Stenhuggeriet vid Herrgården industriminne och kulturmiljö Tjurkö, Karlskrona skärgård Stenhuggare på Tjurkö. Foto Blekinge museum. Blekinge museum Genom området löper en markerad vandringsled som passerar flera anläggningar och minnesmärken från stenhuggeriets tid. Hela slingan är cirka 1,5 km lång och är utmärkt med punkter på kartan. Tag med foldern och gör en rundvandring! Du kan även kostnadsfritt låna CD-spelare med ljudvandringen En värld av vatten och sten i Restaurationshuset. Observera att stigen ej är handikappanpassad.
Innehåll Kort historik om stenhuggeriet vid Herrgården Karta Stenhuggeriet vid Herrgården Information ljudvandring En värld av vatten och sten Hamnen. Två fartyg lastas med gatsten. Det inre är Baltic, som lastas dels från bryggan, dels från en pråm som troligen kommit från något av de andra brotten på ön. Wolff hade bogserbåtar som drog pråmarna. Troligen är det inspektor Nilsson som står på lastbryggan. Till vänster syns kolgården. Foto: Blekinge museum Broschyren är producerad av Blekinge museum Projektet har erhållit bidrag från Länsstyrelsen och Landstinget Blekinge Tryck: Printfabriken, Karlskrona 2003
Stenhuggeriet vid Herrgården på Tjurkö Tjurkö blev under 1800-talets sista decennier centrum för stenhuggerinäringen i Blekinge. Små, privata stenbrott var då vanliga över hela landskapet men här vid Herrgården bedrevs verksamheten tidigt i industriell skala. Initiativtagare var en tysk före detta fortifikationsingenjör vid namn Franz Herman Wolff, som år 1862 kom till östra skärgården för att köpa brytningsrätt i bergen. Produktionen har framför allt varit inriktad på export av gatsten och kantsten. Innan stenhuggeriets tid bestod Tjurkös befolkning av fiskare och småbrukare med knappa livsvillkor. När firman Wolff etablerade sig här, fick tidigare obrukbar mark ett ekonomiskt värde och genom stenindustrins framfart kom landskapet att omvandlas fullständigt. Med stenhuggeriet uppstod på den lilla ön en helt ny typ av samhälle vars innevånare levde av lönearbete och till största delen var inflyttade från andra orter. Som mest sysselsatte Wolff närmare 1000 personer på Tjurkö och grannön Sturkö. Vid Herrgården uppförde bolaget bostadskaserner åt arbetarna men längre fram kunde en del familjer bygga egna stugor. Flera affärer, matställen och ölhallar öppnades i området, som under några årtionden sjöd av liv och arbete. Dessutom hade Kronoarbetskåren en avdelning förlagd hit mellan åren 1872 och 1894. Totalt arbetade cirka 5000 fångar för Wolff under denna period. Från 1800-talets slut blev stenhuggerinäringen i Blekinge alltmer koncentrerad till länets västra del. I samband med tillbakagången på Tjurkö och grannön Sturkö, tog många stenhuggare arbete i stenbrotten runt Karlshamn. Andra flyttade till Bohuslän, det landskap som så småningom helt kom att dominera den svenska granitindustrin. Många emigrerade till Amerika eller Norge. De stenhuggare som stannade här på öarna fick framledes uppleva långa perioder av arbetslöshet och umbäranden. Under 1930- och 40-talen bedrevs viss produktion med hjälp av statligt understöd men vid mitten av 1950-talet blev det helt tyst i bergen.
