NYCKELTALSPROJEKT FÖR JÄMFÖRELSER INOM KOMMUNAL HANDIKAPPOMSORG HANDIKAPPNYCKLAR 2005 PROJEKTRAPPORT Magnus Svensson Bengt Jartsell 2006-07-07 1
SAMMANFATTNING Sveriges kommuner och landsting startade 2001 tillsammans med kommunerna Borlänge, Lindesberg, Piteå, Örnsköldsvik och Östersund projektet Handikappnycklar i syfte att utveckla en modell för uppföljning av kostnaderna inom den samlade handikappomsorgen. Ytterliggare 17 kommuner anslöt sig till projektet fr.o.m. 2002. Hösten 2005 påbörjades arbetet med att skapa jämförbara nyckeltal för handikappomsorgen i Skånekommunerna. Arbetet har skett inom ramen för projektet Handikappnycklar och det är Kommunförbundet Skåne som har initierat och drivit projektet. Syftet är att förbättra kommunernas planering och uppföljning av kostnader inom handikappomsorgen och ge möjlighet att utvärdera verksamheten på läns- och kommunnivå. Det behövs mer kunskap kring handikappomsorgens kostnader, varför det är så stora skillnader mellan kommuner och möjligheter till handlingsutrymme inom lagstiftningen, för att möta en för framtiden ohållbar kostnadsutveckling. Avsikten är att alla kommuner i Skåne län skall kunna jämföra med varandra enligt samma modell. Projektet har valt att använda Sveriges kommuner och landstings modeller för nyckeltal. Modellen utgår ifrån redan tidigare framtaget material. Modellen Utgångspunkten i modellen är respektive kommuns ersättning från LSS-utjämningen. Utifrån denna strukturkostnad kan kommuner med likartad struktur göra jämförelser. Jämförelsen presenteras på två sätt; Som resultat för de kommuner i Skåne som lämnat in material och i en parvis jämförelse mellan Landskrona och Hässleholm kopplat till genomsnittet för kommunerna. I det redovisade materialet kan för vissa nyckeltal finnas stora kostnadsskillnader som beror på olika sammansättning av insatser, vissa insatser med jämförelsevis höga kostnader, skillnad i kommunernas i omvårdnads-/servicenivå och uttryck för olika prioriteringar. 31 deltagande kommuner Under 2006 har 31 av Skånes kommuner arbetat med att ta fram gemensamma nyckeltal för handikappomsorgen avseende 2005. Av dessa har 27 lämnat in material: Bromölla, Burlöv, Båstad, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Osby, Perstorp, Sjöbo, Simrishamn, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm, Örkelljunga och Östra Göinge. Möjlighet finns på sikt att göra jämförelser med kommuner utanför Skåne då sammanlagt ca 85 kommuner medverkar i projekt Handikappnycklar. Framtiden Eftersom arbetet med att få fram jämförbara nyckeltal för handikappomsorgen i Skånekommunerna nu är nu klart finns möjligheter att gå vidare och göra: 2
Parvisa jämförelser då projektet bygger på att kommuner jämför sig parvis för att på så sätt få mer kunskap kring handikappomsorgens kostnader. Jämförelser över tiden behöver göras då möjlighet ges att studera hur kommunerna förändras över tiden men också mot andra kommuner Jämförelser med ett annat län för att ge svar på varför Skånes kommuner i genomsnitt har låga kostnader Bemanningsnyckeltal i form personaltäthet behöver arbetas fram för att kunna göra rättvisande personaljämförelser. Kvalitetsnyckeltal som kan jämföras med befintliga kostnadsnyckeltal för att kunna göra en fullständig intern analys PROJEKTETS BAKGRUND, UPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE Bakgrund Kommunerna kommer att få allt svårare att finansiera de verksamheter som de av staten åtagit sig att utföra. Sveriges kommuner och landsting beräknar i sina prognoser att kommunerna måste höja sina skatter åren 2010 2030 till såväl samhällssom privatekonomiskt oacceptabla nivåer för att kunna finansiera sin fortsatta verksamhet i nuvarande former. För kommunerna var även kostnadsutvecklingen år 2004 som störst inom handikappomsorgen. Handikappomsorgens totala kostnader ökade med 6 % under året. Bruttokostnaden uppgick till drygt 40 miljarder kr och motsvarade1,5 % av BNP. Som jämförelse kan nämnas att Äldreomsorgen bruttokostnad uppgick till 80 miljarder kr. Den verksamhet inom Handikappomsorgen där kostnaden ökar mest är personlig assistans (Källa: Ekonomirapporten. 2005, Sveriges kommuner och landsting). 3
