KESKO ÅRSBERÄTTELSE 1998 Årsberättelse 1998
Innehåll Kesko 1998... 1 Kesko i korthet... 1 Verkställande direktörens översikt... 2 Keskos uppgifter och roll... 4 Keskos framtidsbild, strategi och värden... 6 Förändringar i omvärlden... 8 Organisation... 10 Affärsverksamhet... 11 Divisionerna i korthet... 11 Dagligvarudivisionen... 12 Specialvarudivisionen... 16 Järn- och lantbruksdivisionen... 20 Kaukomarkkinat och VV-Auto... 24 Resursdivisionen, ekonomi- och administrationsdivisionen... 26 Personal... 28 Kesko och miljön... 29 Bokslut... 30 Styrelsens verksamhetsberättelse... 30 Kalkylscheman för nyckeltalen... 37 Koncernen i siffror... 38 Resultaträkning... 42 Finansieringsanalys... 44 Balansräkning... 46 Noter till bokslutet... 50 Förslag till vinstfördelning... 58 Revisionsberättelse... 59 Förvaltningsrådets yttrande... 59 Aktier och aktieägare... 60 Styrelse och ledning... 64 Förvaltningsråd... 64 Styrelse... 66 Direktörer... 67 Dotterbolag... 68 Tilläggsuppgifter... 70 K-affärer... 70 Adresser... 72 Tilläggsuppgifter om Kesko som investeringsobjekt... 76 Information för aktieägarna... 77
Nyckeltal 1994 1995 1996 1997 1998 1998, Milj.e Omsättning, Mmk 27 256 26 626 29 419 34 902 35 629 5 992 Förändring av omsättningen, % 4,7-2,3 10,5 18,6 2,1 Rörelsevinst, Mmk 368 453 485 667 775 130 Rörelsevinst i % av omsättningen 1,4 1,7 1,6 1,9 2,2 Vinst före extraordinära poster, Mmk 462 689 740 685 791 133 Vinst före extraordinära poster, % 1,7 2,6 2,5 2,0 2,2 Balansomslutning, Mmk 13 312 13 260 14 809 15 369 15 129 2 545 Avkastning på sysselsatt kapital, % 7,3 8,8 9,0 8,2 8,9 Avkastning på eget kapital, % 5,0 7,1 7,3 6,6 6,5 Investeringar, Mmk 654 519 1 067 923 787 132 Nettokassaflöde från rörelsen, Mmk 1 502 1 080 873 1 453 1 065 179 Soliditet, % 52,8 55,6 51,9 53,2 56,7 Skuldsättningsgrad, % 47,2 44,4 48,1 46,8 43,3 Antal anställda (i genomsnitt) 5 701 5 833 6 503 10 672 11 172 Dividend/aktie, mk 1,40 1,90 2,00 3,00 4,00 * 0,67 e * Resultat/aktie, mk 3,78 5,61 6,05 5,83 6,01 1,01 e P/E-tal (pris/vinst) 14,6 9,7 10,7 14,8 12,7 Eget kapital/aktie, mk 77,10 80,70 84,26 88,18 92,72 15,59 e * förslag till bolagsstämman Omsättningen ökade med 2 %. Rörelsevinsten ökade med 16 %. Avkastningen på sysselsatt kapital ökade. Dividendförslag 4,00 mark per aktie. Utvecklingen tertialvis I/1997 I/1998 II/1997 II/1998 III/1997 III/1998 Omsättning, Mmk 11 825 11 296 11 394 12 157 11 683 12 176 Förändring av omsättningen, % 32,4-4,5 21,5 1,0 18,9 2,1 Rörelsevinst, Mmk 114 154 335 291 218 330 Rörelsevinst i % av omsättningen 1,0 1,4 2,9 2,4 1,9 2,7 Vinst före extraordinära poster, Mmk 133 132 327 296 225 363 Soliditet vid periodens slut, % 46,1 51,8 51,9 54,3 53,2 56,7 1 euro = 5,94573 mk Siffrorna för 1994-1998 mera detaljerat i mark och euro på sidorna 38-41.
År 1998 Koncernen uppnådde ett rekordresultat, 791 miljoner mark. Kesko sålde enligt sin fastighetsstrategi fastighetsinnehav till ett värde av ca en miljard mark. Plussa befäste sin ställning som det ledande stamkundssystemet inom handeln i Finland. Vid årets slut var antalet Plussa-kort 1,9 miljoner, fördelade på 1,1 miljoner hushåll. Stjärn Optiker-kedjan, som har bildats av Keskos dotterbolag Kaukomarkkinat Oy, inledde sin verksamhet i september. Vid årets slut hade kedjan redan ca 100 verksamhetsställen. Som koncernchef för Kesko tillträdde 1.5.1998 ekonom Matti Honkala. Koncernens omsättning, Mmk Koncernens rörelsevinst, Mmk Koncernens rörelsevinst i % av omsättningen Koncernens vinst före extraordinära poster, Mmk 27256 26626 29419 34902 35629 368 453 485 667 775 1,4 1,7 1,6 1,9 2,2 462 689 740 685 791 94 95 96 97 98 94 95 96 97 98 94 95 96 97 98 94 95 96 97 98 Koncernens avkastning på sysselsatt kapital, % Koncernens avkastning på eget kapital, % Koncernens investeringar, Mmk Koncernens soliditet, % 7,3 8,8 9,0 8,2 8,9 5,0 7,1 7,3 6,6 6,5 654 519 1067 923 787 52,8 55,6 56,7 51,9 53,2 94 95 96 97 98 94 95 96 97 98 94 95 96 97 98 94 95 96 97 98
Kesko i korthet Omsättningen divisionsvis Kesko är ett marknadsförings- och logistikföretag som också utvecklar affärskoncept och verksamhetsmodeller för handeln. För Keskos kommersiella verksamhet ansvarar dagligvaru-, specialvaru- samt järn- och lantbruksdivisionen. Divisionernas kunder är K-köpmän och övriga partihandelskunder. Divisionerna ansvarar inom sina affärsområden för marknadsföring, inköp, logistik och affärsplatser samt inom special-, järn- och lantbrukssektorn för detaljhandel. Dagligvarudivisionen 52,2 % Specialvarudivisionen 15,1 % Järn- och lantbruksdivisionen 21,4 % Kaukomarkkinat 4,0 % VV-Auto 6,5 % Övriga 0,8 % Dagligvarudivisionen betjänar som partiaffär K-affärskedjorna och andra detaljhandelsaffärer, cateringkunder samt dessutom K-Cash & Carry Ab:s kunder. Specialvarudivisionen idkar såväl parti- som detaljhandel. Divisionens varusektorer är hemteknik, sportartiklar, skor, kläder, hushållsartiklar och inredningsmaterial. Järn- och lantbruksdivisionen anskaffar, säljer och levererar varor och tjänster för byggande, fastighetsskötsel, renovering, lant- och skogsbruk, transporter, mark- och anläggningsarbeten samt fritidssysselsättningar. Kaukomarkkinat är Finlands största och mest diversifierade internationella handelshus, som har över 20 dotterbolag eller representationskontor utomlands. I Finland är Kaukomarkkinat ledande leverantör i sportartikel-, klock- och hemelektronikbranschen. VV-Auto är importör av Volkswagen, Audi och Seat personbilar och Volkswagen varubilar, som tillverkas av Volkswagen-koncernen. Resursdivisionen ansvarar för koncernens fastigheter, IT- och logistiktjänster som stöder affärsverksamheten samt riskhantering. Ekonomi- och administrationsdivisionen sköter koncernens finansiering och ekonomistyrning samt producerar administrativa tjänster för affärsenheterna. Kesko bildas och verksamheten inleds 1.1.1941. 1950 K-köpmannagruppen tar form. K-skylten blir gruppens symbol 1947. Specialaffärsnät skapas: bl.a. K-järn- och K- textilaffärer. Egen livsmedels- och beklädnadsindustri samt kafferosteri. 1960 På Helsingfors Börs 1960. Centrallager i Haxböle i Vanda. Avyttringen av den egna industrin börjar, Självbetjäningsbutiker och K-hallar uppstår. 1970 1980 Den första Citymarketen grundas. 1990 Stora investeringar i affärsplatser och lagerhållning. Aktiekapitalet ökas med 700 Mmk - 20 000 nya aktieägare. Pirkkaprodukterna. Kedjeverksamhet och affärstypsmärken. Kaukomarkkinat Oy och Anttila Oy till Kesko. Stamkundssystemet Plussa skapas. 1
