Miljörapport 2010 Bredäng värmecentral
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING... 2 1.1.1 Lokalisering... 3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 3 1.1.3 Reningsutrustning... 3 1.1.4 Bränslelager... 3 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 3 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 4 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 4 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 5 2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN... 5 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 5 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 6 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 6 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER... 6 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 7 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 7 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND... 7 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER... 9 4.3.1 NFS 2002:26... 9 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET... 9 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR... 9 5.2 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR... 9 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL... 9 6.1 FORTUM VÄRME... 9 6.2 BREDÄNG VÄRMECENTRAL... 10 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 10 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 10 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING... 10 8.1.1 Fortum Värme... 10 8.1.2 Bredäng värmecentral... 11 8.1.3 Projektets omfattning... 12 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN... 13 9 KEMISKA PRODUKTER...14 9.1 FORTUM VÄRME... 14 9.2 BREDÄNG VÄRMECENTRAL... 14 10 AVFALLSMÄNGDER... 15 11 RISKHANTERING... 15 11.1 FORTUM VÄRME... 15 11.2 BREDÄNG VÄRMECENTRAL... 16 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER... 16 13 ÖVRIG INFORMATION... 16
14 UNDERSKRIFT... 17 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning Bredäng värmecentral är en lättoljeeldad spets och reservanläggning för fjärrvärme i ett mindre fjärrvärmenät i Bredäng. Det lokala nätet är ihopkopplat med det stora fjärrvärmenätet i södra Stockholm genom en tryckväxlare och försörjs huvudsakligen med värme därifrån. Möjlighet finns att från anläggningen försörja enbart det ursprungliga Bredängsnätet genom sektionering. Den huvudsakliga miljöpåverkan utgörs av utsläpp till luft av svavel och kväveoxider samt genom buller från verksamheten. Vid anläggningen förekommer därutöver hantering och förvaring av bränslen som utgör en potentiell risk för olyckor som kan få konsekvenser för miljön. Det finns rutiner för hantering av dessa risker. I övrigt är riskerna för omgivningen mycket små med verksamheten. Utsläpp övervakas för att förebygga oplanerad miljöpåverkan, minska befintlig miljöpåverkan samt ge underlag för ständig förbättring. Vid hantering och förvaring av bränsle och kemikalier utgörs en potentiell risk för olyckor och som kan få konsekvenser för miljön. Det finns tydliga rutiner för kontroller, rapportering, övningar och utrymning för hantering av riskerna. 2(17)
1.1.1 Lokalisering Anläggningen är belägen på Vita Liljans väg 6 i Bredäng. Bebyggelsen i området är tät, Bredäng centrum ligger 400 meter bort och närmaste bostadshus är ett åttavåningshus beläget cirka 75 meter från panncentralen. 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Bredäng värmecentral består av fyra oljeeldade hetvattenpannor och två elpannor. Panna 1 och 2 är toppeldade lådpannor med en effekt av 11,6 MW vardera, medan panna 3 och 4 är fronteldade eldrörspannor med en effekt av 12 MW per panna. Dock är panna 1 är avställd. I panna 2 och 4 eldas bioloja, finbio. I panna 3 eldas eldningsolja EO1. Elpannorna producerar, var för sig, 4 MW värme. Panna 2 vattensotas vid behov. Efter sotningen leds sotvattnet till en neutralisationsbassäng där NaOH tillsätts för att neutralisera vattnet, vattnets ph-värde kontrolleras manuellt innan det avleds till spillvattennätet. I neutralisations-bassängen tillåts stoftet sedimentera varpå vattnet leds till det kommunal spill-vattennätet och sotslammet går till deponi. När biooljor används som bränsle är det inte nödvändigt med någon ph-justering eftersom sotvattnet från biooljor är neutralt. Panna 3 och 4 torrsotas. 