Över perioden 1996 till 2004 är det kostnaderna för utbildning samt äldre- och handikappomsorg som har ökat klart snabbast. Kommunens resurser har alltmer kommit att koncentreras till skola, vård och omsorg, vilket till stor del hänger samman med befolkningsutveckling och statliga reformer. Kostnadsutvecklingen har inneburit att kommunernas resurser allt mer koncentrerats till verksamheter som tillhandahåller individuella tjänster och som riktar sig mot särskilda grupper. Dessutom har det skett en förskjutning mot mer resurser till brukare med särskilt stora resursbehov. I handikappomsorgen är det framförallt ambitionshöjningarna i LSS som står för kostnadsökningen (Källa: Ekonomirapporten. 2005, Sveriges kommuner och landsting). Den verksamhet inom LSS som ökar mest är personlig assistans och då främst inom det kommunala ansvaret. Som bilden visar ökar kommunens kostnader under åren 1998-2004 inom personlig assistans med 292 % motsvarande 25 % per år. Motsvarande kostnader för statens åtagande är en ökning på 156 % vilket motsvarar 17 % per år (Källa: Ekonomirapporten. 2005, Sveriges kommuner och landsting). Kommunerna har stora möjligheter att påverka utvecklingen. Genom att träffas och samarbeta kan kommunerna få möjligheter att jämföra sina verksamheter, idéer och erfarenheter. Sveriges kommuner och landsting betonar att det viktigaste i effektivitets- och produktivitetsarbetet är att ta lärdom av andra kommuner genom jämförelser och kvalitetsmått. I kontakten mellan kommuner skapas möjligheter för lärande och benchmarking. Varför göra en jämförelse inom handikappomsorg? Ohållbar kostnadsutveckling. Som ovan nämnts är den kostnadsutveckling som sker inom handikappområdet och då främst LSS ohållbar i längden och orsaker och utveckling behöver analyseras. 4
Begränsad kunskap om handikappomsorgens verkliga kostnader. Mer kunskap kring handikappomsorgen behövs för att på så sätt kunna analysera dess verksamhet. Av Sveriges kommuner anger 20 % (Äldreomsorg 4 %) att handikappomsorgen är den verksamhet som kommer att öka snabbast 2005. Samtidigt anger Sveriges kommuner att endast 40 % (Äldreomsorg 70 %) av kommunerna bedriver ett konkret arbete med att öka effektiviteten/produktiviteten. Stora skillnader mellan kommuner. Kostnaderna för LSS varierar mycket mellan kommunerna. Kommunerna har olika förutsättningar att kunna fullgöra sina åtaganden enligt LSS. Orsaken är stora skillnader i antalet funktionshindrade och stora skillnader i brukarnas omvårdnadsbehov. I vissa kommuner finns en koncentration av verksamhet till följd av landstingens tidigare lokalisering av vårdhem men också p.g.a. brukare med funktionshinder med stort behov som ställer stora krav på resurser och specialkompetens. Styr lagstiftningen finns handlingsutrymme. Den enskildes rätt till inflytande och kommunernas begränsade möjligheter att påverka insatser som ges enligt en rättighetslag styr mycket. Inom ramen för rättighetslagen finns dock möjlighet att förbättra effektiviteten i form av kompetens, bemötande, planering och organisering. Utgångspunkt Handikappnycklar omfattar kostnader och verksamhetsstatistik inom vård och omsorg för funktionshindrade. Med funktionshindrad avses: Personer 64 år och yngre som fått insatser med biståndsbeslut enligt SoL (redovisas som SoL-insats) till följd av ett funktionshinder Samtliga personer med beslut enligt LASS/LSS (redovisas som LASS/LSSinsats), dvs. även de som är 65 år och äldre Som SoL-insats inom handikappomsorg redovisas även personer som får insatser enligt SoL till följd av ett psykiskt funktionshinder, oavsett vilken enhet inom kommunen som fattar besluten. Övriga utgångspunkter i projektet är: Uppgifter från räkenskapssammandraget, RS och dess verksamhetsindelning av vård och omsorg. Uppgifterna från RS samt från Socialstyrelsens verksamhetsstatistik utgör grunden för de jämförelsetal som tas fram Uppgifterna avser föregående år d.v.s. år 2005 Det är lagstiftningen och de fattade beslut som avgör vad som är handikappomsorg och inte hur kommunen är organiserad Kommuner är olika organiserade. Därför har respektive kommun gjort en inventering av insatser så att kostnaderna verkligen hamnar under handikappomsorg Det kostnadsbegrepp som avses är en justerad bruttokostnad och innebär: Summa bruttokostnad minus Interna intäkter minus försäljning till andra kommuner och landsting Andra lagar som påverkar projektet och som kostnader skall tas med för är bl.a. HSL och bostadsanpassningar 5