Verkställande direktörens översikt År 1998 var för handeln det femte tillväxtåret i följd. Enligt Näringslivets Forskningsinstituts uppskattning ökade värdet av den privata konsumtionen i fjol med ca 5,5 % och värdet av de privata investeringarna med drygt 10 %. Enligt uppgifter insamlade av Handelns Centralförbund ökade värdet av partihandeln med 10 % år 1998. Framgångsrikast inom partihandeln var handeln med bilar, elektronik, bygg- och inredningsmaterial, maskiner samt sport- och fritidsartiklar. Detaljhandelsförsäljningen ökade med närmare 7 %. Den ekonomiska tillväxten i Finland baserar sig i år i allt högre grad på tillväxten inom servicenäringarna och den inhemska konsumtionen. Detaljhandeln förutspås en tillväxt på ca 3,5 % och partihandeln en tillväxt på ca 4 %. I slutet av fjolåret stagnerade partihandelsförsäljningen speciellt inom de varusektorer där industrins andel av kunderna är betydande. De finländska konsumenternas tro på en gynnsam ekonomisk utveckling är enligt stastistikcentralens konsumentbarometer dock fortfarande stark. Ännu i början av januari 1999 trodde konsumenterna på en fortsatt ekonomisk tillväxt. Detta skapar goda verksamhets- och tillväxtförutsättningar för såväl partihandeln som detaljhandeln. De gällande inkomstavtalen och den låga inflationen bidrar till en ökning av realinkomsterna, vilket är positivt för handeln. Detta år kommer för handeln att vara en tid av aktiv anpassning till år 2000. Också handelns anpassning till euron började omedelbart vid årets början, bl.a. genom tydliga prismärkningar i detaljhandeln. Kesko har en god beredskap att hantera europriser. Positivt är att kostnaderna för övergången till den nya valutan tycks bli klart lägre än väntat. Kesko har förberett sig på millennieskiftet ända sedan början av 1980-talet. För att säkerställa en störningsfri övergång till det nya årtusendet har styrelsen tillsatt en styrgrupp, som övervakar och styr alla våra tidsbundna funktioner. Strategierna för logistik, informationsadministration och fastighetsinnehav, som är funktioner av stor betydelse för Keskos konkurrenskraft, förnyades i fjol. En ytterligare precisering av strategierna fortgår i år även på våra övriga nyckelområden. Till stöd för de nya strategierna har förnyelser i organisationen varit nödvändiga. Koncernstyrelsens arbetsfördelning ändrades i fjol och divisionernas ansvarsområden har preciserats för att divisionerna effektivare än förut skall kunna verka i hela koncernens intresse och bidra till dess framgång. PB
De nya strategierna och organisationsförnyelserna stöder också vår strävan att uppnå de ekonomiska mål som vi har ställt upp. En effektivare verksamhet förbättrar kapitalanvändningen i alla delar av koncernen. Enligt vår fastighetsstrategi lättade vi på koncernens balans genom att sälja fastigheter och aktier. Realiseringen av fastigheter fortsätter i år. För att förbättra verksamhetskvaliteten och sänka kvalitetskostnaderna startade vi i fjol ett kvalitetsutbildningsprogram för personalen, som vi kommer att fortsätta med även i år. Inom koncernen tävlar vi också om ett internt kvalitetspris, vilket är ägnat att sporra personalen till en god arbetskvalitet. På hemmamarknaden påverkas handelns verksamhetsförutsättningar av den nya bygglagen, vars bestämmelser om stora affärsenheter trädde i kraft i början av mars detta år. Lagen fördröjer och försvårar avsevärt byggande av stora enheter. Kesko ämnar dock aktivt anpassa sig till den nya situationen. Fjolårets vinst på 791 miljoner mark före extraordinära poster var den bästa i Keskos historia. Vi är nöjda med det uppnådda resultatet. Vår växande omsättning och Keskokoncernens verksamhet, som hela tiden diversifieras, skapar goda förutsättningar för goda resultat även i fortsättningen. Kesko har en god beredskap och tillräckliga resurser till att vara en föregångare inom handeln och branschens ledande företag även i framtiden. På Keskos styrelses vägnar vill jag tacka hela koncernens personal för ett gott arbete och ett rekordresultat samt våra kunder och övriga intressentgrupper för ett gott samarbete. Matti Honkala 3
Keskos uppgifter och roll Kesko anskaffar, lagrar och transporterar varor och producerar övriga tjänster på ett sådant sätt att det lönar sig för K-köpmännen och andra kunder att göra sina anskaffningar från Kesko. Kesko producerar också mervärde för sina kunder genom att utveckla affärstyper, skaffa affärsplatser och erbjuda rådgivnings-, utbildnings- och undersökningstjänster. Centrala uppgifter är dessutom att bilda sortiment och utveckla marknadsföringssamarbetet med industrin och K-köpmännen. Kesko ger ut flera tidskrifter som är avsedda för kunderna, t.ex. Pirkka, Maatilan Pirkka, Birka och Åker-Birka. KESKOS EGEN DETALJHANDELSVERKSAMHET Kesko har en betydande egen detaljhandel. Anttila Oy är med sin varuhushandel och postorderförsäljning Finlands största detaljhandlare i specialvaror. Citymarket Oy är ett detaljhandelsbolag för Citymarketernas specialvaruhandel. Övriga detaljhandelsbolag är K-maatalousyhtiöt Oy inom lantbrukssektorn, Aleksi 13 Oy inom beklädnadsbranschen, Stjärn Optiker-kedjan inom optikbranschen samt Academica Oy, som säljer IT-utrustning och tjänster. Dessutom har Kesko detaljhandelsverksamhet i Sverige enligt koncepten för K-rauta och Aleksi 13. Om bolagen informeras i textavsnitten om divisionerna, som börjar på sidan 11. KESKOS LEVERANTÖRER I Finland har Kesko ca 37 000 leverantörer och utomlands ca 5 000. De största importländerna är Tyskland, Spanien, Sverige, Japan och Italien. KESKOS KUNDER Keskos viktigaste enskilda kundgrupp är K-köpmännen, vars andel av Keskos försäljning utgör ungefär hälften. K-köpmännen är självständiga företagare, som är aktieägare i Kesko och berättigade att använda K-kännetecknet eller andra av kedjornas marknadsföringstecken. K-köpmannen ansvarar som företagare för kundtillfredsställelsen och för affärens resultatrika verksamhet. PB
PRODUCENTER KESKO KESKOS KUNDER KONSUMENTER Lantbruk Industriell produktion Import Övriga samarbetspartner Inköp Inköpslogistik Returlogistik, återvinning Varuanskaffning och marknadsföring Logistik Produktundersökning och kvalitetssäkring Övriga kundtjänster Beställningar Marknadsföring och leveranslogistik Returlogistik, återvinning K-dagligvaruaffärer K-specialaffärer Övriga detaljhandelsaffärer Industri, bagerier, restauranger Inköp Varuleverans Returlogistik, återvinning Keskos inköp Keskos kunder I Finland 80,8 % Utomlands 19,2 % Keskos inköp 1998 uppgick till totalt 31 138 Mmk. K-köpmän 51 % Övriga företags- och partihandelskunder 34 % Konsumenter (detaljhandel) 15 % Keskos omsättning 1998 var totalt 35 629 Mmk. 5
