Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)



Relevanta dokument
Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Yttrande över betänkandet Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69)

Anställning med lönebidrag

Trygghetsanställning

Svensk författningssamling

Utvecklingsanställning

Anställning med lönebidrag

Svensk författningssamling

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Svensk författningssamling

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb

Tillsyn över Polisen (SOU 2013:42)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

Särskilt anställningsstöd

Sänkta trösklar högt i tak

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A

Vilka krav finns på mig som arbetsgivare?

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Kommittédirektiv. Översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga m.m.

7 ARBETSMARKNADS- POLITISKA ÅTGÄRDER

Delredovisning av uppdraget om subventionerade anställningar m.m.

Sänkta trösklar högt i tak

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm (SOU 2014:31)

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Subventionerade anställningar

Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82)

Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Kommittédirektiv. Dir. 2017:41. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017

Svensk författningssamling (SFS)

Remissvar: FunkA-utredningens betänkande Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor, SOU 2012:92

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.

De nya insatserna för funktionshindrade inom arbetsmarknadspolitiken

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52)

REGERINGSRÄTTENS DOM

Inom vilka branscher kan man ha extratjänst? Extratjänster kan beviljas inom följande verksamheter:

Översynen av stödet för yrkesintroduktionsanställningarna (YA)

Lite mer lika - översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

Information kring Kulturarvslyftet

YTTRANDE Yttrande över betänkandet Samlad kunskap - stärkt handläggning (SOU 2017:25)

Cirkulärnr: 09:19 Diarienr: 09/1405 Handläggare: Vivi Jacobson-Libietis Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum:

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54)

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Remissvar: Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, Ds 2016:14

Svensk författningssamling

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Remissyttrande: Mål och myndigheter en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening

Rekv nr: Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd

Cirkulärnr: 2006:20 Diarienr: 2006/0939 P-cirknr: :6 Arbetsmarknadspolitiska insatser, försäkringsskydd. Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Svensk författningssamling

REMISSVAR Rnr Till Näringsdepartementet. Promemorian Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning m m N2006/12113/ARM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Finansiell styrning av försvaret (ESV 2013:57)

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

Vår referens Karin Fristedt

Yttrande över remiss SOU 2012:31 Sänkta trösklar högt i tak

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Jobb- och utvecklingsgarantin

LAGEN.NU. Förordning (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsaka...

LOs yttrande över betänkandet Det ska vara lätt att göra rätt (SOU 2014:16)

Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) U2013/4160/SF

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Traineejobb. Vad är ett traineejobb? Lättläst svenska

Kort om Arbetsförmedlingen

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Inom vilka branscher kan man ha extratjänster? Observera! Vid information om inskränkt skattskyldig kontakta Skatteverket.

Översyn av regelverket avseende ersättning för deltagare i rehabiliteringsinsatser

Cirkulärnr: 1999:5 Diarienr: 1999/0035 P-cirknr: :2 Arbetsmarknadspolitik, Anställningsstöd, Handikappåtgärder,

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen , 280 att gälla fr o m

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36)

REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbetsoch samhällslivet

Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

Svensk författningssamling

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Svensk författningssamling

Försäkringskassans allmänna råd

Förslag till föreskrifter om arbetsanpassning

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Transkript:

REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Sammanfattning Statskontorets synpunkter koncentreras till utredningens förslag. Statskontoret har valt att inte kommentera kapitel 2 Arbetsplatsens centrala roll, eftersom utredningen i denna del inte lämnar några förslag. Statskontoret tillstyrker utredningens förslag om: att ändra formuleringen anställningsförmåner till försäkringsförmåner i förordning (2000:630), att Arbetsförmedlingen får ett direkt ansvar för de kompletterande försäkringarna för dem som anvisas till en anställning med lönestöd hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtalsenliga försäkringsförmåner samt att detta regleras i förordningarna (2000:63), (1998:1785) och (1988:244). Statskontoret tillstyrker också att Arbetsförmedlingen lämnar ersättning till Kammarkollegiet för avsättningar till kompletterande ålderspension samt att dessa ersättningar därmed inte ingår i beräkningsgrunden för lönestöden för dessa arbetsgivare. Statskontoret anser dock att regeringen bör utreda behovet av en ökad likvärdighet i regelverken för försäkringsskydd mellan samtliga lönestöd (dvs. även de båda anställningsstöden). Statskontoret menar också att regeringen bör pröva om det är önskvärt att göra utredningens förslag mer likvärdigt för kollektivanslutna och icke-kollektivanslutna arbetsgivare. Arbetshjälpmedel i kapitel 5, förutom förslaget om att arbetshjälpmedel regleras i en särskild förordning. POSTADRESS: Box 8110, 104 20 Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: 08-454 46 00. FAX: 08-791 89 72. statskontoret@statskontoret.se www.statskontoret.se

