1(14) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Ann-Mari Carlsson Tel 070-393 1375 annmari.carlsson@afconsult.com Underlag till samråd beträffande ansökan om nytt tillstånd enligt Miljöbalken ÅF-Industry AB Forest Industry Ann-Mari Carlsson Seniorkonsult Anneli Gordon Miljöchef ÅF-Industry AB Frösundaleden 2, 169 99 Stockholm. Telefon 010-505 0000 Internet www.afconsult.com. Org.nr 556224-8012. Säte i Stockholm
2 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Allmän orientering... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Verksamheten... 4 2.3 Lokalisering... 5 2.4 Förutsättningar för alternativ lokalisering... 6 3 Produktion... 6 4 Orientering om produktionsenheter... 7 5 Planerade åtgärder... 8 6 Förbrukning och hushållning av råvaror... 9 6.1 Vedråvara fibermaterial... 9 6.2 Vatten... 10 6.3 Process- och tillsatskemikalier... 10 6.4 Energi... 11 7 Bedömning av miljökonsekvenser... 12 7.1 Emissioner till vatten... 12 7.2 Emissioner till luft... 12 7.3 Transporter... 13 7.4 Buller... 13 8 Omfattning av MKB i ansökan... 14
3 1 Administrativa uppgifter Bolag: Munksjö AB Billingsfors Postadress: Strandvägen 7 660 11 Billingsfors Telefon (växel): 0531-37600 Organisationsnummer: 556117-9044 Fastighetsbeteckning: Skåpenäs 2:37 Kontaktperson: Kommun: Tillsynsmyndighet: Kod enligt Miljöprövningsförordningen: Huvud EPRTR kod: Anneli Gordon tel. : 0531-37652 e-post: anneli.gordon@munksjo.com Bengtsfors Länsstyrelsen i Västra Götaland 21.10 (Massa, papper och pappersvaror) (Sidoverksamhet; 40.51 Förbränning) 6.(a) (Anläggningar för framställning av pappersmassa av trä eller liknande fibrösa material) Koordinater, SWEREF99: N = 654193 E = 342324
4 2 Allmän orientering 2.1 Bakgrund Munksjö Paper AB äger och driver Billingsfors Bruk för produktion av oblekt sulfatmassa för extern leverans och för egen produktion av olika typer av specialpapper. Nu gällande tillstånd för verksamheten gäller för en årlig produktion av 65 000 ton massa och 60 000 ton papper. De senaste årens ökade efterfrågan av oblekt sulfatmassa har inneburit att verksamheten tangerar nu gällande produktionstillstånd. Senare års successiva trimningar av anläggningen innebär att möjlig produktionskapacitet är än högre. Bolaget har därför ansökt om och fått ett tillfälligt produktionstillstånd som medger högre produktion av sulfatmassa; 2014 68 000 ton/år och 2015-2018 70 000 ton/år. Fortsatt produktionseffektivisering och trimning av anläggningen bedöms innebära att framtida produktion av sulfatmassa på sikt kan uppgå till nivån 80 000 ton/år. För att kunna utnyttja anläggningen fullt ut och säkerställa de ekonomiska förutsättningarna för fortsatt massa- och pappersproduktion vid Billingsfors Bruk behövs ett nytt produktionstillstånd. Det kan i detta sammanhang nämnas att verksamheten tidigare har haft ett produktionstillstånd att årligen tillverka 80 000 ton oblekt sulfatmassa och 60 000 ton papper. Men som en överenskommelse mellan bolaget och Naturvårdsverket vid den senaste prövningen i Koncessionsnämnden, beslut nr. 99/92, föreskrevs nya villkor för en årlig produktion av 65 000 ton massa och 60 000 ton papper. 2.2 Verksamheten Anläggningarna omfattar sulfatmassabruk och pappersbruk med tillhörande hjälpavdelningar för produktion av ånga, el, processvatten mm. Inom anläggningen finns även olika reningsanläggningar för att begränsa utsläpp till vatten och luft. Billingsfors Bruk är ett förhållandevis litet bruk, vilket framgår av angivna produktionsnivåer för massa och papper. Förutsättningen för ett bruk av denna storlek är att de produkter som tillverkas är förädlade och nischade. Huvudinriktningen är tillverkning av specialpapper och konverterade pappersprodukter. Detta ställer även höga krav vad gäller kvalitet på producerad massa. För pappersbruket finns konverteringsanläggning innefattande arkning, sågning, kantlistning, tryckning och bestrykning.
