Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 14

Innehåll Förord 3 Våra produkter 4 Utsläpp till luft 5 Verksamheten i Uppsala 6 Bränslemix i Uppsala 7 Anläggningarna i Uppsala 8 Knivsta nästan helt koldioxidneutral värme 9 Verksamheten i Storvreta 1 Bränslen och aska 11 Fjärrvärme i Sverige 12 Vi arbetar för ökad säkerhet och hälsa 13 Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan 14 Utsläpp och miljövillkor 16 Våra mål inom säkerhet, hälsa och miljö 17 Miljöbegrepp 19 Vattenfall Värme Uppsala värmer Uppsala stad med fjärrvärme. Vi producerar och distribuerar även fjärrkyla och ånga. Kraftvärme producerar el och värme samtidigt, vilket utnyttjar resurserna effektivare och därför leder till minskad miljöpåverkan. Läs mer om fjärrvärme på www.vattenfall.se Ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö samt energi och kvalitet Ledningssystem strukturerar arbetet och flera områden gränsar mot varandra. Det är därför en fördel med ett integrerat ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö samt energi och kvalitet. Illustrationen visar vårt ledningssystem med de moment som planeras, styrs och följs upp i vår dagliga verksamhet. Ledningssystemet utvecklas ständigt. Då förbättras vårt arbete med att minska miljöpåverkan, inklusive energianvändningen, förbättra säkerheten och arbetsmiljön samt kvaliteten för våra kunder inom våra avfallsförbränningstjänster. Vårt integrerade ledningssystem är certifierat enligt miljöledningsstan darden ISO 141 och registrerat enligt EMAS. Det innebär att miljöredovisningen är granskad av en oberoende miljörevisor. Systemet är också certifierat för säkerhet och hälsa OHSAS 181 som är den internationella standarden för arbetsmiljöarbete. Vi var det första energibolaget i Sverige med certifierat energiledningssystem enligt ISO 51. Kvalitetssystemet för avfallsförbränning är certifierat enligt ISO 91. Ledningens genomgång SHM-redovisning Intern revision Avvikelser Övervakning och mätning Dokumentation Säkerhet och skydd Nulägesanalys Policy Verksamhet Drift och underhåll Inköp Entreprenörer Kemikalier Lagar och andra krav Aspekter/risker/ energikartläggningar Kommunikation Handlingsplan Mål och målprogram Organisation Utbildning och kompetens Miljökontrollant Intertek är en av SWEDAC ackrediterad miljökontrollant (ackrediteringsnummer 1639) enligt EMAS. Vattenfall Värme Uppsala har miljöledningssystem enligt ISO 141. Intertek har granskat miljödelarna i redovisningen och funnit att de är korrekta och tillräckligt detaljerade för att uppfylla kraven i EMAS. EMAS-registreringsnummer SE-224. Registreringen omfattar anläggningarna i Uppsala: Kraftvärmeverket, Avfallsförbränningen, Bolandsverket, Gasturbinen, Husbyborgsverket, Stallängsverket, kylanläggningarna i Ultuna och Ångström, distributionsnätet i Uppsala samt anläggningarna i Knivsta och Storvreta med tillhörande distributionsnät. 2 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 14

14 ett varmt år med låga utsläpp Året blev som bekant ett varmt år med lågt behov av värme. Varma år blir elproduktionen lägre eftersom el och värme produceras samtidigt i vår kraftvärmeprocess. Det varma året och många nyanslutningar gjorde dock att våra kylaleveranser ökade med procent. Vi gläds åt låga utsläpp för året, både för klimatpåverkande koldioxid och för försurande ämnen som kväveoxider och svavel. Även kundernas val gör skillnad, försäljningen av produkterna Koldioxidneutral Värme och Kyla minskade utsläppen med 11 ton koldioxid. Nya märkesbyggnader som kunder Det är alltid roligt när samarbete leder till bra lösningar, som till exempel Skandionkliniken i Uppsala som invigdes i december 14. Där finns Nordens första klinik för protonterapi som behandlar cancer effektivare och skonsammare än traditionell strålning. Det är ett nationellt projekt som drivs gemensamt av Sveriges sju landsting med universitetssjukhus. Tillsammans med Akademiska Hus har vi konstruerat en anläggning för värmeåtervinning som ska återvinna energin från protonbehandlingen. En annan märkesbyggnad som förses med fjärrvärme och fjärrkyla är Uppsala universitets Segerstedthuset. Det första spadtaget för denna nya byggnad för universitetets ledning och förvaltning togs i oktober 14. Säker arbetsplats och ständiga förbättringar För 14 har vi inte haft någon olycka som gett sjukskrivning, vare sig för egen personal eller entreprenörer. Säkerhet är en viktig fråga och arbetet måste utvecklas hela tiden. Under året har vi fortsatt att arbeta med ett projekt för säker avställning av maskinutrustning, en nyckelfråga för denna typ av verksamhet. Vi har gjort ett flertal investeringar för att ständigt förbättra våra anläggningar när det gäller säkerhet, effektivitet, miljöprestanda och tillgänglighet. Som exempel på större åtgärder under året kan nämnas nya elfilter för avfallsförbränningen och nytt styrsystem för rökgaskondenseringen. Vi har också investerat i nya effektiva kompressorer för tryckluft, vilket tillsammans med sänkning av trycket i systemet och lagning av läckor har gett en halverad elförbrukning för tryckluft. I syfte att öka leveranssäkerheten och för att minska våra värmeförluster har vi också gjort kraftiga satsningar för att reinvestera i det befintliga nätet. Den ökade efterfrågan på fjärrkyla gör att vi har arbetat intensivt i ett projekt som engagerat tvärs över olika grupper inom företaget. Vi ska finna de bästa lösningarna för kyla för framtiden men också ta hand om befintliga kunder, till exempel skedde en genomgång alla undercentraler för att hitta förbättringar. För både fjärrkyla och fjärrvärme leder förbättringar som genomförs någonstans i systemet, till att alla led gynnas. Nu går vi vidare För att möta Uppsala stads behov av ny kapacitet och utveckling mot mer hållbara energilösningar planerar Vattenfall för två avgörande stora lokala satsningar: Den 4 år gamla torveldade anläggningen ska fasas ut till förmån för ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk som kan leverera både el och värme. En hetvattenpanna byggs om för att kunna eldas med biobränsle istället för torv. Genom att Vattenfall bygger bort torven kommer klimatpåverkan att minska kraftigt och koldioxidutsläppen från anläggningen som helhet kommer att mer än halveras. Avfallsförbränningen kommer att fortsätta i nuvarande form med ständiga förbättringar. Den största delen av det brännbara avfallet kommer från Uppland och Mälardalen men vi tar också emot en ökande andel sorterat brännbart hushållsavfall från Storbritannien, Finland, Irland och Norge. Det kan tyckas konstigt att importera avfall från andra länder, men den större delen av avfallet är förnybart och allt blir energiåtervunnet efter att materialet gjort nytta i samhället. Avfallet ersätter andra bränslen hos oss och det blir en stor förbättring för miljön i Europa då avfallet inte läggs på deponi/soptipp. Europa håller på att minska deponeringen av avfall men fortfarande hamnar hälften av hushållsavfallet där. I Sverige har vi kunnat genomföra minskningen snabbare, det är nu mindre än en procent av hushållsavfallet som deponeras. Detta kunde ske tack vare en fungerande infrastruktur med avfallsförbränning och fjärrvärmenät. Tillgångar som är väl värda att vårda och utveckla. Adrian Berg von Linde Chef marknad och distribution Värme Norden Johan Siilakka Anläggningschef Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 14 Vattenfall Värme Uppsala 3