Keskos framtidsbild, strategi och värden Kesko ser som sin framtidsbild att vara det bästa och mest ansedda företaget inom handelsbranschen. KESKOS MÅL Goda resultat avkastning på sysselsatt kapital minst 12 % avkastning på eget kapital minst 10 % De nöjdaste kunderna och framgång på marknaden Utmärkta arbetssätt, produkter och tjänster Kompetenta och entusiastiska människor KESKOS DIVIDENDPOLICY Kesko utdelar en dividend på minst en tredjedel eller hälften av resultatet per aktie om soliditeten överstiger 50 %. KESKOS GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN Kundtillfredsställelsen är det centralaste av våra grundläggande värden. Övriga värden är medel för att uppnå kundtillfredsställelse. Kundtillfredsställelse är resultatet av lyckad service och högklassiga produkter. Genom kundtillfredsställelse skapas och säkerställs en bestående kundrelation. Företagaranda innebär tro på företagsamheten och den egna kompetensen samt flit och vilja att utvecklas i arbetet och göra resultat. Resultatrik verksamhet innebär ett gott ekonomiskt resultat och en hög verksamhetskvalitet. Samarbete - internt och externt - förbättrar parternas konkurrenskraft och resultat. Kontinuerlig förnyelse innebär att aktivt ta vara på kundernas behov och nya möjligheter, att bemöta det nya med öppenhet och oräddhet samt att kontinuerligt utveckla verksamheten. Ansvarskänsla och ett ärligt handlingssätt möjliggör en fullödig och aktiv verksamhet i ett föränderligt samhälle. Respekt för människan, att bry sig om andra människor och en god gemenskapskänsla skapar en fungerande arbetsgemenskap. ANSVARSKÄNSLA KONTINUERLIG FÖRNYELSE KUNDTILLFREDSSTÄLLELSE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN SAMARBETE FÖRETAGARANDA RESULTATRIK VERKSAMHET Kesko är en växande och lönsam föregångare inom handelsbranschen. Keskos syfte är att betjäna sina kunder med de bästa produkterna och tjänsterna samt att vara ett ansett företag som arbetsplats, samarbetspartner och investeringsobjekt. PB
KESKOS LEDARSKAPSMODELL Ledarskapsmodellen tillämpas för att styra organisationen samt planera och leda verksamheten så att de uppställda målen nås. Grunden för Keskos ledarskapsmodell utgörs av kundorientering, interaktion och köpmannaföretagsamhet. Kundorienteringen innebär att varje kund som samarbetspartner har en riksomfattande kedjeenhet vid Kesko. LOGISTIKSTRATEGI Keskos logistikstrategi styr hela varuflödet och därtill hörande information. Informationshanteringen görs till ett suveränt verktyg i logistiken. Leveranskedjans genomsläppningsförmåga förbättras genom att de logistiska arbetsmodellerna ses över och förenhetligas. Genom att förena beställningar, sänka kostnaderna och snabba upp funktionerna stärker Kesko sin ställning som den bästa distributionskanalen ur såväl leverantörernas som kundernas synvinkel. IT-STRATEGI Ledningen av informationstekniken sammankopplas med planeringen och ledningen av affärsverksamheten och blir en normal del därav. Kostnadseffektiviteten säkerställs genom helhetslösningar som lämnar tillräckligt med rum för differentiering inom de enskilda divisionerna, varvid reaktionsförmåga och flexibilitet eftersträvas. Koncernens tekniska grundstruktur utvecklas och upprätthålls med inriktning på interoperativitet och kostnadseffektivitet. Den egna kompetensen riktas mot strategiskt viktiga objekt och för att uppnå effektivitet ökas användningen av färdiga program och övriga tjänster som finns på marknaden. FASTIGHETSSTRATEGI Kesko skapar förutsättningar att stärka sin konkurrensposition både genom att äga och hyra affärsplatser. Strategin bygger på en kontinuerlig utvärdering av fastigheternas betydelse ur koncernens synvinkel. Försäljningen av fastigheter och affärslokaler fortsätter med målsättningen att lätta på fastighetsbalansen. Effektivitet och en bättre avkastning på fastighetskapitalet söks genom koncentration av funktioner och kompetens till Kesko Fastighet. Kestra Kiinteistöpalvelut Oy ser till att fastighetsegendomens värde bevaras genom en god fastighetsskötsel. ETISKA REGLER År 1998 gjordes bland personalen en etisk utvärdering av värdet Ansvarskänsla och ett ärligt handlingssätt i praktiken. Avsikten med utvärderingen var att den skulle tjäna som grund för de etiska regler för personalens arbete som håller på att utarbetas utgående från bolagets värden. En anknytning till detta har också beredningen av etiska regler för Keskokoncernen som i huvudsak grundar sig på Internationella arbetsorganisationens (ILO) rekommendationer och avtal. Reglerna gäller all inköpsverksamhet. I de interna förhållningsreglerna har ända sedan 1980-talet ingått ett förbud mot köp av varor av företag som använder sig av barnarbetskraft. Övervakningen av förbudet har ytterligare effektiverats i Fjärran Östern, där de bolag som för Keskos räkning sköter inköpen av specialvaror och deras kvalitetskontroll, har infört villkoret om förbud mot barnarbetskraft i de skriftliga köpeavtalen med tillverkarna. 7
Förändringar i omvärlden Keskos omvärld påverkas starkt av de ekonomiska utsikterna för Finland och den tilltagande konkurrensen både i Finland och det övriga Europa. Verksamhetens kvalitet och en kontinuerlig förbättring av den säkerställer en bestående konkurrensfördel. Bl.a. ibruktagande av euron ställer nya krav på handelns funktioner. Då funktionerna effektiviseras blir informationsteknikens roll allt mera framträdande. Att hantera och styra en logistik som baserar sig på produkt- och efterfrågeinformation är viktiga framgångsfaktorer för handeln. KESKO OCH EURON En avgörande faktor vid fastställelsen av Keskos eurotidtabell har varit att största delen av Keskos kunder finns i Finland. Detaljhandeln kommer att använda sig av mark tills konsumenterna har fått eurosedlar och -mynt till förfogande, dvs. till slutet av övergångsperioden. Keskos eurotidtabell framgår av styrelsens verksamhetsberättelse på sidan 34. I börskontakterna och finansieringsfunktionerna övergick Kesko till euro omedelbart vid 1999 års början. Man hade då också full beredskap att motta och sända fakturor i euro. Då faktureringen av ca hälften av Keskos importhandel har skett i euroområdets valutor, minskar övergången till euro avsevärt såväl kostnaderna för valutaväxling som valutariskerna. Av finländska leverantörer har Kesko i första hand önskat fakturor i mark. K-linkki Oy levererade i slutet av räkenskapsåret till K-köpmännen de systemändringar som behövs för presentation av europriser. Keskos representant var ordförande för Handelns Centralförbunds EMU-arbetsgrupp och deltog i de av EUkommissionen ledda förhandlingarna mellan handeln och konsumenterna, som resulterade i att ett alleuropeiskt avtal om distribution av euroinformation undertecknades 30.6.1998. De ändringar av datasystemen som euron kräver hos Kesko blev i nödvändig omfattning klara före räkenskapsårets utgång. Enligt Tietokeskos uppskattning har arbetena hittills krävt ca 170 dagsverken. Ändringsplanen för de tre följande åren är klar. ÅR 2000 Om Keskos förberedelser inför år 2000 informeras i styrelsens verksamhetsberättelse på sidan 34. ÄNDRINGARNA I DEN NATIONELLA LAGSTIFTNINGEN Den viktigaste enskilda ändringen i lagstiftningen som påverkar Keskos verksamhet är den nya markanvändnings- och bygglagen. Bestämmelserna om storbutiker i den nya lagen träder i kraft 1.3.1999. I sin helhet träder lagen i kraft 1.1.2000 och ersätter den nuvarande byggnadslagen. Förnyelsen påverkar avsevärt planläggning och byggande av affärer, vilket påverkar Keskos