= vandringsled = Plats för bänk ljudvandring informationstavla i
1. Restaurationshuset. Restaurationshuset byggdes 1885 för att tillgodose de dagliga behoven i det växande stenhuggarsamhället. Byggnaden har innehållit bageri, bryggeri, matservering och affär. Här fanns bostadsrum för läkare och präst. På vindsvåningen hade Blåbandslogen sin lokal. 2. Fångarnas matsal. Matsalen, där fångarna tidigare utspisades, är den enda byggnaden som återstår av den kronoarbetsstation som fanns vid Herrgårdsviken, Tjurkö 1872-94. Idag finns här en liten utställning om stenhuggeri. 3. Kronoarbetsstationen. Endast grunden kvar. 4. Nya kontoret. Numera privat sommarbostad 5. Gamla kontoret 6. Fångsmedjan. Här låg Kronoarbetskårens smedja. Här smiddes och skärptes endast fångarnas verktyg men dessutom utfördes alla andra sorters smidesarbeten. Ursprungligen nådde vattenlinjen ända upp till smedjan. 7. Hamnen. Härifrån exporterades stenprodukter från Tjurkö och närbelägna stenbrott till främst Tyskland. 8. Tippen. Ned på cementplattan vid kajen tippades färdigkrossad makadam som därifrån lastades över på fraktbåtar. På plattan arbetade även gatstenshuggare som fick stenblock levererade hit från bolagets storbrott. 9. Stenkrossen. Fundamentet till den stora stenkrossen som togs i bruk 1909. 10. Stallet. Här låg en stallbyggnad med vagnslider och kuskbostad. 11. Brygghus tvättstuga. Tvättstugan byggdes på 1940-talet intill ett övergivet och vattenfyllt stenbrott där tvätten kunde sköljas. Tidigare var det vanligt att kvinnorna i stenhuggarfamiljerna fick extra inkomster genom att ta emot tvätt från Kungsholms fort och ifrån hushåll inne i Karlskrona. 12. Klockare-Johans stenstuga. Stenhuggarfamiljerna kunde själva bygga sig enkla stugor av överbliven brottsten. Här ses murrester av en som var bebodd ett par decennier in på 1900-talet. 13. Storbrottet Vrålebo 14. Stenbrotten. Växtligheten breder åter ut sig över den tidigare helt avskalde markytan men kvar finns spåren av stenarbetarnas möda i småbrotten. Bland den vassa skärvstenen ligger också gatstensämnen de misslyckats med och utkilade stenblock det inte varit lönt att bearbeta vidare. 15. Huggboden. I stenhuggarboden kunde 2-3 man samtidigt knacka gatsten på skravelfyllda arbetsbänkar. Stenblocken lyftes in genom en lucka i bodens gavel. I boden var stenhuggarna skyddade för väder och vind och kunde om kvällarna arbeta i lampljus. Stenhuggarboden här byggdes 1987 och är en rekonstruktion med förebild från Sturkö. 16. Krutboden. Över disken i krutboden expedierades svartkrut för laddning av borrhålen i berget. Härifrån till sprängplatsen bars den högexplosiva varan på krutbårar. Den större sprängkraften i dynamit förvandlade stenen till grus och användes enbart för att få undan värdelöst berg. 17. Högarörskasernen. Här låg Högarörskasernen, som var en av de bostadskaserner stenhuggerifirman uppförde för den tillresande arbetskraften. Till en början trängdes ungkarlar i kasernens åtta rum. Längre fram blev rummen ofta bostad för en hel familj. Byggnaden revs 1984. 18. Likboden. I likboden lades avlidna i väntan på begravning. Under arbetet i stenbrotten inträffade ofta större och mindre olycksfall. Då dödsolyckor skedde, var det vanligen i samband med sprängning eller fall i berget.
Stenen på Tjurkö kom till för 2 miljarder år sedan. Där levde den tyst och stilla ända till människorna med borrar, släggor, spett och mejslar bröt den ur berget och den började sjunga. Ett stenbrott vid Herrgården på Tjurkö. Fotografiet, som bör vara taget på 1890-talet, visar hur trettio års stenbrytning omformat den tidigare skogsbevuxna ön. Fotografen har lyckats fånga alla stadier i gatsenstillverkningen som den då bedrevs. Uppe till höger på bilden ses ett borrarlag i arbete, en man håller i borret medan två slår på det med borrsläggor. Nere i själva brottet står en ritsare och är i färd med att dela ett gatstensämne till två gatstenar. I skravelhögen till vänster arbetar en putsare med att pika bort knölar på en gatsten. Bakom honom står en annan putsare vid sin stentunna och bredvid den syns färdiga gatstenar staplade i högar. Foto: Blekinge museum.
