3 3.1 Avtal avseende säkerheter 3.1.1 Pantavtal 3.1.2 Pantavtal om lånefordringar 3.2 Regler för Finlands Banks säkerhetshantering 3.2.1 Godkända tillgångar 3.2.1.1 Krav på tillfredsställande säkerheter 3.2.1.2 Urvalskriterier för omsättbara tillgångar 3.2.1.3 Urvalskriterier för icke omsättbara tillgångar 3.2.1.4 Belåningsvillkor 3.2.1.5 Kreditvärdighetskrav 3.2.1.6 Kreditvärdighet för omsättbara tillgångar 3.2.1.7 Kreditvärdighet för icke omsättbara tillgångar 3.2.18 Omsättbara skuldförbindelser utan externt kreditbetyg 3.2.1.9 Godkännande av kreditbedömningssystem 3.2.1.10 Övervakning av kreditbedömningssystem 3.2.2 Säkerhetshantering 3.2.2.1 Poolningssystem 3.2.2.2 Inhemska omsättbara tillgångar 3.2.2.3 Utländska omsättbara tillgångar 3.2.2.4 Inhemska icke omsättbara tillgångar 3.2.2.5 Utländska icke omsättbara tillgångar 3.2.2.6 Behov av tilläggssäkerheter i poolen till följd av marknadsvärdering 3.2.2.7 Särskilda metoder för utländska säkerheter 3.2.2.8 Tariffer 3 1
3.2.3 Riskkontrollåtgärder och sanktioner 3.2.3.1 Allmänna principer 3.2.3.2 Riskkontrollåtgärder för omsättbara tillgångar 3.2.3.3 Riskkontrollåtgärder för icke omsättbara tillgångar 3.2.3.4 Prissättning och värdering av säkerheter 3.2.3.5 Sanktioner 3.2.4 Godkännande av säkerheter i andra valutor än euro i undantagsfall Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Webbadresser till euroområdets centralbanker Externa kreditvärderingsföretag som anlitas av Eurosystemet Öppettider och tidsfrister för säkerhetshanteringen Meddelanden om säkerhetshanteringen Meddelande om ändring av säkerhetskrav/checkkontolimit Meddelande om utländska säkerheter Pantmeddelande om lånefordringar Finlands Bank regler för gränsöverskridande användnig av icke omsättbara tillgångar som säkerhet via korrespondentcentralbanker Exempel på säkerhetsbehov och säkerhetsvärdering Rapporteringskrav på lån-nivå för värdepapper med bakomliggande tillgångar Kontaktpersoner för säkerhetshanteringen 3 2
Avtal avseende säkerheter 3.1.1 Pantavtal Pantgivare: XX-Bank (FO-nummer) Pant: 1. Värdeandelskonto nr yyy för XX-Bank i Finlands Banks andelsregister och på detta konto innestående värdeandelar och de medel som inflyter av avkastning eller vid förfall av värdeandelar och som förvaras på Euroclear Finland Ab:s betalningsförmedlingskonto i Finlands Bank avskilda för pantgivarens räkning. 2. Pantgivarens inlåning med fast löptid i Finlands Bank i form av penningpolitiska transaktioner. 3. Värdepapper som för pantgivarens räkning förvaras hos utländska värdepapperscentraler och som har överförts till Finlands Bank som säkerhet eller som lämnas till Finlands Bank via gränsöverskridande trepartshantering av säkerheter. Skuldbelopp: 1. Intradagskredit i euro för XX-Bank i TARGET2- Suomen Pankki. 2. Likviditetskrediter för XX-Bank. 3. Summan av de penningpolitiska transaktionerna i form av lån mot säkerhet vid var tid och marginalkravet för repor i form av penningpolitiska transaktioner. Panttagare: Finlands Bank Pantsättningsvillkor: Pantsättningen registreras på värdeandelskontot. Pantgivaren meddelar Finlands Bank separat vilka av dess insättningar i form av penningpolitiska transaktioner som pantsätts hos Finlands Bank. Finlands Bank fastställer belåningsvärdet för säkerheterna enligt de riskhanteringsmetoder som Eurosystemet vid var tid har beslutat om. Finlands Bank har inte rätt att i andra hand pantsätta den pant som lämnats som säkerhet. På panter som finns utanför Finland tillämpas de villkor som gäller för upplåtelse av bindande panträtt enligt lagstiftningen i det aktuella landet. Räntor och annan avkastning på säkerheter liksom förfall av säkerheter omfattas av pantsättningen. Finlands Bank erlägger dessa betalningar till pantgivaren, om de övriga säkerheterna täcker skuldbeloppet. 3.1.1 1
Avtal avseende säkerheter Realisering av pant: Om XX-Bank i något avseende inte fullgör den förpliktelse som panten utgör säkerhet för, har Finlands Bank rätt att utan att höra pantgivaren och utan att utverka dom eller beslut omedelbart realisera panten på ett ändamålsenligt sätt som tillvaratar parternas intressen. Finlands Bank kan i stället för att sälja de pantsatta värdepapperen få äganderätt till dem och kvitta deras värde mot den förfallna skulden. Finlands Bank värderar de övertagna värdepapperen enligt det verkliga värdet vid tidpunkten för övertagandet. Finlands Bank har på grundval av pantsättningen rätt att få de pantsatta penningmedlen överförda i sin besittning eller kvitta deras belopp mot skulden. Panter som finns utanför Finland realiseras enligt förfaranden som tillämpas i det aktuella landet. Finlands Bank har rätt att använda de ur panten realiserade medlen för att täcka förpliktelser som inte fullgjorts. Om realiseringen av panten avkastar mera än vad XX- Banks åtaganden enligt detta avtal förutsätter, återlämnar Finlands Bank överskottet till XX-Bank. Om det finns flera panter, har Finlands Bank rätt att bestämma i vilken ordningsföljd de skall realiseras och tas i anspråk för fullgörande av förpliktelserna. Finlands Bank skall genast meddela om realisering av panten och om möjligt före realiseringen skriftligt underrätta pantgivaren om åtgärden till den adress pantgivaren lämnat. Force majeure: Avtalsparterna svarar inte för skada förorsakad av annan myndighets åtgärder, krig eller krigshot, uppror eller upplopp, störningar i den automatiska databehandlingen eller dataöverföringen, post- och teletrafiken eller eldistributionen vilka uppkommit utan avtalsparternas förvållan och vilka i väsentlig grad påverkar deras verksamhet, av avbrott eller försening i avtalsparternas verksamhet eller åtgärder på grund av eldsvåda eller jämförbar olyckshändelse, av stridsåtgärd på arbetsmarknaden som i väsentlig grad påverkar avtalsparternas verksamhet, inte ens då sådan berör endast en del av avtalsparternas personal eller av annat med dessa jämförbart oöverstigligt hinder eller av motsvarande omständighet som i oskälig grad försvårar avtalsparternas verksamhet. Pantförklaring: Till säkerhet för sin skuld enligt ovan, för den initiala säkerhetsmarginalen, för upplupen ränta och för eventuella indrivningskostnader pantförskriver XX-Bank ovan nämnda pant till Finlands Bank. Pantgivaren förbinder sig att sörja för att skuldbeloppet och/eller intradagskreditlimiten för kontot i TARGET2 Suomen Pankki vid var tid täcks av säkerheter. Pantgivaren förbinder sig att iaktta de regler om säkerheter ställda av Finlands Bank och om hanteringen av säkerheterna som gäller vid var tid.. Ikraftträdande av pantsättningen I enlighet med pantavtalet av den (datum) svarar pantgivaren för den pantsatta säkerhetens giltighet och kontinuitet mot Finlands Bank så länge som Euroclear Finland Ab:s RM-system är i drift. Vid konvertering av RM-systemet överförs pantsättningen utan avbrott till Euroclear Finland Ab:s Infinity-system, till det värdeandelskonto som anges i detta avtal. Parterna konstaterar att pantsättningen av säkerheterna enligt punkt 3 under rubriken Pant ska fortsätta utan avbrott när detta avtal träder i kraft. 3.1.1 2