Projektets arbetsformer 2005-2006 Projektarbetet startade hösten 2005. Det har letts av Magnus Svensson, controller och förvaltningsekonom samt Bengt Jartsell, tidigare socialchef. Birgitta Söderlund och Signild Östgren från Sveriges kommuner och landsting har varit med som stöd under projektperioden. Varje medverkande kommun har deltagit med en ekonom och en med verksamhetsbakgrund. Projektperioden har varit september 2005 till juni 2006 och med publicering av framtaget material i augusti 2006. För att projektet praktiskt skall kunna genomföras har kommunerna delats in i 5 grupper. Arbetet med att göra definitioner och avgränsningar har gjorts under gruppmötena medan arbetet med att ta fram material för beräkningar har gjorts av och i respektive kommun. Arbetet har skett utifrån framtagen modell från Sveriges kommuner och landsting. Projektets grund har vilat på att de deltagande kommunerna gemensamt kommer fram till avgränsningar och definitioner att utgå ifrån. Dessa definitioner och avgränsningar skall även stämma överens med deltagande kommuner utanför Skåne. Tanken var från början att under hösten 2005 arbeta med att säkra definitioner och avgränsningar genom att arbeta med föregående års uppgifter från respektive kommun. Vårens arbete skulle fokuseras på att lämna in 2005 års material. En möjlighet uppkom genom att Sveriges kommuner och landsting erbjöd sig att granska det material för 2004 för de kommuner som redan under hösten ville lämna in ett material.17 av de deltagande kommunerna valde att lämna in material. Materialet presenterades för deltagarna på ett uppsamlingsmöte i januari 2006. Materialet och nyckeltalen för 2004 har under projektet betraktats som ett arbetsmaterial. STRUKTURKOSTNAD OCH LSS-UTJÄMNINGEN Vad påverkar kommunens kostnader? De faktorer som anses påverka kommunens kostnader kan delas in i: Strukturella faktorer som ålders-, och socialstruktur, glesbygd/tätort och befolkningsförändringar Politiska ambitioner i form av andel som får omsorg, mix av insatser inom respektive verksamhet, nivå på insatserna och förmedling av förväntningar till medborgarna Effektivitet/produktivitet som ledning, styrning av resurser, arbetssätt, praxis och behovsbedömningar De strukturella faktorerna har kommunen själv svårt att påverka och ligger till grund för den nationella kostnadsutjämningen. Politiska ambitioner och målsättningar och effektivitet och produktivitet kan däremot kommunen påverka. Politiska ambitioner och mål varierar inom handikappomsorgen och kommunens policy kan påverka den andel av kommunens invånare som får insatser enligt LSS. Valet och sammansättningen av olika insatser kan vara ett uttryck för politiska ambitioner. 6
Strukturkostnad och LSS-utjämningen Att sätta ett pris, en strukturkostnad på de strukturella faktorer som respektive kommun inte kan påverka är en utgångspunkt för projektet. Dessa kostnader kompenseras som ersättning via LSS-utjämningen. De strukturfaktorer som beaktas är: Standardkostnad för LSS-insatser och som baserar sig på antalet insatser enligt LSS, riksgenomsnittliga kostnader per typ av insats och kommunens ersättning till Försäkringskassan för LASS Kostnadsskillnader p.g.a. verksamhetens koncentration till vissa kommuner och som har till uppgift att reducera för stordriftsfördelar och att kompensera för smådriftsnackdelar Kostnadsskillnader p.g.a. skillnader i behov av stöd och service och som mäter omsorgsbehovet för de med insatser enligt LSS via ett personalkostnadsindex Nedan visas Skånekommunernas ersättning 2006 från LSS-utjämningen. De kommuner som är markerade i gult har lämnat in material. Mellanskillnaden i Rikets