1.1.3 Reningsutrustning Stoft avskiljs i cykloner efter varje oljepanna, rökgaserna avleds därefter i separata rör till en 58 m hög skorsten. Vatten från sanitära utrymmen och från golvbrunnar i pannhall samt neutraliserat sotvatten avleds till det kommunala spillvattennätet medan dagvatten avleds till stadens dagvattennät. 1.1.4 Bränslelager Bredängs HVC har tre cisterner på 373 m3, 456 m3 resp. 476 m3. Cisternerna står i inomhus i ett rum utan avlopp. Lagring medför mycket begränsad miljöpåverkan. Besiktning av cisternerna görs minst vart sjätte år. Ansvar för att besiktning utförs har teknisk ansvarig. Kontroll utförs av ackrediterat kontrollorgan. 1.2 Förändringar av verksamheten under året En organisatorisk förändring har skedde under 2009 hos Fortum värme. Spetslast ingick organisatoriskt tidigare i respektive nätdel (geografiskt indelat); PoD södra, PoD city, PoD nordvästra och PoD Sverige. För att lägga mer fokus och för att kunna förbättra och utveckla anläggningarna som ingår i spetslast placeras dessa numera organisatoriskt i PoD distribution. I denna organisation ingår även, närvärme/kyla, pumpstationer och fjärrvärme-/fjärrkylanätet. Ingen förändring har skett personalmässigt eftersom personal som tidigare arbetade på spetsanläggningarna har placerats i den nya organisationen. Under 2010 har inte skett någon förändring i organisationen. 3(17)
Elpannorna har tagits ur drift och abonnemanget är uppsagt. Elpannorna har inte varit varmhållna utan endast uppfyllda med vatten. Det innebär en minskad drift och underhållsarbete av pannorna, elförbrukning och åtgång av vatten. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft I nedanstående tabell 3 redovisas utsläpp från Bredängs värmecentral. Utsläppen har beräknats med schablon för de bränslen som eldas, på grund av problem med mätarna. Anläggningen har inga utsläpp som passerar tröskelvärdena enligt NFS 2006:9, bilaga 2. Markeringarna på lodet har förtydligats för noggrannare avläsning. Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar NOx kg - P2- P4 1314 M OTH Kontinuerlig mätning av utsläpp och mg/ MJ 58,3 data registreras och beräknas i ett miljösystem Stoft kg - P2- P4 22,55 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter mg/ MJ 1,0 bränslets egenskaper samt emissionsfaktorer. Svavel kg - P2- P4 10,7 M OTH Kontinuerlig mätning av utsläpp och mg/ MJ 0,48 data registreras och beräknas i ett miljösystem CO 2biogent ton P2,P4-1865 C NRB Beräknas med hjälp av gr/ MJ 75 bränsleförbrukningen, som fastställts med massbalans. CO 2fossilt ton P3-4,8 C NRB Beräknas med hjälp av mg/ MJ 17,1 bränsleförbrukningen, som fastställts med massbalans. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 4(17)
2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). Utsläpp från transporter vid Bredäng värmecentral 2009 Bränsletransporter Asktransporter Transporter med Transporter totalt kemikalier (inkl sand) CO2 (ton) 171 0 0 171 NOx (kg) 4158 0 0 4158 S (kg) 2305 0 0 2305 PM (kg) 231 0 0 231 Drivmedel 66 0 0 66 (M3) Drivmedel (MWh) 644 0 0 644 Inga direkta åtgärder har vidtagits för att minska på utsläppen från transporterna då Bredäng värmecentral inte har ett fast antal transporter då det är en spetsanläggning och enbart är aktivt vid kall väderlek. 2.3 Utsläpp till vatten Panna 2 vattensotas vid behov. Efter sotningen leds sotvattnet till en neutralisationsbassäng där NaOH tillsätts för att neutralisera vattnet, vattnets ph-värde kontrolleras manuellt innan det avleds till spillvattennätet. I neutralisations-bassängen tillåts stoftet sedimentera varpå vattnet leds till det kommunal spill-vattennätet och sotslammet går till deponi. När biooljor används som bränsle är det inte nödvändigt med någon ph-justering eftersom sotvattnet från biooljor är neutralt. 3 Gällande tillstånd Miljödomstolen lämnar Stockholm energi AB tillstånd enligt miljöskyddslagen att fortsätta driften av Bredängs värmecentral på fastigheten Vita Liljan 2, Stockholms kommun, att elda med eldningsolja, att använda tallbeckolja i pannorna P1 och P2 och genomföra de ombyggnader och kompletteringar som erfordras härför. Miljödomstolen lämnar även tillstånd att- efter det att bolaget upprättat och tillsynsmyndigheten godkänt ett provprogram i P1 och P2 till och med den 31 mars 2003 bedriva försök med pyrolysolja och oljor av skogsbiprodukter. Proveldningen får påbörjas först när anläggningen är ombyggd och pannorna P1 och P2 intrimmade för eldning av eldningsolja och tallbecksolja samt att det kan visas att 5(17)