Våra produkter Fjärrvärme är vår största produkt Fjärrvärmen sprids till hushåll och lokaler genom att hett vatten transporteras i väl isolerade rör under högt tryck och leds till en fjärrvärme central i varje fastighet. I fjärrvärmecentralen finns värmeväxlare som utnyttjar det heta vattnet för att värma upp husets element och varmvattnet till kranarna. Det avkylda fjärrvärmevattnet leds tillbaka till fjärrvärmeverket för att åter värmas upp och pumpas ut i fjärrvärme systemet igen. Fjärrvärme är flexibelt eftersom flera olika bränslen kan användas. Genom att använda avfallsbränslen tillvaratar man resurser som annars skulle gå förlorade. Fjärrvärme är leveranssäkert och frigör utrymme i bostaden. Kunden får en låg underhållskostnad och kan få snabb hjälp när så behövs. Uppvärmt fjärrvärmevatten från värmeverket 75 1 C. Avkylt fjärrvärmevatten 4 6 C går tillbaka till värmeverket för att värmas upp på nytt. Kallvatten från vattenverket. Fastighetens värmeväxlare I värmeväxlaren överförs fjärrvärmen till husets värmesystem. De två vattensystemen är helt skilda från varandra. Fastighetens värmesystem I fastighetens slutna värmesystem pumpas vattnet runt. Det värms i värmeväxlaren av fjärrvärmevattnet. Värmeväxlare Varmvatten. Element Fjärrvärmevattnet värmer upp kran- och duschvattnet. Fjärrkyla Fjärrkyla bygger på samma princip som fjärrvärmen men med kallt vatten och ersätter ett stort antal lokala kylanläggningar. Miljöfördelarna är många. Framför allt minskar elförbrukningen och läckage av köldmedia till atmosfären. Dessutom slipper man bullret från lokala maskiner. På sommaren har vi ledig kapacitet på avfallsförbränningen eftersom Uppsalas värmebehov minskar. Då kan vi använda den befintliga anläggningen för att producera fjärrkyla. För kunder som inte har tillgång till vårt fjärrkylanät kan vi erbjuda lokala lösningar. Kyla kan till exempel produceras med hjälp av fjärrvärme i en så kallad absorptionskylmaskin. Ånga I Uppsala har vi även ett separat nät för ånga till industrier. Ångan används till exempel i processer för att framkalla kemiska reaktioner och för sterilisering. El Vi producerar fjärrvärme och el samtidigt med hög verkningsgrad, vilket är ett exempel på bra resursutnyttjande. Vår producerade el säljs inte direkt till slutkund, utan ingår som en del i Vattenfalls totala elproduktion. Förbränningstjänst Det brännbara avfallet som inte längre kan återanvändas eller materialåtervinnas får av miljöskäl inte gå till soptipp utan ska gå till avfallsförbränning. Avfallet tas om hand och energin i det blir till fjärrvärme, el, fjärrkyla och ånga. Vi kan även ta emot specialavfall t.ex. sekretesshandlingar i form av papper och DVD-skivor etc. samt riskavfall som exempelvis avfall från sjukhus. 4 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 14

Utsläpp till luft från anläggningarna i Uppsala Utsläpp av koldioxid 1 ton 8 7 6 5 4 3 1 198 1985 Fossilt + torv Mindre olja, ombyggnad kraftvärmeverket 199 Kraftvärmeverket på kol 1995 Kraftvärmeverket på torv Fossilt (olja + plast) 5 Utsläpp av kvävedioxider och svaveldioxid ton 1 6 1 4 1 1 8 6 4 Lite torv p.g.a varm vinter Mindre torv p.g.a. mer avfall 1 Lite torv p.g.a. renovering kraftvärmeverket Trendlinje 15 Ökad träinblandning Nytt biobränsleeldat verk 25 3 3 Planerad utveckling Klimatpåverkande koldioxid Under 14 minskade våra koldioxidutsläpp jämfört med 13, delvis på grund av att det var ett varmt år som inte krävde så mycket torv som bränsle för kalla dagar. I diagrammet här intill kan man se att torven brukar användas mest på vintern. Den prickade linjen i diagrammet visar vår långsiktiga plan för att nå koldioxidneutral produktion 3. Åtgärderna består huvudsakligen av ökad träinblandning fram till dess att ett nytt kraftvärmeverk driftsätts senast och ersätter vår torveldade kraftvärmeverkspanna. Bränslet till det nya kraftvärmeverket baseras på förnybara bränslen som träflis och så kallad grot (grenar och toppar från skogsavverkning). Vi kommer även att genomföra ett bränslebyte för vår hetvattenpanna, från torv till trä. Vi erbjuder våra kunder möjligheten att medverka till minskade koldioxidutsläpp, utöver den budgeterade minskningen, genom att välja vår produkt Koldioxidneutral Värme och/eller Koldioxidneutral Kyla. Försäljningen av dessa produkter minskade utsläppen av koldioxid med nästan 11 ton under 14, jämfört med om ingen kund hade valt detta erbjudande. Du kan läsa mer om produkterna på sidan 6 och på vår hemsida. Försurande ämnen Kväveoxider och svaveldioxid har störst påverkan av våra försurande utsläpp och under 14 nådde vi all-time-low vilket vi är stolta över. Kvävedioxider Utsläpp av stoft ton 8 7 6 5 4 199 1992 1994 1996 1998 Svaveldioxid 2 4 6 8 1 12 14 Stoft Stoftutsläppen 14 samma låga nivå som de senaste åren. Historiskt sett har minskningen från 5 och framåt berott på minskad torveldning och ökad avfallsförbränning. Avfallsförbränningen har den mest omfattande rökgasreningen av alla våra produktionsanläggningar. Avfall är det bränsle som innehåller mest tungmetaller. Det är därför viktigt med bra prestanda för denna rökgasrening och anläggningen har god marginal till gällande miljövillkor, se sidan 16. 3 1 199 1992 1994 1996 1998 2 4 6 8 1 12 14 Säkerhet, hälsa och miljö 14 Vattenfall Värme Uppsala 5