5 2.3 Lokalisering Billingsfors Bruk är beläget i Bengtsfors kommun, Västra Götalands län. Anläggningen är lokaliserad i norra delen av Billingsfors samhälle. Fabriksområdet omges av Bengtsbrohöljen, länsväg nr 172, Dalslands kanal samt Laxsjön. Anläggningens placering i relation till närliggande samhällen och vattenrecipienten, Laxsjön, framgår av kartan i följande Figur 2-1. I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) till ansökan kommer närheten till närmast skyddsvärda naturvärden (nationalparker, naturreservat, riksintresse för naturvård m.m., Natura 2000 och biotopskyddsområden) och kulturvärden (riksintresse för kulturmiljövård och kulturreservat) att redovisas. Vidare kommer den att innehålla en värdering av den planerade verksamheten i relation till lokala och regionala miljömål. Den planerade högre produktionen av sulfatmassa bedöms inte innebära någon märkbar förändring när det gäller inverkan på dessa.
6 2.4 Förutsättningar för alternativ lokalisering Inom området har det funnits industriell verksamhet i form av järnbruk sedan 1738. Produktionen av massa har anor från 1880-talet och pappersproduktionen startade på 1920-talet och verksamheten har bedrivits på samma plats. Bakgrunden till lokaliseringen var främst regional tillgång till råvara och vattenförsörjning. Verksamheten har varit föremål för lokaliseringsprövning i samband med tidigare miljöprövningar. Stora investeringar har gjorts i processutrustning, reningsutrustning och uppbyggnad av infrastruktur inom fabriksområdet. Den mindre produktionsökning som planeras är ett led i att säkerställa de ekonomiska förutsättningarna för fortsatt produktion. Det är därmed inte aktuellt med någon alternativ lokalisering, och någon särskild lokaliseringsstudie kommer således inte att genomföras. 3 Produktion Vid anläggningarna i Billingsfors tillverkas oblekt sulfatmassa, både löv- och barrvedsmassa, för vidareförädling på tre pappersmaskiner. De huvudsakliga produkterna är råpapper för engångskarbon, stålmellanläggspapper, papper för transfertryck, livsmedelsomslagspapper, balansfolie för möbelindustrin samt tryckta och bestrukna möbelfolier. Förutom pappersprodukter levereras även massa för extern vidareförädling. Produktionen för åren 2012-2014 samt prognos för 2015 redovisas i Tabell 3-1 nedan. Produktion ton/år Sulfatmassa varav avsalu Papper Summa slutprodukter 2012 2013 2014 2015 (budget) 56 800 14 400 41 800 56 200 64 700 17 100 47 900 65 000 64 600 18 500 46 700 65 200 67 000 20 000 47 000 67 000 Antal driftdygn 321 330 329 330 De papperskvaliteter som produceras är av typen specialpapper, och produktionsvolymen styrs av marknadsläget för de olika produkterna. Detta ställer också höga krav på den massa som produceras, med högt ställda krav på t.ex. renhet. Den massa som produceras för extern leverans är av typen specialmassa, och producerad mängd sammanhänger i huvudsak med marknadsläget för koncernens övriga produkter och därtill hö-
7 rande behov av massa. Billingsfors levererar massa till Munksjös anläggningar i både Jönköping och Aspa. Produktionen av massa har under de senaste åren tangerat nu tillståndsgiven nivå, 65 000 ton/år. Produktionsvolymen av papper beror på efterfrågan av de olika kvaliteterna. Pappersproduktionen har under senare år uppgått till ca 80 % av tillståndsgiven nivå. 4 Orientering om produktionsenheter I följande Figur 4-1 finns en schematisk bild över den huvudsakliga produktionsprocessen från inkommande ved till papper eller avsalumassa. Avsalumassa tas ut via en press. MASSA- BRUK I massabruket framställs sulfatmassa i ett diskontinuerligt kokeri med 4 kokare. Efter tvättning, silning och raffinering överförs massan till mellanlagring och sedan till endera av de tre pappersmaskinerna, alternativt tas massa ut för extern leverans. Förutom egenproducerad massa används mindre mängder extern massa, i huvudsak blekt massa. PM2 och PM6 tillverkar specialpapper i form av tunnpapper. PM5 har en mycket flexibel produktmix med en rad nischade kvaliteter och det är främst papper från PM5 som tas till konvertering, ytbehandling och tryckning.