villkoren för utsläpp av stoft, kväveoxider och svavel samt kolmonoxid klaras för dessa oljor. Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt 1998-12-14 Miljödomstolen Miljöskyddslagen (1968:387) 1999-12-22 Miljödomstolen Miljöskyddslagen (1968:387) 2003-05-28 Länsstyrelsen Miljöskyddslagen (1968:387) 2006-08-03 Miljöförvaltningen 9 kap 6 miljöbalken 2007-04-04 Stadsbyggnadsnämnden 13 i Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor 2007-05-02 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-07-10 Länsstyrelsen Lagen (2004:1199) om utsläpp av koldioxid Beslut avser Tillstånd för drift av Bredäng värmecentral Tillstånd till fortsatt drift och ändrad drift av Bredäng värmecentral med gällande villkor. Miljödomstolen ändrar Länsstyrelsens beslut från 1998-12-14 Slutvillkor för buller villkor 10 Fortsatt eldning av bioolja i OP4 Dnr 2006-003889-320 Tillstånd till hantering av brandfarlig vara vid Bredäng Värmecentral Enligt beslut från Miljö- och hälsoskyddsnämnden daterat 2007-05-02 ska bolaget genom effektivisering och hushållning sträva efter att optimera den egna energianvändningen vid verksamheten. Baserat på en kartläggning över den aktuella energianvändningen skall bolaget upprätta en plan för energieffektiviserande åtgärder. Planen ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2008, och därefter uppdateras och redovisas i samband med den årliga miljörapporteringen Tillstånd för utsläpp av koldioxid 3.1 Anmälda ändringar under året Datum Tillståndsgivande myndighet Anmälan enligt 21 förordningen Beslut avser Inga anmälningar under året. 3.2 Föreläggande och förbud Varken föreläggande eller förbud vilar över anläggningen i dagsläget. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndighet Tillsyn avser 6(17)
Miljöförvaltningen Brandförsvaret Länsstyrelsen Miljötillstånd Tillstånd till hantering av brandfarlig vara Utsläpp av koldioxid 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Bränsleförbrukning vid Bredäng värmecentral jämfört med föregående år. Bränsle 2009 2010 Mängd/Volym MWh Mängd/Volym MWh Eo1, Nm3 7,7 70 1,8 16 Finbio, Nm3 800,7 6297 736,4 5621 4.2 Villkor i miljötillstånd Villkor nr Villkorstext 1 Om inte annat följer av nedan angivna villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som sökanden i ansökningshandlingar och i övrigt i målet angivit eller åtagit sig. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överenskommelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar. Byggnadsvillkor 7 Utsläpp av luktande gaser från lagring och hantering av oljeprodukter vid prov eldningen skall avledas genom skorstenen. Om det vid prov eldningen annat än helt undantagsvis uppstår för omgivningen störande lukt är bolaget skyldigt att utreda orsakerna till detta samt att till tillsynsmyndigheten lämna förslag till ytterligare åtgärder. Hanteringen av oljor från skogsbiprodukter samt pyrolysolja skall tillfälligt avbrytas om hanteringen leder till luktstörning i omgivningen. Kommentar: Tallbeckolja lagras och hanteras vid anläggningen f.o.m 2004. Luktande avgaser avleds över tak genom en avluftningsledning. Utsläpp av svavel 2 Utsläppet av svavel från värmeverket får som årsmedelvärde och gränsvärde uppgå till högst 50 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Svavelutsläppet har beräknats från svavelhalten i bränslet. Årsmedelvärdet av svavelutsläppen uppgick till 0,48 mg/mj tillfört bränsle. Utsläpp av kväveoxider 3 Utsläppen av kväveoxider räknat som kvävedioxid får som årsmedelvärde och gränsvärde uppgå till högst 100 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Kväveoxidutsläppet har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Årsmedelvärdet var 58,3 mg/mj tillfört bränsle. 7(17)