Verksamheten 1 i Uppsala 1 8 6 4 Tillförd energi 8 57 % Avfall (1 63 GWh) 22 % Torv (411 GWh) 7 % Trä (123 GWh) 2 % Olja (42 GWh) 5 % Spillvärme (63 GWh) 7 % El (142 GWh) Verkningsgrad: 93 % Produktion 87 % Distribution Total verkningsgrad 81 % 6 4 Levererad energi Fjärrvärme (1 266 GWh) Processånga (92 GWh) El (netto, 62 GWh) Fjärrkyla (4 GWh) Det har även levererats 15 GWh kyla i så kallade ö-lösningar, dvs fristående från fjärrkylanätet. I år redovisar vi utsläppen av koldioxid enligt två olika system, dels som tidigare år enligt utsläppshandelssystemet ETS, dels enligt Värmemarknadskommittén, VMK. Den senare redovisningen presenteras mer utförligt på Svensk Fjärrvärme hemsida, www.svenskfjarrvarme.se. Dessa data omfattar förutom koldioxidutsläpp från anläggningen, även schabloner för utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas, omräknat till koldioxidekvivalenter. Det har även lagts till en emissionsfaktor för den el som köps in till anläggningen. Utsläppen fördelas också mellan producerad fjärrvärme respektive el med den så kallade alternativproduktionsmetoden. I korthet innebär det att mer utsläpp belastar elen jämfört med den samtidigt producerade värmen, eftersom alternativt framställningssätt för elproduktionen skulle kräva mer bränsle. Svensk Fjärrvärme använder högre schabloner för torv än de vi använder, som är kontrollerade i systemet för utsläppshandel. Andelen förnybart i bränslemixen för fjärrvärmen är 69 % med torv räknat som (långsamt) förnybart. Om torven inte räknas med blir det 49 %. Avfall räknas här som förnybart till 6 % energimässigt sett, resterande är då icke förnybart, det vill säga plast med fossilt ursprung. Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh 14 13 12 11 CO2 enligt ETS 197 226 6 223 CO2 enligt VMK 181 235 216 254 NO,9,1,12,15 SO2,17,21,14,22 För redovisade utsläpp har avräknats de avfallsproducerade fjärrvärme- och fjärrkylavolymer som omfattas av kundspecifika avtal (Koldioxidneutral Värme respektive Kyla). Vi ingår i utsläppshandeln för koldioxid Våra anläggningar omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid. För Sveriges del ingår avfallsförbränningsanläggningar i den handelsperiod som började 13. Vi erbjuder även Koldioxidneutral Värme och Kyla Vi erbjuder större kunder koldioxidkompenserad fjärrvärme och -kyla från vår avfallsförbränning i Uppsala. Det är fjärrvärme och -kyla som är koldioxidneutral eftersom vi kompenserar för den del av avfallet som inte är förnybar, det vill säga den fossilbaserade plasten i avfallet. Detta gör vi genom att öka mängden biobränsle i vår totala bränslemix, utöver den redan inplanerade mängden*. Som grundplanering ökar vi andelen biobränsle varje år och försäljningen av Koldioxidneutral Värme och Kyla innebär att andelen biobränsle ökar ytterligare. Väljer kunderna Koldioxidneutral Värme och/eller Kyla kan de alltså tillsammans med oss minska koldioxidutsläppen ännu snabbare i Uppsala, än den plan som redan finns, se sidan 5. * Kompensationen är avgränsad till de direkta koldioxidutsläppen i vår fjärrvärmeproduktion. 6 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 14

Bränslemix i Uppsala Bränsletillförsel samt värme- och elproduktion i Uppsala GWh 25 15 25 Värmeproduktion Olja Kol Torv 1 El 15 Olja Kol Trä Torv Värmeproduktion 5 1 Avfall 5 El Spillvärme Avfall Spillvärme Trä Elproduktion Elproduktion 198 1981 1982 1983 198 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1981 1993 1982 1994 1983 1995 1984 1996 1985 1997 1986 1998 1987 1999 1988 1989 1 2 199 3 1991 4 1992 5 1993 6 7 8 1994 29 1995 1 11 12 13 14 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Bränsletillförsel Vår blandning av bränslen har förändrats genom åren. I början av 198-talet var vi helt beroende av olja. Sedan dess har oljan aktivt ersatts med framför allt avfall och torv. I den framtida bilden kommer torven att ersättas av trä senast. Produktionen i Uppsala GWh/månad 3 25 Uppsalas värmebehov styr produktionen Det är stor skillnad på Uppsalas värmebehov under sommar och vinter och vi anpassar vår produktion i enlighet med detta. Stapeldiagrammet visar användningen av olika anläggningar under ett normalt år. Avfallsförbränningen värmer Uppsala under hela året, men under vintern behövs även kraftvärmeverket. 15 1 5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Avfallsförbränning Kraftvärmeverk, torv/trä Hetvattenpanna, torv/trä Oljepannor Sep Okt Värmepump Nov Dec Säkerhet, hälsa och miljö 14 Vattenfall Värme Uppsala 7