Avtal avseende säkerheter Pantavtalet av den (datum) förfaller när Euroclear Finland Ab övergår till Infinity-systemet. Tillämplig lag: På detta avtal tillämpas Finlands lag. På pantsättning av utländska värdepapper tillämpas de bestämmelser om upplåtelse av panträtt och realisering av säkerheter som gäller enligt lagstiftningen i det aktuella landet. Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten. Datum 3.1.1 3
Avtal avseende säkerheter 3.1.2 Pantavtal om lånefordringar 1. Pantsättare XX Bank 2. Pant 3. Skuldbelopp 4. Panthavare 5. Pantförklaring Icke omsättbara lån som beviljats av pantsättaren och som uppfyller godtagbarhetskriterierna och de ytterligare rättsliga kraven i reglerna för Finlands Banks säkerhetshantering och om vilka uppgifter lämnats till centralbanken i ett pantmeddelande eller i en formbunden elektronisk fil. Enligt lånevillkoren skall finsk lag vara tillämplig på lånefordringarna. 1. Den beviljade intradagskredit i euro för XX-Bank i TARGET2- Suomen Pankki. 2. Belopp som enligt villkoren i Finlands Banks regler för penningpolitiska instrument och förfaranden redovisas som utnyttjad utlåningsfacilitet och som motsvarar ett eventuellt debetsaldo på PM-kontot vid bankdagens slut och/eller har beviljats för uppfyllande av kassakravet. 3. Summan av de penningpolitiska transaktionerna i form av lån mot säkerhet vid var tid och marginalkravet för repor. Finlands Bank XX Bank pantförskriver ovannämnda pant till Finlands Bank som säkerhet för sin ovannämnda skuld, för värderingsavdrag (haircut), för upplupen ränta och för eventuella indrivningskostnader. (Ändrad 1.1.2011) 6. Pantsättningsvillkor Pantsättaren skall enligt 11 i lagen om skuldebrev (622/1947) förse löpande skuldebrev med en separat endossering och sända en kopia av endosseringen till Finlands Bank. Pantsättaren skall förvara pantsatta lånefordringar enligt 22 2 mom. i lagen om skuldebrev. (Ändrad 1.1.2011) Vid pantsättning av enkla skuldebrev enligt 26 i lagen om skuldebrev skall pantsättaren underrätta gäldenären om överlåtelsen. Pantsättaren förbinder sig att skicka överlåtelsemeddelandet på det sätt som överenskommits med gäldenären och en kopia av meddelandet till Finlands Bank. Pantsättaren förbinder sig att följa de operativa rutiner för belåning av lånefordringar som fastställts i reglerna för Finlands Banks säkerhetshantering. Pantsättaren skall omedelbart eller senast påföljande bankdag underrätta Finlands Bank om alla sådana väsentliga förändringar i låneförhållandet mellan pantsättaren och gäldenären som påverkar pantens godtagbarhet. Sådana förändringar kan vara t.ex. förtida, partiella eller fullständiga återbetalningar, förändringar i gäldenärens kreditvärdighet eller väsentliga förändringar i lånevillkoren. Pantsättaren driver in amorteringar och räntor från gäldenären såvida Finlands Bank inte uttryckligen meddelar något annat. 7. Förvaltning av panterna Pantsättaren förbinder sig att omsorgsfullt och säkert förvara de skuldebrev med bilagor och säkerheter som pantsatts till förmån för Finlands Bank. (Ändrad 1.1.2011) 3.1.2 1
Avtal avseende säkerheter 8. Finlands Banks rätt att kontrollera och lämna uppgifter till Eurosystemet För att kontrollera att de lånefordringar som pantförskrivits till Finlands Bank existerar och att lånevillkoren stämmer har centralbanken rätt att utföra kontroller i pantsättarens lokaler eller ge den finansiella tillsynsmyndigheten eller en extern revisor i uppdrag att utföra kontrollerna. Om pantsättaren använder en metod baserad på intern riskklassificering (IRB-metod) för att fastställa godtagbarheten inte bara av lånefordringar utan också av omsättbara skuldförbindelser utan externa kreditbetyg gäller kontrollrätten också uppgifterna om utgivaren av skuldförbindelserna i fråga. Finlands Bank har rätt att överlämna uppgifter om de pantsatta lånefordringarna till andra centralbanker i Eurosystemet. Om pantsättaren bedömer godtagbarheten av lånefordringar och/eller omsättbara skuldförbindelser med en IRB-metod har Finlands Bank rätt att överlämna uppgifter om metoden och de resulterande bedömningarna till andra centralbanker i Eurosystemet. När en IRB-metod används för godtagbarhetsbedömning har Finlands Bank rätt att lämna uppgifter om metoden och dess prestanda till de finansiella tillsynsmyndigheterna i EUländer som har gett tillstånd att använda metoden för beräkning av kapitaltäckningen. Pantsättaren förbinder sig att se till att Finlands Bank i alla lägen har rätt att överlämna de uppgifter som nämnts ovan i denna avtalspunkt. 9. Realisering av pant 10. Force majeure Om XX Bank i något avseende inte fullgör den förpliktelse som panten utgör säkerhet för, har Finlands Bank rätt att utan att höra pantsättaren realisera panten på ett ändamålsenligt sätt som tillvaratar parternas intressen. XX Bank förbinder sig att till Finlands Bank överlämna alla de dokument som behövs realisering av panten. Avtalsparterna svarar inte för skada på grund av force majeure eller motsvarande omständighet som i oskälig grad försvårar avtalsparternas verksamhet. I fall av force majeure skall avtalsparten underrättas snarast möjligt. 11. Forum och tillämplig lag Tvister med anledning av denna pantsättning skall avgöras vid Helsingfors tingsrätt. På detta avtal tillämpas finsk lag. Datum Finlands Bank XX Bank 3.1.2 2
3.2 Regler för Finlands Banks säkerhetshantering 3.2.1 Godkända tillgångar 3.2.1.1 Krav på tillfredsställande säkerheter Enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet ska Eurosystemets kredittransaktioner vara baserade på tillfredsställande säkerheter. Finlands Bank kräver därför att säkerheter ställs för likvidiserande öppna marknadstransaktioner 1, utnyttjad utlåningsfacilitet och intradagskredit. Som säkerhet godtas omsättbara och icke omsättbara tillgångar 2 definierade av Eurosystemet. Den grupp tillgångar som godtas som säkerhet för Eurosystemets kredittransaktioner är identisk i alla euroländer från och med den 1 januari 2007 och kallas det gemensamma ramverket eller den gemensamma listan (single list). Den gemensamma listan har ersatt det tidigare systemet med två listor (grupp ett och grupp två) som har varit i kraft sedan starten av etapp tre av EMU. Det gemensamma ramverket omfattar två olika tillgångskategorier: omsättbara och icke omsättbara tillgångar. På dessa tillämpas urvalskriterier (godtagbarhetskriterier) 3 som är enhetliga i hela euroområdet (se avsnitt 3.2.1.2 3.2.1.4). För att garantera hög kreditvärdighet har Eurosystemet upprättat ett ramverk för kreditbedömning av emittenter och gäldenärer (ECAF) baserat bl.a. på kreditbedömningsinformation från alternativa källor (se avsnitt 3.2.1.5 3.2.1.10). I avsnitt 3.2.2 beskrivs hanteringen av säkerheter ställda av bankerna i Finland. Där finns regler för belåning av både inhemska och utländska tillgångar. De gemensamma riskkontrollåtgärder och sanktioner för Eurosystemet som också Finlands Bank tillämpar på säkerheter och motparter redovisas i avsnitt 3.2.3.Europeiska centralbanken (ECB) lägger dagligen ut en lista över godkända omsättbara tillgångar på sin webbplats (https://mfi-assets.ecb.int/query_ea.htm). Icke omsättbara tillgångar samt omsättbara tillgångar som inte har kreditbetyg från något sådant externt kreditvärderingsföretag som finns förtecknat på ECB:s webbplats godtas som säkerhet specifikt för varje bank för sig (se avsnitt 3.2.1.3 och 3.2.1.8). Uppgifter om sådana belåningsbara tillgångar publiceras inte. Finlands Bank ger motpartsbankerna råd om tillgångarnas godtagbarhet som säkerhet endast om de är redan emitterade omsättbara tillgångar eller utestående icke omsättbara tillgångar. Finlands Bank tar inte ställning till godtagbarheten före emission eller beviljande av lån. Då harmoniserade godtagbarhetskriterier och riskkontrollåtgärder gäller för Eurosystemet motsvarar reglerna för säkerhetshanteringen till denna del innehållet i riktlinjen om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden. 4 (Ändrad 10.10.2010) 1 Centralbanken kan tillföra likviditet också genom att köpa tillgångar. För sådana direkta köp godtas samma omsättbara tillgångar som vid kredittransaktioner. Dra in likviditet kan centralbanken antingen genom direkta försäljningar eller reverserade transaktioner. Som säkerhet för reverserade transaktioner används samma tillgångar som vid kredittransaktioner men vid direkta försäljningar endast omsättbara tillgångar. Värderingsavdrag tillämpas inte på likviditetsdränerande transaktioner. 