Villkor nr Villkorstext Utsläpp av kolmonoxid 4 Utsläppet av kolmonoxid från de biobränsleeldade pannorna får som dygnsmedelvärde och riktvärde uppgå till högst 50 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Kolmonoxid har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Under året har inga förbrännings störningar uppkommit under drift. Under 2010 har CO för Finbio varit 29,0 mg/mj och för EO1 9,39 mg/mj Utsläpp av stoft 5 Stoftutsläppet får som månadsmedelvärde och riktvärde inte överskrida 13 mg/mj varken från oljeeldning eller från eldning med biobränsle. Kommentar: Stoftutsläppet har kontrollerats indirekt med hjälp av röktäthetsmätare. Utsläppen av stoft var som månadsmedelvärde beräknat till 1 mg/mj tillfört bränsle. Övriga utsläpp 6 Bolaget är skyldigt att vidta åtgärder för att motverka lukt från hantering av tallbecksolja i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har åtagit sig i målet. Hanteringen av tallbecksolja skall tillfälligt upphöra om hanteringen leder till luktstörning i omgivningen. Kommentar: Tallbeckolja lagras och hanteras vid anläggningen f.o.m 2004. Luktande avgaser avleds över tak genom en avluftnings ledning. Kemikalier 8 Hantering av kemiska produkter och farligt avfall skall ske på sådant sätt att spill och läckage till dag- och spillvatten eller icke hårdgjord mark ej kan ske. Kommentar: Spill och läckage av kemiska produkter eller farligt avfall har inte skett. Utsläpp till vatten 9 Mineraloljehalten mätt som opolära alifatiska kolväten enligt SS 02 8145, i utgående vatten får som riktvärde vid enstaka prov uppgå till högst 50 mg/liter. Kommentar: Inget oljeförorenat vatten leds till avloppsnätet. Buller 10 Buller begränsade åtgärder skall vidtas som, från och med den 1 februari 2004, begränsar buller från anläggningen så att det inte ger upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer intill närmaste bostad än följande riktvärden i tabellen nedan. Dagtid 07.00-18.00 50 db(a) Kvällstid 18.00-22.00 45 db(a) Lör-, sön och helgdag 07.00-18.00 45 db(a) Nattetid 22.00-07.00 40 db(a) Momentana ljud får 22.00-07.00 50 db(a) nattetid uppgå högst Om ljud förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter eller bådadera, skall riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 db(a) enheter. (Beslut daterat 2003-05-28 ) Kommentar: Ljudhuvar har installerats till primär- och sekundärluftfläktar till OP2 och OP4. (Ljudmätning genomfördes 2006-08-03 kl. 22:12-23:15 med OP2 och OP4 i drift. Mätningen visar att anläggningen innehåller gällande bullervillkor.) Inga nya mätningar har gjorts för 2010 då verksamheten är oförändrad. 8(17)
4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter 4.3.1 NFS 2002:26 Bredäng värmecentral har endast en installerad tillförd effekt på ca 30 MW och utsläpp redovisas därför under punkt 2. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året 5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar Inga externa mätningar eller besiktningar har skett under året. Sista periodiska besiktningen tog plats under 2006, och nästkommande är planerad till 2011 om inte drift tiden överstiger 2000 timmar innan dess. Extern emissionskontroll sker vart femte år och nästa är planerad till 2015 då sista mätningen gjordes 2010. Besiktning och mätningar år 2010 vid Akallaverket Datum Utförare Uppdrag 2010-02-15--16 ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning P2, P3 och P4 5.2 Sammanfattning av resultatet av mätningar Emissionsmätningar genomfördes under februarimånad för P2, P3 och P4. Vid mättillfället innehölls samtliga villkor för samtliga pannor baserat på halterna som uppmätts vid besiktningstillfället. De parametrar som mättes var stoftemission per panna, O2, CO, NOx. mättes kontinuerligt samt SO2 framställdes med hjälp av teoretiska beräkningar ur bränslets elementanalys. 