8 Massabrukets lut- och kraftblock, d v s anläggningar för kemikalieåtervinning respektive ång- och kraftalstring, består av en indunstningsanläggning, en sodapanna, en anläggning för kausticering med mesaugn, anläggning för matarvattenberedning, en fastbränslepanna och en mottrycksturbin. Vid sidan av reningsutrustning inom enskilda processenheter finns processgemensamma system för kondensatbehandling, uppsamling och återföring av lutspill samt destruktion av illaluktande gaser. För rening av avloppsvatten finns sedimentering och kemisk fällning. Som biprodukter framställs råtallolja och råterpentin. 5 Planerade åtgärder De åtgärder som planeras är i huvudsak ökad produktionseffektivitet genom utökat antal driftdygn och ökad tillgänglighet. Antalet driftdygn planeras att öka från nuvarande ca 330 d/år till ca 345 d/år. För den ökade produktionen krävs dessutom trimningar och optimeringar av produktionsenheter och processer, och det kan även bli aktuellt med vissa kompletteringar och modifieringar i processenheterna. Det är främst sulfatmassabruket som omfattas av planerad produktionsökning och vissa kompletteringar och åtgärder kan komma att krävas. Ambitionsnivån för de trimningar, optimeringar och eventuella kompletteringar som planeras är att utsläppsnivåer och resursförbrukningar i specifika tal (kg/ton massa resp. kg/ton papper) trots en ökad produktion ska kunna begränsas i nivå med vad som gäller för nu tillståndsgivna förhållanden. Vidare kan vissa miljöåtgärder komma att behöva genomföras för att uppfylla de BAT-nivåer och riktlinjer som finns i det europeiska industriutsläppsdirektivet, IED. I detta sammanhang är det viktigt att beakta den förhållandevis låga produktionsnivån vid anläggningen och att det i huvudsak är specialprodukter och i vissa fall förädlade nischade produkter som produceras. En genomgång, jämförelse och värdering av utsläppsnivåer och åtgärder pågår och det är redan nu klart att vissa dispenser kommer att behövas.
9 6 Förbrukning och hushållning av råvaror Med beteckningen råvaror avses i det följande tillförda råvaror/hjälpmedier nödvändiga för att upprätthålla produktionskedjan från den inkommande veden till de utgående slutprodukterna papper och massa. De råvaror/medier som används i produktionen kan i detta sammanhang indelas i följande huvudgrupper: Vedråvara Vatten Kemikalier Energi I följande avsnitt redogörelser för hushållning av råvaror/medier per huvudgrupp enligt ovan. 6.1 Vedråvara fibermaterial Ved utgör råvara till sulfatmassaproduktionen, och råvarubehovet kommer att öka i proportion till produktionsökningen. Utbytet av vedråvara för sulfatmassa är ca 50 %, dvs ungefär 50 % av torrsubstansen i veden blir massa och resterande 50 % återvinns som energi i fabrikens återvinningsavdelningar. Den planerade produktionsökningen innebär att behovet av vedråvara kommer att ökan från nivån 300 000 m 3 fub/år som motsvarar nu tillståndsgiven produktion till nivån 370 000 m 3 fub/år för ansökt nivå. I vedhanteringen avskiljs bark från rundveden. Barken tillsammans med rester från vedgård och renseri som inte kan användas för massaproduktion, rivs/flisas och används som bränsle (biobränsle) för produktion av värmeenergi i fastbränslepannan. Det egna biobränslet används normalt i den omfattning som är tekniskt möjligt. Överskott kan avyttras som biobränsle, och vid underskott kan externt biobränsle inköpas. För att hantera säsongsvariationer i behov av biobränsle upparbetas mindre mängder bränsleflis inom anläggningen. Vid tillverkning av sulfatmassa friläggs cellulosafibern i kokningen av flisen. Lignin och andra substanser i veden återfinns i kokvätskan, den så kallade tunnluten. Genom omfattande tvättutrustning och uppsamlingssystem för spill återvinns storleksordningen 99 % av den organiska torrsubstansen som finns i tunnluten efter kokningen. Förutom vedsubstans innehåller luten även kokningskemikalier, d.v.s. oorganisk substans. Återvinningsgraden för dessa kemikalier är av samma nivå. Förluster av kemikalier sker i huvudsak genom utsläpp till vatten och luft.