Anläggningarna i Uppsala Distributionsnätet Ackumulatorer Fjärrvärme och fjärrkyla distribueras till fastigheternas egna värme- och kylsystem i form av varmt respektive kallt vatten, som cirkulerar i slutna rörsystem. Vårt fjärrvärmenät är 46 km och fjärrkylanätet är 14 km. Vi har också ett nät för ånga, som är 7 km. För att kunna möta svängningar i behovet av fjärrvärme finns en hetvattenackumulator inne på produktionsområdet i Boländerna som rymmer 3 m3 vilket ger energimängden 1 MWh och effekten 1 MW kan levereras ut på fjärrvärmenätet. Även för fjärrkylanätet finns det en ackumulator, den står vid Stalllängsverket och syns tydligt från Kungsängsleden. Den rymmer 3 m3, 3 MWh och kan leverera 1 MW. Kraftvärmeverket Produkter: Fjärrvärme och el. Kapacitet och bränsle: 235 MW värme och 1 MW el med 8 ton torv/träbriketter per timme. Olja och kol används som reservbränsle. Rökgasrening: Svavel kalktillsats i eldstad och i ett fuktigt steg, före textilfilter. Kväveoxider urea- och ammoniakinsprutning samt katalysator. Stoft elektrofilter och textilfilter. Bolandsverket Produkter: Fjärrvärme och ånga. Kapacitet och bränsle: Torveldad hetvattenpanna (HVC) 1 MW, elpanna 1 och 5 MW (ångreserv), oljepannor 4 x75 MW (reserv). Rökgasrening HVC: Svavel kalktillsats i eldstad. Kväveoxider ureainsprutning. Stoft elektrofilter och textilfilter. Avfallsförbränningen Produkter: Fjärrvärme, el, ånga och fjärrkyla. Kapacitet och bränsle: Totalt 17 MW värme + 1 MW el + 11 MW kyla med 55 ton avfall per timme. Rökgasrening: Kväveoxider urea- och ammoniakinsprutning samt katalysator. Stoft elektrofilter och textilfilter. Svavel- och saltsyrarening rökgasskrubber/kondensering med energiutvinning och textilfilter med kalktillsats. Organiska ämnen textilfilter med aktivt kol. Rening av rökgaskondensat genom kalk tillsats och komplexbildare för tungmetaller, därefter fällningssteg samt sandfilter och kolfilter. Husbyborgsverket Spetslast och produktionsreserv. Produkt: Fjärrvärme. Kapacitet och bränsle: Oljeeldade hetvattenpannor 3 x5 MW. Stallängsverket Produkter: Kapacitet: Kylanläggning Ultuna Produkt: Kapacitet: Värmepumpanläggning lokaliserad vid Uppsalas reningsverk. Fjärrvärme och fjärrkyla. 3 x15 MW värme och 3x 8 MW kyla från el och spillvärme. Lokaliserad på Campus Ultuna. Fjärrkyla. Fjärrvärmedriven absorptionskyla 1,5 MW, kyltorn 1 MW, kompressorkylmaskiner 1,3 MW. Gasturbinen Beredskap för elproduktion. Produkt: El för start av kraftvärmeverket vid elavbrott. Kapacitet och bränsle: 16 MW el, lättolja. Rökgasrening: Tillsatsämne i oljan ger mindre stoftbildning genom mer fullständig förbränning. Kylanläggning Ångström Produkt: Kapacitet: Lokaliserad vid Ångströmlaboratoriet. Fjärrkyla. Fjärrvärmedriven absorptionskyla 2,5 MW, kyltorn 2,7 MW, kompressorkylmaskiner 8 MW. 8 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 14

Knivsta nästan helt koldioxidneutral värme 1 8 6 4 I Knivsta, söder om Uppsala levererar vi fjärrvärme från biobränsle genom vårt värmeverk och fjärrvärmedistributionsnät. Värmeverket har två biobränsleeldade pannor, på 8 respektive 15 MW och oljepannor för reserv- och spetslast. Bränslet som används är flis, bark och grot (grenar och toppar) från skogsindustrin, bland annat från flera lokala leverantörer. Hela 96 procent av bränslet till anläggningen är biobränsle, vilket gör att fjärrvärmen i Knivsta i stort sett är koldioxidneutral. Knivsta har haft fjärrvärme sedan 1976 och vi har cirka 7 kunder här. Kunderna är både stora som skolor och flerbostadshus, samt små, som villor. Tillförd energi 1 96% Biobränsle (64,3 GWh) 1 % Olja (,8 GWh) 3 % El till pumpar och fläktar etc (2, GWh) 8 6 4 1 Levererad energi Fjärrvärme (44,1 GWh) 8 6 Verkningsgrad: 81,1 % Produktion 8,5 % Distribution Värmeförluster uppstår både under produktion och vid distribution. Mindre fjärrvärmenät och nät med många villakunder får lägre verkningsgrad än större distributionsledningar. 4 Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh Anläggningen i Knivsta Fastbränslepannor Produkt: Kapacitet och bränsle: Rökgasrening: Oljepannor Produkt: Kapacitet och bränsle: 14 13 12 11 CO2 enligt ETS 5 15 7 12 CO2 enligt VMK 18 NO,34,37,42,41 SO2,26,26,26,1 I år redovisar vi utsläppen av koldioxid enligt två olika system, dels som tidigare år enligt utsläppshandelssystemet ETS, dels enligt Värmemarknadskommittén, VMK. Den senare redovisningen presenteras mer utförligt på Svensk Fjärrvärme hemsida, www.svenskfjarrvarme.se. Dessa data omfattar förutom koldioxidutsläpp från anläggningen, även schabloner för utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas, omräknat till koldioxidekvivalenter. Det har även lagts till en emissionsfaktor för den el som köps in till anläggningen. Fjärrvärme 8 +15 MW träflis, grot och bark Stoft elfilter Spetslast och produktionsreserv Fjärrvärme 14 MW lättolja Säkerhet, hälsa och miljö 14 Vattenfall Värme Uppsala 9

Verksamheten i Storvreta ingen olja under 14 I Storvreta norr om Uppsala levererade vi värme enbart från trä som bränsle under 14, ingen olja behövdes. Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh 14 13 12 11 CO2 enligt ETS 12 13 16 CO2 enligt VMK 9 NO,7,7,7,7 SO2 <,3 <,3,4,5 1 8 6 4 Värmeverket har två pannor som eldas med biobränsle, på 2 MW vardera och en oljepanna i Ärentunaskolan för reserv- och spetslast. Bränslet som används är träpellets med lättolja som reserv och spetslast. Ett stort vattenfyllt bergrum används som värmelager och kan leverera 8 MW. Tillförd energi 1 99 % Biobränsle (21 GWh) % Olja 8 1 % El till pumpar och fläktar etc, (,2 GWh) 6 4 Levererad energi Fjärrvärme (13,6 GWh) Verkningsgrad: 85 % Produktion inkl. bergrumslager 75 % Distribution I år redovisar vi utsläppen av koldioxid enligt två olika system, dels som tidigare år enligt utsläppshandelssystemet ETS, dels enligt Värmemarknadskommittén, VMK. Den senare redovisningen presenteras mer utförligt på Svensk Fjärrvärme hemsida, www.svenskfjarrvarme.se. Dessa data omfattar förutom koldioxidutsläpp från anläggningen, även schabloner för utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas, omräknat till koldioxidekvivalenter. Det har även lagts till en emissionsfaktor för den el som köps in till anläggningen. Anläggningarna i Storvreta Fastbränslepannor Produkt: Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 2 x2 MW träpellets Rökgasrening: Stoft cyklon Bergrum Kapacitet: Stort bergrum för lagring av varmvatten 2 x4 MW lagervolym 1 m3 (kan lagra 5 GWh värme) Ärentunaskolan Spetslast och produktionsreserv Produkt: Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 4 MW lättolja 1 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 14