2 Assets på engelska. 3 Godtagbarhetskriterierna och de operationella kriterierna för lånefordringar som är icke omsättbara kan skilja sig mellan euroländerna. (Ändrad 3.1.2013) 4 Europeiska centralbankens riktlinje av den 31 augusti 2000 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (EGT L 310 11.12.2000, p.1) i deras ändrade lydelse., Riktlinjen finns i ECB:s författningssamling på Europeiska centralbankens webbplats på adressen http://www.ecb.int/ecb/legal/1002/1014/html/index.en.html. (Ändrad 10.10.2010) 3.2.1 1
3.2.1.2 Urvalskriterier för omsättbara tillgångar Finlands Bank godkänner som säkerhet för sina kredittransaktioner sådana omsättbara skuldförbindelser som uppfyller godtagbarhetskriterierna nedan. Godkända är skuldcertifikat som emitterats av ECB och alla skuldcertifikat som emitterats av de nationella centralbankerna i Eurosystemet före antagandet av euron i dessa medlemsstater. För att bedöma godtagbarheten av andra omsättbara tillgångar gäller följande urvalskriterier. Typ av tillgångar De måste vara skuldförbindelser som har a) ett fast och villkorslöst kapitalbelopp 5 eller ett villkorslöst kapitalbelopp som har en fast koppling till endast ett inflationsindex för euroområdet vid en viss tidpunkt och som inte innehåller några andra komplexa strukturer 6, b) dessutom måste räntan vara en av följande: 1) fast kupong, nollkupong eller kupong med räntetrappa med förutbestämda kupongbetalningar och förutbestämt kupongvärde och som ej kan resultera i ett negativt kassaflöde; eller 2) kupong med rörlig ränta som ej kan resultera i ett negativt kassaflöde och har följande struktur: kupongränta = (referensränta * l) ± x, med f kupongränta c. I uttrycket är f = golv, c = tak, l = hävstångsfaktor/faktor för minskad hävstång och x = marginal. Om kupongstrukturen fastställs på basis av en eller alla dessa faktorer, ska faktorerna vara fasta tal som bestäms vid emissionen och som kan förändras över tiden. Golvet, taket och marginalen ska vara större än eller lika med noll och hävstångsfaktorn/faktorn för minskad hävstång större än noll under hela löptiden. Om ett inflationsindex är referensränta, ska hävstångsfaktorn vara lika med ett. Referensräntan är endast en av följande vid en viss tidpunkt: en europenningmarknadsränta (t.ex. EURIBOR, LIBOR) eller liknande index, en konstant swappränta till förfallodagen (t.ex. CMS, EIISDA, EUSA), avkastningen på en av euroområdets statsobligationer eller ett index för flera av euroområdets statsobligationer som har en löptid på högst ett år, eller ett inflationsindex för euroområdet som tillhandahålls av Eurostat eller någon av medlemsstaternas nationella statistikmyndigheter (t.ex. HIKP). Om återbetalningen av kapitalbeloppet är kopplad till ett inflationsindex för euroområdet,måste referensräntan uttryckligen vara samma inflationsindex. Tillgångar som den 1 oktober 2013 fanns med i förteckningen över godtagbara tillgångar men som inte uppfyller villkoren om kupongstruktur i avsnitt 2 kommer att vara fortsatt godtagbara under tolv månader räknat från ovan nämnda datum.när det bedöms om en tillgång uppfyller villkoren om kupongstruktur och det rör sig om en kupong med räntetrappa som kan vara fast eller rörlig ska utgångspunkten vara hela tillgångens löptid i både ett framåtblickande och ett tillbakablickande perspektiv. För att godtas får en kupong inte ge emittenten några valmöjligheter, dvs. kupongstruktur en 5 Obligationer med optionsbevis eller andra liknande rätter godtas inte. 6 Godtagbara är också skuldförbindelser vars kapitalbelopp har en koppling till endast ett inflationsindex för euroområdet vid en viss tidpunkt, som inte behöver vara en fast koppling, förutsatt att kupongstrukturen är kopplad till ett inflationsindex i euroområdet som tillhandahålls av Eurostat eller en nationell statistikmyndighet (t.ex. HIKP) och kapitalet är kopplat till samma inflationsindex som räntan. 3.2.1 2
måste vara oförändrad under hela tillgångens löptid, med hänsyn till ett framåtblickande och ett tillbakablickande perspektiv, som är beroende av en emittents beslut. För säkerställda obligationer som emitteras av banker gäller utöver ovannämnda villkor också ytterligare villkor som förklaras i följande rubrik. I dessa regler klassificeras inte säkerställda obligationer som värdepapper med bakomliggande tillgångar. För urvalskritererna för värdepapper med bakomliggande tillgångar (asset-backed securities, ABS) redogörs efter texten om säkerställda obligationer. (Ändrad 3.1.2013) Ytterligare urvalskriterier för säkerställda obligationer emitterade av banker Utöver ovan nämnda urvalskriterier ska säkerställda bankobligationer från och med den 31 mars 2013 uppfylla följande kriterier. (Ändrad 3.1.2013) Säkerhetspoolen för säkerställda obligationer får inte omfatta värdepapper med bakomliggande tillgångar, med undantag för värdepapper med bakomliggande tillgångar a) som uppfyller kraven enligt direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG avseende värdepapper med bakomliggande tillgångar i säkerställda obligationer b) som härrör från en medlem i samma finansiella företagsgrupp i vilken emittenten av de säkerställda obligationerna ingår eller från en enhet som hör till samma centrala enhet som emittenten av de säkerställda obligationerna. En enhet anses vara medlem i samma finansiella företagsgrupp eller höra till samma centrala enhet om det finns sådana nära förbindelser mellan enheterna som avses i avsnitt 3.2.1.4. Medlemskapet i samma finansiella företagsgrupp eller centrala enhet ska bestämmas samtidigt som andelarna med bättre företrädesrätt överförs säkerhetspoolen för den säkerställda obligationen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/EG/48 7 av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut. (Ändrad 1.10.2013) c) som används som tekniska verktyg för att överföra hypotekslån eller garanterade fastighetslån från upphovsenheten till säkerhetspoolen. Säkerställda obligationer som den 28 november 2012 ingick i förteckningen över godtagbara värdepapper med bakomliggande tillgångar av men som inte uppfyller kraven a c godtas även fortsättningsvis fram till den 28 november 2014. Detsamma gäller säkerställda obligationer som den 30 mars 2013 var upptagna i förteckningen över godtagbara