KULTURHISTORISK FÖRSTUDIE

PM MAJ 2012 KULTURHISTORISK FÖRSTUDIE INFÖR EN PLANERAD VINDPARK VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN SOLLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 PROJEKTOMRÅDEN... 3 SYFTE OCH METOD... 3 MATERIAL... 3 OMRÅDESBESKRIVNING... 3 TIDIGARE ANTIKVARISK VERKSAMHET... 4 RESULTAT... 4 KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR...4 ARKEOLOGISKA FYND OCH FYNDSAMLINGAR...4 ÄLDRE TIDERS MARKANVÄNDNING...4 ORTNAMN...6 BEBYGGELSE OCH BYGGNADSMINNEN...6 KULTURMILJÖER OCH RIKSINTRESSEN...6 KONKLUTION... 7 LITTERATUR... 8 ÄLDRE KARTOR... 8 WEBB... 9 2011-08-29 ARKEOLOGICENTRUM AB Britta Wennstedt Edvinger Titel: Kulturhistorisk förstudie inför en planerad vindkraftpark Beställare: FORSCA www.arkeologicentrum.se 2

BAKGRUND I samband med vindkraftsprojektering har FORSCA AB, Umeå, låtit utföra en kulturhistorisk förstudie. Arkeologicentrum AB har genomfört förstudien som avser två delområden, Fängsjön och Storsjöhöjden, i Sollefteå kommun i. PROJEKTOMRÅDEN Projektområdena ligger norr om Sollefteå och väster om Näsåker i Ångermanland. De sträcker sig in i fem socknar, det nordligare Fängsjö-området i Anundsjö, Resele och Ådals-Liden och det sydligare området vid Storsjöhöjden i Resele och Eds socknar. Tio ekonomiska kartblad berörs av den planerade vindparken: 19H 7e f, 19H 8d f och 19H 9d f (Fängsjön) samt 19H 5f och 19H 6f (Storsjöhöjden). Sammanlagt täcker projektområdena närmare 8 000 hektar, varav Fängsjön är det större (6 200 hektar) och Storsjöhöjden det mindre (1 700 hektar).. SYFTE OCH METOD Förstudien har till syfte att byråmässigt kartlägga kulturvärden i projektområdet med närmaste omland. Det har skett genom genomgång av olika antikvariska källmaterial och äldre kartor samt flygbilder. Inget fältarbete har utförts i samband med förstudien. MATERIAL Byråinventeringen har omfattat följande källmaterial: registrerade kulturhistoriska lämningar i RAÄ:s informationssystem för fornminnen, FMIS, registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas (Kotten), arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums fynddatabas, samebyarnas nuvarande markanvändning och fjällsamiska flyttleder i äldre tid, allmänna kartor, tryckta historiska kartor och lantmäteriakter med kartor samt flyg- och satellitbilder i Lantmäteriets karttjänster, äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsdatabasen hos Institutet för språk och folkminnen (SOFI), antikvariskt material och rapporter i biblioteksdatabaser och på länsmuseets hemsida, länsstyrelsens webbpresentation av värdefulla natur- och kulturmiljöer m.m. OMRÅDESBESKRIVNING Projektområdena ligger över högsta kustlinjen, Fängsjö-området på 300 445 meter och Storsjöhöjds-området på 350 440 meter över havet. Inga delar av projektområdena berörs därför av någon strandlinjeförskjutning. HK i denna del av Ångermanland ligger på ca 270 meter över havet. Sjöarna i det norra området ligger på 313 320 meter över havet och Storsjön i det södra på 429 meter över havet. Höjdskillnaderna är stora. Markerade höjdryggar avlöser flackare myrar. Morän och torvmark dominerar i området. Myrarna avvattnas av mindre bäckar som rinner ut i sjöarna i projektområdenas närhet, men det finns inga större vattendrag i projektområdena. FIGUR 1. DE TVÅ PROJEKTOMRÅDENA (SVART BEGRÄNSNINGSLINJE) LIGGER NORR OM SOLLEFTEÅ. UNDERLAG: SVERIGEKARTAN LANTMÄTERIET, GÄVLE 2009. MEDGIVANDE I 2009_00927. SKALA 1:500 000 Markslaget är skogsmark. Skogen utgör produktionsskog i olika åldersklasser och stora arealer är ganska nyligen avverkade. Projektområdena ligger inom två samebyars vinterland, Vilhelmina södra sameby och Voernese, f.d. Frostviken norra sameby. 3

