig sämre jämfört med i resten av landet. Norrbotten utgör inget undantag. I en bilaga till Långtidsutredningen 2008 kommenteras exempelvis att ett antal lokala arbetsmarknader i Norrbottens län [har en total arbetslöshet] som ligger 10 20 procentenheter över riksgenomsnittet. 2 Under senare år har dock utvecklingen i Norrbotten vänts till det positiva. Anledningen är att den globala efterfrågan på råvaror ökat, vilket har möjliggjort jobbtillväxt och utveckling i regionens gruvnäring. En prognos från Arbetsförmedlingen visade nyligen att länets näringsliv förväntas ha en efterfrågeutveckling som är en av de starkaste i landet under 2013. 3 Figur 1. Arbetslöshet i Norrbotten och resten av landet Källa: AKU. Arbetslöshet 15-74 år. 2 I viss mån kan denna omfattande skillnad förklaras av att arbetsmarknadsstatistiken inte omfattar svenska invånare som är sysselsatta på andra sidan riksgränsen. Huvudsakligen beror skillnaden på faktiska skillnader i arbetsmarknaden. Källa: SOU 2007:35. 3 Arbetsförmedlingen (2012a).
Framförallt förväntas omfattande tillväxt ske inom tillverkningsindustrin med koppling till gruvnäringen, bygg- och anläggningsverksamheter, konsultverksamheter samt hotell- och restaurangnäringen. Miljardinvesteringar i gruvanläggningar bidrar till jobbtillväxt i länet. Så gör också ökad besöksverksamhet som dels är ett resultat av ökad turism och dels beror på inpendling av arbetskraft till den växande gruvnäringen. 4 Tack vare den goda utvecklingen har arbetslösheten i Norrbotten sjunkit till något lägre nivåer än genomsnittet för landet, vilket illustreras i figur 1. Som diskuteras i nästa avsnitt Det finns en stark vilja att expandera bland Norrbottens företag, vilket kan möjliggöra att den positiva utvecklingen fortsätter, något som diskuteras vidare i nästa avsnitt. 4 Ibid.
Optimism kring jobbtillväxt i Norrbottens län Tillväxtverket har genomfört en ambitiös enkätundersökning Företagens villkor och verklighet, där runt 19 000 små och medelstora företag ger svar på hur de upplever sin vardag och framtidsutmaningar. Svaren bryts bland annat ned på regional nivå, vilket gör det möjligt att jämföra företagarnas situation i olika delar av landet. I den studie som publicerades 2011 visade sig Norrbottens företagare ha en ovanligt stark tillväxtvilja. I Sverige som helhet svarar 40 procent av företagarna att de skulle vilja expandera genom att anställa fler personer och inte bara öka sin omsättning. I Norrbotten är andelen hela 52 procent. De tre branscher där tillväxtviljan är störts i länet är inom hotell- och restaurang, handel samt tillverkning och mineralutvinning. I samtliga av dessa branscher vill cirka sex av tio företag växa genom fler anställda. Man kan också notera att fler företag är verksamma inom dessa branscher i Norrbotten jämfört med i övriga Sverige. Den starkaste tillväxtviljan i länet finns således i de branscher som redan har en stark lokal förankring. 5 Norrbottens företagare präglas inte bara av en ovanligt stark tillväxtvilja. Som visas i tabell 1 har de också höga förväntningar på den framtida tillväxten. I en ranking av svenska kommuner hamnar Norrbottens län på delad tredjeplats, då nära 26 procent av de små- och medelstora företagen i länet förväntar sig att växa genom att anställa fler medarbetare på tre års sikt. Andelen är större än i Stockholms län, där knappt 24 procent delar samma uppfattning. I Gotlands och Uppsala län, som rankas sist i Sverige, tror bara 17 respektive knappt 18 procent av företagarna på tillväxt genom fler anställda inom samma period. Norrbottens företagare kombinerar således en stark tillväxtambition med höga förhoppningar om att kunna skapa fler jobb inom kommande år. De branscher där företagens tillväxtvilja är som störst och där en ovanligt stor del av länets företagare finns, är samtidigt alla ovanligt starkt beroende av välfungerande transportkommunikationer. För att verksamheter inom tillverkning, mineralutveckling och handel ska kunna vara konkurrenskraftiga krävs att de har tillgång till smidiga och billiga transporter av varor via vägar, hamnar och järnvägar. Besöksnäringen och den nära relaterade hotell- och 5 Tillväxtverket (2011b).
