Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna?

Medellivslängden år Sid 2.

Sjukdomsutfall år Sid 3.

Medellivslängden Socioekonomiska skillnader (utbildningsnivån) tid Sid 4.

Sjukdomsutfall Socioekonomiska skillnader (utbildningsnivån) tid Sid 5.

Självskattad hälsa - något förbättrad i de flesta landsting och kommuner, men tydliga skillnader mellan könen & olika utbildningsbakgrund Sid 6.

7 Vad styr hälsa och sjukdom?

Burden of disease attributable to 15 leading risk factors Dietary risks High blood pressure High BMI Smoking Physical inactivity High fasting plasma glucose High total cholesterol Alcohol use Occupational risks Drug use Low bone mineral density Childhood sexual abuse Intimate partner violence Ambient PM pollution Radon Cardio and circulatory diseases Cancer Diabetes/urogen/ blood/endo Musculoskeletal disorders Chronic respiratory diseases Mental & behav. disorders Intentional injuries Cirrhosis Unintentional injuries Sid. 0 5 10 % DALYs attributable to risk factors Källa: IHME. Country profile: Sweden

Bestämningsfaktorer Bestämningsfaktorer Bestämningsfaktorer Bestämningsfaktorer Hälsa Sjukdom Sid 9.

Stillasittande stora socioekonomiska skillnader Sid 10.

Daglig rökning har minskat i de flesta landsting och kommuner. Socioekonomiska skillnader. Sid 11.

Antal döda per 100 000 Tobaksrelaterade ojämlikheter i hälsa Fler som röker bland dem med lägre utbildning. Dagligrökare Fler med lägre utbildning som dör i rökningsrelaterade sjukdomar. 100 80 60 40 20 0 Grundskola Lungcancer Kvinnor Eftergymnasial Män Gymnasial Sid 12. Källa: Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2014.

Riskbruket av alkohol -har minskat i de flesta landsting, men stora regionala och lokala skillnader, mer positiv trend bland unga män Sid 13.

Procent med 95% konfidensintervall Procent med 95% konfidensintervall Andel svarande som rapporterar en riskfylld alkoholkonsumtion och inkomst 35% Andel män med "riskfylld" alkoholkonsumtion 35% Andel kvinnor med "riskfylld" alkoholkonsumtion 30% 30% 25% 25% 20% 20% 15% 15% 10% 10% 5% 5% 0% 2005-2006 2007-2008 2009-2010 2011-2012 2013-2014 0% 2005-2006 2007-2008 2009-2010 2011-2012 2013-2014 Låg inkomst Medelhög inkomst Hög inkomst Låg inkomst Medelhög inkomst Hög inkomst Procentandel män som rapportera en riskfylld alkoholkonsumtion mellan 2005 och 2014, redovisat för grupper med låg individuell inkomst (de 20 % med lägst inkomst), hög individuell inkomst (de 20 % med högst inkomst) och de med medelhög inkomst (de 60 % som inte tillhör hög- eller låginkomstgrupperna). Procentandel kvinnor som rapportera en riskfylld alkoholkonsumtion mellan 2005 och 2014, redovisat för grupper med låg hushållsinkomst (de 20 % med lägst inkomst), hög hushållsinkomst (de 20 % med högst inkomst) och de med medelhög hushållsinkomst (de 60 % som inte tillhör hög- eller låginkomstgrupperna). Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten Sid 14.

Socioekonomiska skillnader i alkoholrelaterade skador/död Personer med kort utbildning har mer skador vid samma konsumtionsnivå än personer med lång utbildning Källa: HLV, Folkhälsomyndigheten Sid 15.

Figur 16. Dödlighet bland unga 15 24 år efter moderns utbildning Kvinnor 15-24 Män 15-24 Antal per 100 000 70 60 50 40 30 20 10 Antal per 100 000 70 60 50 40 30 20 10 0 Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Övrigt Alkohol* Övr. olyckor Cancer Självmord Hjärt-kärl Fordonsolyckor 0 Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, SCB. Sid 16.

Nationella folkhälsoenkäten, HLV (Hälsa på lika villkor) Andra datakällor (SCB, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten m.fl.) Öppna jämförelser folkhälsa ANDT-uppföljningen Folkhälsorapporten Sid 17.

Länsnivå och utbildning (HLV-indikatorer) Sid 18.

75 Eftergymnasial utbildning (% av 25 64-åringar) 2012 380 000 Medianinkomst (Kr 25 64-åringar) 2012 35 Ekonomiskt utsatta barn (% av 0 17-åringar) 2012 35 Ekonomiskt utsatta äldre (% av pensionärshushåll) 2012 70 65 370 000 360 000 350 000 30 30 60 340 000 330 000 25 25 55 320 000 50 310 000 300 000 20 20 45 290 000 40 280 000 270 000 15 15 35 260 000 30 250 000 240 000 10 10 25 20 230 000 220 000 210 000 5 5 15 200 000 0 0 Sid 19. Alla kommuner Malmö Alla kommuner Malmö Alla kommuner Malmö Alla kommuner Malmö

52 Könsfördelning (% kvinnor i befolkning) 2013 50 Medelålder (år) 2013 55 Utrikes födda (% av 20 64 åringar) 2013 90 Förvärvsarbetande (% av 20 64 åringar) 2012 49 50 51 48 47 45 85 46 40 50 45 44 35 80 49 43 42 30 25 75 48 41 40 20 70 39 15 47 38 37 10 65 36 5 46 35 0 60 Sid 20. Alla kommuner Malmö Alla kommuner Malmö Alla kommuner Malmö Alla kommuner Malmö

Daglig rökning Sid 21.

Vilka klyftor ökar respektive minskar? Finns det grupper som är särskilt utsatta? Vad beror de regionala skillnaderna på?