tillgångar men som inte uppfyllde villkoret i stycke b från och med meningen En enhet anses vara.... Tap-emissioner av sådana säkerställda obligationer är också fortsättningsvis godtagbara förutsatt att värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte uppfyller kraven i styckena a c ovan inte tillförs säkerhetspoolen från och med den 31 mars 2013. (Ändrad 1.10.2013) Ytterligare urvalskriterier för värdepapper med bakomliggande tillgångar (assetbacked securities, ABS) Värdepapper med bakomliggande tillgångar behöver inte ha ett fast och villkorslöst kapitalbelopp, men de kassaflödesgenererande tillgångarna som täcker värdepapper med bakomliggande tillgångar: a) ska ha förvärvats i enlighet med lagstiftningen i en EU-medlemsstat b) ska ha förvärvats av ett SPV-företag för värdepapperisering från långivaren, dvs. originatorn eller ett ombud på ett sätt som Eurosystemet anser vara en verklig försäljning som kan göras gällande mot tredje part, och som måste vara utom räckhåll för originatorn och dennes fordringsägare, eller för ombudet och dennes fordringsägare, även för det fall originatorn eller ombudet blir insolvent. 8 (Ändrad 10.10.2010) 7 EUT L 177, 30.6.2006, s. 1. 8 Värdepapper med bakomliggande tillgångar godtas inte om någon av tillgångarna som utgör de kassaflödesgenererande tillgångarna som täcker värdepapperena med bakomliggande tillgångar härrör direkt från det SPV-företag som emitterat ABS-papperen. 3.2.1 3
c) ska härröra från och säljas till emittenten av en originator eller, i tillämpliga fall, ett ombud med säte i EES d) och de får inte helt eller delvis, faktiskt eller potentiellt bestå av trancher av andra värdepapper med bakomliggande tillgångar. 9 De får inte heller, helt eller delvis, faktiskt eller potentiellt, bestå av kreditlänkade obligationer, swappar eller andra derivatinstrument 10 eller syntetiska värdepapper (Ändrad 10.10.2010) e) om tillgångarna är lånefordringar, ska gäldenärerna och borgenärerna ha sitt säte (eller hemvist om det rör sig om fysiska personer) i EES och det tillhörande värdepapperet ska, i tillämpliga fall, finnas i EES. Lånefordringarna ska regleras av ett EES-lands lagstiftning. Om de är obligationer, ska emittenten ha sitt säte i EES, obligationerna ska ges ut i ett EES-land enligt ett EES-lands lagstiftning och samtliga tillhörande värdepapper ska finnas i EES. (Ändrad 10.10.2010) Om de enheter (originatorer), eller i tillämpliga fall ombud, som har ställt tillgångar som säkerhet har sitt säte i euroområdet eller i Storbritannien har Eurosystemet kontrollerat att det inte förekommer några ingripande clawback-bestämmelser i dessa rättsordningar. Om originatorn, eller i tillämpliga fall ombudet, har sitt säte i ett annat EES-land, är värdepapper med bakomliggande tillgångar godtagbara endast om Eurosystemet ser till att dess rättigheter på lämpligt vis skyddas mot clawback-bestämmelser som Eurosystemet bedömer vara relevanta i respektive EES-lands lag. Innan värdepapper med bakomliggande tillgångar kan anses vara godtagbara måste för detta ändamål lämnas in en oberoende rättslig bedömning i en form som Eurosystemet accepteras och som fastställer vilka clawbackbestämmelser som är tillämpliga i landet. För att kunna bedöma huruvida dess rättigheter på lämpligt vis skyddas mot clawback-bestämmelser kan Eurosystemet begära in andra handlingar, inklusive ett solvensintyg från mottagaren, för den kritiska perioden. Clawbackbestämmelser som Eurosystemet anser vara allvarliga och därför inte acceptabla är t.ex. bestämmelser om att konkursförvaltaren kan ogiltigförklara en försäljning av underliggande tillgångar enbart därför att försäljningen har genomförts under en viss period (den kritiska perioden) innan säljaren (originatorn/ombudet) förklarats insolvent eller om att mottagaren kan förhindra en sådan ogiltigförklaring endast genom att bevisa att han inte hade kännedom om att säljaren (originatorn) var insolvent vid tidpunkten för försäljningen. (Ändrad 10.10.2010) För att strukturerade emissioner (av värdepapper med underliggande tillgångar) ska vara godtagbara får en tranch (eller undertranch) inte vara efterställd andra trancher av samma värdepappersemission. En tranch (eller undertranch) betraktas som inte efterställd andra trancher (eller undertrancher) av samma värdepappersemission om, i enlighet med betalningsprioritet tillämplig efter leverans av ett verkställighetsmeddelande enligt vad som anges i emissionsprospektet, ingen annan tranch (eller undertranch) erhåller betalning (kapital och ränta) i prioritet till andra trancher (eller undertrancher) eller är sist att ta förluster bland olika trancher eller undertrancher i en strukturerad emission. För strukturerade emissioner som enligt prospektet kräver leverans av ett avräknings- eller verkställighetsmeddelande måste säkerställas att en tranch (eller undertranch) inte är efterställd den betalningsprioritet som anges i såväl avräknings- som verkställighetsmeddelandet. (Ändrad 10.10.2010) Eurosystemet inklusive Finlands Bank godtar som säkerhet endast värdepapper med bakomliggande tillgångar som har sådana kassaflödesgenererande tillgångar som är homogena och av följande tillgångsklass: bolån, kommersiella fastighetslån, lån till små och medelstora företag, billån, konsumentkrediter, leasingkrav eller kreditkortsfordringar. 9 Observera dock att detta krav inte exkluderar värdepapper med bakomliggande tillgångar där emissionsstrukturen omfattar två SPV-företag och kravet på verklig försäljning uppfylls avseende dessa två SPV-företag så att de skuldinstrument som emitteras av det andra SPV-företaget täcks direkt eller indirekt av de ursprungliga tillgångarna och samtliga kassaflöden från de kassaflödesgenererande tillgångarna överförs från 10 det första till det andra SPV-företaget. Denna restriktion gäller inte swappar som används i transaktioner med värdepapper med bakomliggande tillgångar uteslutande för att säkra tillgångar. 3.2.1 4
Kassaflödesgenererande lån som utgör säkerhet för värdepapper med säkerhet i kommersiella fastighetslån får inte vara strukturerade lån, syndikerade lån eller högrisklån (s.k. leveraged loan) vid någon tidpunkt under löptiden. Se definitionerna av lånetyperna nedan i detta avsnitt. (Ändrad 1.10.2013 och 1.4.2014) Ett urvalskriterium för värdepapper med bakomliggande tillgångar är att de berörda parterna bakom värdepapperen rapporterar omfattande och standardiserad information på lånenivå om den pool av kassaflödesgenererande tillgångar som ligger till grund för värdepapperen, till ett uppgiftsregister som Eurosystemet fastställt (se bilaga 8). Rapporteringen är ett villkor för att värdepapper ska bli eller vara godtagbara. (Ändrad 3.1.2013) Om poolen av underliggande tillgångar består av heterogena tillgångar, godtas värdepapper med bakomliggande tillgångar inte vid Eurosystemets penningpolitiska transaktioner, eftersom det inte finns någon någon särskild rapporteringsmall för den aktuella tillgångsklassen. 11 (Ändrad 3.1.2013) Eurosystemet bedömer godtagbarheten av värdepapper med bakomliggande tillgångar på basis av de uppgifter som fyllts i de obligatoriska fälten i respektive mall för rapportering på lån-nivå i enlighet med bilaga 8. I sin bedömning av godtagbarheten beaktar Eurosystemet a) huruvida uppgifter saknas och b) hur ofta enskilda fält med uppgifter på lån-nivå saknar meningsfullt innehåll.