restaurangbranschen, har på samma sätt ett tydligt behov av välfungerande personliga resor. De personliga resorna sker framförallt via flyg, vägar och järnvägar i många fall en kombination av dessa transportslag. Det viktiga är inte bara att varor och personer kan färdas till och från en region, utan också att resorna kan ske på ett tillförlitligt och snabbt vis utan allt för höga kostnader. När dessa möjligheter inte finns i en region kan tillväxtpotentialen hämmas. Så tycks vara fallet i Norrbotten. Länets företagare identifierar nämligen mycket riktigt brister i infrastrukturen som ett viktigt tillväxthinder.
Tabell 1. Andel företag som tror på ökat antal anställda på tre års sikt (procent) Västerbottens län 27,9 Jämtlands län 26,7 Östergötlands län 25,9 Norrbottens län 25,9 Västra Götalands län 25,6 Kronobergs län 23,8 Blekinge län 23,7 Stockholms län 23,7 Jönköpings län 23,3 Gävleborgs län 22,9 Västmanlands län 22,2 Värmlands län 22,1 Hallands län 21,9 Dalarnas län 21,5 Kalmar län 20,5 Södermanlands län 19,8 Örebro län 19,1 Skåne län 18,9 Västernorrlands län 18,1 Uppsala län 17,6 Gotlands län 17,0 Källa: Tillväxtverket (2011b).
Hinder i vägen för tillväxt i Norrbotten Nyligen framförde Andreas Lind, vd för Norrbottens Handelskammare, att länet med en expansiv gruvnäring, stora investeringar i vatten- och vindkraft, en expansiv skogsnäring och Facebooks etablering som gjort datalagring till en basnäring upplever sin största industriella boom sedan slutet av 1800-talet. Samtidigt noterar Lind att vår lönsamma industri måste ha en god infrastruktur, något vi saknar idag. 6 Perspektiven är i linje med de slutsatser som länsstyrelsen i Norrbotten har nått i samband med framtagandet av en regional utvecklingsstrategi. Länsstyrelsen noterar nämligen att transportinfrastrukturen inte är tillräckligt utvecklad sedd utifrån länets strategiska läge med långa regionala avstånd och gles näringsstruktur. [ ] Regionförstoring med tåg försvåras och turismen ges inte förutsättningar att växa. Hela regionen hamnar i ett mycket besvärligt läge. 7 Länsstyrelsen belyser vikten av bättre vägar och järnvägar för att främja industrins konkurrenskraft, liksom av bättre flygkommunikationer för att öka tillgängligheten vid personliga resor. Dessutom framförs att Ett hot för länets utveckling är om nationella satsningar på infrastruktur uteblir eller senareläggs. Bristen på infrastrukturinvesteringar minskar näringslivets konkurrenskraft eftersom deras möjligheter att bedriva internationella affärer försämras vilket då slår tillbaka på sysselsättningen. 8 Man kan på goda grunder argumentera för att Norrbotten i synnerhet tjänar på förbättrad transportinfrastruktur. I undersökningen Företagens villkor och verklighet ombeds företagarna att identifiera tillväxthämmande faktorer. I landet som helhet svarar 6,6 procent av de medelstora och 4,5 procent av de mindre företagen att de ser bristande tillgång till infrastruktur som ett stort tillväxthinder. 9 I Norrbotten identifierar som jämförelse hela 18,2 6 På Väg (2012). 7 Länsstyrelsen Norrbotten (2011). 8 Ibid. 9 Tillväxtverket (2011a). Med medelstora företag definieras de som har 50-249 anställda. Småföretagare delas upp i tre grupper, med 0, 1-9 respektive 10-40 anställda. För att få
procent av de medelstora företagen och 8,7 procent av de mindre företagen bristande tillgång till infrastruktur som ett stort tillväxthinder. 10 Också regeringen har uppmärksammat det faktum att investeringar i transportinfrastrukturen i Norrbottens län kan krävas för att leva upp till det transportpolitiska målet om att främja tillgänglighet i hela landet. Regeringen noterar att Exporten av järnmalm och skrot väntas öka avsevärt till följd av ökad gruvdrift i t.ex. Västerbotten, Norrbotten och Bergslagen. 11 Trafikverket har på samma sätt nyligen framfört att Utvecklingen inom råvaruindustrin tyder på att transportbehovet kommer att öka ordentligt, vilket kommer att medföra att den tillgängliga kapaciteten på transportinfrastruktur kommer att överskridas. För att möjliggöra en fortsatt utveckling inom den svenska råvarunäringen är ett effektivt infrastrukturnät i norra Sverige en förutsättning. 