TIDIGARE ANTIKVARISK VERKSAMHET Ångermanland har till stora delar inventerats på fornminnen av RAÄ. Förstagångsinventering genomfördes under 1960-talet, åren 1963 till 1968. Då hade den faktiska terrängrekognosceringen bara en liten omfattning. Under senare delen av 1980- talet och början av 1990-talet skede revideringsinventering i delar av Ångermanland. De nu aktuella socknarna har revideringsinventerats under de första åren av 1990-talet, men bara i vissa delar. Inga andra inventeringar såsom Skogsstyrelsens arbetsmarknadsprojekt Skog & historia eller liknande har genomförts i projektområdena. Arkeologicentrum AB I alla berörda socknar har någon form av arkeologisk undersökningsverksamhet bedrivits, exempelvis inför vattenkraftsutbyggnad, i form av pedagogisk och/eller forskningsverksamhet och i form av konventionell uppdragsarkeologi. Inte oväntat har de antikvariska insatserna haft störst omfattning vid Nämforsen. Inga arkeologiska utredningar eller undersökningar har dock genomförts i eller nära de två projektområdena. Därutöver har både byggnads- och fäbodinventeringar genomförts i kommunen (Carlsson & Mascher 1999, Renström 1998, 2001, 2002). Inte heller dessa har omfattat projektområdena. RESULTAT I tabell 1 och figur 2 5 redovisas de kända kulturvärdena och de indikationer på kulturhistoriska lämningar som framkommit under denna förstudie. Resultaten redovisas endast som punkter. Läge och utbredning är osäkra. Detsamma gäller eventuella lämningars antikvariska bedömning. KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR Inga lämningar finns i dag registrerade i någotdera projektområdet. Avsaknaden av lämningar är skenbar. Den beror på förstagångsinventeringens metodik, ingen genomförd systematisk terrängrekognoscering, och på att ingen revideringsinventering utförts här. ARKEOLOGISKA FYND OCH FYNDSAMLINGAR Det finns inga uppgifter om att fornfynd tillvaratagits och inlämnats till kulturmiljövården i undersökningsområdet (YLM 2011-08-26, SHM 2011-08-26). Det kan bero på en reell avsaknad, men också på en låg grad av uppodling, eftersom många fynd påträffats vid plöjning, eller på att det saknas erosionsutsatta områden i terränglägen gynnsamma för förhistoriska boplatser. En viktig anledning kan naturligtvis vara att ingen letat efter fynd och boplatsmaterial i projektområdena. ÄLDRE TIDERS MARKANVÄNDNING Det har inte genomförts så många lantmäteriförrättningar i projektområdet, men det finns flera anmärkningsvärt gamla kartor. Några är utgivna redan på 1600-talet och utgör s.k. geometriska kartor. Skattläggning och storskifte har omfattat kartering men laga skifte genomfördas med få undantag utan att några kartor upprättades. Av särskilt intresse i det äldsta kartmaterialet är Hällås (IP12), belagt med bebyggelse år 1703. Några äldre belägg är tidigt 1700-tal finns inte, men 1924 i samband med uppteckning av bynamnet noterades att finnar skall ha börjat odla i Hällås. Det förklarar den extensiva svedjan på 1703 års karta över Hällås, omkring 2x1 kilometer stor (IP17). Även namnet Svedjan på en höjd i nordöstligaste delen av Fängsjöns