genomsnitt på 2808 kr per invånare och Skånes genomsnitt på 2344 kr motsvarar ca 0,5 miljarder kr. Standardkostnad LSS-utjämningen 2006, kr per inv 3 625 3 500 3 365 3 159 3 000 2 500 2 000 1 500 1 735 1 738 1 747 1 663 1 680 1 547 1 484 1 402 1 329 2 134 2 156 2 047 2 060 2 087 1 939 1 960 1 902 2 463 2 328 2 344 2 382 2 247 2 262 2 528 2 547 2 653 2 654 2 611 2 574 2 766 2 344 2 808 1 000 500 0 Lomma Vellinge Bromölla Sjöbo Båstad Skurup Tomelilla Trelleborg Svedala Örkelljunga Svalöv Malmö Landskrona Klippan Lund Hörby Eslöv Hela riket Vid val av jämförelsepartner är det en fördel, att förutom likartad struktur, välja en kommun som har en annan kostnadsbild. 7
HANDIKAPPNYCKLAR Modellen Varje kommun har olika förutsättningar. Handikappnycklar utgår ifrån den strukturkostnad som beräknas i utjämningssystemet för LSS, vilken även tar hänsyn till koncentration av personer med funktionshinder och personaltäthet (vårdtyngd). I en analys jämförs kommuner parvis utifrån liknande standardkostnad. Analysen sker i 4 steg. I steg 1 jämförs den totala kostnaden för handikappomsorg. I steg 2 analyseras fördelningen av resurser mellan SoL och LSS. I steg 3 analyseras verksamhetsstrukturen inom SoL respektive LSS. Slutligen i steg 4 analyseras kostnadsskillnader mellan olika SoL- och LSS-insatser beroende på andelen som får hjälp samt kostnad per brukare. STEG 1 Totalt SoL/HSL LSS STEG 2 Totalt SoL Totalt LSS STEG 3 Särskilt Ordinärt boende boende STEG 3 Boende barn Boende barn Boende Personlig Personlig Daglig verk- Kontakt- Ledsagar- Avlösar- Korttids- Korttidsfam hem särsk boende vuxna assistans assistans samhet person service service vistelse tillsyn LSS LASS STEG 4 Andel brukare % Kostnad/brukare Jämförelsen presenteras på två sätt; Som resultat för de 27 Skånekommunerna och i en parvis jämförelse mellan Landskrona och Hässleholm kopplat till genomsnittet för de 27 kommunerna. I det redovisade materialet kan för vissa nyckeltal finnas stora kostnadsskillnader. Som förklaring till skillnaderna kan vara: Olika sammansättning av insatser Vissa insatser har jämförelsevis höga kostnader Skillnad mellan kommunerna i omvårdnads-/servicenivå Uttryck för olika prioriteringar Resultat för de 27 Skånekommunerna Uppgifter från samtliga de 27 kommuner i Skåne som lämnat in material i projektet redovisas i diagram i Bilaga 1. Alla nyckeltal för de 27 kommunerna redovisas i Bilaga 2 tillsammans med genomsnitt, min- och maxvärden för de deltagande kommunerna. De kostnader som redovisas är exkl. lokalkostnader. 8
Steg 1: Total kostnad handikappomsorg Diagram 2 visar total kostnad i kr per invånare 0-64 år för de 27 kommunerna. Lägst total kostnad har Lomma med 2 216 kr, Osby 2 418 kr och Staffanstorp 2 602 kr. För att jämföra inbördes mellan kommunerna utgår vi ifrån standardkostnad 2006 i LSSutjämningen i kr per invånare (Diagram 1). I den får främst Lomma och Osby låg ersättning vilket stämmer med faktisk kostnad. Staffanstorp har en relativt låg faktisk kostnad jämfört med ersättning från LSS-utjämningen. Högst kostnad i kr per invånare 0-64 år har Simrishamn med 5 446 kr, Landskrona 4 819 kr och Hörby 4 589 kr. I jämförelse med ersättning från LSS-utjämningen får Simrishamn och Hörby hög ersättning vilket stämmer med faktisk kostnad. Landskrona har en relativt hög faktisk kostnad vilket nedan analyseras i en parvis jämförelse med Hässleholm. Ytterliggare två exempel på kommuner med jämförelsevis hög faktisk kostnad jämfört med ersättning från LSS-utjämningen är Burlöv och Ystad. Steg 2: Fördelning av resurser mellan SoL och LSS Diagram 3 och Bild 1 visar andel SoL-kostnad av total kostnad handikappomsorg. Skillnaden är stor i andel SoL-kostnad, allt från Båstad 8,0 % och Höör 9,2 % till Lomma 40,5 % och Burlöv 45,9 %. Genomsnittet för de 27 kommunerna är 22 %. Orsaken till Burlövs andel, som redan noterats i steg 1 i analysen, är en omfattande verksamhet inom socialpsykiatri. I steg 1 konstaterades att Lomma och Osby både hade en låg ersättning ifrån LSS-utjämningen och en låg faktisk kostnad. Lomma med 40,5 % i andel SoL-kostnad och Osby 22,5 %, är en