12 Myndigheten pekar på att utnyttjandet av den befintliga infrastrukturen [behöver] förbättras genom förbättrings- och kapacitetshöjande åtgärder för både väg- som järnvägssystemet samt att investeringsåtgärder bör vidtas för att stärka infrastrukturen i framförallt Malmbanan, en cirka 500 kilometer lång järnvägslinje som går från Narvik i norr till Luleå i söder. 13 En annan relevant fråga för utvecklingen i Norrbotten berör näringslivets kompetensförsörjning. Som Arbetsförmedlingen lyft fram, finns en brist på kvalificerad arbetskraft med särskilda kompetenser i länet. 14 I takt med den omfattande utveckling som sker i Norrbotten har ett behov uppstått av att attrahera högkvalificerade personer som kan utföra nyckelroller. Den tillgängliga transportinfrastrukturen kan spela en viktig roll också i detta sammanhang. jämförbara siffror till lokala data för Norrbotten har ett ovägt genomsnitt för de tre senare grupperna beräknats till 4,5 procent. 10 Tillväxtverket (2011b). Med medelstora företag definieras de som har 50-249 anställda, medan små företag definieras som de vilka har 0-49 anställda. 11 Regeringen (2012). 12 Trafikverket (2011). 13 Ibid. 14 Arbetsförmedlingen (2012b).
Om en ung person som exempelvis är bosatt i Göteborg och utbildat sig vid Chalmers ska uppmuntras att åka upp till Norrbotten kan dennes beslut förväntas påverkas av en rad faktorer. En är hur goda möjligheterna för individen skulle vara att åka ned från eventuellt boende i Norrbotten för att besöka vänner och släktingar i andra delar av Sverige. Också möjligheterna att färdas till större orter i Norrbotten kan vara viktiga, då det påverkar individens möjligheter att konsumera olika tjänster som inte är lika välutbyggda på mindre orter. Ju bättre personliga transporter fungerar i Norrbotten, desto mindre kommer de stora avstånden i länet att upplevas som hämmande i vardagen. Inte bara möjligheten för länets existerande befolkning att pendla mellan hemort och arbetstillfälle, utan också attraktionskraften för talanger från andra delar av Sverige liksom från omvärlden, kan därmed påverkas av transportmöjligheterna. För att Norrbotten på bästa sätt ska kunna realisera sin potential är det således viktigt att transportinfrastrukturen fungerar på bästa sätt, för varor i första hand men också för personliga resor.
Transportinfrastruktur och utvecklingskraft Investeringar i transportinfrastruktur tenderar att höra samman med ekonomisk utveckling. 15 En anledning är att växande regioner attraherar infrastrukturinvesteringar. Men investeringar kan också i sig stimulera tillväxten. Ett antal vetenskapliga studier har, genom att studera så kallade naturliga experiment, visat att infrastrukturinvesteringar kan driva på jobbskapande samt ett växande näringsliv. 16 En nyligen publicerad forskningsgenomgång visar att det är viktigt att se infrastruktursatsningar i rätt sammanhang. Goda kommunikationer kan stärka inneboende tillväxtförmåga, men är i sig inte en garant för tillväxt. 17 En forskningsgenomgång från Statens väg- och transportforskningsinstitut når på liknande sätt slutsatsen att investeringar i infrastruktur kan ha betydelse för nationell och regional tillväxt. Effekterna är dock beroende på de specifika förutsättningarna". Här noteras att infrastrukturen sänker kostnaderna i näringslivet, vilket kan ge produktivitetshöjande effekter. 18 Det vore fel att se infrastrukturinvesteringar som ett universalbotemedel för ekonomisk utveckling. En mer rättvisande bild är att betrakta den infrastruktur som möjliggör transporter av människor och varor som en viktig del av det lokala företagsklimatet, som i kombination med i övrigt tillväxtfrämjande politik driver på tillväxt och jobbskapande. En offentlig utredning från Storbritannien har granskat transportinfrastrukturens betydelse för regional utveckling. Där dras slutsatsen att "Investeringar i infrastruktur har en direkt effekt i att reducera transportkostnaderna för företag, arbetare och konsumenter. Fallande transportpriser ökar också den effektiva storleken hos regionala och lokala marknader. Detta skapar nya tillväxtmöjligheter för framgångsrika företag och intensifierar konkurrens, vilket uppmuntrar till effektivitet och innovation. 19 Liknande perspektiv har framförts i ett flertal andra studier. 20 15 Se exempelvis Berechman, Ozmen och Ozbay (2006). 16 Se exempelvis Rauch (1995) samt Kemmerling och Stephan (2000). 17 Button och Reggiana (2011). 18 Isacsson och Hultkrantz (2004). 19 HM Treasury och Department of Trade and Industry (2001).
