Johan Sundberg Mattias Bisaillon Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet. Götaforsliden 13 nedre 431 34 Mölndal 070-6210081 / 031-7208396 www.profu.se johan.sundberg@profu.se
Klimatbokslut 2014 Tekniska Verken bidrog till att minska klimatpåverkan med totalt 714 000 ton koldioxid (CO2e) under 2014.
Klimatbokslut för energiföretag Hantera utvecklingsarbetet: Utvärdera åtgärder Följa upp och redovisa utvecklingen Marknaden och kundernas miljövärdering: Värmepump eller fjärrvärme Miljöpolicy hos storkunder Köpt energi enligt boverkets regler Miljöklassning av byggnader
Klimatbokslut för energiföretag Profus forskningserfarenhet med systemanalyser och modellstudier sammanslagna under en hatt Greenhouse gas protocol Utökat klimatbokslut enligt konsekvensmetoden - Visar företagets nettoklimatpåverkan i samhället - Kan användas för att utvärdera systemet och förslag på förbättringar
Klimatbokslut för energiföretag Energiföretag med Profus klimatbokslut (2013-2015) Umeå Energi Halmstad Energi och Miljö Mälarenergi Jönköping Energi Uddevalla Energi Varberg Energi Mölndal Energi Tekniska Verken Linköping Falu Energi & Vatten Sysav - Diskussioner med ytterligare energiföretag. - Användargrupp
Hur beräknas klimatpåverkan? CO 2e CO 2e Direkt klimatpåverkan (Företagets egna utsläpp) Tillförd indirekt klimatpåverkan Undviken indirekt klimatpåverkan
Klimatbokslut 2014 Undviken klimatpåverkan Tillförd klimatpåverkan Direkt Kol Avfall Totalt Indirekt El Värme Avfall Summa klimatpåverkan Biogas RT-flis Hjälpel kton CO2e -1200-1000 -800-600 -400-200 0 200 400 600
Klimatbokslut 2014 Tekniska verkens bidrag till att minska klimatpåverkan är nästan lika stor som hela kommunens samlade utsläpp av växthusgaser. Linköpings kommuns totala utsläpp av växthusgaser under 2012 (senast tillgängliga statistik) var enligt den Nationella emissionsdatabasen ca 746 000 ton CO2e (data hämtas från Länsstyrelsernas Regionala utsläppsstatistik, RUS). Tekniska Verkens klimatbokslut för år 2014 redovisar en besparing på ca 714 000 ton CO2e. Tekniska Verkens besparing motsvarar därmed ca 96 % av kommunens totala utsläpp.
Klimatbokslut 2014 Om alla kommuninvånare i Linköping avstod från att köra bil under 4 år skulle vi få en lika stor minskning av koldioxidutsläppen som Tekniska verken bidrog med under 2014. I genomsnitt kör varje kommuninvånare i Linköping 574 mil per år (miljömålsindikatorn Körsträcka med bil, statistik 2013). Det genomsnittliga utsläppet från en personbil i Sverige (2011 års genomsnittliga WTW-utsläpp för personbilar, samtliga drivmedel, Trafikverket) var 0,21 kg CO2 per km. Den totala körsträckan för kommunens invånare uppgår då till ca 87 miljoner mil, vilket genererade ett utsläpp på ca 183 000 ton CO2.
Klimatbokslut 2014 Tekniska verkens koldioxidbesparing är större än utsläppen från två tur och returresor med flyg till New York för alla i Linköpings kommun. En resa tur och retur mellan Linköping till New York via Köpenhamn motsvarar ett utsläpp på ca 1,8 ton CO2e. TV:s klimatbesparing motsvarar 2,6 tur och returresor med flyg till New York för alla kommuninnevånare i Linköping eller 26 tur och returresor med flyg till New York för Tekniska Verkens 15 000 kunder av värme och kyla (15000 leveranspunkter).
Klimatbokslut 2014 Om alla kommuninvånare i Linköping avstod från att shoppa under ca 4,6 år skulle vi få en lika stor minskning av koldioxidutsläppen som Tekniska Verken bidrog med under 2014. Med shopping avses den privata konsumtionen av kläder och skor, datorer, telefoner, tv-apparater, skönhetsprodukter, sportutrustning m.m. Det vill säga den konsumtion som inte platsar in inom övriga tre kategorier av privat konsumtion (äta, bo och resa). Definitionen är hämtad från Naturvårdsverkets rapport Konsumtionens klimatpåverkan från 2008.