fastighets- och etableringsstrategi. I den nya lagen har för första gången i Finlands lagstiftning definierats begreppet stor detaljhandelsenhet, varmed avses en affär med över 2 000 kvm våningsyta. Med stor detaljhandelsenhet avses dock inte affärer för specialvaror som kräver mycket utrymme. Enligt lagen får stora detaljhandelsenheter inte placeras utanför ett område som är avsett för centrumfunktioner, om inte området i detaljplanen särskilt har anvisats för detta ändamål. Begreppet affär för specialvaror som kräver mycket utrymme har inte exakt definierats i lagen, vilket ger myndigheterna en rätt omfattande prövningsmakt vid tillämpningen av lagen. Också den lokala beslutsmakten i planläggnings- och bygglovsfrågor ökar. I praktiken kommer den nya lagen troligtvis att fördröja byggandet av stora dagligvaruenheter utanför planläggningsområdena. Kesko försöker stärka de nuvarande servicecentrumen i stället för att satsa på storbutiker utanför planläggningsområdena. Förändringarna i partihandelsförsäljningen och BNP, % 10 6 2 2 6 10 14 18 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 BNP Partihandelsförsäljning ETLAs uppskattning 1999 Källa: Statistikcentralen. PB
Hantering av finansiella risker För hanteringen av Keskokoncernens finansiella risker ansvarar Kesko Abp:s finansieringsenhet. Koncernens långtidsfinansiering har i regel arrangerats via moderbolaget och dotterbolagens finansiering sköts genom interna lån inom koncernen. Koncernbolagens inhemska kassaflöden nettas genom koncernkonton och finansieringsenheten ansvarar för placeringen av likviditetsöverskottet. RÄNTERISKEN För hantering av ränterisken är koncernens upplåning och placeringar spridda på instrument med fasta och rörliga räntor, varvid derivativavtal används som hjälpmedel. Syftet är att skydda sig mot negativa verkningar av förändringar i räntenivån. Räntebindningstiden för lån från penninginstitut var under räkenskapsperioden i genomsnitt två år och för likvida medel två månader. VALUTARISKEN Koncernens valutarisker härrör sig i huvudsak av kommersiella leverantörsskulder. Om skyddet mot dessa risker beslutar respektive kommersiella enheter och dotterbolag. Posterna skyddas med hjälp av valutaterminer och -optioner. Affärsenheterna verkställer sina skydd i samråd med koncernens finansieringsenhet, som för sin del skyddar riskpositionerna genom marknadshandel inom ramen för de limiter som har fastställts. Motvärdet för de utländska dotterbolagens egna kapital i valuta uppgick 31.12.1998 till 26,3 Mmk. Den valutarisk som dessa medför har delvis skyddats genom upplåning och övriga finansiella instrument. LIKVIDITETSRISKEN Syftet med likviditetsriskhanteringen är att upprätthålla tillräckliga likvida medel och kreditlimiter för att säkerställa en tillräcklig finansiering av koncernens affärsverksamhet. Koncernens likvida medel och placeringar uppgick vid årets slut till 1463,6 Mmk. Långfristiga bindande kreditlimiter kunde vid tiden för bokslutet lyftas till ett motvärde på 1,1 miljard mark. KREDITRISKEN De finansiella instrumenten innehåller en risk för att motparten inte kan uppfylla sina förpliktelser. Valuta- och räntederivativavtal ingås endast med finländska och utländska banker som har en god kreditvärdighet. Likvida medel placeras inom ramen för de fastställda limiterna i objekt med god kreditvärdighet. 9
Organisation 1.3.1999 BOLAGSSTÄMMA FÖRVALTNINGSRÅD OCH ARBETSUTSKOTT MATTI HONKALA KONCERNCHEF KALERVO HAAPANIEMI MATTI HALMESMÄKI JOUKO TUUNAINEN JUHANI JÄRVI VICE KONCERNCHEF SPECIAL-, JÄRN- OCH RESURSSTYRNING EKONOMI OCH DAGLIGVARUHANDEL LANTBRUKSVARUHANDEL ADMINISTRATION Dagligvarudivisionen Specialvaru- Järn- och lantbruks- Resursdivisionen Ekonomi- och divisionen divisionen administrationsdivisionen Harri Sivula Matti Kotola Paavo Moilanen Heikki Valkjärvi Riitta Laitasalo Kaukomarkkinat Oy VV-Auto Oy PB
Divisionerna i korthet Andel av koncernens omsättning, % Andel av koncernens rörelsevinst, % Dagligvarudivisionen omsatte 18 605 Mmk och hade en rörelsevinst på 454 Mmk. Omsättningsökningen på 6,6 % var bättre än väntat. Divisionens avkastning på bundet kapital var 13 %. Investeringarna i affärsplatser och partihandelsverksamhet uppgick till 270 Mmk. Av de olika enheterna hade Citymarketkesko, Citymarket Oy och HoReCapartihandel den bästa omsättningsökningen. Om dagligvarudivisionens år rapporteras på sidorna 12-15. Specialvarudivisionen omsatte 5 387 Mmk och hade en rörelsevinst på 17 Mmk. Omsättningen ökade med 2,7 %. Med undantag av beklädnadshandeln motsvarade omsättningens utveckling förväntningarna. Divisionens avkastning på bundet kapital var 1 %. Investeringarna i affärsplatser och partihandelsverksamhet uppgick till 103 Mmk. Bäst utvecklades omsättningen inom handeln med sport och hemteknik. Om specialvarudivisionens år rapporteras på sidorna 16-19. Järn- och lantbruksdivisionen omsatte 7 623 Mmk och hade en rörelsevinst på 54 Mmk. Omsättningsökningen på 0,5 % var bättre än väntat. Omsättningen minskade på grund av att Rautias detaljhandelsverksamhet avyttrades till köpmännen. Divisionens avkastning på bundet kapital var 4 %. Investeringarna i affärsplatser och partihandelsverksamhet uppgick till 130 Mmk. Divisionens resultat belastades inom lantbrukshandeln bl.a. av höstens svaga spannmålsskörd samt satsningarna på nya detaljhandelskedjor i Finland och Sverige. Av divisionens varusektorer utvecklades omsättningen av järnvaror och byggmaterial bäst. Om järn- och lantbruksdivisionens år rapporteras på sidorna 20-23. Kaukomarkkinat-koncernen omsatte 1 643 Mmk, vilket var 37,9 % mindre än året innan. Nedgången berodde på att det projektartade avtalet om export av Panasonicprodukter till Ryssland upphörde i slutet av april 1997 då försäljningen överläts till tillverkarens eget dotterbolag. Koncernens jämförbara omsättning ökade med 6,5 %. Rörelsevinsten var 76 Mmk. VV-Auto-koncernens omsättning var 2 329 Mmk, en ökning på 14,0 % från året innan. Rörelsevinsten var 114 Mmk. Totalmarknaden för nya personbilar ökade med 20 %. Volkswagens marknadsandel var 9,6 %, vilket är lägre än året förut. Orsaken till förändringen var de långa leveranstiderna för bilar, i synnerhet i början av året. Om Kaukomarkkinats och VV-Autos år rapporteras på sidorna 24-25. Resursdivisionens samt ekonomi- och administrationsdivisionens stödenheter erbjuder tjänster till samtliga enheter i koncernen. Inom resursdivisionen är centrala funktioner fastighetsfunktioner och fastighetsskötsel, spedition och transporter, informationsadministration och riskhantering samt inom ekonomi- och administrationsdivisionen koncernens finansiering och ekonomistyrning och personalfunktioner. Om ekonomioch administrationsdivisionens år rapporteras på sidorna 26-27. Om personalen informeras på sidan 28. 11
Stamkundssystemet Plussa var en nyckelfaktor för dagligvarudivisionens goda försäljningsutveckling.