Bränslen och aska Bränslen i Uppsala Avfallet utgörs till hälften av hushållsavfall och till hälften av industriavfall. Huvudsakligen kommer avfallet från Uppland, Södermanland och Västmanland, men cirka 17 procent importeras från Storbritannien, Irland, Norge och Åland. Torven kommer i form av briketter från Härjedalen och Vitryssland. Torvbränslet blandas med träpellets och träbriketter. Kol och olja utgör reservbränslen vid eventuella leveransproblem av ordinarie bränslen och vid otillgänglighet i ordinarie anläggningar. Olja kan även behövas som topplast under de allra kallaste vinterdagarna. Det är skillnad på aska och aska Askor från avfallsförbränning Från avfallsförbränningen kommer två olika typer av aska samt ett vattenreningsslam. Den ena typen av aska är bottenaska från pannorna, även kallad slagg. Metallerna i slaggen sorteras ut och skickas till återvinning. Resten delas upp i två olika grovlekar. Finfraktionen används som tätskikt och grovfraktionen som dräneringsskikt för sluttäckning av deponier. Den andra typen av aska är flygaska från rökgasreningen. Den askan innehåller det som avskiljts från rökgaserna och lämpar sig inte till vägar etc. Den hanteras istället på deponi för farligt avfall eller behandlas på Langöya i Norge där den används för att neutralisera annat farligt avfall, till exempel syror, vilket ger en form av återvinning. Rökgaserna renas också i våta reningssteg. Vattnet från dessa reningssteg tas om hand i en vattenreningsprocess där bland annat en organisk sulfid tillsätts, som binder tungmetaller. Föroreningarna fälls ut som ett slam som går till deponi för farligt avfall. Det innebär att de tungmetaller som kommer in till anläggningen via avfallet förs ut ur samhällets kretslopp. För att mängden tungmetaller i avfallet ska minska måste produkter framställas utan dessa tillsatser eller så måste de som använder till exempel batterier och lågenergilampor noga sortera ut dem, så att de inte kommer med det brännbara avfallet. Askor från torvförbränning Från torven får vi aska som lämpar sig väl för konstruk - tion av vägar och andra ytor. Vi har skogsvägar i Uppsala och ett motionsspår i Storvreta där torvaska använts som konstruktionsmaterial. Även uppfartsrampen i Librobäcks återvinningsstation är uppbyggd med torvaska. Det finns även projekt där torvaskan ersätter cement och då sparas ett kilo koldioxidutsläpp per kilo ersatt cement. Att torvaskan kan komma till nytta på det här sättet beror bland annat på att kalk tillsätts vid förbränningen för att binda svavel. Kalkinnehållet i askan gör den hård, men samtidigt lätt. Säkerhet, hälsa och miljö 14 Vattenfall Värme Uppsala 11

Hushållsavfall i Sverige 1975 13* Totala mängder (tusen ton) 3 25 15 1 5 1975 198 1985 199 1995 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 19 19 19 19 19 19 19 nergiutvinning Materialåtervinning Biologisk behandling Deponering e.se Behandlad mängd hushållsavfall Förbränning med energiutvinning Materialåtervinning Biologisk behandling Deponering * www.avfallsverige.se Fjärrvärme i Sverige Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms med fjärrvärme. Fjärrvärme finns i 27 av Sveriges 29 kommuner och svarar för hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler, cirka 5 TWh per år. Fjärrvärme är den viktigaste förklaringen till att Sverige lyckats reducera utsläppen av växthusgaser. Fjärrvärmevolymen har fördubblats i Sverige sedan 1982 och under samma tid har oljan i fjärrvärmesystemet ersatts av trä, torv och avfall. Uppsalas förändrade bränsleanvändning framgår på sidan 7. Mer information om fjärrvärme: www.svenskfjarrvarme.se Avfall som bränsle Diagrammet ovan från Avfall Sverige visar hur hanteringen av hushållsavfall utvecklats genom åren. Den totala mängden hushållsavfall är 4,4 miljoner ton eller ca 46 kg per person och år. Utökad materialåtervinning, biologisk behandling och avfallsförbränning med energiutvinning, har gjort det möjligt att minska mängden avfall till deponier (soptippar),7 procent år 13. Mer information om svensk avfallshantering: www.avfallsverige.se Torv som bränsle En fjärdedel av Sveriges landareal består av torv (myrar och mossar). Torv används både som jordförbättring och som bränsle. Den årliga skörden är mindre än 25 procent av den årliga tillväxten i Sverige. Mellan,1,2 procent av torvmarkerna bryts. Internationella klimatpanelen (IPPC) definierar torv som en egen kategori, vare sig fossil som olja och kol, eller biobränsle som trä. Torv ingår i det europeiska systemet för handel med koldioxid, men är i Sverige godkänt för gröna elcertifikat och belastas inte heller med koldioxid skatt. Till dess att en gemensam syn finns på torvens klimateffekter, redovisar vi koldioxidutsläppen både med och utan bidrag från torv, se sidan 5. Mer information om torv: www.torvproducenterna.se 12 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 14

Vi arbetar för ökad 6 säkerhet och hälsa 4 7 6 5 4 3 "Vi strävar efter att alla våra interna och externa medarbetare ska arbeta i en säker, hälsosam och motiverande miljö. Vårt långsiktiga mål är noll skador och ingen arbetsrelaterad ohälsa." Säkerhet är ett av våra kärnvärden, läs hela vår arbetsmiljöpolicy i Vattenfalls uppförandekod som finns på www.vattenfall.se. Vattenfall har också en uppförandekod för leverantörer som finns på vår hemsida. Vi arbetar målmedvetet för att minska risker med arbeten på hög höjd, med rörliga maskindelar, el och ånga samt för att förebygga bränder och explosioner. Eftersom en del av vår verksamhet bedrivs i trafikerad miljö jobbar vi också aktivt för att minska riskerna genom till exempel trafikavstängningar och varselkläder. Under flera år har vi varit förskonade från allvarligare olyckor (dödsfall eller svåra men) och den trenden fortsatte glädjande nog även under 14. Inga olyckor orsakade sjukskrivningsdagar. För att identifiera risker och kunna vidta förebyggande åtgärder använder vi oss bland annat av tillbudsrapportering, som är information om nästanolyckor. Det sker betydligt fler tillbud än olyckor, vilket ger möjlighet att vidta förebyggande åtgärder och därmed förhindra framtida olyckor. Förutom tillbudsrapporter har vi andra viktiga verktyg för att identifiera risker, till exempel riskbedömningar, arbetsmiljöronder och interna revisioner. Under 14 har vi fortsatt med projektet Säkra stopp som 1 har som mål att stärka säkerhetskulturen och förebygga olyckor vid underhållsarbeten. Antal 7 6 5 4 3 1 7 8 9 1 11 Antal rapporterade ohälsa/olyckor och tillbud i Uppsala olyckor tillbud 7 8 9 1 11 12 13 14 Det är viktigt att det kommer in många tillbudsrapporter om nästan-olyckor för att vi ska kunna förebygga verkliga olyckor. Statistiken omfattar olyckor med och utan sjukfrånvaro för anställda och entreprenörer. Säkerhet, hälsa och miljö 14 Vattenfall Värme Uppsala 13

Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan För att minska vår miljöpåverkan arbetar vi med det som vi har identifierat som våra betydande miljöaspekter. * Kärnindikatorer för vår miljöpåverkan anges dels som total förbrukning och dels som förbrukning per levererad kwh. Klimatpåverkan Utsläpp av koldioxid, se diagram sidan 5 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 6. Uppsala har även utsläpp av andra växthusgaser. Lustgasutsläppen (N2O) uppgår till cirka 12 ton per år vilket med omräkningsfaktorn 29 ger ett bidrag på mindre än 1 procent jämfört med koldioxidutsläppen. Vi använder även köldmedia R134a som normalt bidrar med mindre än 1 procent jämfört med koldioxidutsläppen trots den stora omräkningsfaktorn 143. Försurande utsläpp Utsläpp av försurande ämnen som kväveoxider och svaveldioxid, se diagram sidan 5 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 6. Kvävedioxidutsläppen sammantaget för Uppsalaanläggningarna ligger under Sverigemedel i kväveoxidavgiftssystemet. Mer om kväveoxidavgiften finns på naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se Energieffektivitet Total energiomsättning Vår totala energiomsättning finns på sidorna 6, 9 och 1. Där visas verkningsgraden från bränsle till leverans hos kund. Vi arbetar systematiskt för ökad energieffektivitet, till exempel ger ny isolering av ackumulatortanken stora värmebesparingar. Intern elförbrukning I Uppsala använder vi 75,6 GWh el (45 kwh/producerad MWh) per år till pumpar, fläktar och annan utrustning, vilket är lägre än förra året och fortsätter trenden med en lägre elförbrukning. Elförbrukningen till tryckluft har halverats tack vare nya effektiva kompressorer, sänkt tryck i systemet och tätning av läckor. Mål finns för att minska den interna elförbrukningen, se sidan 17. För Knivsta användes 2, GWh el (36 kwh/producerad MWh), och för Storvreta användes,19 GWh (1 kwh/mwh) vilket är jämförbara siffror med förra året. Elförbrukning Värme Uppsala (kwh/producerad MWh) 55 5 45 4 35 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Elförbrukningen är lägre än tidigare år, med undantag av kallt år som 1 då elförbrukningen blir lägre per producerad MWh eftersom tomgångsförbrukningen då fördelas på en stor produktionsvolym. Kundens energianvändning påverkar också miljön Våra kunders energianvändning påverkar sam hällets resursanvändning och mängden utsläpp. Nedan följer exempel på hur vi bidrar till god energihushållning hos kunden: - Gratis energistatistik via www.vattenfall.se/ mina-sidor för alla våra kunder ger möjlighet att se trender och förändringar. - Flödestaxa gynnar större kunder om deras fjärrvärme centraler är effektivare än genomsnittet. - Förändring av taxan i en effektdel och en energidel kommer att gynna effektminskning. Då minskar värmebehovet även under de kallaste vinterdagarna då olja kan behövas som spetslast. - Vi rekommenderar olika typer av energioptimering anpassade till kundens situation. Vi har kunskap, kompetens och erfarenhet att erbjuda till exempel service och värmeväxlarbyten, för att hjälpa kunderna att uppnå en hög effektivitet i sina värmesystem. * Kontakta oss gärna för mer information om vår bedömning. Kontaktuppgifter finns på sista sidan. 14 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 14

Resurseffektivitet Vår bränsleanvändning i Uppsala har avfall som bas, vilket är en spillresurs och därmed resurseffektivt att använda istället för andra bränslen. Hela vår bränsleanvändning framgår av sidan 6. Användning av ändliga resurser kol och olja Kol används nu endast som reservbränsle och olja vid mycket kall väderlek samt vid driftstörningar. Andelen olja i vår bränslemix var 2 procent i Uppsala, 1 procent i Knivsta och procent i Storvreta. Vatten För Uppsalaanläggningen använde vi 491 m3 vatten under 14 (29 liter per levererad MWh), vilket är mindre än för 13. För Knivsta använde vi 3 8 m3 vatten (7 liter/mwh) vilket var mindre än 13. För Storvreta använde vi 1 9 m3 (1 liter/ MWh) vilket också var mindre än för 13. Avfall Metallskrot sorteras ut från slaggen från avfallsförbränningen och återvinns. Torvaskan återanvänds för vägbyggen. Flygaska och slam från avfallsförbränning Årligen uppkommer cirka 1 ton flygaska och slam från avfallsförbränningen. Det är cirka 5 kg per levererad MWh, vilket inte förändras över åren. Metallinnehållet i avfallet styr metallmängderna i askan från avfallsförbränningen. Kvicksilverhalterna har minskat betydligt i avfallet under 199-talet. För kadmium och bly ligger nivåerna som förut, utan att minska. Slammet som avskiljs vid avfallsförbränningens vattenrening behandlas med en organisk sulfit, som binder metaller som kvicksilver och kadmium. Slammet och flygaskan räknas som farligt avfall och behandlas enligt gällande regler, vilket gör att urlakningen blir ytterst liten. God förbränning minskar halten av organiska ämnen i flygaska och slam. Biologisk mångfald Bränsleleverantörerna kan påverka miljön och arbetsmiljön i olika länder. Oljeutvinning ger miljöpåverkan och vid oljetransporterna finns risk för oljeutsläpp. Vid brytning av torv är både miljö och arbetsmiljö viktiga. Vi har besökt både vår svenska och vår vitryska leverantör för att försäkra oss om att förhållandena är tillräckligt bra. Vi följer även utvecklingen kring hållbarhetskriterier för biobränsle. Risk för miljöolyckor Förebyggande arbete mot olyckor som oljeutsläpp och bränder är en viktig del av vårt arbete. Detta sker till exempel genom underhåll, ronderingar, riskanalyser och avvikelserapporter. Inga större olyckor inträffade under 14. Risk för störningar i närmiljön Vi förebygger störningar i närmiljön, som damm från torv och aska, genom att hantera bränslen och askor inomhus i största möjliga utsträckning. Störningar kan också uppstå genom lukt från avfallsbränslet. Där förebygger vi genom ett aktivt arbete med leveransplanering, avfallskontroller och styrning av luftflöden vid avfallsmottagningen. Under 14 inkom ett klagomål på lukt från vår verksamhet i Boländerna. Orsaken var brandskadad och fuktig torv som gav en sur doft under en period när den maldes inför förbränning. "En viktig del av Vattenfalls vision är att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion." Läs vår miljöpolicy på corporate.vattenfall.se/hallbarhet/ miljofragor-och-vattenfalls-verksamhet Säkerhet, hälsa och miljö 14 Vattenfall Värme Uppsala 15