10 Vidare utvinns från kokerigaser respektive från svartlut biprodukterna råterpentin och råtallolja. Dessa substanser har också sitt ursprung i vedråvaran. Som tidigare nämnts uppgår vedutbytet till ca 50 %, vilket således innebär att storleksordningen 50 % av vedens torrsubstansinnehåll återfinns i svartluten. Genom att indunsta svartluten och sedan förbränna denna i sodapannan uppnås två syften: Utvinna värmeenergi Återvinna kemikalier 6.2 Vatten Råvatten uttas från Bengtsbrohöljen och behovet vid nu tillståndsgivna förhållanden bedöms uppgå till nivån 0,25 m 3 /s. Produktionsökningen av massa bedöms innebära en begränsad ökning av vattenbehovet med ca 10 %. Det huvudsakliga användningsområdet för vatten är transport av pappersmassa inom massa- och pappersbruk. Vatten återanvänds i den utsträckning det är produkttekniskt möjligt, men vid produktion av specialpapper med många olika kvaliteter och höga krav på renhet är möjligheten till återanvändning begränsad. 6.3 Process- och tillsatskemikalier Behovet av process- och tillsatskemikalier kan översiktligt anges till följande huvudområden: Sulfatmassaproduktion (natronlut, svavelsyra, kalk, svaveldioxid, ammoniak) Pappersproduktion, (retention, impregnering, fyllmedel, styrkeförbättring) Vattenrening, råvattenrening, matarvattenberedning och avloppsrening Processrengöring Tryck- och bestrykningskemikalier i papperskonverteringen Årligen görs en översyn med inriktningen att minska antalet kemiska produkter med faroklassning och möjligheterna till utbyte av kemikalier undersöks genom kontakter med leverantörerna. Vid de tillfällen då nya kemikalier ska provas väljs mindre skadliga kemikalier om så är möjligt. Innan test får ske av en ny kemikalie erfordras tillstånd av en särskild utsedd kemikaliegrupp. Kemikalier som används på PM2 och PM6, har i allmänhet som syfte att förbättra retentionen för i mälden ingående komponenter samt förbättra pappersmaskinens kör-
11 barhet eller att ge produkterna önskade egenskaper. Huvuddelen av dessa kemikalier har i sig själva en hög retention till papperet och avgår därmed i huvudsak med slutprodukterna. Tryck- och bestrykningskemikalier som läggs på papperets yta avgår i huvudsak med produkten. Inom tryck- och bestrykning används vissa lösningsmedelbaserade färger och under åren har utvecklingen gått mot mer vattenbaserade färger. Den produktionsökning som nu planeras avser massaproduktionen, så de förändringar som förutses avseende kemikalieanvändningen avser främst kemikalier för sulfatmassaproduktionen. De kemikalier som används för massaproduktionen är välkända och allmänt förekommande inom branschen. I allt väsentligt förutses samma typer av kemikalier komma att användas vid ansökt produktion och förbrukade mängder kommer i huvudsak att öka i proportion till den ökade produktionen. Vid anläggningen tillverkas oblekt massa, så det finns ingen intern blekkemikalieberedning. Inom fabriksanläggningarna hanteras inte sådana mängder av farliga ämnen eller ämnesgrupper att någon av kravnivåerna överskrids enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 6.4 Energi Värmeenergi till bruket erhålls i huvudsak i form av ånga från sodapanna, fastbränslepanna och starkgaspanna. Vidare används tallolja/olja som direktvärme i mesaugnen. De huvudsakliga förbrukarna av ångvärme är sulfatmassabrukets olika processer, där kokeri och indunstning är de mest betydande, samt de tre pappersmaskinerna. Avsalumassa levereras i pressad form, ca 50 % torrhalt. Vidare används ångvärme för generering av el i en mottrycksturbin, vilken togs i drift vid årsskiftet 2008/2009. Billingsfors har deltagit i det statliga programmet för energieffektivisering, PFE, sedan starten 2004. Ett energiledningssystem finns i drift, rutiner för inköp av elektrisk utrustning och projektering har kompletterats och energikartläggningar avseende både värme och el har genomförts. Energieffektiviseringar, främst avseende elenergi har identifierats och genomförts. Den nu planerade produktionsökningen avser massaproduktionen vilket innebär att även sodapannans ångproduktion kommer att öka mer än vad förbrukningen beräknas öka. Mesaugnen eldas i huvudsak med internt producerad tallolja och produktionen av tallolja kommer att öka som ett resultat av ökad massaproduktion. Bolagets energiarbete samt vidtagna och planerade förbättringsåtgärder kommer att redovisas i ansökningshandlingarna.