En värld av vatten och sten en ljudvandring Ljudvandringen är markerad med blått på kartan på mittuppslaget. Vandringen börjar vid bänken (bänk nr 1) framför Restaurationshuset och slutar i storbrottet Vrålebo. Det ingår sammanlagt fem platser med numrerade bänkar. Dessa motsvaras av CD-skivans fem spår. Det framgår tydligt i berättelsen när du ska vandra vidare, och i slutet på varje CD-spår finns 3-4 minuter musik att vandra till (CDn fortsätter automatiskt in i nästa spår, så om du inte hunnit fram får du stänga av och själv trycka fram spåret när du är framme). Bänk/spår1 Restaurationshuset 2 Fångarnas matsal 3 Vändskivan 4 Stenkrossen 5 Vrålebo Hela vandringen tar cirka 50 minuter. Musik: Kroumata, slagverksensemble, från skivorna Stonewave, Kroumata, Pleiades, The Kroumata Percussion ensemble (BIS): Sven-David Sandström: Free Music (Stonewave, BIS 1991) 3 40, Rolf Wallin: Stonewave (Stonewave, BIS 1991), 0 23, Per Nörgård: Round (Stonewave, BIS 1991) 1 24, Henrik Strindberg: Ursprung/Gläntor (Kroumata, BIS 1998) 3 00, Ch ien-hui Houng: Le récit dev cinq marimbas (Kroumata, BIS 1998) 0 30, Iannis Xenakis: Claviers ur Pleiades (Pleiades, BIS 1990) 1 50, John Cage: Second construction (The Kroumata percussion ensemble, BIS 1983) 0 45. Olle Lindvall, gitarrist. Från skivan Olle Lindvall (Drone Music AB 2001): Båtstenarna 3 15, Chili 3 21, Bältares långdans 3 30, Var är mina kor 0 45, Sentimentaliteten som i en liten ask 3 59 Dikten Långt härifrån... av Harry Martinson (ur Nomad 1943) Del ur en berättelse av Olof Sommar som föddes 1890 på Sturkö och började arbeta i stenhuggeriet 9 år gammal. (ur Stenhuggarminnen, red. Mats Renberg, Nordiska museet 1973) Sång och intervjucitat hämtade ur Sven-Öjvind Swahns och Jonas Frykmans inspelningar från 1954 resp. 1966. Blekinge museums arkiv. Manus, regi och berättare: Maja Verner-Carlsson Skådespelare: Anders Andersson Ljudtekniker: Jan Cruseman
Hjortsberga Nättraby Förkärla Hjorthammar Almö Hasslö Aspö Lyckeåborg Augerum Vedeby Lyckeby Lösen Tjurkö Sanda Sturkö Senoren Jämjö Torhamn Hästholmen Östra Skärgården Fågelmara Herrgårdsviken Nabben Stenhuggeri Målaviken Herrgården Hägnaviken Hägnudden TJURKÖ Sundet Korrenabb Sanda V Gårda Kungsholmen Finskan S Gårda Djupasund ii b u Information f Badplats Busshållplats Bobbeskär Mullören c c Camping H H Gästhamn C C Kaffeservering S Maren Kullaskär k Y v Musaskär kkyrka Kyrka YStugby Stugby vvandr Vandrarhem arhem Skärgårdsbåttrafiken åttr f fr från och och till till Karlskrona angör angör Tjurkö Tjurkö vid vid Finskan Finskan och och Herrgårdsviken. Karta: Bild & Information AB Karlskrona Fiskehamn Ekenabben KARLSKRONA Du tar dig lättast till Tjurkö med bil. Vik av från E22 mot Sturkö, Tjurkö. När du kommit till Sturkö följ skyltning mot Tjurkö. Vid första T-korsningen på Tjurkö följ skyltning mot Herrgårdsviken. Sommartid är Restaurationshuset öppet dagligen kl 10.30-18 Här finns utställningar och försäljning av lokalt konsthantverk och konst. Du kan även köpa glass och kaffe. Restaurationshuset drivs av konst- och hantverksföreningen Skärgårdskraft. För ytterligare information: Blekinge museum: Borgmästaregatan 21, 371 35 Karlskrona. Tel: 0455-30 49 60. www.blekingemuseum.se Skärgårdskraft: 0455-463 00 eller Jan Abramsson 0455-33 70 72 eller Christel Hammar-Malmgren 0455-420 41