dagligvaru bildades 1.3.1999 en ny enhet, Kespro. Närkeskos funktioner centraliserades för försäljningens och marknadsföringens vidkommande. LOGISTISKA ARBETSMODELLER Enligt den nya logistikstrategin ändras partihandelslogistiken till ett kompletterande system för detaljhandeln. År 1999 påbörjas övergången till endast fyra logistiska arbetsmodeller: lagerleverans, lagerterminal- och transportterminalleverans samt returlogistik. NÄROMRÅDENA Affärsverksamhet i Ryssland bedrivs av Kesko Export Oy och dess dotterbolag ZAO Kesfood samt Carrols Oy. Tyngdpunkten i Kesko Export Oy:s verksamhet förlades i augusti till Moskvas ekonomiska region, där utöver Keskos varumärken marknadsförs också andra märkesvaror samt lokala produkter. I Estland bedrivs affärsverksamhet av Kesko Eesti A/S och Carrols AS. Bolaget Kesko Eesti A/S idkar dagligvaru-, specialvaru- samt lantbruksvaruhandel i Tallinn. Marknadsläget i Estland och i synnerhet i Ryssland var svårt under hela senare delen av året. ECR OCH INTERNET För effektivering av kategoristyrningen och ECR-funktionen (Efficient Consumer Response) skapades en ny produktdatabank, som tas i bruk 1999. Kedjeverksamheten stöds av ett nytt informationshanteringssystem för de produkter som säljs i dagligvaruaffärerna. Genom det nya systemet utsträcks informationsförmedlingen till alla affärer som är med i kedjeverksamheten. Affärernas beställningar förenhetligas i det interaktiva Kattavadivisionen Keskos dagligvarudivision betjänar som partiaffär K-affärskedjorna och övriga detaljhandelsaffärer samt cateringkunder. Divisionens mål är att vara Finlands bästa inköps-, logistik-, marknadsförings- och serviceorganisation för dagligvaruhandeln. Divisionen ansvarar för utvecklingen av K-dagligvaruaffärsnätet och rekryteringen av köpmän. Divisionens omsättning uppgick till 18 605 Mmk och rörelsevinsten var 454 Mmk. Omsättningen ökade med 6,6 %, vilket var bättre än väntat. Divisionens avkastning på bundet kapital var 13 %. Investeringarna i affärsplatser och partihandelsverksamhet utgjorde 270 Mmk. Av de olika enheterna hade Citymarketkesko och Citymarket Oy samt HoReCapartihandel den bästa omsättningsutvecklingen. Också Närkesko och Supermarketkesko uppnådde planerad försäljning. Sommarens söndagsöppethållning ökade speciellt de stora affärstypernas försäljning. Även specialvarudivisionens och järnoch lantbruksdivisionens enheter säljer dagligvaror till sina kunder, t.ex. till Anttila varuhus. Sammanlagt sålde Kesko dagligvaror för 16 121 Mmk. Den privata konsumtionsefterfrågan i Finland ökade under verksamhetsåret med ca 5,5 %, varav en betydande del riktade sig mot dagligvaruhandeln, som ökade med 4,5 %. Värdet av dagligvarumarknaden i Finland uppgick enligt A.C. Nielsen Finland Oy till ca 100 miljarder mark, däri inberäknat restaurangernas, kaféernas, servicestationernas och kioskernas försäljning samt detaljhandelsförsäljningen av alkohol. Strukturomvandlingen på detaljhandelsmarknaden fortgick med intensitet. Av affärstyperna utvecklades stormarknaderna bäst. Marketerna och supermarketerna ökade också sina andelar. Närmarknadernas andel sjönk klart. Under de närmaste åren väntar sig handeln en ytterligare liberalisering av öppettiderna samt förändringar i lagstiftningen om handeln med viner och receptfria läkemedel. Dagligvarudivisionen svarar på förändringar i kundernas behov genom nya koncept baserade på färdigmat. Den elektroniska handeln öppnar nya distributionskanaler också på dagligvarumarknaden. Leveranskedjans totala effektivitet och den totala styrningen av den framstår som de viktigaste framgångsfaktorerna i dagligvaruhandeln. STAMKUNDSMARKNADSFÖRINGEN PLUSSA Under verksamhetsåret förnyades divisionens marknadsföringsstrategi och sammankopplades med stamkundssystemet Plussa, som hade startat i slutet av 1997. Måluppfyllelsen lyckades bra. Vid årets slut var antalet Plussa-hushåll 1,1 miljoner och antalet användare av Plussa-kort sammanlagt 1,9 miljoner. Den goda försäljningsutvecklingen hos divisionens kedjeenheter inom detaljhandeln var i hög grad Plussa-systemets förtjänst. BUTIKSNÄTET I Björneborg och i Hertonäs i Helsingfors färdigställdes K-supermarketer. För att öka närservicen öppnades 15 nya K-affärer. Dessutom startades betydande projekt, bl.a. för Citymarketer i Vanda, Riihimäki och Joensuu, som blir klara 1999. FÖRÄNDRINGAR I ORGANISATIONEN Transport- och speditionsbolaget Kesped Ab överfördes 1.9.1998 från dagligvarudivisionen till resursdivisionen. Viking Coffee Ab, Kesko Export Oy och dess dotterbolag ZAO Kesfood överfördes till dagligvarudivisionen då internationella divisionens uppgifter 1.9.1998 fördelades på övriga divisioner enligt funktioner. Av HoReCa-partihandel, K-Cash & Carry Ab, Kesko Eesti A/S, Kesko Export Oy och dess dotterbolag ZAO Kesfood 13
Harri Sivula, direktör för dagligvarudivisionen. Dagligvarudivisionen Omsättning, Förändr., Mmk % Närkesko 6 399 2,4 Supermarketkesko 2 955 4,1 Citymarketkesko 3 733 11,8 HoReCa-partihandel 3 533 37,2 K-Cash & Carry Ab 1 846 1,2 Citymarket Oy 1 806 8,8 K-Plus Oy 353 315,9 Viking Coffee Ab 290-9,6 Carrols-koncernen 234 69,5 Kesko Eesti A/S 85 26,7 K-Luotto Oy 21-3,9 Finlands Rich Coffee Ab 19-26,6 Kesko Export-koncernen 12-7,9./. intern försäljning - 2 681 Sammanlagt 18 605 6,6 systemet. Projektet genomförs tillsammans med viktiga finländska varuleverantörer. Projektet befinner sig i pilotskedet. Tillsammans med K-affärerna utvecklades Internethandeln. De viktigaste projekten var Internetaffärer för K-Market Veitikka i Uleåborg och K-Supermarket Ykköshalli i Vanda. Konceptens tillämpbarhet prövas innan en verksamhet i stor skala inleds. Dagligvarudivisionen sysselsatte i medeltal 4 811 personer, av vilka 3 097 personer var i dotterbolagens tjänst. Affärsenheternas utveckling I divisionen ingår tre kedjeenheter som betjänar detaljhandeln: Närkesko, Supermarketkesko och Citymarketkesko. K- affärer som inte är kedjeanslutna och övriga kunder betjänas av HoReCa-partihandel. NÄRKESKO är kedjeenhet och partiaffär för sammanlagt 1 100 K-marketer, K-närbutiker, K- extra-butiker och Rimi-butiker. Närkesko omsatte 6 399 Mmk, en ökning på 2,4 %. Med beaktande av de krympande närmarknaderna var omsättningsutvecklingen tillfredsställande. Närkesko inledde sin verksamhet vid årets början då tre separata kedjeenheter sammanslogs. Under år 1998 har arbetssätten stabiliserats. Investeringarna i utvidgning enligt K-markets nya kedjekoncept har visat sig vara lyckade. För K-närbutikernas del inleddes konceptutvecklingen. Kategoristyrningen har avancerat med definition av de viktigaste varugrupperna. Hyllekonomin