Att använda offentliga medel för att rusta upp transportinfrastrukturen har flera fördelar jämfört med andra sätt som pengarna kan spenderas på. Direkta offentliga subventioner medför exempelvis omfattande snedvridningar på marknaders funktionssätt. Transportinfrastrukturen kan å andra sidan öppna för breda möjligheter för utveckling inom olika företag och branscher. Fördelarna med förbättrad transportinfrastruktur kvarstår även om företagen som tidigare drog nytta av dem minskar i omsättning eller rentav går i konkurs. Infrastrukturen kan därmed ses som en långsiktig och fysisk konkurrensfördel för enskilda orter. 21 I sammanhanget finns således goda skäl att lyfta fram förbättrad transportinfrastruktur som en viktig del av regional såväl som nationell tillväxtpolitik. Inte minst är så fallet kring en diskussion om utvecklingskraften i Norrbottens län, en del av Sverige som på olika sätt kan gynnas av förbättrade kommunikationer. 20 Se längre diskussion i TransportgGuppen (2012). 21 Bartik (2009).
Samhällsinvesteringar kan lyfta Norrbotten Den internationella organisationen OECD har utifrån ett djupgående arbete dragit slutsatsen att det finns ett antal grundläggande råd för att skapa den bästa förutsättningen för utveckling i olika orter. Dessa råd inkluderar att skapa levande städer med högkvalitativ infrastruktur och fokus på smidiga transportflöden, samt att uppmuntra framväxten av ett diversifierat näringsliv. 22 Perspektivet är relevant för inte bara större urbana centra, utan också för regioner som Norrbotten med stora ytor, omfattande naturtillgångar och en gles befolkningstäthet. Smidiga och billiga kommunikationer minskar inte de fysiska avstånden, men däremot minskas påtagligt de hinder i vardagen som avstånd innebär för ekonomisk och social interaktion. Det finns omfattande stöd för att svenska politiker under längre tid negligerat nödvändiga investeringar i transportinfrastrukturen, vilket medfört att betydande behov av förbättring kvarstår. Den tidigare myndigheten Nutek har exempelvis jämfört underhålls- och nyinvesteringar i infrastruktur för 15 västeuropeiska länder under perioden 1980-2006. 23 Där noteras att investeringarna i Sverige, med undantag för två av åren, konsekvent har legat under genomsnittet för de 15 länderna när det kommer till nyinvesteringar i infrastruktur som andel av BNP. 24 Stockholms Handelskammare har räknat vidare på statistiken. Organisationen har dragit slutsatsen att om investeringarna hade varit i nivå med övriga Europa så skulle Sverige mellan 1980 och 2008 ha investerat ytterligare cirka 200 miljarder kronor i infrastrukturen. 25 OECD har framfört att Sverige kan dra nytta av bättre transportinfrastruktur. Genom att bättre länka samman städer med varandra samt med mindre orter kan Sverige enligt organisationen 22 OECD (2006). 23 Statistiken inkluderar investeringar i vägar, järnvägar, vattenanläggningar, avlopp samt telekommunikation. Källa: Nutek (2008). 24 Ibid. 25 Stockholms Handelskammare (2008).