(ändrad 3.1.2013) Finlands Bank förbehåller sig rätten att kräva bekräftelse och klargörande av berörda tredje parter (t.ex. utfärdare, originator eller arrangör) där Eurosystemet anser det befogat för att bedöma godtagbarheten av värdepapper med bakomliggande tillgångar och med avseende på bestämmelsen om uppgifter på lån-nivå. Om sådana krav inte tillgodoses kan detta medföra att transaktionen med värdepapperena med bakomliggande tillgångar tills vidare avbryts eller ej godtas. (Ändrad 3.1.2013) Värdepapper med bakomliggande tillgångar som uppfyller särskilda urvalskriterier (Ändrad 14.9.2012) Värdepapper med bakomliggande tillgångar som har två bästa kreditbetyg på minst BBB 12 både vid emission och under värdepapperets löptid och som uppfyller ovan nämnda övriga urvalskriterier, är belåningsbara på följande villkor: a) De kassaflödesgenererande tillgångarna som täcker värdepapper med bakomliggande tillgångar ska vara i) bolån, ii) lån till små och medelstora företag, iii) kommersiella fastighetslån, iv) billån, v) leasing vi) konsumentkrediter eller vii) kreditkortsfordringar. (Ändrad 1.4.2014) b) De kassaflödesgenererande tillgångarna får inte bestå av olika tillgångsklasser. c) De kassaflödesgenererande tillgångarna som täcker värdepapper med bakomliggande tillgångar får inte innehålla några lån i) som är oreglerade vid tidpunkten för emission av värdepapperen ii) som är oreglerade när de kopplas till värdepapper med bakomliggande tillgångar under värdepapperens löptid, till exempel vid substitution eller utbyte av eller tillägg till de kassaflödesgenererande tillgångarna iii) som vid någon tidpunkt är strukturerade lån, syndikerade lån eller högrisklån (s.k. leveraged loan). d) Handlingarna om transaktionen med värdepapper med bakomliggande tillgångar ska innehålla bestämmelser om kontinuerligt betalningsansvar. 13 11 Värdepapper med bakomliggande tillgångar som inte uppfyller rapporteringskraven på lån-nivå eftersom de består av blandade pooler av heterogena underliggande tillgångar och/eller inte motsvarar någon av rapporteringsmallarna avseende uppgifter på lån-nivå kommer att fortsätta att godtas fram till den 31 mars 2014. 12 Minst Baa3 hos Moodys, BBB hos Fitch eller Standard & Poor s och BBBL hos DBRS.(Ändrad 1.4.2014) 13 Värdepapper med bakomliggande tillgångar som uppfyller särskilda urvalskriterier och som den 1 oktober 2013 fanns med i förteckningen över godtagbara tillgångar men som inte uppfyller kravet om kontinuerligt 3.2.1 5
Diskretionärt godtagbara värdepapper med bakomliggande tillgångar (Ändrad 14.9.2012) En nationell centralbank får godta värdepapper med bakomliggande tillgångar som innehåller bolån och/eller lån till små och medelstora företag och som har två bästa kreditbetyg på minst BBB. Värdepapperen ska uppfylla urvalskriterierna för värdepapper med bakomliggande tillgångar med undantag för kriterierna i styckena a d ovan under rubriken Värdepapper med bakomliggande tillgångar som uppfyller särskilda urvalskriterier. För att vara belåningsbara ska värdepapperen ha emitterats före den 20 juni 2012. Värdepapperen publiceras inte i förteckningen över godtagbara säkerheter på ECB:s webbplats. Sådana värdepapper med bakomliggande tillgångar godtas inte av Finlands Bank som säkerhet för centralbankskredit. Belåningsvillkoren för värdepapper med bakomliggande tillgångar finns i avsnitt 3.2.1.4. Definitioner i samband med värdepapper med bakomliggande tillgångar (Ändrad 14.9.2012) Med bolån avses utöver lån med säkerhet i bostad även garanterade bolån om garantin betalas ut omedelbart vid fallissemang. Sådana garantier får tillhandahållas i olika avtalsformat, däribland försäkringsavtal, förutsatt att de beviljas av en offentligrättslig enhet eller ett finansinstitut som står under offentlig tillsyn. För att kunna tillhandahålla sådana garantier ska borgensmannens kreditbetyg vara minst kreditkvalitetssteg 3 ( BBB ) på Eurosystemets harmoniserade riskklasskala under transaktionens löptid. Med små och medelstora företag avses allt slags enheter oavsett juridisk status som bedriver ekonomisk verksamhet där enhetens eller den finansiella företagsgruppens rapporterade omsättning understiger 50 miljoner euro. Med oreglerade lån avses sådana lån där ränta eller kapital förfallit till betalning sedan mer än 90 dagar och gäldenären har fallerat enligt definitionen av fallissemang i artikel 178 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 14 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag, eller om det föreligger goda skäl att betvivla att full betalning kommer att erhållas.(ändrad 20.8.2014) Med strukturerade lån avses en struktur som inkluderar efterställda lånefordringar. Med syndikerade lån avses lån som beviljas av en grupp borgenärer som ingår i ett syndikat. Med högrisklån avses lån till ett företag med en hög skuldsättningsgrad, t.ex. företagsuppköp eller lånefinansiering av förvärv där lånet används för att förvärva aktier i ett företag som även står som gäldenär för lånet. Med bestämmelser om kontinuerligt betalningsansvar avses bestämmelser i den rättsliga dokumentationen för värdepapper med bakomliggande tillgångar som består av bestämmelser om antingen alternativ betalningsansvarig eller kontaktorgan för alterantiv betalningsansvarig (om bestämmelser om alternativ betalningsansvarig saknas). När det gäller bestämmelser om kontaktorgan för alternativ betalningsansvarig bör ett kontaktorgan för alternativ betalningsansvarig utnämnas och kontaktorganet ges i uppdrag att hitta en lämplig alternativ betalningsansvarig inom 60 dagar från en utlösande händelse för att säkerställa att värdepapperet med bakomliggande tillgångar betalas enligt tidsplanen. Dessa bestämmelser ska även omfatta utlösande faktorer som kan vara kreditbetygsbaserade och/eller icke-kreditbetygsbaserade för att den betalningsansvarige ska ersättas, t.ex. att nuvarande betalningsansvarig inte har fullgjort sina skyldigheter så att en alternativ betalningsansvarig ska utnämnas. (Ändrad 1.10.2013) betalningsansvar är godtagbara fram till den 1 oktober 2014. (Ändrad 20.8.2014) 14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1). (Ändrad 20.8.2014) 3.2.1 6