och planogrammen samt den utbildning som syftar till utnyttjande av dem i affärerna, har en central roll. SUPERMARKETKESKO är kedjeenhet och partiaffär för 84 K- supermarketer. Supermarketkesko omsatte 2 955 Mmk, en ökning på 4,1 % jämfört med året innan. Till ökningen bidrog de lyckade förnyelserna av K-supermarketerna och grundande av nya affärer. Tyngdpunkter i verksamheten var stärkande av stamkundsrelationen samt kategoristyrningen. Färskvarusortimentet kommer att breddas ytterligare. År 1999 kommer antalet kedjeanslutna affärer att växa. I förgrunden står då en lönsam försäljningsökning, kategoristyrning, nya servicekoncept, ibruktagande av elektroniska affärer och ökande av antalet miljöbutiker. CITYMARKETKESKO är kedjeenhet och partiaffär för 38 Citymarketer. Citymarketkesko ansvarar tillsammans med Citymarket Oy för Citymarketkedjans specialvaruhandel. Citymarketkesko omsatte 3 733 Mmk, en ökning på 11,8 %. Ökningen berodde på såväl dagligvaru- som specialvarudetaljhandelns goda försäljningsutveckling och på att köpmännen i högre grad än förut koncentrerade sina inköp. Citymarketerna har arbetat med stamkundsmarknadsföring, kategoristyrning och konceptutveckling. År 1999 väntas ytterligare tillväxt på grund av nyetablering. I huvudstadsregionen öppnas i oktober 1999 Finlands största Citymarket i Jumbo Köpcentrum i Vanda. HORECA-PARTIHANDEL ansvarar för inköp och försäljning av dagligvaror för storkonsumenter och levererar dem till restauranger, offentlig förvaltning och trafikbutiker samt till fast food-, bageri- och industrikunder. HoRe- Ca-partihandel omsatte 3 533 Mmk. Tillväxten var 37,2 %. Den höga tillväxten förklaras av interna nyordningar för inköp, varvid en del av K-Cash & Carry Ab:s direkta inköp överfördes till HoReCapartihandel. Den jämförbara tillväxten 6,3 % var också bättre än planerat. Speciellt bra utvecklades försäljningen av färskvaror. Tyngdpunkten ligger alltjämt på utvecklingen av den. PB
Dagligvarudivisionens andel av koncernens omsättning 52,2 %. Dagligvarudivisionens andel av koncernens rörelsevinst 58,5 %. K-CASH & CARRY AB idkar partihandel med dagligvaror på 25 orter i Finland. De viktigaste kunderna är cateringföretag, kiosker och servicestationer. K-Cash & Carry Ab omsatte 1 846 Mmk, en ökning på 1,2 %, vilket innebar att målen inte uppnåddes. Bolagets rörelsevinst var 26 Mmk. K-Cash & Carry Ab:s marknadsposition förblev stark i kärnområdena trots den anspråkslösa omsättningsutvecklingen. Funktionellt viktiga frågor var bl.a. kategoristyrningens start, kvalitetsprogrammets utveckling och ibruktagande av en ny version av cash & carry-affärernas partihandelsinformationssystem. CITYMARKET OY är ett detaljhandelsbolag, som idkar specialvaruhandel på sammanlagt 34 Citymarketer i Finland. Bolaget inledde sin verksamhet 1.1.1999, då det köpte Citymarkets affärsverksamhet av K-yhtiöt Oy. Bolaget omsatte 1 806 Mmk, en ökning på 8,8 % från året innan. Omsättningsutvecklingen var bättre än väntat och speciellt bra gick handeln med fritidsartiklar och kemikalier. Bolagets rörelsevinst var 91 Mmk. K-PLUS OY K-Plus Oy har specialiserat sig på stamkundsmarknadsföring och fullföljer K- gruppens stamkundsprogram. Bolaget omsatte 353 Mmk. Kesko har under de senaste åren satsat intensivt på stamkundsmarknadsföringen. Avsikten med Plussa-systemet är att förena K-gruppens och dess samarbetspartners mångsidighet på ett sätt som gagnar kunden. Plussa-systemet utvidgades då bl.a. Anttila Postorder, Carrols hamburgerkedja, Rautia och Stjärn Optiker-kedjan kom med i systemet. Samarbetspartner som har anslutit sig till systemet under året är Nestes servicestationer och Scandics hotell och restauranger i Finland. Kesko, K- köpmännen och samarbetspartnerna delade ut Plussa-poäng till kunderna till ett värde av sammanlagt 271 miljoner mark 1998. Basfakta om de dotterbolag som ingår i divisionen finns på sidan 68. Inköpen av dagligvaror Inköpen av dagligvaror fördelar sig på tre avdelningar: Kolonialvaror, Färskvaror och Kesko Frukt & Grönt. Divisionens egna kedjeenheter var till 94 % säljkanaler för de produkter som riktar sig till storkökskunder vidareutvecklas. I serien ingick vid årets slut 260 produkter, vars försäljning ökade med 25 % från året innan. Inom inköpsverksamheten deltog dagligvarudivisionen aktivt i AMS-samarbetet mellan europeiska företag i handelsbranschen. I samarbetet deltar också bl.a. ICA från Sverige, Albert Heijn från Nederländerna, Casino från Frankrike och Safeway från Storbritannien. Tack vare samarbetet har Kesko lanserat produktserien Euro Shopper på den finska marknaden. Konsumenternas intresse för hälsosamma och ekologiska produkter har återspeglats i det ökade utbudet av ekologiska produkter. Att även produkternas miljöeffekter beaktas är ett nytt urvalskriterium. I samband med färskvaruavdelningen finns Keskos produktundersökningsenhet, som undersöker, analyserar och utvecklar Keskos märkesvaror och egna importvaror. Dessutom ansvarar enheten för Keskos produktkontroll, svarar på kundförfrågningar och utför kvalitetsrevisioner hos leverantörerna tillsammans med inköpsavdelningarna. dagligvaru divisionen CARROLS OY inköpsavdelningarna köpte in. De vikti- bedriver restaurangverksamhet på fast gaste målen var att öka andelen egna food-marknaden i Finland och närområ- varumärken och effektivera logistikfunk- dena samt utvecklar nya fast food-kon- tionerna. De viktigaste egna märkena är cept. Till bolagets kedjekoncept hör Car- Pirkka, Diva och Euro Shopper. rols hamburgerrestauranger (60), Pan Kesko Frukt & Grönt, som ansvarar Pizza Express pizzaenheter (5) samt Deli för inköpen av frukt och grönsaker har de Express färdigmatställen (1). Bolaget egna varumärkena Rico (importfrukt och omsatte 234 Mmk, en ökning på 69,5 %. -grönsaker) och Star+ (finländska grönsa- Carrols restarurangkedjas snabba ker), vilkas andel av försäljningen steg till expansion till en riksomfattande kedja över 20 %. Dessutom har Kesko Frukt & framskred planenligt. I Finland öppnades Grönt lanserat en mycket framgångsrik 14 nya Carrols-restauranger och kedjans ekoproduktserie på marknaden. Den försäljning ökade med 26 %, vilket var totala försäljningen av egna märkesvaror snabbare än branschutvecklingen. Ny- uppgick till 1 329 Mmk. etableringarna kommer att fortsätta och Pirkka-produkterna är redan över 650 antalet separata färdigmatställen i sam- och försäljningen uppgick till 856 Mmk i band med dagligvaruaffärerna väntas öka. partipriser. Märkesvaruserien Menu, som 15
Inom specialvaruhandeln var handeln med sportartiklar och hemelektronik speciellt framgångsrik.