REMISSVAR 2 Statskontoret avstyrker utredningens förslag om: Att stöd till arbetshjälpmedel ska regleras i en särskild förordning. Statskontoret finner i stället att stödet bör regleras i förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Övergripande synpunkter Statskontoret finner att många av utredningens förslag och bedömningar avseende de lönestöd som regleras i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga också är av relevans för anställningsstöden (särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb och särskilt anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin). Utredningen föreslår att staten tar över försäkringsansvaret för personer med lönestöd som är anställda hos arbetsgivare utan kollektivavtal. En övergripande synpunkt från Statskontoret är att regeringen bör utreda om det finns behov av att försäkringsskyddet utformas likvärdigt för samtliga lönestöd, det vill säga även för instegsjobb och särskilt anställningsstöd inom jobboch utvecklingsgarantin. Instegsjobb och särskilt anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin ställer i dag strängare krav på att anställningsförmånerna ska vara likvärdiga med kollektivavtalsenliga förmåner. För dessa stöd ingår inte heller premierna för de kompletterande försäkringarna vid beräkningen av stöd till arbetsgivaren. Ett likvärdigt försäkringsskydd Förtydligat regelverk om försäkringsskydd (avsnitt 3.1) Statskontoret tillstyrker utredningens förslag om en precisering av vilka förmåner som omfattas av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, dvs. att andra anställningsförmåner ersätts med försäkringsförmåner. Statskontoret finner att bestämmelsen genom denna förändring blir mer tydligt inriktad mot de viktigaste förmånerna för den enskilde, samt att bestämmelsen också bättre överensstämmer med hur Arbetsförmedlingen tillämpar regeln. Staten tar över försäkringsansvar för individer med lönestöd som är anställda hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal (avsnitt 3.2) Utredningen presenterar flera argument för att staten bör ta över försäkringsskyddet för de arbetsgivare som saknar kollektivavtal, bland annat att det kan vara svårt och i vissa fall omöjligt för sådana arbetsgivare att få till stånd likvärdiga försäkringslösningar samt att det är ett tidskrävande arbete

REMISSVAR 3 för arbetsförmedlingarna att säkerställa att försäkringarna finns på plats. Utredningen finner också att ett statligt ansvar kommer att öka möjligheterna för arbetsgivare som inte är kollektivanslutna att erbjuda lönestöd. Statskontoret finner att det finns en tydlig relevans i förslaget om att staten ska ta över ansvaret för att ordna dessa försäkringar. Statskontoret tillstyrker förslaget men finner att det finns ytterligare förhållanden som regeringen behöver pröva och ta ställning till innan förslaget genomförs. Mer lika villkor i försäkringsskyddet men mer olika villkor i ersättningar till arbetsgivarna Statskontoret menar att förslaget om ett statligt ansvar för försäkringsskyddet ger mer lika villkor i försäkringsskydden för de anställda, men också att förslaget samtidigt ger mer olika villkor i ersättningen till de arbetsgivare som anställer personer med lönestöd. Medan staten tar över hela kostnaden för försäkringsskydd för dem utan kollektivavtal så får arbetsgivare med kollektivavtal endast ersättning för den del av försäkringsskyddet som hänför sig till den bidragsgrundande lönen, dvs. löner upp till högst 16 700 kronor. Arbetsgivare med kollektivavtal får dessutom endast en procentuell ersättning som motsvarar nedsättningen i arbetsförmåga, medan arbetsgivare utan kollektivavtal får ersättning för 100 procent av försäkringskostnaden. Detta innebär att skillnaderna mellan kollektivanslutna arbetsgivare och icke-kollektivanslutna arbetsgivare i försäkringskostnader för att anställa med lönestöd ökar ju högre lön och ju lägre nedsättning i arbetsförmågan (bidragsprocent) som den anställde har. Utredningen har inte utrett konsekvenserna av skilda ersättningsprinciper för kollektivanslutna respektive icke-kollektivanslutna arbetsgivare Statskontoret finner att utredningen inte har utrett konsekvenserna av skilda ersättningsprinciper mellan kollektivavtalsanslutna och icke-kollektivavtalsanslutna arbetsgivare i sitt förslag. Utredningen diskuterar främst i vilken mån den lägre kompensationen för arbetsgivare med kollektivavtal kommer att ge incitament för arbetsgivare att inte kollektivavtalsansluta sig. Utredningen konstaterar i detta sammanhang att ersättning för försäkringsskydd i lönestöden sannolikt inte utgör en särskilt viktig grund för arbetsgivarens beslut om kollektivanslutning, vilket Statskontoret håller med om. Det kan dock finnas mer principiella invändningar mot att arbetsgivare får skilda ersättningar beroende på om de är kollektivanslutna eller inte. Statskontoret finner att utredningen borde ha utrett och tagit ställning i denna fråga.