Klimatbokslut 2014 Tekniska verken har under 2014 bidragit till att minska utsläppen av koldioxid lika mycket som om alla i kommunen avstod från att äta kött i drygt 6 år. 1 kg medelkött (nöt, gris, lamm, kyckling) bidrar till ca 15 kg CO2e. I Sverige äts 45-60 kg kött per person och år ( Köttkonsumtionen i siffror, Jordbruksverket 2013). TV:s besparing 2014 motsvarar ca 76 månaders köttkonsumtion för kommunens alla invånare. Omkring 20-25 % av utsläppen av växthusgaser från svenska hushåll kommer från maten. Kött är den matvara som ger störst utsläpp i vår matkonsumtion.
Klimatbokslut 2014 Det skulle krävas en nyplantering av 12,5 miljoner träd om man skulle klimatkompensera samma koldioxidbesparing som Tekniska verken bidrog med 2014. Klimatkompensationen för detta år skulle då kosta ca 250 miljoner kronor. Ett fullvuxet träd tar i genomsnitt upp ca 57 kg CO2e per år. Tekniska Verkens verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2014 för en besparing på ca 714 000 ton CO2e. Att plantera ett träd genom VI-skogen kostar 20 kr. Det kan ta mellan 7-70 år för ett träd att bli fullvuxet.
Användargruppen Diskutera och dela erfarenheter. Hur kommunicerar vi resultaten lokalt och nationellt. Gemensamma utvecklingsprojekt Nästa möte: Jönköping, hösten 2015
Klimatbokslut 2014 Undviken klimatpåverkan Tillförd klimatpåverkan Direkt Alternativ uppvärmning? Kol Avfall Totalt Indirekt El Värme Avfall Summa klimatpåverkan Biogas RT-flis Hjälpel kton CO2e -1200-1000 -800-600 -400-200 0 200 400 600
Hur värms bostäderna om vi inte använder fjärrvärme? Vi antar att alternativet till fjärrvärme är klimateffektiva uppvärmningssystem som är ekonomiskt konkurrenskraftiga. Grundfall: Andel Uppvärmningsalternativ 20 % Biobränsle (pellets). En mindre andel kan tänkas vara solvärme 45 % Bergvärmepumpar 28 % Luft-vatten värmepumpar 7 % Luft-luft värmepumpar
Alternativ uppvärmning av bostäder och lokaler 1 400 Värmeproduktion (GWh värme) 350 Emissionsfaktorer (kg CO2e/MWh värme) 1 200 300 1 000 250 800 200 600 150 400 100 200 50 0 Scenario låg Grundfall Scenario hög 0
Känslighetsanalys Individuell uppvärmning Undviken klimatpåverkan Tillförd klimatpåverkan Direkta utsläpp Scenario 2 Avfall Grundfall Scenario 1 Indirekta utsläpp El Värme Avfall Scenario 2 Grundfall Scenario 1 Total klimatpåverkan Summa klimatpåverkan -758 900 ton Scenario 2-714 050 ton Grundfall - 669 200 ton Scenario 1 kton CO2e -1400-1200 -1000-800 -600-400 -200 0 200 400 600
Klimatbokslut 2014 Undviken klimatpåverkan Tillförd klimatpåverkan Direkt Alternativ elproduktion? Kol Avfall Totalt Indirekt El Värme Avfall Summa klimatpåverkan Biogas RT-flis Hjälpel kton CO2e -1200-1000 -800-600 -400-200 0 200 400 600
Vad är alternativ elproduktion? Det europeiska elsystemet - Ett sammankopplat elsystem med elhandel över gränserna. Vid förändrad produktion/konsumtion av el så ökar eller minskar den dyraste elproduktionen, dvs marginalelproduktionen. Den alternativa elproduktionen är en mix från olika produktionslag som under året ligger på marginalen. Baskraft som t.ex. vattenkraft och kärnkraft utnyttjas fullt ut och påverkas inte av klimatarbetet inom ett fjärrvärmeföretag. Illustration: Tekniska verken Linköping
Marginalel Idag och i framtiden 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Marginalelproduktion i Europa Marginal idag och electricity på lång production sikt (Profu) in the electricity grid of northern Europe. High 2014 Låga klimat- Höga klimatambitioner ambitioner Low Perioden fram till 2040 (medelvärde) 810 kg CO2-ekv./MWh el (varav uppströms 59 kg CO2-ekv./MWh el) 690 kg CO2-ekv./MWh el (varav uppströms 56 kg CO2-ekv./MWh el) 450 kg CO2-ekv./MWh el (varav uppströms 54 kg CO2-ekv./MWh el)