möjlig utgångspunkt för framtida jämförelser. Steg 3, LSS: Sammansättning av insatser och andel som får hjälp LSS Diagram 4 och 5 visar andel av kommunens befolkning mellan 0-64 år som får någon form av insats. I Diagram 4 visas insats enligt LSS och i Diagram 5 insats enligt SoL och LSS. Något större samband mellan kommunernas totala kostnad för handikappomsorg enligt Steg 1, och andel av kommunens befolkning mellan 0-64 år som får någon form av insats finns inte. Kostnadsskillnaderna måste istället bero på som ovan nämnts olika sammansättning av insatser, vissa insatser med jämförelsevis höga kostnader, skillnad i kommunernas i omvårdnads-/servicenivå och uttryck för olika prioriteringar. Diagram 6 och 7 som visar hur mycket varje kommun lägger på respektive LSSinsats i % av total kostnad för LSS visar det. Av Ystads totala kostnad för LSS går 65 % av kostnaderna till boende vuxna medan Lomma endast lägger 23,8 %. Genomsnittet för de 27 kommunerna är 45 %. I gengäld lägger Ystad endast 12,5 % av sin totala kostnad på personlig assistans enligt LSS och LASS medan Lomma lägger 44,5 %. Genomsnittet för de 27 kommunerna är 24,6 %. Ystad andel kan förklaras av landstingets tidigare lokalisering av boende och höga kostnader per brukare p.g.a. omfattande autismverksamhet. Steg 4, LSS: Kostnadsskillnader mellan olika insatser Om vi bryter ner kostnaderna ytterliggare ett steg och analyserar skillnaderna mellan insatserna och andelen som får hjälp samt kostnad per brukare inom respektive insats, märks en tydlig skillnad mellan kommunerna. 9
Boende vuxna enligt LSS Diagram 8 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för boende vuxna för respektive kommun. Boende vuxna är i genomsnitt den största insatsen och de 27 kommunerna lägger i genomsnitt 45 % av kostnaderna inom LSS på denna insats. Ett tydligt samband finns mellan total kostnad LSS och boende vuxna enligt LSS eftersom det generellt sett är den dominerande insatsen. Lomma har den lägsta kostnaden med 315 kr och Simrishamn den högsta med 2 394 kr. Diagram 9 visar andel av kommunens befolkning som får insatsen boende vuxna och Diagram 10 visar kostnad per brukare exkl. lokalkostnad i boende vuxna. Av diagrammen kan utläsas olika inriktningar. I Hässleholm får många insatser 0,39 % av befolkningen till en låg kostnad per brukare 387 506 kr. I Perstorp får få insatser 0,09 % av befolkningen till en hög kostnad per brukare 766 000 kr. Genomsnittet för de 27 kommunerna är 0,21 % respektive 497 936 kr. Perstorps höga kostnad per brukare beror på att platserna köps externt. Boende barn enligt LSS Diagram 11 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för boende barn för respektive kommun. Boende barn står för en förhållandevis låg andel av kommunernas totala kostnad men stora skillnader finns mellan kommunerna. Av de 27 kommunerna är det 8 kommuner som inte har någon boende/placering för barn. Höganäs har den högsta kostnaden med 500 kr per invånare 0-64 år. I Höganäs får relativt många insatser 0,04 % av befolkningen till en hög kostnad per brukare 1204 102 kr. Genomsnittet är 0,01 % respektive 450 775 kr. Personlig assistans enligt LSS och LASS Diagram 12-14 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för personlig assistans LSS, LASS och totalt för respektive kommun. Personlig assistans är i genomsnitt den näst största insatsen och stora skillnader finns mellan kommunerna. Ystad med 401 kr, som har en tydlig inriktning mot boende vuxna, har en låg kostnad per invånare 0-64 år för personlig assistans. I Ystad får relativt få insatser 0,16 % av befolkningen till en låg kostnad per brukare 241 618 kr. Bromölla har en hög kostnad per invånare 0-64 år för personlig assistans med 938 kr. I Bromölla får man insatser som genomsnittet av kommuner till en hög kostnad per brukare 416 458 kr. Genomsnittet är 0,18 % respektive 316 006 kr. Daglig verksamhet enligt LSS Diagram 15 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för daglig verksamhet enligt LSS för respektive kommun. Daglig verksamhet är i genomsnitt den tredje största insatsen enligt LSS. Båstad med 272 kr har en låg kostnad per invånare 0-64 år för daglig verksamhet. I Båstad får få insatser 0,20 % av befolkningen till en kostnad per brukare 137 381 kr som är kring genomsnittet. 10