projektområde kan kopplas samman med svedjebruk. Grundtjärn nordost om Fängsjöns projektområde var ursprungligen ett finntorp. Vad gäller fastighetsbildningen i projektområdet har ganska stora ändringar genomförts alltsedan avvittringen. I regel har nya gränser dragits mellan sjöar eller krön på höjdryggar. I enstaka fall har man konstruerat gränsmärken. Det tryckta historiska kartmaterialet över projektområdena är bristfälligt av flera skäl. De ekonomiska kartorna saknar helt tryckt information på flera ekonomiska kartblad. Generalstabskartan, bladet 68 Sollefteå, som rymmer huvuddelen av de två projektområdena, är inte tillgänglig i Lantmäteriets tjänst Historiska kartor. Kartutgåvan redovisar topografi, kommunikationer, vegetation samt bebyggelse, både gårdar, torp, fäbodar och lappläger. FIGUR 2. FÄNGSJÖNS PROJEKTOMRÅDE, NORRA DELEN. BYRÅMÄSSIGT IDENTIFIERADE POTENTIELLA KULTURVÄRDEN. UNDERLAG: TERRÄNGKARTAN LANTMÄTERIET, GÄVLE 2009. MEDGIVANDE I 2009_00927. SKALA 1:50 000 4

TABELL 1. BYRÅMÄSSIG SAMMANSTÄLLNING AV INDIKATIONER PÅ P POTENTIELLA KULTURVÄRDEN I OCH NÄRA PROJEKTOMRÅDENA. IP-NR NAMN LÄMNINGSTYP ANM. KÄLLA IP01 IP02 IP03 Bastubergsbodarna Bastuberget Älggårdshöjden Fäbod IP04 Kvarnån Kvarn Husgrund, historisk tid Fångstanläggning/ Fångstgropssystem Även Kvarnberget N om uo IP05 Lapptjärn Viste IP06 IP07 - IP08 Stugusjön Häbbersjön Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Förvaringsanläggning IP09 Fäbodmyran Fäbod Kryss på karta Kryss på karta Oklart vilken strand Ev. Vitbergsbodarna utanför uo Terrängkarta Terrängkarta IP10 Fäb. Fäbod Generalstabskarta IP11 Svedjan Fossil åker, svedja Nu Brännan Generalstabskarta IP12 Hällås Lägenhetsbebyggelse Kryss på terrängkarta Terrängkarta IP13 Finnkvarnen Kvarn Utanför uo IP14 - IP15 - Husgrund, historisk tid Husgrund, historisk tid Koja utanför uo Koja med stall IP16 Vitberget Fäbod 2 uthus IP17 - Fossil åker, svedja IP18 Stugusjö nybygge By-/gårdstomt Afsvedjat landh Herman Pehrsson, SS Geometrisk karta Skattläggningskarta, Avvittringskarta, Storskifteskarta IP19 - By-/gårdstomt Olof Nilsson, SS Storskifteskarta IP20 - Kvarn Avvittringskarta IP21 - Kvarn Avvittringskarta IP22 Älggårdskullen Fångstgropssystem Utanför uo Terr.karta FIGUR 3. FÄNGSJÖNS PROJEKTOMRÅDE, SÖDRA DELEN. BYRÅMÄSSIGT IDENTIFIERADE POTENTIELLA KULTURVÄRDEN. UNDERLAG: TERRÄNGKARTAN LANTMÄTERIET, GÄVLE 2009. MEDGIVANDE I 2009_00927. SKALA 1:50 000 5

Bod-namnen vittnar om förekomst av fäbodar. Namn på kvarn- berättar om äldre såg- eller mjölkvarnar, spånhyvlar vadmalsstampar. Älggård kan stå både för fångstgropssystem och för andra slags fångstanläggningar för älg, främst snaror i öppningar i särskilt uppförda stängsel. Avsaknaden av tryckta namn på flera kartblad är en stor förlust i detta sammanhang vilken bara i liten utsträckning kompenserats genom en genomgång av fastighetskartans namnförråd. BEBYGGELSE OCH BYGGNADSMINNEN Med undantag av enstaka kojor finns ingen bebyggelse i projektområdena. Även byggnadsantikvariskt intressanta objekt saknas därför i projektområdena och dessas närhet. I kommunen finns åtta byggnadsminnen men inget av dem berörs av vindkraftsutbyggnaden. Närmaste kyrkomiljöer utgörs av sockenkyrkorna i de berörda socknarna, varav kyrkomiljön vid Ådals-Lidens kyrka i Näsåker på tolv kilometers avstånd ligger närmast. TABELL 2. NÄRBELÄGNA OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN (RIKMV 1990:173 F.). NAMN BESKRIVNING AVSTÅND FRÅN PROJEKTOMRÅDE Nämforsen Boplatser och mycket betydelsefull och omfattande 12 km NÖ hällristningslokal från sten- och bronsålder Eden Stor by med ett trettiotal bostadshus och 15 km NV tillhörande ekonomibyggnader. Välbevarat bymönster. Jfr Renström 2001. Myckelgensjö, Nordsvensk bondgård med 24 bevarade knuttimrade 11 km V Örnsköldsviks kommun hus från 1700- och 1800-talen. Ålder- domligt odlingslandskap. Österåsen F.d. sanatorium 15 km SSV Lidgatu Samlad bymiljö med ekonomibyggnader. Enhetlig och oförvanskad bild av 1800-talets byggnadsskick. 10 km V FIGUR 4. STORSJÖHÖJDENS PROJEKTOMRÅDE, SÖDRA DELEN. BYRÅMÄSSIGT IDENTIFIERADE POTENTIELLA KULTURVÄRDEN. UNDERLAG: TERRÄNGKARTAN LANTMÄTERIET, GÄVLE 2009. MEDGIVANDE I 2009_00927. SKALA 1:50 000 Kartan torde finnas att tillgå i pappersform vid något bibliotek men har inte kunnat studeras i samband med denna förstudie. KULTURMILJÖER OCH RIKSINTRESSEN Inga värdefulla kulturmiljöer såsom kulturreservat eller riksintresseområden för kulturmiljövården finns i eller nära projektområdena. De områden av riksintresse för kulturmiljövården som ligger närmast projektområdena ligger på tio kilometers avstånd eller mer (tabell 2) och berörs därför inte av vindkraftsutbyggnaden. ORTNAMN Det finns flera namn av antikvariskt intresse i projektområdena. I Fängsjö-området kan nämnas Bastuberget, Bastubergsbodarna, Älggårdshöjden, Kvarnån, Lapptjärn och Fäbodmyran. Nära men utanför Storsjöhöjdens projektområde finns en uppsättning namn på finn- och kvarn-, såsom Kvarnberget, Finnmyran, Finnkvarnen och Finnkvarnbäcken. Namn på finn- och lapp- visar att platser i äldre tid nyttjats av rörliga grupper, vilket redan de historiska kartorna kunnat belägga. Namnet Svedjan nämndes ovan i samband med äldre kartor. På generalstabskartan utgiven år 1916 kallas dagens Brännan för Svedjan. Namnet antyder svedjebruk. 6

KONKLUTION Projektområdena ligger i ett höglänt och kuperat utmarksområde nära flera sockengränser. Terrängläget och läget på socknarnas absoluta marginaler är viktigt ur flera perspektiv. Det bestämmer också i stor utsträckning vilka typer av kulturvärden projektområdena kan antas rymma. Ingen egentlig fornminnesinventering har genomförts här, men vissa preliminära slutsatser kan dras av den lokala miljön. Tidigt frostfria höjdlägen och sydsluttningar har varit intressanta för böndernas utmarksbruk i äldre tider och för svedjefinnarnas svedjebruk. Svedjebruk är byråmässigt belagt på två ställen men kan finnas på ytterligare platser. Krönlägen och andra topografiskt utmärkande fenomen är också intressanta i egenskap av möjligt terrängläge för samiska heliga platser (jfr Manker 1957). Det är ändå framför allt i de lägre delarna av undersökningsområdet och i anslutning till några vattendrag och myrkanter som man kan förvänta sig att påträffa ej registrerade lämningar. Vattendragen i området avvattnar i huvudsak myrar och är därför mindre intressanta som lokaliseringsfaktor för fasta fornlämningar. Läget i sockengränser är symptomatiskt för rörliga invånare. Det är därför inte förvånande att det finns belägg för både samer och finnar i projektområdena. Ångermanlands samiska historia är bättre utforskad än grannlänens (t.ex. Bergvall & Persson 2004, Westerdahl 1986, Westerdahl 2008). I och nära projektområdena finns flera ortnamn på lapp- som visar att