specialvaru divisionen Keskos specialvarudivision idkar såväl parti- som detaljhandel. Divisionen betjänar på ett mångsidigt sätt branschens detaljhandel i inköp, logistik och affärstypsutveckling. Anttila och Aleksi 13 varuhus samt Academica Online-butikerna står för divisionens egen detaljhandel. Divisionens varusektorer är hemteknik, sportartiklar, skor, kläder samt hushållsvaror och inredningsartiklar. Specialvaruhandeln har i Kesko utsetts till ett utvecklings- och tyngdpunktsområde för de närmaste åren. Divisionen omsatte 5 387 Mmk och rörelsevinsten uppgick till 17 Mmk. Omsättningen ökade med 2,7 %. Med undantag för beklädnadshandeln motsvarade omsättningsutvecklingen förväntningarna. Divisionens avkastning på bundet kapital var 1 %. Investeringarna i affärsplatser och partihandelsverksamhet utgjorde 103 Mmk. Bäst utvecklades omsättningen av sportartiklar och hemteknik. Även dagligvarudivisionens och järnoch lantbruksdivisionens enheter säljer specialvaror till sina egna detaljhandelskunder, t.ex. till Citymarketerna. Keskos totala försäljning av specialvaror uppgick till 4 400 Mmk. Konsumentpriserna på specialvaror sjönk i Finland med 1,8 % och konsumtionstillväxten stannade på nivån 3-4 %. Specialvarubranschens K-specialaffärer ökade sin detaljhandelsförsäljning med 8,4 %. DIVISIONENS UTVECKLINGSPLAN Syftet med den utvecklingsplan för divisionen som började utarbetas i juni är att förbättra lönsamheten genom att gallra bort överlappande funktioner och förena K-gruppens köpkraft och olika kompetensområden i specialvaruhandeln. Reformen stärker kedjornas identitet. Starka utländska detaljhandelskedjor inom specialvarubranschen fortsätter att komma till Finland, vilket förändrar konkurrenskonstellationerna. Specialvarudivisionen bemöter konkurrensen genom att effektivera inköp, logistik och kapitalanvändning, förnya affärernas kedjekoncept samt intensifiera kedjesamarbetet och -marknadsföringen. Nätet av K-specialaffärer och Anttila varuhus stärks och försäljningen till Finlands närområden utvecklas. FÖRÄNDRINGAR I ORGANISATIONEN Divisionens tidigare sju avdelningar sammanslogs till fyra. Av Kesko Beklädnad och Kesko Sko bildades en enhet under namnet Kesko Beklädnad. Kesko Fritid bildades genom sammanslagning av Kesko Sport och Kesko Hemteknik. Kedjeenheten Kesko Anttila betjänar Anttila Oy. Av avdelningen Hemmets varor bildades i anslutning till Kesko Anttila enheten Kesko Hus & Hem, som inom sin varusektor ansvarar för inköpen till samtliga K-gruppens kedjor. Som en del av utvecklingsplanen bildades Tremont Oy. Bolaget koncentrerar sig på partiförsäljning av specialvaror till kunder utanför K-kedjorna och huvudmålgruppen är lågprishallarna. Dessutom exporterar Tremont Oy till Baltikum och Ryssland. I sortimentet ingår kläder, skor, hushållsartiklar, hemelektronik och sportartiklar. BUTIKSNÄTET Anttila Kodin Ykkönen inredningsvaruhus enligt nytt koncept öppnades i Finno i Esbo och i Uleåborg. Konceptet fungerar bra och avsikten är att grunda sammanlagt 9 varuhus i stora befolkningscentra i Finland. Ett mål för de närmaste åren är också att förnya samtliga Anttila varuhus. Elva nya K-specialaffärer öppnades. Tolv butiker upphörde med sin verksamhet. Inom de närmaste åren kommer specialaffärernas storlek per enhet att växa markant och antalet affärer kommer att minska. En viktig händelse nästa år är invigningen av Jumbo Köpcentrum i Vanda, där ett Anttila varuhus och många K-specialaffärer kommer att verka. Medelantalet anställda inom specialvarudivisionen uppgick till 3 260, varav 2 421 personer i dotterbolagens tjänst. Varusektorernas utveckling I specialvarudivisionen ingår tre kedjeenheter som betjänar detaljhandeln: Kesko Beklädnad, Kesko Fritid, Kesko Anttila samt i samband därmed Kesko Hus & Hem. KESKO BEKLÄDNAD är kedjeenhet för sammanlagt ca 200 Andiamo, K-kenkä, Vaatehuone och Nicky & Nelly specialaffärer. Enheten ansvarar i Kesko för betjäningen av köpmannakedjorna och utvecklingen av kedjorna tillsammans med köpmännen. Kesko Beklädnad omsatte 583 Mmk, en ökning på 2,1 %. Försäljningen till Vaatehuone- och K-kenkä-kedjorna samt till kunder utanför K-kedjorna ökade obetydligt. Kesko Beklädnad ansvarar inom sin varusektor också för inköpen till övriga kedjor inom K-gruppen, bl.a. Citymarket Oy och Anttila Oy. Keskos totala försäljning av de varor som hör till Kesko Beklädnads ansvarsområde uppgick till 1 335 Mmk. Tillväxten på marknaden för skor och kläder blev liksom under tidigare år lägre 17
Matti Kotola, direktör för specialvarudivisionen. Specialvarudivisionen Omsättning, Förändr., Mmk % Kesko Beklädnad 583 2,1 Kesko Fritid 1 203 6,0 Kesko Anttila 2 161 - Anttila-koncernen 3 093-9,4 Aleksi 13 Oy 213 19,6 Academica Oy 84 258,5 Motorfeet Oy 30 20,1 Kesko Svenska AB/Aleksi 13 11 18,7 Övriga 2 -./. intern försäljning - 1 993 Sammanlagt 5 387 2,7 än för detaljhandeln som helhet. Partiförsäljningen av skor uppgick till 485 Mmk, en ökning på 15,8 %. Partiförsäljningen av kläder uppgick till 850 Mmk, en ökning på 40,2 % jämfört med året innan. I Andiamo-, K-kenkä- och Vaatehuone-kedjorna pågår ett arbete som syftar till att förtydliga affärsidéerna och stärka profilerna med hjälp av grundliga konceptförnyelser. Köpmännen i barnbeklädnadskedjan Nicky & Nelly, som bildades 1995, ingick K-köpmannaavtal i augusti 1998. Kesko Beklädnad ansvarar också för Aleksi 13 Oy, Tremont Oy och Motorfeet Oy, som importerar märkesskodon. ALEKSI 13 OY är en varuhuskedja som idkar