Örkelljunga har en hög kostnad per invånare 0-64 år för daglig verksamhet med 641 kr. I Örkelljunga får många insatser 0,51 % av befolkningen till en kostnad per brukare 125 578 kr som är lägre än genomsnittet. Genomsnittet är 0,32 % respektive 130 792 kr. Övriga insatser enligt LSS För att få en mer samlad bild av insatserna kontaktperson, ledsagar- och avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn ger vi en samlad analys av dem. Diagram 16 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för övriga insatser enligt LSS för respektive kommun. Klippan med 207 kr, Höör med 227 kr och Hörby med 263 kr har en låg kostnad per invånare 0-64 år för övriga insatser. Det är kommuner som använder ca 8 % av sina totala kostnader på övriga insatser. Genomsnittet för de 27 kommunerna är 13,3 %. I Klippan är kostnaderna för avlösarservice låga p.g.a. få får insatser av befolkningen till en låg kostnad per brukare. I Höör är kostnaderna för ledsagarservice låga p.g.a. få får insatser av befolkningen. I Hörby är kostnaderna för korttidsvistelse, ledsagaroch avlösarservice låga p.g.a. att få får insatser av befolkningen. Skurup och Tomelilla med 589 kr respektive 572 kr har en hög kostnad per invånare 0-64 år för övriga insatser. Det är kommuner som använder över 20 % av sina totala kostnader för LSS på övriga insatser. I Skurup är kostnaderna för korttidsvistelse höga p.g.a. att många får insatser av befolkningen till en hög kostnad per brukare. I Tomelilla är kostnaderna för korttidsvistelse, korttidstillsyn och ledsagarservice höga p.g.a. att många får insatser av befolkningen till en för korttidsvistelse och korttidstillsyn hög kostnad per brukare. Jämförelse Landskrona och Hässleholm För att få en mer samlad bild av hur respektive kommun agerar inom handikappomsorgen gör vi en parvis jämförelse mellan två kommuner med ungefär samma förutsättningar. I jämförelsen kopplas även respektive kommuns nyckeltal till de 27 kommunernas genomsnitt. Av de deltagande kommunerna har en jämförelse gjorts mellan Landskrona och Hässleholms kommun. Utgångspunkten i jämförelsen är standardkostnad 2006 i LSS-utjämningen i kr per invånare: Landskrona 2547 Hässleholm 2766 Skillnad -219 Skillnad % -7,9% I den parvisa jämförelsen mellan Landskrona och Hässleholm är utgångspunkten att Landskrona fått ca 8 % lägre ersättning utifrån sin struktur än Hässleholm. I analyserna kommenteras inte alla insatser enligt SoL och LSS, utan fokus är på de insatser som har störst betydelse. De kostnader som redovisas är exkl. lokalkostnader. För information om samtliga insatser se Bilaga 2. 11
Kostnad 0-64 år Handikappomsorg Total kostnad kr/inv Landskrona 4819 Hässleholm 4524 Skillnad 295 Skillnad % 6,5% SoL kr/inv LSS kr/inv Landskrona 1130 Landskrona 3689 Hässleholm 953 Hässleholm 3571 Skillnad 177 Skillnad 118 Skillnad % 18,6% Skillnad % 3,3% Särskilt boende kr/inv Ordinärt boende kr/inv Landskrona 505 Landskrona 558 Hässleholm 464 Hässleholm 397 Skillnad 41 Skillnad 161 Skillnad % 8,8% Skillnad % 40,6% Andel brukare % Kostnad/brukare Andel brukare % Kostnad/brukare Landskrona 0,11 Landskrona 376295 Landskrona 0,35 Landskrona 160685 Hässleholm 0,12 Hässleholm 313340 Hässleholm 0,22 Hässleholm 181907 Skillnad -0,01 Skillnad 62955 Skillnad 0,13 Skillnad -21222 Skillnad % -11,9% Skillnad % 20,1% Skillnad % 59,1% Skillnad % -11,7% Landskrona högre andel SoL av total Steg 1 och 2 Landskronas kostnader för den samlade handikappomsorgen är 6,5 % högre än Hässleholm. Landskrona lägger ner mer kostnader både inom LSS men främst SoL-insatserna. Andel SoL av total kostnad handikappomsorg skiljer sig genom att Landskrona lägger 23,4 % av sina kostnader på SoL jämfört med Hässleholms 21 %. Genomsnittet för de 27 Skånekommunerna är 22 %. Mer ordinärt boende i Landskrona Steg 3, SoL Även om Landskrona har högre kostnader i särskilt boende än Hässleholm är det i det ordinära boendet de tydligast