Kreditvärdighetskrav Skuldförbindelsen måste uppnå de höga krav på kreditvärdighet som specificeras i ECAF:s regler för omsättbara tillgångar (se avsnitt 3.2.1.6). Utgivningsplats Skuldförbindelsen måste emitteras inom EES hos en nationell centralbank eller en värdepapperscentral som uppfyller de minimikrav som fastställts av Eurosystemet enligt de standarder och förfaranden som framgår av Ramverk för bedömning av avvecklingssystem för värdepapper och länkar för att fastställa huruvida dessa får användas vid Eurosystemets kreditoperationer (nedan Eurosystemets bedömningsramverk ) 15. 16 Om en omsättbar skuldförbindelse emitteras av ett icke-finansiellt företag 17 som inte bedömts av ett godkänt externt kreditvärderingsföretag (ECAI) måste emissionen ske inom euroområdet.(ändrad 26.5.2014) Avvecklingsförfaranden Skuldförbindelsen måste vara överförbar i kontobaserad form. Den måste hållas och avvecklas inom euroområdet genom ett avvecklingskonto hos Eurosystemet eller i ett värdepappersavvecklingssystem som granskats och godkänts av Eurosystemet enligt de standarder och bedömningsförfaranden som framgår av Eurosystemets bedömningsramverk, så att fullgörelse och realisering följer lagstiftningen i en EUmedlemsstat. (Ändrad 26.5.2014) Om den värdepapperscentral där värdepapperet är emitterat inte är identiskt med det värdepappersavvecklingssystem där värdepapperet hålls måste de båda systemen vara förbundna genom en förbindelse som granskats och godkänts av Eurosystemet enligt de standarder och förfaranden som framgår av Eurosystemets bedömningsramverk. 18 (Ändrad26.5.2014) Godtagbara marknader Skuldförbindelsen måste vara registrerad eller noterad på en reglerad marknad enligt definitionen för en sådan marknad i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG 19 av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG eller godkänd för handel på vissa icke reglerade marknader som specificerats av ECB. 20 (Ändring Ändrad 26.5.2014) Eurosystemets bedömning av icke reglerade marknader baseras på tre principer: säkerhet, 15 Eurosystemets bedömningsramverk offentliggörs på ECB:s webbplats, se www.ecb.europa.eu/paym/coll/coll/ssslinks/html/index.en.html.(ändrad 26.5.2014) 16 Internationella skuldförbindelser emitterade genom de internationella värdepapperscentralerna Euroclear Bank (Belgien) och Clearstream Banking Luxembourg den 1 januari 2007 eller senare måste ges ut i s.k. New Global Note-form för att vara godtagbara, och de måste deponeras hos en Common Safekeeper, som är en internationell värdepapperscentral, eller i förekommande fall, en värdepapperscentral som uppfyller de standarder och förfaranden som framgår av Eurosystemets bedömningsramverk. Internationella skuldförbindelser som emitterades i Classic Global Note-form före den 1 januari 2007 samt utbytbara skuldförbindelser som emitterats enligt samma ISIN-kod på eller efter detta datum är godtagbara till förfallodagen. Internationella skuldförbindelser emitterade genom de internationella värdepapperscentralerna Euroclear Bank (Belgien) och Clearstream Banking Luxembourg i Global Registered-form efter den 30 september 2010 måste ges ut enligt den nya förvaringsorganisationen för internationella skuldförbindelser för att vara godtagbara. Internationella skuldförbindelser emitterade i Global Registered-form den 30 september 2010 eller tidigare godtas till förfallodagen. Internationella skuldförbindelser i Individual Note-form godtas inte längre om de är emitterade efter den 30 september 2010. Internationella skuldförbindelser i Individual Note-form emitterade den 30 september 2010 eller tidigare godtas till förfallodagen. (Ändrad 26.5.2014.) 17 Icke-finansiella företag är definierade enligt Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (ENS 95), se Statistikcentralens sektorindelning 2000 på http://www.stat.fi/meta/luokitukset/sektoriluokitus/001-2000/index_sv.html. 18 En förteckning över godkända förbindelser finns på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu/paym/coll/coll/ssslinks/html/index.en.html) 19 20 EUT L 145, 30.4.2004, s. 1. En lista på godtagbara icke reglerade marknader offentliggörs på ECB:s webbplats (www.ecb.europa.eu) och uppdateras minst en gång om året. 3.2.1 7
transparens (öppenhet) och tillgänglighet. Säkerhet, transparens och tillgänglighet definieras av Eurosystemet endast i termer av Eurosystemets funktion som förvaltare av säkerheter. Urvalsprocessen syftar inte till att bedöma den inneboende kvaliteten på de olika marknaderna. Termerna har följande innebörd: Säkerhet avser säkerhet vad gäller transaktioner, speciellt säkerhet om transaktioners giltighet och genomförbarhet. Transparens avser fri tillgång till information om marknadens regler för förfarande och verksamhet, tillgångarnas finansiella kännetecken, prisbildningsmekanismen samt relevanta priser och kvantiteter (noteringar, räntor, handelsvolymer, utestående belopp osv.). Tillgänglighet avser Eurosystemets möjlighet att delta i och ha tillgång till marknaden. En marknad är tillgänglig för hantering av säkerheter om dess regler för förfarande och verksamhet ger Eurosystemet möjlighet att erhålla information och genomföra transaktioner när så behövs. Emittent/borgensman Skuldförbindelsen kan emitteras eller garanteras av centralbanker I EU:s medlemstater, offentliga organ, aktörer i den privata sektorn, eller internationella eller överstatliga institutioner. Emittenten av skuldförbindelser som inte har något kreditbetyg från ett externt kreditvärderingsföretag och som godkänts som säkerhet för en specifik bank får inte tillhöra finans- eller försäkringssektorn. (Ändrad 1.1.2012) Emittentens/borgensmannens hemvist Emittenten måste vara etablerad i EES eller i ett G10-land utanför EES. 21 I det senare fallet kan skuldinstrumenten bara godtas om Eurosystemet säkerställer att dess rättigheter på lämpligt vis skyddas i lag i respektive G10-land som inte ingår i EES i enlighet med vad som fastställts av Eurosystemet. För detta ändamål måste en rättslig bedömning i en form som är godtagbar för Eurosystemet lämnas in till Finlands Bank innan tillgången kan anses godtagbar. För tillgångar med bakomliggande tillgångar gäller att emittenten måste vara etablerad inom EES. Borgensmannen ska vara etablerad inom EES, utom när det inte krävs någon garanti för att uppfylla kreditvärdighetskraven för omsättbara tillgångar enligt avsnitt 3.2.1.6. (Ändrad 10.10.2010) Internationella eller överstatliga institut är godtagbara emittenter/borgensmän oberoende av var de är etablerade. Om en omsättbar skuldförbindelse emitteras av ett icke-finansiellt företag som inte har kreditbetyg från ett externt kreditvärderingsföretag måste emittenten/borgensmannen vara etablerad i euroområdet. Valuta Skuldförbindelsen måste i normala fall vara denominerad i euro. 22 Vidare godtas omsättbara skuldförbindelser denominerade i engelska pund, japanska yen eller US-dollar temporärt förutsatt att a) de emitteras och innehas/avvecklas i euroområdet, b) emittenten är etablerad i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och c) skuldförbindelserna uppfyller alla urvalskriterierna i dessa regler för säkerhetshantering. (Ändrad 9.11.2012) Ovan nämnda omsättbara skuldförbindelser med en kupong som är kopplad till en enda penningmarknadsränta i samma denomineringsvaluta, eller till ett inflationsindex för respektive land och som inte innehåller några komplexa konstruktioner med valmöjligheter, som t.ex. räntekorridorer, att räntan fixeras stegvis etc., ska också godtas som säkerhet vid Eurosystemets penningpolitiska transaktioner. 21 G10-länder som inte ingår i EES omfattar i dagsläget USA, Kanada, Japan och Schweiz. 22 Denominerad i euro eller nationella underuppdelningar av euron. 3.2.1 8
