Sportsektorn i Halland tillväxt i ekonomi och arbetsmarknad

Lund 2013-02-21 Sportsektorn i Halland tillväxt i ekonomi och arbetsmarknad Bakgrund och Syfte Denna rapport utgör underlaget till Hallandsidrottens möte med sportsektorn i Halland 25 feb 2013. Med detta seminarium avser distriktet att skapa möten och samtal mellan föreningarna, kommunerna, näringslivet och andra parter kring utvecklingen inom Hallands sportsektor. Rapporten belyser flera aspekter. Hur stor är sportsektorn i Halland och vad betyder denna sektor för fortsatt stark ekonomiskt tillväxt, för det sociala kapitalet och för folkhälsa? Idrott, övrig sport och nära relaterat friluftsliv anses ha många positiva effekter på samhällsutvecklingen i varje kommun och i regionen ( RF,IEC m fl) och hur vill då de olika driva utvecklingen? Rapporten lägger här fram en del fakta som även presenteras i koncentrerat PP-format (kontakta författaren eller Hallands Idrottsförbund om denna bildserie). Sportsektorn definieras som en global bransch inom idrott,övrig sport och med näraliggande branscher med nära anknytning till sport (flera av dess branscher är miljardstora branscher bara inom sport) Sammantaget tecknar vi nu en bild av the sport industry som en dynamisk tillväxtbransch såväl i Sverige som globalt och som består av olika samhälleliga fenomen men med en allt mer tydlig samhällsekonomisk tyngd som ett framträdande drag. Dess BNP-storlek är om vi beräknar den enligt de metoder som Europarådet använder, 60-70 mdr skr i Sverige (2 % av BNP) och för den globala BNP inom sport industry enligt IEC`s beräkningar 5-6000 mdr skr varav 1500 mdr skr i USA, 700 mdr i Japan, 450 mdr i Tyskland och totalt i dagens EU ca 2000 mdr. I Sverige arbetar definierat på detta sätt 100 000 årsarbetare i sportbranschen. Det breda perspektivet på idrott och sport i Sverige är således att den inte bara är en frivillig folkrörelse med 20 000 föreningar och stödjande förbund eller en offentlig uppgift med statsbidrag via RF och med 290 kommuner som driver en mängd fritids- och idrottsanläggningar. Den är också en sektor med privat konsumtion, investeringar från andra aktörer än kommunerna, med export och import (även export av tjänster i form av internationella idrottsstjärnor där Sverige är mycket aktivt) och med flera tusen privata företag som helt eller till stor del säljer tjänster, anläggningar och produkter till idrott och övrig sport. Tillväxten varje år är enligt IEC`s bedömning större än BNP-tillväxten. Vid dagens BNPtillväxt på i genomsnitt 2-3 % per år tolkar vi tillväxten i sportsektorn till 4-5 % dvs den ökar sin andel av BNP år för år. Antalet företag, firmor, enskilda näringsidkare (med F-skattesedel) i Sverige som arbetar i sportbranschen kan bedömas till mer än sin andel 2 % av BNP. Vi anger här antalet till ca 18 000 eller fler med dominans av småföretag/försörjningsföretag som 1