detaljhandel med skor, väskor, kläder och kosmetik. Kedjan omsatte 213 Mmk, en ökning på 19,6 %. Vid årets slut fanns det 15 Aleksi 13-affärer i Finland. Avsikten är att bygga ut Aleksi 13 till en ledande beklädnadsvaruhuskedja på köpstarka områden. Varuhus enligt det nya konceptet öppnades i Östra centrum i Helsingfors och i Kuopio. De separata sko- och väskbutikerna fortsätter sin verksamhet antingen som Andiamo- eller som K-kenkä-affärer. I Sverige har Aleksi 13 specialaffärer för skor. Avsikten är att med början i Storstockholm bygga upp en betydande specialaffärskedja som säljer skor och väskor. Hösten 1998 öppnades i Stockholm två nya affärer. Vid årets slut var affärerna 4. Omsättningen uppgick till 11 Mmk, en ökning på 18,7 %. MOTORFEET OY representerar och importerar kända märkesskodon av hög kvalitet. Bolaget omsatte 30 Mmk, en ökning på 20,1 %. Som en del av specialvarudivisionens utvecklingsplan sammanslogs märkesvaruenheten vid Kesko Sko med Motorfeet Oy. Bolagets huvudvarumärken är Elefanten, Piano, Salamander och Vagabond. KESKO FRITID är kedjeenhet för sammanlagt 167 Kesport- Intersport, Musta Pörssi och Online Academica specialaffärer. Avdelningen Kesko Fritid omsatte 1 203 Mmk, en ökning på 6,0 %. Kesko Fritids varusektorer är sportartiklar och -kläder samt hemteknikprodukter. Kesko Fritid ansvarar inom sin varusektor också för inköpen till övriga K-gruppens kedjor, bl.a. Citymarket Oy och Anttila Oy. Kesko sålde sport- och hemteknikprodukter för sammanlagt 1 655 Mmk. K-gruppen befäste sin position som ledande säljare av sportartiklar i Finland. Sportartiklar såldes för 805 Mmk, en ökning på 18,5 %. Försäljningen till Kesport-affärerna ökade med 10,1 % och till Citymarketerna med 14,7 %. Kesport-kedjan fyllde 25 år och genomförde en anslående marknadsföringskampanj jubileumsåret till ära. Lanseringen av Helly Hansen vinter- och friluftskläder, som importeras av Kesko, utföll väl. Cykeln Nopsa började tillverkas för och marknadsföras av Kesko. Förhandsförsäljningen av cyklar för våren 1999 ökade markant. PB
Specialvarudivisionens andel av koncernens omsättning 15,1 % Specialvarudivisionens andel av koncernens rörelsevinst 2,2 % Hemteknikprodukter såldes för 850 Mmk, en ökning på 42,5 %. Handeln inom varusektorn ökade ytterligare i specialaffärerna, men också varuhusen ökade sin försäljning. Under räkenskapsåret inleddes försäljningen av Ericssons mobiltelefoner och imagereklamen av märket Daewoo. I samarbete med leverantörerna effektiverades lagerhållningen av små hushållsmaskiner. Handeln med fritidsartiklar har ökat kraftigt i flera år och utvecklingen tycks fortsätta även 1999. Tillväxten är störst i de stora enheterna med brett sortiment, som är belägna i stora befolkningscentra. Såväl Musta Pörssi- som Kesport-Intersport-affärernas kedjekoncept förnyas i samarbete med köpmännen för att motsvara det framtida konkurrensläget. ACADEMICA OY är en affärskedja i huvudstadsregionen som säljer IT-produkter och -tjänster samt telefoner. En ny affär öppnades i höstas i Finno. Företaget omsatte 84 Mmk. Academica Oy:s kunder är små och medelstora företag och sammanslutningar samt konsumenter. Keskos avdelning Hemmets varor till Kesko Anttila under namnet Kesko Hus & Hem. Enheten ansvarar inom sin varusektor för inköpen till samtliga K-gruppens kedjor. Anttilas anslutning till inköpssamarbetet kommer att öka inköpsvolymen avsevärt. ANTTILA OY idkar varuhushandel och postorderförsäljning. Varuhusen är 33, varav fyra är Anttila Kodin Ykkönen varuhus, som är specialiserade på inredning. Enheterna i Uleåborg och Esbo öppnades i oktober. Bolaget har postorderförsäljning i Finland och Estland. Dessutom inleddes i höstas provmarknadsföring i Lettland. I fråga om specialvaror är Anttila marknadsledare i Finland. Anttila omsatte 3 093 Mmk, varav specialvarornas andel var 2 499 Mmk. Omsättningen minskade med 9,4 %. Under 1998 fortgick försäljningen av livsmedelsavdelningar till K-köpmannaföretagare. Vid räkenskapsårets slut hade 19 livsmedelsavdelningar av 25 sålts till K- köpmän. Sammanlagt minskar förändringarna Anttilas omsättning på årsnivå förluster i samband med avyttringen av livsmedelsavdelningarna till köpmännen samt extra kostnader i samband med starten och marknadsföringen av de nya Anttila Kodin Ykkönen varuhusen. Anttila Oy fortsätter att utveckla butiksnätet under år 1999. Två nya varuhus kommer att öppnas. Dessutom påbörjas uppförandet av två nya Anttila Kodin Ykkönen varuhus och gamla varuhus förnyas. Genom investeringsprogrammet säkerställs marknadsledarens ställning inom specialvaruhandeln. I postorderförsäljningen satsar man på internationalisering och marknadsföringen fortsätter bl.a. i Lettland. Basfakta om divisionens dotterbolag finns på sidan 68. specialvaru divisionen med ca en tredjedel. Största delen av detta KESKO ANTTILA blir dock som partiförsäljning kvar hos ansvarar i samarbete med Anttila Oy för Kesko Anttila, dvs. ca 760 Mmk. Anttila-kedjans specialvaruhandel. Dess- Livsmedelsförsäljningens jämförbara utom är Kesko Anttila kedjeenhet och utveckling var -6,2 %. Bolaget gjorde en partihandlare för livsmedelsaffärerna rörelseförlust på 7 Mmk. Resultatet för- (25 st.) vid Anttila varuhus. Kesko Anttila svagades med 43 Mmk jämfört med före- omsatte 2 161 Mmk. gående år. De största orsakerna till det I samband med omorganisationen av försvagade resultatet var den stora utför- specialvarudivisionen i oktober anslöts säljningen av inkurant lager, realiserade 19