Utöver de benchmarkräntor i utländsk valuta som avses i föregående stycke får ECB, efter ECB-rådets godkännande, publicera en förteckning över ytterligare benchmarkräntor som godtas på dess webbplats www.ecb.europa.eu. (Ändrad 3.5.2013) Utövande av diskretion i fråga om vissa statsgaranterade bankobligationer som ingår i förteckningen över godtagbara värdepapper (Ändrad 14.9.2012) En nationell centralbank inom Eurosystemet kan låta bli att vid sina kredittransaktioner godta som säkerhet sådana icke säkerställda bankobligationer som a) inte uppfyller Eurosystemets krav på hög kreditvärdighet b) emitterats av den motpart som använder dem eller av enheter som har nära förbindelser till denna motpart, eller c) fullt ut garanteras av en medlemsstat i) vars kreditbetyg inte uppfyller kraven på hög kreditvärdighet för emittenter och garanter av obligationer i enlighet med avsnitt 3.2.1.5 och 3.2.1.6 och ii) som enligt ECB-rådets bedömning uppfyller Europeiska unionens/internationella valutafondens program. Centralbanken ska informera ECB-rådet om sitt beslut att inte godta sådana obligationer som säkerhet. Republiken Grekland och Republiken Cypern anses uppfylla ett EU/IMF-program. (Ändrad 3.5.2013 och 20.8.2014) 3.2.1 9
3.2.1.3 Urvalskriterier för icke omsättbara tillgångar Finlands Bank godkänner som säkerhet vid sina kredittransaktioner inlåning med fast löptid från godkända motparter vilka fastställs i avsnitt 1.2.3.5, icke omsättbara lånefordringar (banklån) och icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar (retail mortgage-backed debt instruments, RMBD).Irländska icke omsättbara skuldsedlar med bolån som underliggande tillgångar är för närvarande den enda instrumenttyp som godtas som säkerhet i den här kategorin. Icke omsättbara tillgångar godtas som säkerhet specifikt för varje motpartsbank för sig. (Ändrad 1.1.2011) För att vara godtagbar måste en lånefordran uppfylla följande urvalskriterier: Typ av tillgångar: Lånefordran måste vara en skuldförbindelse från en gäldenär till en av Eurosystemets motparter. Även lånefordringar som har en minskande balans (dvs. där kapitalet och räntan betalas av enligt en förutbestämd plan) är godtagbara. Ej dragna kreditutfästelser (t.ex. ej nyttjade faciliteter av återkommande lånefordringar), checkräkningskrediter och remburser (som auktoriserar användning av kredit men inte i sig är lånefordringar) är inte godtagbara. En syndikatsmedlems andel av ett syndikerat lån anses vara en godtagbar typ av lånefordran. Lånefordringar får inte ge rätt till kapital och/eller ränta som är efterställda andra lånefordringar (eller andra trancher eller undertrancher i samma syndikerade lån) eller skuldförbindelser från samma emittent. Lånefordran måste ha a) ett fast och villkorslöst kapitalbelopp och b) en ränta som ej kan resultera i ett negativt kassaflöde. Dessa karaktäristika måste förbli oförändrade under skuldförbindelsens hela löptid. Dessutom måste räntan vara 1) av nollkupongstyp, 2) fast eller 3) rörlig baserad på en annan räntereferens. Godtagbara är också lånefordringar med inflationsindexerad ränta. Gäldenär/borgensman: Godtagbara gäldenärer och borgensmän är icke-finansiella företag, 23 offentliga organ samt internationella och överstatliga institutioner. Varje gäldenär är individuellt ansvarig för att lånefordran i fråga betalas tillbaka helt och fullt (vilket utesluter att flera gäldenärer tillsammans ansvarar för enskilda lånefordringar). Gäldenärens och borgensmannens hemvist: Gäldenären ska ha sitt hemvist i euroområdet. Borgensmannen ska också ha sitt hemvist i euroområdet, utom när det inte krävs någon garanti för att uppfylla kreditvärdighetskraven för icke omsättbara tillgångar enligt avsnitt 3.2.1.7. Detta krav gäller inte internationella eller överstatliga institutioner. (Ändrad 10.10.2010) Kreditvärdighet: Lånefordringars kvalitet bedöms utifrån gäldenärens eller borgensmannens underliggande kreditvärdighet. Lånefordringar måste uppnå de höga krav som specificeras i ECAF:s regler för icke omsättbara tillgångar (se avsnitt 3.2.1.7). Minsta storlek: När motparten framställer om att använda lånefordran som säkerhet måste den uppnå en minsta storlek. Varje nationell centralbank tillämpar en eget vald minsta storlek för inhemska lånefordringar. Finlands Bank har beslutat tillämpa en minsta storlek på 500 000 euro. För gränsöverskridande användning gäller ett generellt lägsta tröskelvärde på 500 000 euro. Tröskelvärdet gäller det utestående beloppet av enskilda lån vid belåningen. (Ändrad 3.1.2013) Hanteringsförfaranden: Lånefordringarna ska hanteras enligt rutiner som beskrivs i avsnitt 3.2.2. Tillämplig lag: På både lånefordringsavtalet och det avtal mellan motparten och Finlands Bank varmed lånefordran ställs som säkerhet (belåningsavtal) ska tillämpas lagstiftningen i euroländerna, Finland inräknad. Dessutom får det totala antalet olika 23 Enligt definitionen i Europeiska nationalräkenskaperna 1995 (ENS 95), se Statistikcentralens sektorindelning 2000 på http://www.stat.fi/meta/luokitukset/sektoriluokitus/001-2000/index_sv.html. 3.2.1 10
lagar som är tillämpliga på 1) motparten, 2) fordringsägaren, 3) låntagaren, 4) borgensmannen (i förekommande fall), 5) avtal om lånefordringar och 6) belåningsavtal inte överstiga två. Valuta: Lånefordringar måste vara denominerade i euro 24 Icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar kan inte utfärdas t.ex. i Finland. Följande urvalskriterier gäller för icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar (Ändrad 1.1.2011): Typ av tillgångar: De måste vara icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar (skuldebrev eller växel) vars säkerhet består av bolån som underliggande tillgångar som innehas av emittenten av skuldförbindelserna och som inte är fullt värdepapperiserad. Byte av värdepapper i den underliggande poolen måste vara möjligt och det måste finnas en mekanism som garanterar att Eurosystemet har prioritet framför fordringsägare, utom de som undantagits på grund av offentlig reglering. (Ändrad 1.1.2011) En skuldförbindelse med bolån som underliggande tillgång måste ha a) ett fast och villkorslöst kapitalbelopp och b) en ränta som ej kan resultera i ett negativt kassaflöde. (Ändrad 1.1.2011) Kreditvärdighetskrav: En skuldförbindelse med bolån som underliggande tillgång måste uppnå höga krav på kreditvärdighet, vilka utvärderas via den del av ECAF som handlar om skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar. (Ändrad 1.1.2011) Emittent: Godtagbara emittenter är kreditinstitut som är godkända motparter. Emittentens hemvist: Emittenten ska vara hemmahörande i euroområdet. Hanteringsförfaranden: En skuldförbindelse med bolån som underliggande tillgång måste hanteras enligt Eurosystemets förfaranden framför allt såsom de definierats av den irländska centralbanken, som också lämnar närmare upplysningar om dem. (Ändrad 1.1.2011) Valuta: En skuldförbindelse med bolån som underliggande tillgång måste vara denominerad i euro 19. (Ändrad 1.1.2011) Urvalskriterier för ytterligare lånefordringar och vissa kortfristiga skuldinstrument (Ändrad 20.8.2014) En nationell centralbank inom Eurosystemet får godta lånefordringar och vissa sådana kortfristiga skuldinstrument emitterade av företag som inte uppfyller Eurosystemets sedvanliga urvalskriterier. Centralbanker som beslutar godta sådana tillgångar ska för dem fastställa särskilda urvalskriterier och riskhanteringsmetoder, som i sista hand godkänns av ECB-rådet. I regel ska de ytterligare lånefordringarna regleras av lagstiftningen i den medlemsstat där den nationella centralbanken som fastställer urvalskriterierna har sitt säte. Finlands Bank godtar inte sådana ytterligare lånefordringar eller kortfristiga skuldinstrument som säkerhet för centralbankskredit.(ändrad 20.8.2014) I undantagsfall får en nationell centralbank godta lånefordringar för vilka urvalskriterierna och riskhanteringsmetoderna fastställts av en annan nationell centralbank och som regleras av lagstiftningen i en annan EU-medlemsstat. De nationella centralbankerna kan sinsemellan komma överens om att bistå varandra med värderingen av ytterligare lånefordringar. För sådana undantagsfall krävs ECB:s godkännande i förväg. 24 Denominerade i euro eller nationella underuppdelningar av euron. 3.2.1 11