drivs av elitidrottare, tränare, funktionärer etc. Här finns också en del av sportbranschens problematik med ojämna, osäkra inkomster och oklara skatteregler- ett problem som inte diskuteras i denna PM men som kräver bättre lösningar än de vi ser idag. Produktionen av fysiska sportprodukter i Sverige var fram till 1970-talet bred i flera branscher (metall, plast, trä), riktades mot de flesta sporter och var regionalt utspridd. Konsumentvaruindustrin kom emellertid att till stor del slås ut i Sverige under industrins omvandling och koncentration till bl a producentvaruindustrin och personbilar. Det berodde ofta på att sportföretagen var små med internationella mått (det fanns t ex flera svenska tillverkare av skridskor, skidor, bollar etc) och dålig svensk kompetens i konsumentvarumarknadsföring, särskilt internationell sådan. I andra avancerade industriländer skedde inte en lika stark utslagning utan vi kan fortfarande se ett stort antal innovativa sportproduktföretag i USA, England, Tyskland och Japan. Produkternas fysiska produktion sker oftast i Kina, Indien etc men ägande av varumärken, utveckling, design, marknadsföring mm finns i de ledande industriländerna och särskilt USA. Tjänsteföretag som arbetar som agenter, jurister, affärskonsulter, med sponsring, reklam och framför allt mediaföretag med många anställda i sportbevakning etc har vuxit fram men även här domineras världsmarknaden av stora internationella företag. Denna obalans dvs att Sverige ännu inte har utvecklat särskilt många företag med globala varumärken, byggföretag som internationellt bygger arenor, utför internationella konsulttjänster, utövar sjukvård och rehab inom sport, sänder sport i TV internationellt etc bedömer vi kommer att förändras i takt med ökat nyföretagande och genom att denna attraktiva bransch förhoppningsvis drar till sig innovatörer, entreprenörer och riskkapital. Vi tror också att en sådan kommande utveckling kan stimuleras och därmed påskyndas. Sportsektorn är sammansatt av flera olika delsektorer vilket illustrerar hur vi definierar sektorn: Idrottsföreningarna Metoder för ledning, management mm, Utrustningar, redskap (hästsport, båtsport, motorsport etc). Anläggningar, inredning, teknik i anläggningar ägda av kommuner eller andra aktörer Media, IKT-system, TV-teknik, Marknadsföring. Kläder, skor, andra sportartiklar. Mat och drycker för träning, vila och tävlingstillfällen. Fysiologi, medicin, rehab etc. med inriktning på olika sporter. Oklara gränser till hälsosektorn Sportturism, natursporter, boende, träningscamps. Transporter, fordon, släp etc. för olika sporter Spel, på arenor, i butiker, på arenor, via internet etc. Försäkringar, säkerhets- och trygghetsteknik mm i sporter Energiförsörjning, speciell produktion och distribution inom olika sporter (förnyelsebar energi mm). Finansiering, bankservice, betalsystem mm inom olika sportbranscher (golf, alpint, segling etc). Grossister, detaljister, e-handel inom sporter. Tränare, coacher, ledare i alla sporter, deras utbildning, fortbildning, tjänster.agenter, rådgivare, finansiell och karriärplanering för unga tävlande och elit. 2

Vi beräknar i denna rapport inledningsvis de ekonomiska effekterna och därmed också jobboch skatteeffekterna av sportsektorn. Under senare år har det i allt fler länder etablerats metoder för en hyggligt säker analys av sportsektorns ekonomi i nationalekonomiska termer (makroekonomiska). Redan på 90-talet arbetade Europarådet dock med fråga under Sports Council i Strasbourg. Där bildades en kommitté The Committee on the Economic Significance of Sports redan 1990. Björn Anders Larsson var Sveriges representant i denna grupp och under tre år arbetades där med definitioner och slutsatser om sportens ekonomi. Man kunde på ett hyggligt sätt fastställa gränssnitten mellan sport och kringliggande näringar ( via bl a grovt bedömda satellitkonton i nationalräkenskaperna) och vad som skulle inkluderas i sportsektorn (sportnäringen, sportbranschen).vi tydliggjorde också motionssektorn och friluftslivets olika delar. Vi kunde konstatera att sportredskap, skor, anläggningar med service och deras specifika och allt större resurser (alpinsport, båtsporter, hästsport, motorsport t ex), resor, boende, massmedia inom sport etc skapar många produkter och tjänster vilket ger kostnader för sport men också många jobb inom denna samhällssektor. Senaste åren har Westerbeek (NL/AUS) framträtt som internationellt ledande ekonom i detta arbete. IEC har haft kontakt med den kontinuerliga metodutvecklingen under två årtionden och kan numera jämföra med och lära av motsvarande ekonomiska beräkningar för den näraliggande branschen besöksnäringen. Där finns nu rutiner inom nationalräkenskaperna med sk satellitkonton (näraliggande olika delbranscher som restaurang, olika transportslag, hotell etc). Senare års litteratur i marknadsföring har nu vidgat analyserna av sport till att omfatta ett femtontal delsektorer och i USA beräknas då sportsektorns Gross Domestic Sports Product (GDSP) till 3000 mdr skr ( enligt David K.Stotlar i Developing Successful Sport Marketing Plans, 2009 som refererar till en mätning av Plunkert Research, 2007). Detta motsvarar exakt Sveriges BNP och 3 % av USAs BruttoNationalProdukt (BNP). I en annan beräkning inom EU anges sporten med olika delbranscher omfatta 4 % av EUs ekonomi ( www.eu.com). I analyserna nedan arbetar vi med 2 % -definitionen av vad som ingår i sportsektorns ekonomi och därmed dess lönebetalda verksamhet. Det är intressant med sportsystemets gränser. Hur skall vi räkna? Se här ett utdrag ur ur min recension av sportlitteratur från USA och där världens sportsektor synliggörs. Matthew T. Brown, Daniel A. Rascher, Mark S. Nagel, Chad D. McEvoy, Financial Management in the Sport Industry (2010): In Chapter 1 the authors discuss the overall economics of the sport industry and different definitions of where the boundaries should be drawn to other industries. This discussion ends up to a calculation of the size of the industry. Direct activity in sports entertainment and recreation, sport products and sport support organizations counts to 150 billion dollar by 1997 (Meek) and with secondary activity included 260 billion. These values correspond today 14 years later to the volume 280 respective 450 billion if we calculate with a growth of 4 % per year in the sport industry. Other estimates give us lower values. My organization IEC calculates the US sport industry 2010 to 2-3 % (depending on definitions) of the US GNP which means 300 or 450 billion. Compare this with the calculations in David K. Stotlar, Sport Marketing Plans, 2009,where the first chapter describes the sport industry and confirm several other measurements the last three years on the size and structure of the sport industry in USA. The sport industry produces and consumes according to Stotlar a partial GNP (Gross National Product) of $410 billion ( 2007) This compared to Sweden which is roughly 1/33 of the US economy and population gives us the estimate we already have on 60-65 billion SwCrs GNP in Swedens sport industry and the same proportional size in other Nordic countries. Stotlar concludes that sport.. ranking it among America`s largest industries. Sport industry calculated in this way creates 2 % of the US and the Nordic economies measured by GNP. De olika näringar som ingår i sportsektorn kan beskrivas på följande sätt: 3