Elproduktionen En framtidsutblick Direkta utsläpp Undviken klimatpåverkan Höga klimatambitioner Tillförd klimatpåverkan Avfall Låga klimatambitioner Grundfall Indirekta utsläpp El Värme Avfall Höga klimatambitioner Låga klimatambitioner Grundfall Total klimatpåverkan -439 920 ton Summa klimatpåverkan Höga klimatambitioner -619 130 ton Låga klimatambitioner - 714 050 ton Grundfall kton CO2e -1400-1200 -1000-800 -600-400 -200 0 200 400 600
Klimatbokslut 2014 Undviken klimatpåverkan Tillförd klimatpåverkan Direkt Alternativ avfallsbehandling? Kol Avfall Totalt Indirekt El Värme Avfall Summa klimatpåverkan Biogas RT-flis Hjälpel kton CO2e -1200-1000 -800-600 -400-200 0 200 400 600
140 miljoner ton Sveriges totala import av deponeras avfallsbränslen under 2014 årligen i EU minskade deponibehovet i Europa med ca 1% ca 90 Mton hushållsavfall (MSW) ca 50 Mton industriavfall (brännbart och lättnedbrytbart avfall)
Utvecklingen för svensk energiåtervinning 8 7 6 5 4 3 2 1 miljoner ton Importerat avfall Brännbart inhemskt avfall Befintligt mål Måluppfyllelse enligt beslutade återvinningsmål Föreslaget mål Måluppfyllelse enligt förslag om nya etappmål (60 % målet). Förebyggande Eventuella effekter av minskade mängder avfall (decoupling) 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Vi har inte hittat någon produkt bland allt skräp som vi importerar som ur klimatsynpunkt är bättre att importera än brännbart avfall Slutsats från forskningsprojektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling Waste Refinery, Profu
Greenhouse gas protocol http://www.ghgprotocol.org/ World Resources Institute World Business Council for Sustainable Development Scope 1 (Direkta emissioner) Scope 2 (Indirekta emissioner från inköpt energi) Scope 3 (Övriga indirekta emissioner) Avoided emissions (Undvikna indirekta emissioner)
Klimatbokslut 2014 Undviken klimatpåverkan Tillförd klimatpåverkan Scope 1 Scope 2 Scope 3 Undvikna utsläpp Total klimatpåverkan kton CO2e -1200-1000 -800-600 -400-200 0 200 400 600
Två olika beräkningsprinciper Konsekvensprincipen En analys av företagets klimatpåverkan i samhället. Används för att: studera det enskilda företagets totala bidrag till klimatpåverkan peka på områden som är betydelsefulla för klimatpåverkan analysera effekter av förslag till förändringar mäta och följa effekten av förändringar (Metoden inkluderar undvikna utsläpp från alternativ produktion av motsvarande nyttigheter med hjälp av konsekvensanalyser) Bokföringsprincipen Summerar företagets tillförda utsläpp. Används när: företagets utsläpp är en delsumma i ett större sammanhang där summan av alla delar ska redovisas utsläppen ska jämföras mot andra klimatbokslut som redovisar enligt bokföringsprincipen I klimatbokslutet redovisas resultat för bägge principerna men huvudfokus läggs på konsekvensprincipen.
Klimatbokslut enligt bokföringsprincipen 2014 Undviken klimatpåverkan Tillförd klimatpåverkan Summa klimatpåverkan Konsekvensprincipen Summa klimatpåverkan Bokföringsprincipen kton CO2e -1000-800 -600-400 -200 0 200 400 600
Johan Sundberg Mattias Bisaillon Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet. Götaforsliden 13 nedre 431 34 Mölndal 070-6210081 / 031-7208396 www.profu.se johan.sundberg@profu.se
Klimatbokslut för energiföretag
Allmänheten om klimatpåverkan 80 procent tror att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen 67 procent anser att det vore bra med mer information till hushållen om klimatförändringen och att få hushållen att välja varor och tjänster som minskar utsläppen av koldioxid. 76 procent kan absolut eller troligen tänka sig att betala mer för en vara eller tjänst om de vet att företaget som producerar den arbetar för att begränsa klimatförändringen 68 procent tycker att företagen är dåliga på att berätta vad de gör för att begränsa utsläppen av växthusgaser Läs mer i Allmänheten och klimatförändringen 2008, rapport 5904, Naturvårdsverket.
Avfallshierakin i ett klimatperspektiv