6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1Fortum Värme Main-X utgör samlingsnamn för ett stort antal pågående initiativ inom enheten Produktion och Distribution, dit vära större produktionsanläggningar hör. Det yttersta syftet med Main-X är att uppnå maximal tillgänglighet på våra produktionsenheter och distributionssystem - på lönsamma grunder. Main-X-programmet för även med sig spin off såsom bättre arbetsmiljö, yttre miljö, sänkta kostnader och bättre kultur i form av personligt ansvarstagande och helhetstänkande. Genom bättre underhåll och planering minskas stopptider pga tekniska störningar, något som leder till bättre miljöprestanda. Stora framsteg har skett. Utmärkande är det systematiska arbetet med att åtgärda grundorsakerna till störningar, så att förmågan till förebyggande underhåll ökas. 9(17)
Inte minst har en ny modell för att undersöka grundorsaken till allvarliga tillbud, olyckor och miljöstörningar och sprida erfarenheterna börjat tillämpas över hela verksamheten. Under 2010 genomfördes 852 förbättringsförslag. Systematiskt arbete för att utveckla och uppdatera rutiner pågår hela tiden, och ett omfattande koncept för att rondera och åtgärda olika brister som kan utgöra potentiella miljörisker är i bruk. 6.2 Bredäng värmecentral Bredängs värmeverk ronderas varje dag. Vid rondering kontrolleras pannornas status för eventuellt uppstart. Vid rondering identifieras också eventuella störande bullerkällor. Kvittering på utförd rondering görs i driftdagbok. Samt större och mer omfattande skyddsrondering görs minst en gång per år. 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har ingen rapport registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål för händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. Det har varit svårigheter att avläsa lodet vid pejling av oljenivån i oljecisternen, vilket gjort att volymen varierat vid månadsavläsningarna. Markeringarna på lodet har nu förtydligats för noggrannare avläsning av den olja som finns kvar i cisternen. 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och miljöledningssystem finns för anläggningen. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001. För att utveckla våra rutiner och förbättringar ytterligare har Fortum Värme under år 2010 arbetat med att införa även OHSAS 18001, arbetsmiljöledningssystem. Certifiering kommer att ske under år 2011. Verksamhetsplanen för Bredäng värmecentral baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningens betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider, miljöstörningar och klagomål. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering 8.1.1 Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. 10(17)
Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR området I det dagliga arbete utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. Exempel på detta är optimering av förbränningsprocessen bränsleval där faktorer som bl a förnyelsebarhet, värmevärde, utsläpp, utnyttjande av reningsutrustning, sotning av pannor och varmhållning vägs in byta ut glödlampor till lågenergilampor Energihjälpen energirådgivning genom aktiv hjälp till kunder att använda energi effektivare och på så sätt minska miljöpåverkan åtgärder som ger ökad tillgänglighet i basproduktionsanläggningarna I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som levereras till sina respektive slutkunder. Från år 2011 följs systemverkningsgraden i samband med ledningens genomgång av verksamheten. Som första steg krävs därför att mätningen av systemverkningsgraden kvalitetssäkras. Detta pågår i ett separat projekt där anläggningen i Brista utgör ett pilotprojekt. Med en kvalitetssäkrad mätning av systemverkningsgraden är det vår bedömning att delmål kan sättas på respektive verksamhet som ingår i systemverkningsgraden. Till exempel kan anläggningen i Brista ha som långsiktigt mål att öka sin verkningsgrad med 2 %-enheter. Detta kan då ske antingen genom att minska sin egenförbrukning av el, eller genom åtgärder i själva pannan. Dessa förslag ställs sedan i relation till den nytta de genererar. Målsättningen under 2011 är att nyckeltalet systemverkningsgrad ska vara kvalitetssäkrat för de tre system som finns i Stockholm; Södra, Central och Nordvästra. Med dessa som grund kommer handlingsplaner att utarbetas på både central och lokal nivå. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. 8.1.2 Bredäng värmecentral Inga större och omfattande åtgärder har vidtagits under året för energieffektivisering för anläggningen i Bredäng. 11(17)