12 7 Bedömning av miljökonsekvenser I underlaget till ansökan kommer miljökonsekvenser av den planerade produktionsökningen att värderas och diskuteras. 7.1 Emissioner till vatten Vid anläggningen finns mekanisk (sedimentering) och kemisk fällning av processavloppsvatten från massa- och pappersbruk. De utsläppsparametrar som är aktuella och som följs enlig kontrollprogram är suspenderat material, syreförbrukande ämnen (COD), närsalter (kväve och fosfor) klorerade föreningar (AOX). Den planerade produktionsökningen avser ökad massaproduktion, vilket innebär att utsläpp från pappersbruket inte förändras. Ambitionsnivån är att i huvudsak klara minst samma nivå som specifika utsläpp, kg/ton massa, som för nu tillståndsgivna förhållanden. Jämförelser kommer att göras med de BAT-nivåer och huvudsakliga tekniker som finns i de nyligen beslutade BAT-slutsatserna för massa- och pappersindustri. I vissa fall kommer tänkbara ytterligare åtgärder värderas med avseende på teknik, ekonomi och miljönytta. Den preliminära bedömningen är att utsläppen till vatten i absoluta tal, ton/år, kommer att öka något för flera parametrar. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att innehålla en uppdaterad genomgång av förhållandena i recipienten. Miljökonsekvenser av bedömda utsläpp samt inverkan på miljökvalitetsnormerna ekologisk status och kemisk ytvattenstatus kommer att värderas och diskuteras. 7.2 Emissioner till luft Utsläpp till luft kommer huvudsakligen från följande förbränningsenheter: Sodapannan; stoft, svaveloxider, kväveoxider och reducerade svavelföreningar Mesaugnen; stoft, svaveloxider, kväveoxider och reducerade svavelföreningar Biobränslepannan; stoft och kväveoxider samt som utsläpp av svavelföreningar via utluftningar, från processutrustning i sulfatmassabruket och utsläpp från reservsystem för starka luktgaser. Till detta kommer vissa utsläpp av lösningsmedel från pappersbrukets tryck och bestrykning. Den planerade produktionsökningen avser ökad massaproduktion, vilket innebär att utsläpp från pappersbruket inte förändras. Ambitionsnivån är att i huvudsak klara
13 minst samma nivå som specifika utsläpp, kg/ton massa, som för nu tillståndsgivna förhållanden. Jämförelser kommer att göras med de BAT-nivåer och huvudsakliga tekniker som finns i de nyligen beslutade BAT-slutsatserna för massa- och pappersindustri. I vissa fall kommer tänkbara ytterligare åtgärder värderas med avseende på teknik, ekonomi och miljönytta. Den preliminära bedömningen är att utsläppen till luft i absoluta tal, ton/år, kommer att öka något för flera parametrar. För att värdera miljöeffekterna av detta kommer spridningsberäkningar att genomföras både för tillståndsgivna (nollalternativet) och ansökta förhållanden, så att inverkan på miljökvalitetsnormer och miljömål kan värderas. Detta kommer att redovisas i MKBn. 7.3 Transporter Råvaror och produkter transporteras till respektive från anläggningarna med lastbil. Det dominerande transportarbetet utgörs av intransporter av vedråvara och uttransporter av papper och avsalumassa. Därutöver sker viss intransport av kemikalier och extern massa och uttransport av biprodukter och avfall samt även en del interna transporter inom fabriksområdet. Den planerade produktionsökningen innebär en ökning av det totala transportbehovet ungefär i proportion till produktionsökningen, ca 20 %. Bedömningar för transportvolymer kommer att redovisas i ansökan för både nollalternativ och ansökta förhållanden. 7.4 Buller I MKBn kommer de senaste årens arbete med att begränsa buller från anläggningen att redovisas avseende både åtgärder och erhållna effekter. Den preliminära bedömningen är dock att den planerade produktionsökningen inte bedöms medföra någon märkbar förändring när det gäller buller i närområdet.
14 8 Omfattning av MKB i ansökan Omfattningen av det slutliga underlag som skall inges med ansökan förutsätts komma att diskuteras vidare på samrådet. Preliminärt förutsätts innehållet omfatta bl. a. följande: Icke-teknisk sammanfattning Orientering, ägarförhållanden och administrativa uppgifter Tillståndsgiven (nollalternativ) och ansökt verksamhet Redovisning av genomförda samråd Lokalisering Natur- och kulturvärden Produktion och process samt miljöskyddsåtgärder Förbrukning och hushållning av resurser; vedråvara, vatten, kemikalier och energi Konsekvenser avseende transporter Miljökonsekvenser avseende utsläpp till vatten Miljökonsekvenser avseende utsläpp till luft Konsekvenser avseende kemikaliehantering Konsekvenser avseende ljud Konsekvenser avseende avfallshantering Miljöriskanalys Markföroreningar Miljömål, nationella, regionala och kommunala Ansökan kommer även att innehålla en Teknisk beskrivning som bl. a. utförligare beskriver produktionsenheterna samt resursanvändning och emissioner från verksamheten.