Utsläpp och miljövillkor Nedan presenteras ett urval av ämnen och villkor som är av intresse ur miljösynpunkt. Utsläpp till luft från avfallsförbränningen Utsläppsvillkor Resultat 14 Årsmedelvärde Stoft, mg/m3, som dygnsmedelvärde, mäts kontinuerligt 1 Inga dygn över 1,18 Kvicksilver, µg/m3, mäts två gånger per år 25,1,1 Dioxiner, ng/m3, mäts två gånger per år,1 <,2 Vissa värden under detektionsgränsen Totalt organiskt kol, mg/m3, som dygns medelvärde, mäts kontinuerligt 1 Inga dygn över 1,62 Stoft är intressant ur miljösynpunkt eftersom det kan bära på både tungmetaller och kolväten (oförbränt). Det är därför viktigt att hålla nere stoftutsläppen. Kvicksilver är däremot en tungmetall som huvudsakligen inte är stoftburen och redovisas därför separat. Förklaring mg milligram tusendels gram µg mikrogram miljondels gram ng nanogram miljarddels gram Utsläpp till vatten från avfallsförbränningen Utsläppsvillkor Resultat 14 Kvicksilver, kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning Bly, kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning Kadmium, kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning Dioxiner, ng/l, mäts två gånger per år, riktvärde,5 <,3 12,5 2,,75,27,1 <,5 Vissa värden under detektionsgränsen Vissa värden under detektionsgränsen Under året har ett begränsat antal driftstörningar inträffat och dessa meddelas till tillsynsmyndigheten. Åtgärder har vidtagits för att minska risken för nya driftstörningar, bl. a. har stödoljebrännare installerats och optimering har skett av inmatarfunktionen. En fullständig redovisning av utsläpp och miljövillkor finns i vår miljörapport till myndigheterna, som kan beställas från Vattenfall Värme Uppsala. 16 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 14

Det gröna bostadsbolaget Uppsalahem är Uppsalas ledande bostadsbolag och de har som mål att inom energi- och miljöområdet göra Uppsala till en grönare stad. Som Uppsalas grönaste bostadsbolag vill vi verka för en bra miljö på många olika sätt. Ett viktigt val för oss är fjärrvärme från Vattenfall. Det beror dels på att Vattenfall har konkreta planer för att minska sina CO2 utsläpp, dels för att man erbjuder en CO2 neutral fjärrvärmeprodukt redan nu som vi valt att köpa till alla våra nyproducerade bostäder, säger Fredrik Holm, Chef Affärs- och verksamhetsutveckling. En annan viktig aspekt för Uppsalahem är fjärrvärmens höga leveranssäkerhet så vi kan tillhandahålla värme och varmvatten dygnet runt, året runt, utan avbrott till våra 3 kunder runt om i Uppsala. Fredrik Holm, Chef Affärs- och verksamhetsutveckling Våra mål inom säkerhet, hälsa och miljö Mål Utfall 14 Hur jobbar vi vidare? Arbetsmiljö och hälsa Relationen mellan tillbudsrapporter och olyckor ska vara minst 8 för produktion och underhåll. Målet uppfylldes, relationen blev 1. Målet för produktion och underhåll 15 är minst 8 förebyggande rapporter per olycka för egen personal och minst 5 för entreprenörer. För distributionsverksamheten ska tillbudsrapporteringen öka jämfört med 12. Målet uppfylldes, tillbudsrapporteringen ökade 14 jämfört med 12 och 13. Målet för produktion och underhåll 15 är minst 8 förebyggande rapporter per olycka för egen personal och minst 5 för entreprenörer. Minskad klimatpåverkan Minskad klimatpåverkan genom minst 12 % träinblandning i torven, förutom den trä in blandning som sker med försäljningen av Koldioxidneutral Värme och Kyla. Träinblandningen blev 17 % plus ytterligare 6 % genom Koldioxidneutral Värme och Kyla. Minst 13 % träinblandning 15 samt försäljning av Koldioxidneutral Värme och Kyla. Projekt pågår för nytt träeldat kraftvärmeverk före samt byte från torv till trä i HVC-pannan, vilket tillsammans kommer att halvera CO2-utsläppen. Arbetet med det nya kraftvärmeverket har fortsatt under 14. Under 15 fortsätter arbetet för både HVC-pannan och kraftvärmeverket. Minskad intern elanvändning 14 jämfört med 13. Elförbrukningen sjönk till 44,9 kwh per producerad MWh jämfört med 45,3 för 13 (värden har korrigerats för 13). Fortsatt arbete under 15 för effektivare intern energianvändning, bland annat åtgärder för minskad ångförbrukning. Ökad resurshushållning genom att undersöka möjligheterna att höja avfallsslaggens kvalitet. Ansökan har skett för fortsättning på de tidigare lakningsförsöken i full skala. Arbetet fortsätter under 15, Energimyndigheten har beviljat projektmedel. Säkerhet, hälsa och miljö 14 Vattenfall Värme Uppsala 17

Så här bidrar vi till att uppfylla de svenska miljömålen Begränsad klimatpåverkan Uppsala kommuns mål är att till ska utsläppen av växthusgaser per invånare minska med 5 procent jämfört med 199 års nivå. Vattenfall Värme Uppsala har minskat koldioxidutsläppen 33 procent jämfört med 199. Koldioxidutsläppen kommer att minska ytterligare genom våra projekt för att byta torv mot trä, främst då kraftvärmeverket ersätts av ett nytt år. Vi deltar i Uppsala Klimatprotokoll, som är ett samarbete startat av Uppsala kommun för minskad klimatpåverkan. Frisk luft Länsstyrelsen anger att den största källan till utsläpp av partiklar och kväveoxider i Uppsala län är utsläppen från trafiken. Vår produktions bidrag till innerstadsluften av partiklar är som mest,4 μg/m3 av miljökvalitetsnormen 5 per dygn. För kväveoxider är vårt bidrag till innerstadsluften som mest 1,5 μg/m3 av miljökvalitetsnormen 9 per timme. Bara naturlig försurning Våra utsläpp av försurande ämnen har minskat betydligt genom åren, se graferna över försurande ämnen på sidan 5. God bebyggd miljö Fjärrvärme bidrar till att städer och tätorter kan utgöra en god och hälsosam livsmiljö och medverkar till en god regional och global miljö. För att byggnaderna för vårt nya kraftvärmeverk ska utformas på ett bra sätt i omgivningen i Boländerna utlystes en arkitekttävling. En så pass hög byggnad kan inte gömmas undan utan måste istället utformas till att bli ett landmärke, på samma sätt som avfalls förbränningens Block 5 gjorde. Utsläpp till luft kvicksilver kg/år 6 5 4 3 1 Giftfri miljö Våra utsläpp till luft av kvicksilver och dioxiner har minskat dramatiskt sedan 198-talet, se diagrammen härintill. Våra utsläpp till vatten bidrar endast i begränsade mängder till transporten av tungmetaller i Fyrisån. Våra utsläpp till vatten från avfallsförbränningens rökgaskondensering finns redovisade på sidan 16. 198 1985 199 1995 Utsläpp till luft dioxiner 15 g/år 5 1 14 Ingen övergödning Fyrisån har måttlig ekologisk status enligt Vatten direktivet, vilket beror på kväve- och fosfortransporten, främst från jordbruk men även från stora och små reningsverk. Vattenfall Värme Uppsalas samlade utsläpp av kvävehaltiga ämnen har minskat genom åren som nämns ovan och sker framförallt i form av kväveoxider till luft, cirka 5 ton per år räknat som kväve, eller 4 procent av utsläppen i länet. Utsläppen till vatten är cirka 5 ton per år räknat som kväve, vilket utgör 1 procent av de totala kväveut släppen till Fyrisån. 12 9 6 3 198 1985 199 1995 5 1 14 18 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 14