3.2.1.4 Belåningsvillkor Villkor för att använda omsättbara och icke omsättbara tillgångar Omsättbara tillgångar kan användas för alla penningpolitiska transaktioner, dvs. reverserade transaktioner, utlåningsfaciliteten och direkta köp/försäljningar av värdepapper. Icke omsättbara tillgångar kan användas för reverserade transaktioner och utlåningsfaciliteten men inte för direkta köp/försäljningar. Alla omsättbara och icke omsättbara tillgångar kan också användas som underliggande tillgångar vid intradagskrediter. Alla godtagbara omsättbara och icke omsättbara tillgångar ska kunna användas gränsöverskridande i hela euroområdet. Det betyder att alla motparter i Eurosystemet ska kunna använda sådana tillgångar antingen genom länkar till sina inhemska värdepappersavvecklingssystem, ifall det rör sig om omsättbara tillgångar, eller genom andra godtagbara arrangemang för att kunna erhålla kredit från den nationella centralbanken i den medlemsstat där motparten är etablerad (se avsnitt 3.2.2). Finlands Bank fårsom en del av Eurosystemet får besluta att inte godkänna följande omsättbara eller icke-omsättbara tillgångar som säkerhet från en motpart, trots att de är godtagbara (Ändrad 3.1.2013): a) skuldförbindelser som förfaller till betalning inom den närmaste framtiden b) skuldförbindelser där en avkastning, t.ex. en kupongbetalning, sker inom den närmaste framtiden. Bestämmelser om nära förbindelser Oavsett om en omsättbar eller icke omsättbar tillgång uppfyller alla urvalskriterier kan en motpart inte som säkerhet lämna tillgångar som emitterats eller garanteras av motparten själv eller en enhet med vilken den har nära förbindelser. 25 Nära förbindelser är en situation där motparten är förenad med skuldinstrumentens emittent/låntagare/borgensman genom att (i) motparten äger direkt, eller indirekt genom ett eller flera företag, 20 % eller mer av emittentens/låntagarens/ borgensmannens kapital eller (ii) emittenten/låntagaren/borgensmannen äger direkt, eller indirekt genom ett eller flera företag, 20 % eller mer av motpartens kapital (iii) en tredje part äger 20 % eller mer av både motpartens kapital och emittentens/låntagarens/borgensmannens kapital, antingen direkt eller indirekt genom ett eller flera företag. Det är vidare förbjudet att lämna säkerheter med bakomliggande tillgångar om motpartsbanken (eller en tredje part som banken har nära förbindelser med) lämnar en valutahedge för den bakomliggande tillgången genom att ingå en valutahedgetransaktion med emittenten som motpart eller lämnar likviditetsstöd för 20 % eller mer av det utestående beloppet av säkerheten med bakomliggande tillgångar. Utöver i de fall som nämns ovan får värdepapper med bakomliggande tillgångar som uppfyller särskilda urvalskriterier (se avsnitt 3.2.1.2) inte heller lämnas som säkerhet när motpartsbanken (eller en tredje part med vilken banken har nära förbindelser) lämnar en räntehedge för den bakomliggande tillgången genom att ingå en räntehedgetransaktion med emittenten. (Ändrad 14.9.2012) 25 I det fall en motpart använder tillgångar vilka inte (längre) är att betrakta som godtagbara säkerheter för en utestående kredit till följd av att de är utgivna/garanterade av motparten eller att en nära förbindelse existerar, måste motparten omedelbart meddela detta förhållande till Finlands Bank. Tillgångarna värderas då till noll vid nästa värderingstillfälle och vid behov kommer krav på tilläggssäkerheter att ställas. Dessutom måste motparten så snart som möjligt ta bort tillgångarna. 3.2.1 12
En motpart till Finlands Bank som lämnar värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet ska meddela Finlands Bank om sådana planerade ändringar i värdepapperen som påverkar eller kan påverka värdepapperens kreditbetyg en månad före den planerade ändringen, om motparten står som originator för värdepapperen (har överfört tillgångar till säkerhetspoolen för värdepapper) eller har nära förbindelser med orignatorn. Sådana ändringar är till exempel ändringar av räntan, ändringar i swapparrangemanget, ändringar i sammansättningen av de underliggande tillgångarna som inte framgår av prospektet, ändringar i betalningsprioriteten. När sådana värdepapper med bakomliggande tillgångar lämnas som säkerhet, ska motparten meddela Finlands Bank om ändringar i värdepapperen under de sex föregående månaderna som har påverkat värdepapperens kreditbetyg. Såsom framgår av avsnitt 3.2.1.1 tar Finlands Bank inte ställning till godtagbarheten före emission. Det gäller också ändringar i värdepapperen (Ändrad 3.1.2013) För att genomföra penningpolitiken, i synnerhet övervaka efterlevnaden av belåningsreglerna i fråga om nära förbindelser, förmedlar Eurosystemet internt sådan information om kapitalinnehav som tillsynsmyndigheterna tillhandahåller för detta ändamål. För denna information gäller samma sekretessregler som tillsynsmyndigheterna tillämpar. (Ändrad 10.10.2010) Undantag från bestämmelserna om nära förbindelser Ovannämnda bestämmelser om nära förbindelser gäller inte: a) nära förbindelser mellan motparten och en offentlig myndighet inom EES med rätt att ta ut skatt, eller en offentlig myndighet inom EES med rätt att ta ut skatt som är emittentens borgensman, b) säkerställda bankobligationer som emitterats i enlighet med kriterierna som fastställts i bilaga VI, del 1, styckena 68 70 i direktiv 2006/48/EG, eller c) fall där skuldförbindelser skyddas av särskilda juridiska skyddsmekanismer jämförbara med dem i b. Exempel på c är i) icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar (retail mortgage-backed debt instruments, RMBD) som inte är värdepapper och ii) säkerställda bankobligationer med bolån som underliggande tillgångar som uppfyller samtliga kriterier i bilaga VI, del i, styckena 68 70 i direktiv 2006/48/EG, med undantag för restriktioner gällande garanterade lån i en säkerhetspool (Ändrad 3.1.2013) På godtagbarheten för instrument enligt punkt a tillämpas dock vissa restriktioner. Motparterna i Eurosystemet får till den 28 februari 2015 som säkerhet ställa icke säkerställda obligationer som emitterats av dem själva eller en enhet som de har nära förbindelser med och garanteras av en offentlig myndighet inom EES med rätt att ta ut skatt, till högst det nominella värdet av sådana obligationer som redan ställts som säkerhet den 3 juli 2012. ECB-rådet kan undantagsvis besluta att tillfälligt för högst tre år godta dessa obligationer till ett större värde. För sitt beslut ska rådet ha tillgång till motpartens finansieringsplan som visar hur motparten kommer att fasa ut användningen av dessa bankobligationer senast tre år efter det att undantaget beviljades. Alla undantag som beviljats sedan den 3 juli 2012 ska fortsätta att gälla fram till dess att de ska granskas på nytt. (Ändrad 20.8.2014) 3.2.1 13