Elpannorna har tagits ut drift och abonnemanget är uppsagt. Elpannorna har inte varit varmhållna utan endast uppfyllda med vatten. Det innebär en minskad drift samt minskat underhållsarbete av pannorna. Driftprover behöver inte göras vilket i sin tur leder till en delvis minskad elförbrukning för just det specifika tillfället då driftproven genomförs. Det blir även en minskad åtgång av vatten eftersom det inte längre behöver göras en inre besiktning av elpannorna som medför att pannorna behöver tappas på vatten och efter besiktning fyllas på med vatten. I dagsläget redovisas inte lokal energiförbrukning vid spetsanläggningarna. Vi har inte prioriterat att redovisa energiförbrukning för spetsanläggningar och per anläggningsdel. Det görs ingen mätning på respektive anläggningsdel. Effektivisering och utbyggnad av basproduktionen gör att vi kan avveckla spetsanläggningar, vilket ger mer energieffektivisering totalt sett. Energislag redovisas redan idag för hela anläggningen. Fortum Värme har beslutat att starta ett projekt under år 2011 för energikartläggning av spetsanläggningarna. Kartläggningarna kommer att genomföras utifrån en prioriteringsordning. Ordning beror på om anläggningen ska vara kvar eller om den kommer att avvecklas till fördel för basproduktionen vid de större anläggningarna. 8.1.3Projektets omfattning Energikartläggning ska göras på spetsverken och pumpstationerna i syfte att karlägga energianvändningen och dess kostnad samt energioptimera anläggningarna. Ta fram lösningar, förslag och kostnader på att effektivisera energianvändningen så mycket som möjligt. Klargöra direktiv och myndighetskrav. Följande mål förväntas uppnås inom ramarna för detta projekt: 1. Ta fram vilka direktiv, lag och myndighetskrav som gäller och beskriva hur de påverkar karläggningen. 2. Ta fram en plan för energikartläggningen för samtliga spetsanläggningar och Pumpstationer. 3. Börja energikartlägga spetsanläggningarna och pumpstationerna enligt framtagen plan. 4. Ta fram hur mycket energi varje anläggning drar. 5. Föreslå tekniska lösningar och kostnader för att effektivisera/optimera energianvändningen. 6. Beräkna kostnadsbesparingar på energin för varje enskilt förslag. 7. Beräkna den minskade miljöpåverkan för varje enskilt förslag. 12(17)
8. Ta fram en prioriteringslista på förslagen med hänsyn tagen till största ekonomiska besparingen och största minskningen av miljöpåverkan. Projektet startar med energikartläggning vid Årsta och Akalla, vilket genomförs under hösten 2011. I projektet kommer en plan tas fram för i vilken ordning energikartläggningarna ska genomföras. Returtemperaturåtgärder Trots en kall vinter så har returtemperaturen sjunkit i prioriterade områden. Över 50 FVC och 25 rundgångar är åtgärdade hittills i år. Den största var i en tom lokal i Akalla som förbrukade ett flöde som motsvarar behovet för ett flerbostadshus med 300 lägenheter. Värdet har hittills gjorda åtgärder 2010 är över 7 MSEK. Åtgärder är också planerade på interna värmesystemen i produktionsanläggningar, t ex Årsta Värmeverk som även den liksom Bredäng ligger i det södra nätet. Värdet är sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, lägre värmeförluster i nätet och mindre pumpel till distributionspumparna. Lägre värmeförluster leder till att vi inte behöver producera lika mycket i våra anläggningar. Reglerförbättringar Söder Energi-Fortum För att möjliggöra större värme utbyte har flera korrigerande åtgärder genomförts, bl. a. ny framledningstemperatur från Igelstaverket samt förändrad styrning och ombyggnad av pumpstationer. 8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara biologiska oljor. Vid upphandling av bränsle ställs hållbarhetskrav (FSC-krav), när så är möjligt, på fasta biobränslen. Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalie. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. Vintern 2009-2010 blev kallare än vanligt och vinter 2010 inleddes under hösten med ovanligt kallt väder. Värmebehovet år 2010 ökade med 20 % jämfört med tidigare år. Framför allt ökade antalet dygn med riktigt kallt väder, vilket tvingade oss att starta 13(17)