Miljöbegrepp Svavel, kväveoxider, klorväte och ammoniak Dessa ämnen orsakar försurning. Det leder till att marken urlakas på näringsämnen och metaller frigörs som normalt är bundna. Svavelutsläppen har minskat i hela landet, tack vare minskad användning av kol och olja. Kväveoxider bildas vid all förbränning och påverkar miljön på fyra olika sätt genom att de leder till försurning, övergödning, förstärkning av växthuseffekten och bildandet av marknära ozon. Klorväte, eller väteklorid, är en frätande gas och tillsammans med vatten bildar den saltsyra, som är försurande. Vanliga salter kan bilda klorväte vid avfallsförbränning. Klorvätet renas ur rökgasen genom kondensering. Även ammoniak verkar försurande genom att den lätt bildar ammoniumjoner, som är svaga syror. Stoft Stoft är partiklar av aska som släpps ut i luften från industrier och bilar. Stoftet kan bära på tungmetaller och kolväten. Vi renar rökgaserna från stoft med el- och textilfilter. Stoftet från avfallsförbränning (flygaska) är farligt avfall. Flygaska från torv och trä innehåller endast låga halter föroreningar och kan användas för till exempel vägbyggen och som ersättning för cement. Koldioxid Koldioxid är en gas som finns naturligt i luften och är ett av de viktigaste ämnena i fotosyntesen. Men man skiljer på den koldioxidmängd som ingår i det naturliga kretsloppet och det överskott som tillkommer genom användningen av fossila bränslen. Överskottet anser man förstärker växthuseffekten. Ökningen som rubbar balansen orsakas främst av trafiken och förbränning av fossila bränslen som olja och kol. Den mängd koldioxid som uppstår när man eldar med biobränslen tas däremot upp av växterna igen. Det råder delade meningar om torv ska betraktas som biobränsle (långsamt förnybart) eller inte. Den årliga tillväxten av torv i Sverige är större än uttaget, men den torv som bryts kan vara tusentals år gammal. Torvmossar avger koldioxid om det finns lufttillförsel i torvlagren (aeroba förhållanden). Det bildas metangas, som är en starkare växthusgas än koldioxid, om lufttillförsel saknas (anaeroba förhållanden). Det blir därför en ganska svår ekvation att väga samman klimatpåverkan från torvbrytning och förbränning. Dioxin Dioxiner är en grupp av över olika klorerade kolväten. Vissa av varianterna är mycket giftiga. Dioxin uppkommer i princip vid all förbränning, värst är tippbränder (deponibränder). En enda kortvarig tippbrand ger större utsläpp av dioxin till luft än vad Värme Uppsalas förbränning av avfall gör på tio år, vilket är en bakgrund till förbudet mot att deponera brännbart avfall. Tungmetaller De tungmetaller som påverkar miljön mest är kvicksilver, bly och kadmium. De finns naturligt i alla djur och växter, men bara i små mängder. Ökar halten onaturligt, är dessa tungmetaller mycket starka miljögifter. I Sverige har utsläppen av många tungmetaller minskat kraftigt under senare år, bland annat tack vare ny processteknik, bättre reningsteknik, förbud mot kvicksilver, ökad batteriinsamling och förbud mot bly i bensin. De största utsläppskällorna för kvicksilver är krematorier och kloralkaliindustrier. För kadmium är det metallindustrier. Avfallsförbränningen i Sverige står för mindre än en procent av totalutsläppen av tungmetaller till luft. Mer information Branschföreningen Avfall Sverige har information om avfallshantering: www.avfallsverige.se Svensk fjärrvärme: www.svenskfjarrvarme.se Svensk torvproduktion: www.torvproducenterna.se Energimyndigheten har statistik över energianvändningen i Sverige och information om energi och energieffektivisering: www.energimyndigheten.se Energirådgivning och miljöprogram, Uppsala kommun www.uppsala.se samt Uppsala kommuns Klimatprotokoll. Uppföljning av Sveriges miljömål finns på www.miljomal.nu Vill du veta mer om Vattenfall, besök gärna vår hemsida www.vattenfall.se Säkerhet, hälsa och miljö 14 Vattenfall Värme Uppsala 19

Värme Uppsala är en affärsenhet i Vattenfall AB. Fjärrvärme är den största delen av vår verksamhet och våra kunder är fastighetsbolag, bostadsrätts föreningar, villaägare, industrier och offentliga lokaler till exempel skolor, simhallar och bibliotek. Verksamheten omfattar hela värdekedjan: produktion, distribution och försäljning. Vi erbjuder även fjärrkyla och ånga, den senare används i industriella processer. Att producera el och värme samtidigt ger hög verkningsgrad. Uppsala är Vattenfalls största anläggning för fjärrvärme i Sverige. Våra större anläggningar i Sverige, inkl dotterbolag 1 Volym värme: 4 GWh Volym el: 38 GWh Omsättning: 3 Mkr2 Anställda: 4 st Haparanda Ludvika Fagersta Uppsala Vänersborg Motala Södra Storstockholm Nyköping Visby Har du frågor är du välkommen att kontakta oss: Vattenfall Värme Uppsala Kundfrågor: Vattenfall kundservice Box 13 88 3 Näsåker Telefon: -82 e-post: kundservice@vattenfall.com www.vattenfall.se/uppsala Besöksadress: Vattenfall Värme Uppsala Bolandsgatan 13 varme@vattenfall.com 1. Västerbergslagens Energi AB (VB Energi), Gotlands Energi AB (Geab), och Haparanda Värmeverk. 2. Denna uppgift inkluderar intäkter från energiförsäljningen (el, värme, kyla och ånga) samt vissa andra intäkter, främst avfall och reservkraft. 15, maj. Blomquist & Co.