maximera tillväxtpotentialen i olika regioner. 26 Dessa rekommendationer är högst relevanta för utvecklingen i Norrbotten. Som diskuterats i denna rapport kan dessa orter genom bättre tillgång till transportinfrastruktur dra nytta av lägre transportkostnader för gruv- och industriföretag, bättre möjligheter för växande besöksnäring, mer integrerade och därmed bättre fungerande arbetsmarknader samt större attraktionskraft för kvalificerad arbetskraft. Fördelarna med investeringar i transportinfrastrukturen måste självklart alltid vägas mot dess kostnader. Som visats i denna rapport har samtidigt regeringen, liksom olika myndigheter, noterat behovet av investeringar i Norrbottens infrastruktur. Givet att dessa behov existerar finns goda skäl att genomföra nödvändiga samhällsinvesteringar. Norrbottens län är representativt för delar av Sverige som i likhet med länet har omfattande tillgång till naturresurser och öppna ytor, men låg befolkningstäthet. Självklart är slutsatserna om behoven av förbättrade transportmöjligheter därför applicerbara på fler län än just det exempel som berörts i denna rapport. En studie från Kanada noterar att den historiska lokaliseringen av relativt ickemobila infrastrukturinvesteringar i flygplatser, universitet [ ] kan medföra omfattande fördelar medan städer som saknar dessa tillgångar möter en hård press att reproducera dem. 27 I sammanhanget är det viktigt att tänka på framförhållning när det kommer till investeringar i förbättrade kommunikationer. Eftersom det tar tid att bygga upp transportinfrastrukturen måste vi planera inte bara för dagens, utan också för framtidens behov. Som berörts i denna rapport har företagarna i Norrbotten en större tilltro till att kunna växa genom att anställa fler under kommande år jämfört med de flesta andra länen i Sverige, inklusive Stockholms län. För att optimismen kring utveckling i dessa delar av Sverige ska kunna realiseras fullt ut är det viktigt att på bästa sätt främja lokal konkurrenskraft. Förbättrad infrastruktur är ett, bland många, sätt att åstadkomma ett lyft i det lokala företagsklimatet. 26 OECD (2010). 27 Reese (2010).
Referenser Arbetsförmedlingen (2012a). Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Norrbottens län. Arbetsförmedlingen (2012b). "Arbetsmarknadsutsikterna i Norrbottens län 2012 och 2013 - Försiktig optimism trots konjunkturavmattning", 2012-12-05. AKU. Arbetskraftsundersökningen. Regional data arbetslöshet för 15-74 åringar. Bartik, T.J. (2009). "The Revitalization of Older Industrial Cities: A Review Essay of Retooling for Growth." Growth and Change 40: 1-29. Berechman, J. D. Ozmen och K. Ozbay (2006). "Empirical analysis of transportation investment and economic development at state, country and municipality levels", Transportation, 33:537-551. Button, K. och A. Reggiana (red.) (2011). "Transportation and Economic Development Challenges", Edward Elgar Publishing Limited. HM Treasury och Department of Trade and Industry (2001). "Productivity in the UK: 3 The Regional Dimension". Isacsson, G. och L. Hultkrantz (2004). "Infrastruktur och tillväxt - En litteraturöversikt", Vägoch transportforskningsinstitutet. Kemmerling, A. och A. Stephan (2000). "Political economy of infrastructure investment allocation: evidence from a panel of large Germancities", WZB discussion paper. Länsstyrelsen Norrbotten (2011). "Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020". Nutek (2008). Nuteks årsbok 2008. OECD (2006). "OECD Territorial Reviews: Competetive Cities in the Global Economy". OECD (2010). "OECD Territorial Reviews: Sweden". På Väg (2012). "Glöm inte oss i Norrbotten!", 2012-05-15. Rauch, J.E. (1995). "Bureaucracy, Infrastructure, and Economic Growth: Evidence from U.S. Cities during the Progressive Era", American Economic Review, 85:968-979. Reese, L.A. (2010). " The state of Canadian cities: theoretical and applied themes: an introduction", GeoJournal. 75: 509-516. Regeringen (2012). Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem, Prop. 2012/13:25.
SOU 2007:35. Flyttning och pendling i Sverige Bilaga till Långtidsutredningen, Regeringen. Stockholms Handelskammare (2008). Ett vägval för Sverige. Tillväxtverket (2011a). Företagens villkor och verklighet 2011. Tillväxtverket (2011b). Företagens villkor och verklighet - 2011 Norrbottens län Trafikverket (2011). "Råvaror och kommunikationer i Barents", TRV 2011/31274. Transportgruppen (2012). Vägen till konkurrenskraftiga städer.