samer, troligen både fjällrenskötare och lokala grupper, funnits i området. Regionen har vidare varit föremål för finnkolonisation fr.o.m. 1600-talet (Gothe 1948, Wedin 2007). I båda projektområdena finns som nämnts olika slags kartbelägg för fossil åker och bebyggelselämningar efter svedjefinnar. Utmarksläget innebär inte bara förutsättningar för samer och finnar. Nybyggen har upptagits i nära anslutning till projektområdena alltsedan 1700-talet. Utmarksodling och annat utmarksbruk, t.ex. tjärbränning och kolning, kan förväntas ha bedrivits här och kan ha resulterat i kulturhistoriska lämningar. Utanför och öster om projektområdet finns t.ex. namn på hamp- som visar på hampodling i äldre tid. Inga namn- eller kartuppgifter som styrker sådant utmarksbruk har framkommit under förstudien, men det kan bero på kartornas beskaffenhet. Det är inte heller alltid exempelvis kolning och tjärframställning eller annan produktion för husbehov gör avtryck i ortnamnsrepertoaren. FIGUR 5. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN I PROJEKTOMRÅDENAS NÄRHET. SKALA 1:500 000. Ett tjugotal indikationer på potentiella kulturhistoriska lämningar har framkommit under förstudien, vissa av dem strax utanför projektområdena. De tydligaste indikationerna avser lämningar efter fäbodar, bebyggelse och enstaka byggnader såsom exempelvis skogskojor, kvarnar, renskötande eller andra samers visten, fångstgropar och åkersvedjor. Andra lämningstyper som kan förekomma är färdvägar, övergivna gränsmärken samt kolbottnar och tjärdalar. Stora volymer kulturminnen kan erfarenhetsmässigt inte förväntas i den aktuella miljön. Utmarksläget bidrar slutligen att det är långt till övriga kända kulturvärden och att kulturmiljöpåverkan av en vindkraftsutbyggnad därför inte blir stor. Inget tyder på att det kan framkomma kulturvärden som omöjliggör en vindkraftsutbyggnad i projektområdena. Det är sannolikt att kulturhistoriska lämningar kommer att visuellt påverkas av en vindkraftsutbyggnad. Den fysiska påverkan kan inte fastställas med nuvarande kunskapsunderlag. Med en viss flexibilitet i vindparkens utformning torde dock kulturmiljöer och/eller lämningar kunna undvikas och kvarligga inne i vindparken utan ingrepp, men det förutsätter att läget för lämningarna är känt. 7

LITTERATUR Bergvall, Margareta, & Peter Persson (red.), 2004. Västernorrland Sameland: om samisk närvaro i Ångermanland och Medelpad. Tidsspår 2004. Härnösand. Carlsson, Bertil, & Bodil Mascher, 1999. Fäbodinventering 1999.. smuseet Västernorrland, Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation. Rapport 1999:7. Härnösand. Gothe, Richard, 1948. Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland. Stockholm. Lundqvist, Jan, 1987. Beskrivning till jordartskarta över och förutvarande Fjällsjö k:n. Sveriges geologiska undersökning Ser. Ca nr. 55. Uppsala. Manker, Ernst, 1953. The nomadism of the Swedish mountain Lapps: the siidas and their migratory routes in 1945. (Acta Lapponica 7.) Uppsala. Manker, Ernst, 1957. Lapparnas heliga ställen. kultplatser och offerkult i belysning av Nordiska museets och landsantikvariernas fältundersökningar. Acta Lapponica 13. Stockholm. Pamp, Bengt, 1988. Ortnamnen i Sverige. 5:e uppl. Lund. Renström, Ann, 1998. Fjällbyar i Edsele och Helgums socknar: en kulturhistorisk byggnadsinventering. (Sollefteå kommun.) Sollefteå. Renström, Ann, 2001. Eden i Junsele socken: en byggnadsinventering. (Sollefteå kommun.) Sollefteå. Renström, Ann, 2002. Skogsbyar i Sollefteå kommun: kulturhistorisk byggnadsinventering. (Sollefteå kommun.) Sollefteå. RIKMV 1990. Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för tillämpning av naturresurslagen 2 kap. 6. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. SOL 2003. Svenskt ortnamnslexkion. (Språk- och folkminnesinstitutet.) Uppsala. Wedin, Maud, 2007. Den skogsfinska kolonisationen i Norrland. Falun. Westerdahl, Christer, 2008. Sydsamer: från Bottenhavet till Atlanten: en historisk introduktion till samerna i Ångermanland och Åsele lappmark med angränsande delar av Jämtland och Norge. Skärhamn. ÄLDRE KARTOR Rikets allmänna kartverks arkiv Omsjö Årtal 1968 J141-19h8-9c-d70 Grundtjärn Årtal 1968 J141-19h8-9e-f70 Älggårdshöjden Årtal 1963 J133-19h7e66 Stor-rocksjön Årtal 1963 J133-19h6f66 Backsjön Årtal 1963 J133-19h5f66 Snåsåsen Årtal 1963 J133-19h9e66 Rocksjön Årtal 1963 J133-19h7f66 Generalstabskarta Junsele Årtal 1916 Rak.id J242-61-1 Lantmäteristyrelsens arkiv X13-14:2 Edsele socken Ort Hällås nr 1 Laga skifte Datum 1863 Johan Peter Colleén, Karl Georg Collen Antal bilder 13 8

X43-7:1 Resele socken Ort Hällås nr 1 Geometrisk avmätning Datum 1703 Nils Spole X43-25:1 Resele socken Ort Stugusjön nr 1 Skattläggningsberedning Datum 1787 Inägor Martin Sunding X43-25:2 Resele socken Ort Stugusjön nr 1 Avvittring Datum 1794 Johan Thandbergson X43-25:3 Resele socken Ort Stugusjön nr 1 Storskifte på inägor Datum 1816 Svante Anton Holst X12-2:2 Eds socken Ort Backsjöbränna nr 1-2 Storskifte på skog/skogsmark Datum 1794 Olof Millén X3-23:1 Anundsjö socken Ort Grundtjärn nr 1-2 Geometrisk avmätning Datum 1700 Nils Spole X3-23:4 Anundsjö socken Ort Grundtjärn nr 1-2 Arealavmätning och rågångskarta Datum 1815 Anmärkning O gränsbest omkr Olof Millén, Olof Ulfsparre X72-8:2 Ådals-lidens socken Ort Fängsjö nr 1-2 Laga skifte Datum 1869 Ludvig Karl Bäckström Lantmäterimyndigheternas arkiv 22-åda-107 Västernorrland Kommun Sollefteå Datum 1857 Avvittring WEBB BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, http://www.bebyggelseregistret.raa.se, 2011-08-26. FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem, http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html, 2011-08-26. IRENMARK Sametinget. www.sametinget.se/8382, 2011-08-26. Kotten Skogsstyrelsen (Skogens pärlor). www.skogsstyrelsen.se/episerver 4/templates/kartmall.aspx?id=38343, 2011-08- 26. KRINGLA Riksantikvarieämbetets databas K-samsök (f.d. Kulturmiljösök), http://www.kringla.nu, 2011-08-26. LMV Lantmäteriets historiska karttjänst, http://historiskakartor.lantmateriet.se, 2011-08-26. LIBRIS Kungliga Bibliotekets nationella bibliotekssystem, http://libris.kb.se/ 2011-08-26. YLM smuseet Västernorrland, http://www.murberget.se/upptack/upptack, 2011-08-26. sstyrelsen, http://www2.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sv/samhallsplanering-och- KULTURMILJO/Pages/default.aspx, 2011-08-26. SHM Statens historiska museums översiktsdatabas, http://mis.historiska.se/mis/sok/start.asp, 2011-08-26. SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänster, www.sgu.se, 2011-08-26. SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas, http://www.sofi.se/ 2011-08-26. VITALIS Vitterhetsakademiens biblioteks huvudkatalog, http://vitalis.raa.se, 2011-08-26. 9

Arkeologicentrum AB www.arkeologicentrum.se