skiljs åt. Landskrona lägger ner 40 % mer resurser på brukarna än Hässleholm. Lite stöd till många i ordinärt boende, i Landskrona Steg 4, SoL Om vi bryter ner kostnaderna ytterliggare ett steg och analyserar skillnaderna inom det ordinära boendet, SoL märks en tydlig skillnad mellan kommunerna. I Landskrona, som har en högre kostnad, är det många som får insatser till låg kostnad per brukare. I Hässleholm får brukarna insatser enligt genomsnittet till en låg kostnad per brukare. Skillnaden i kostnaderna inom ordinärt boende mellan kommunerna kan förklaras av att Landskrona ges insatsen till fler brukare både jämfört med Hässleholm och genomsnittet. Orsaken är att många inom socialpsykiatrin i Landskrona har boendestöd, 54 st. 12
LSS kr/inv Andel brukare Landskrona 3689 0,77 Hässleholm 3571 0,98 Skillnad Skillnad % 118 3,3% -0,21-21,4% Boende vuxna Kr/inv Andel Kostnad/ brukare % brukare Landskrona 1868 0,26 611 099 Hässleholm 1917 0,39 387 506 Boende Barn Landskrona 106 0,01 571 630 Hässleholm 4 0,00 111 418 Personlig ass LSS Landskrona 78 0,03 226 545 Hässleholm 87 0,06 137 068 Personlig ass LASS Landskrona 465 0,12 391 053 Hässleholm 520 0,19 280 114 Daglig verksamhet Landskrona 625 0,47 132 272 Hässleholm 637 0,53 119 430 Kontaktperson Landskrona 37 0,19 19 377 Hässleholm 21 0,19 10 952 Ledsagarservice Landskrona 60 0,22 27 514 Hässleholm 149 0,31 47 704 Avlösarservice Landskrona 72 0,06 121 684 Hässleholm 32 0,09 36 137 Korttidsvistelse Landskrona 281 0,12 243 054 Hässleholm 179 0,10 180 272 Korttidstillsyn Landskrona 97 0,05 205 733 Hässleholm 26 0,03 85 917 Sammansättning av insatser och andel som får hjälp Steg 3, LSS Landskrona och Hässleholm har en likartad strukturkostnad där Landskrona får ca 8 % lägre ersättning från LSS utjämningssystem. Landskronas faktiska kostnad är 3,3 % högre än Hässleholms. Båda kommunerna har en likartad sammansättning av insatserna med tydligt fokus på boende vuxna och daglig verksamhet. I gengäld har båda kommunerna lägre kostnader för personlig assistans enligt LASS. Orsaken till att Landskrona får lägre ersättning från utjämningssystemet trots en högre faktisk kostnad än Hässleholm, beror på andelen brukare är ca 21 % lägre än Hässleholm. Boende vuxna en stor LSS-verksamhet Steg 4, LSS Boende vuxna är i genomsnitt den största insatsen och de 27 kommunerna lägger i genomsnitt ca 45 % av kostnaderna inom LSS på denna insats. Både Landskorna 13
och Hässleholm lägger mer än genomsnittet med 51 % respektive 54 % av kostnaderna. Innehållet i insatserna skiljer sig åt. I Hässleholm får många insatsen till en låg kostnad per brukare och i Landskrona får relativt många insatsen till en hög kostnad per brukare. Personlig assistans enligt LASS ej en stor verksamhet Både Landskrona och Hässleholm lägger förhållandevis låg andel av sina kostnader på personlig assistans. Innehållet i insatserna skiljer sig åt. Inom personlig assistans enligt LASS får man i Hässleholm insatsen till en låg kostnad per brukare och i Landskrona får få insatsen till en hög kostnad per brukare. Många får daglig verksamhet enligt LSS Det finns ett visst samband mellan boende vuxna och daglig verksamhet enligt LSS. Båda kommunerna lägger en stor del av insatserna på boende vuxna enligt LSS och har även en stor andel av kostnaderna inom daglig verksamhet. Det är en hög andel som får insatsen i båda kommunerna. I Hässleholm till en låg kostnad per brukare och i Landskrona till genomsnittlig kostnad per brukare. Många får ledsagarservice, i Hässleholm Skillnaden mellan kommunerna när det gäller insatsen ledsagarservice är stor. Landskronas kostnad är marginell medan Hässleholm lägger ner betydligt mer kostnader än genomsnittet. I Hässleholm får många insatsen till en hög kostnad per brukare. Orsaken är att flera brukare i avvaktan på LASS-beslut från Försäkringskassan haft omfattande ledsagarservice. En brukare ger utslag i avlösarservice, i Landskrona Skillnaden mellan kommunerna när det gäller insatsen avlösarservice är stor. Hässleholms kostnad är enligt genomsnittet medan Landskrona lägger ner betydligt mer kostnader än genomsnittet