oljepannor för att hålla värmen i fjärrvärmenätet. Därför har våra egna utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ökat för Fortum Värmes, dels på grund av kylan men även på grund av brist på biobränsle. Dock ökade andelen tillförd förnybar och återvunnen energi från 76 procent till 80 procent. Vi har i högre grad än tidigare utnyttjat egenproducerad förnybar el för produktion av fjärrvärme. Därför blev den sammantagna klimateffekten ändå att CO2- andelen per kwh minskade från 95 gram 2009 till 82 gram 2010 när vi inkluderar indirekta utsläpp d.v.s. utsläpp som ligger utanför vår egen verksamhet. 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att söka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Under året har vi även tagit angreppssättet genom att minska antalet unika kemikalier för att minska både antalet skadliga kemikalier samt att kunna jämföra kemikalier inom företaget för att styra att vi använder mindre skadliga kemikalier. Arbetet kommer att fortgå under år 2011. Vi har även köpt in en modul till Chemsoft som ska göra det lättare att genomföra riskbedömningar av kemikalier på ett tydligare och likartat sätt inom företaget. Vi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen och rensar ut de produkter som innehåller ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV 9.2 Bredäng värmecentral Förbrukning av kemiska produkter för anläggningen är mycket liten. Elpannan var inte varit i drift under 2010 och därför har inga kemikalier förbrukats. Även på spetsanläggningsnivå arbetas enligt substitutionsmetoden. Om en kemikalie redan används så undersöks möjligheten att byta ut den. Skall en ny kemikalie tas in måste den godkännas i flera led innan inköp. Detta för att dels säkerställa att inga miljöoch hälsofarliga kemikalier köps in och dels är det möjligt att se över om vi redan har en alternativ kemikalie. 14(17)
10 Avfallsmängder Avfall uppkommer bland annat i samband med sotning av pannorna. Vid torrsotning uppkommer sot och vid vattensotning uppkommer slam. Farligt avfall som uppkom vid anläggningen redovisas i tabellen nedan. Avfallsslag Farligt avfall Flygaska och pannaska från oljeförbränning EWC-kod enl bil 2 AF Mängd/år (ton, kg, st) Transportör Mottagare Bortskaffnings- eller återvinningsförfaranden enl bil 4 och 5 AF 100104* 0 kg Mälarsanering SRV D1, D9, D10 Icke farligt avfall Tallbecksolja 160799 0 kg Ragnsells Högbytorp R13 - EWC koderna är framtagna från Avfallsförordningen 2001:1063. - EWC koder markerade med * är enligt Avfallsförordningen farligt avfall. Det har inte gjorts några direkta åtgärder för att minska mängden farligt avfall eftersom att verksamhetens uppkomna mängder inte är stora. Aktiviteten vid anläggningen har varit låg och därmed har det inte uppstått något avfall. 11 Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 15(17)
11.2 Bredäng värmecentral En riskanalys har genomförts för Bredäng värmeverk under 2008. I denna riskanalys har identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana skadehändelser. Åtgärderna följs upp på ett systematiskt sätt och tas med t.ex. i revisionsplanerna. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt. En uppdaterad riskbedömning gjordes under år 2010 för Bredäng. Inga ändringar av betydelse i verksamheten har skett sedan förra riskbedömningen som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. Åtgärder har genomförts, vilket minskat risknivån. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 13 Övrig information Förutom denna miljörapport för Bredäng värmecentral, finns det en miljörapport för år 2010 för Högdalenverket, Hammarbyverket, Årsta Värmeverk, Farsta Värmeverk, Nacka Strand panncentral, Orminge PC, Ludvigsbergs Värmeverk, Skarpnäck Värmeverk, Energianläggning SÖS, Liljeholmens HC samt Vårberg PC som också är tillståndspliktiga anläggningar i detta fjärrvärmenät. Grunddel redovisas separat i Svenska Miljörapporteringsportalen. 16(17)