REMISSVAR 4 Regeringen bör pröva om det är önskvärt att göra förslaget mer likvärdigt för arbetsgivare med och utan kollektivavtal Statskontoret anser att regeringen bör pröva om det är önskvärt att den av utredningen förslagna lösningen görs mer likvärdig mellan arbetsgivare med och utan kollektivavtal. Det kan exempelvis handla om att staten tar över finansieringsansvaret för försäkringsförmånerna även för dem som är anställda med lönestöd hos arbetsgivare med kollektivavtal. Ett sådant ansvar skulle medföra ökade kostnader för statsbudgeten, men också en mer likvärdig statlig subvention av försäkringskostnader för arbetsgivare som anställer med lönestöd. 1 Reglering av arbetsskade- och livförsäkring samt avsättningar och reglering av kompletterande ålderspension (avsnitt 3.3 och 3.4) Av utredningens förslag om att staten ska ta över ansvaret för försäkringsskyddet för anställda hos arbetsgivare utan kollektivanslutning följer att utredningen vill reglera arbetsskade- och livförsäkring samt låta Arbetsförmedlingen lämna ersättning till Kammarkollegiet för avsättningar till kompletterande ålderspension för anställda hos arbetsgivare utan kollektivavtalsenliga försäkringsförmåner. Statskontoret tillstyrker förslagen, men anser att regeringen i enlighet med ovanstående bör pröva behovet av likvärdighet i regleringen mellan olika typer av lönestöd (dvs. även anställningsstöden) och mellan samtliga anställda med lönestöd (dvs. de som är anställda hos arbetsgivare med kollektivavtal). Arbetshjälpmedel för ökad delaktighet i arbetslivet Statskontoret tillstyrker de förslag som utredningen lämnar om arbetshjälpmedel i kapitel 5, med undantag av förslaget om en samlad förordning för stöd till arbetshjälpmedel i avsnitt 5.2. Statskontoret tillstyrker att Försäkringskassans uppgift att ge bidrag till arbetshjälpmedel överförs till Arbetsförmedlingen (avsnitt 5.1). Statskontoret bedömer att de främsta argumenten för detta är att Arbetsförmedlingen har det operativa ansvaret vid arbetslivsinriktad rehabilitering och därmed också lämpligen kan ansvara för de stöd som behövs i denna process. Dessutom har Arbetsförmedlingen kompetens och resurser för att utreda arbetsförutsättningar och ta fram individuella lösningar i den egna organisationen. 1 Likvärdiga i meningen att arbetsgivare får mer lika ersättning för försäkringskostnader när de anställer en person med samma lön och samma nedsättning i arbetsförmågan med lönestöd.

REMISSVAR 5 Statskontoret finner dock inte att utredningen ger tillräckliga argument för att stödet till arbetshjälpmedel ska samlas i en särskild förordning (avsnitt 5.2). Utredningen menar att en särskild förordning understryker att arbetshjälpmedel är en insats som bör prövas innan andra insatser övervägs. Statskontoret finner att det är naturligare att stödet till arbetshjälpmedel regleras i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Det borde snarare underlätta för myndigheter och andra berörda att regleringen avseende insatser till personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga så långt möjligt finns samlade i en förordning. De olika stödformernas inbördes relationer, dvs. vilken insats som bör prövas först, är något som bör preciseras i annan ordning, exempelvis i Arbetsförmedlingens interna metod- och processbeskrivningar. Statskontoret tillstyrker vidare utredningens förslag (avsnitt 5.2.2) att arbetsgivarens ansvar tydliggörs genom tillägg om att stöd inte får lämnas för arbetshjälpmedel eller anordningar som krävs för att uppfylla kraven enligt arbetsmiljölagen (1077:1160). Statskontoret finner inte heller, i likhet med utredningen, att ett generellt krav om delat kostnadsansvar är relevant eller önskvärt och att Arbetsförmedlingen i stället bör ta ställning till kostnadsansvaret i varje enskilt fall. Statskontoret ställer sig också positiv till utredningens bedömning om att åldergränsen för stöd till arbetshjälpmedel tas bort. För flertalet av de arbetsmarknadspolitiska insatserna finns ingen bestämd åldergräns. De arbetsmarknadspolitiska insatserna ska vara motiverade utifrån individens och arbetsmarknadens behov. En fråga är dock vad en sådan förändring kommer att innebära i praktiken. I normalfallet anses det inte arbetsmarknadspolitiskt motiverat att anvisa den som fyllt 65 år och är berättigad till garantipension till ett arbetsmarknadspolitiskt program. Som princip är det dock rimligt att även denna insats följer det övriga arbetsmarknadspolitiska regelverket. Generaldirektör Yvonne Gustafsson har beslutat i detta ärende. Utredningschef Anna Pauloff och utredare Maria Wikhall, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Yvonne Gustafsson Maria Wikhall