p.g.a. en hög kostnad per brukare. Orsaken är en brukare med omfattande behov av avlösarservice. Dyr korttidsvistelse Båda kommunerna har en hög kostnad för korttidsvistelse p.g.a. en hög kostnad per brukare. Orsaken i Landskrona är att utbyggnad av nya boende vuxna enligt LSS skjutits upp och att brukare beviljats omfattande korttidsvistelse i avvaktan på boendet färdigställs. Dyr korttidstillsyn, i Landskrona Landskrona har en hög kostnad för korttidstillsyn p.g.a. en hög kostnad per brukare. Orsaken är att utbyggnad av nya boende vuxna enligt LSS skjutits upp och att brukare beviljats omfattande korttidstillsyn i avvaktan på boendet färdigställs. 14
Sammanfattning jämförelse Landskrona-Hässleholm Landskrona har högre kostnader både inom LSS men främst SoL-insatserna Landskrona inom ordinärt boende SoL p.g.a. omfattande boendestöd, lägger ner 40 % mer resurser än Hässleholm Inom LSS har båda kommunerna en likartad sammansättning av insatserna med tydligt fokus på boende vuxna och daglig verksamhet Båda kommunerna har lägre kostnader för personlig assistans enligt LASS Orsaken till att Landskrona har högre kostnader inom LSS beror på att i Hässleholm får fler brukare insatser till en lägre kostnad per brukare vad gäller flertalet LSS-insatser Båda kommunerna lägger en stor andel av insatserna på daglig verksamhet. I båda kommunerna är det en hög andel som får insatsen Många får ledsagarservice, i Hässleholm p.g.a. att flera brukare i avvaktan på LASS-beslut från försäkringskassan haft omfattande ledsagarservice En brukare med omfattande behov ger utslag i avlösarservice, i Landskrona Hög kostnad i båda kommunerna för korttidsvistelse p.g.a. en hög kostnad per brukare Hög kostnad i Landskrona för korttidstillsyn p.g.a. en hög kostnad per brukare FRAMTIDEN Parvisa jämförelser Projektet Handikappnycklar bygger på att kommuner jämför sig parvis. Definitioner och avgränsningar och att arbetet med att få jämförbara nyckeltal för handikappomsorgen i Skånekommunerna är nu klart. En stabil grund för att gå vidare och kunna jämföra mellan kommuner har skapats. De inledande frågeställningarna behöver dock ytterliggare analyseras. Det behövs mer kunskap kring handikappomsorgens kostnader, varför det är så stora skillnader mellan kommuner och möjligheter till handlingsutrymme inom lagstiftningen, för att möta en för framtiden ohållbar kostnadsutveckling. Tidsserier; jämförelser över tiden 17 kommuner har lämnat in material för 2004 och 2005. Respektive kommun som lämnade in material även för 2004 har redan nu möjlighet att jämföra sin kommun över åren. Övriga kommuner kan med ett nytt inlämnat material 2007 även börja jämföra sin kommun över åren. Det finns stora vinster med dessa jämförelser då möjlighet ges att studera hur kommunerna förändras över tiden men också mot andra kommuner. Möjlighet finns att dra slutsatser av de beslut och inriktningar som varje kommun genomför. Jämförelser med ett annat län Skåne är det län som har lägst kostnader i kr per invånare inom LSS. En jämförelse mot ett annat län skulle kunna ge svar på varför Skånes kommuner i genomsnitt har låga kostnader. Att även göra jämförelser med andra kommuner utanför Skåne är en nödvändighet för att vidga kommunens perspektiv. 15
Bemanningsnyckeltal Personalkostnaderna står för en stor andel av den totala kostnaden för en insats. För att kunna gå vidare och analysera kostnaden behöver omsorgskostnaden per insats brytas ner ytterliggare. Skillnaden i personalkostnad per insats beror på personaltäthet (årsarbetare per brukare) och gemensamma definitioner för vad begreppet årsarbetare innefattar behöver arbetas fram för att kunna göra rättvisande personaljämförelser. Kvalitetsnyckeltal Kostnader såväl som kvalitet är påverkbara. Både kostnad och kvalitet kan vara uttryck för politiska ställningstaganden och ambitioner. Jämförelsen med Handikappnycklar är enbart gjord utifrån kostnader och uppgifter kring kvalitet saknas. För att kunna svara på hur handikappomsorgen ser ut i varje kommun behöver en fullständig intern analys göras som även inbegriper kvaliteten i insatserna. 16