Sportturism Sportutrustningar Sportbeklädnad Amatörsportandets alla föreningar och resurser Professionell sport alla föreningar, företag och resurser Rekreation, friluftsliv Sport i skolor Sportadministration i kommuner Sporters marknadsföring & media Sporttjänster för sponsorer, agenter etc Sporternas förbund och institutioner i övrigt Från Fundamentals of Sport Marketing,( Pitts,Stotlar 2007) anpassat till Sverige av BA Larsson Ett sätt att definiera näringslivet i sport är att lista svenska exempel på sådana sportrelaterade företag. Denna branschförening Sportforum visar exempel intressanta företag: adidas Sverige AB Amer Sports Sverige AB Asics Sverige AB BA Sportprodukter AB Backcountry Equipment AB Bagheera AB Bios AB Champion Northern Europe AB CombiSport AB Competition, AB Cross Sportswear International AB Didriksons AB Ejendals AB Five Seasons Försäljnings AB Gerisale AB Granqvists Sportartiklar AB Haglöfs Scandinavia AB Halti Sverige AB Hefa AB Helly Hansen AB Intersport AB Interski AB JO Sport AB L-Fashion Group LL Agenturer AB Lundhags Skomakarna AB Martin Magnusson & Co AB Merrell Sverige Nike Sweden AB Nike Bauer Hockey AB Nordic Trade DG AB Normark Scandinavia AB Outside Scandinavia AB Puma Nordic AB Reebok Jofa AB Renew Sports Sweden AB Röhnisch Sportswear AB Scott Svenska AB Seger United AB Silva Sweden AB Sporthaus Moxter AB 4

Sportmarket AB Stadium Svenska Select Sport AB Szamer Sport AB Team Sportia Tennis Fashion AB Viking Footwear AB Åre Agentur AB I en växande sportregion och i stora sportkommuner kan vi vänta oss att listans typ av företag finns eller kommer att etableras i takt med fortsatt snabb tillväxt i sportsektorn. Denna PM försöker skapa ett underlag för fortsatta analyser av idrottens (sporters) samhällsoch företagsekonomiska förhållanden inom Hallands Idrottsförbund. Med grundläggande data om idrottsföreningar, de 6 kommunernas fritids (sport)-resurser, sportföretag mm kan en strukturbild av regionens sportkluster skapas som vi karaktäriserar som sportbranschens ekonomiska och institutionella struktur i Halland. Från denna bild kan sedan olika frågeställningar, problem och möjligheter analyseras och diskuteras mellan sportsektorns aktörer. Hur kommer sektorn utvecklas? Vilka problem vill sportsektorn och dess avsnitt i varje kommunområde lösa? Vilka former av idrott och övrig sport kommer att få de stora investeringarna? Hur många jobb finns och hur kan de öka i antal. Hur kan den totala samhällsekonomiska tillväxten för de olika sporterna, orterna och kommunerna främjas? Metoderna som då används anknyter till regionens tillväxtpolitik där den årliga bruttoregionprodukten (BRP inom landets BNP) skall främjas på olika sätt och detta främst genom att i princip alla tio kommunerna förstärker sin egna sportstrategier och ökar sina BruttoKommunProdukter, BKP i sport. En särskild aspekt på Hallands sportsektor bör vara studier av pendling till sportevenemang och deltagande som aktiv utanför regionen, särskilt från Kungsbacka och Varberg mot Göteborg men också från Laholm till nordvästra Skåne. Den geografiska strukturen inom sport i Halland bör relateras till de omgivande regionerna. Denna korta PM vill således ge underlag till en sektorsanalys som leder till en diskussion om sportsektorns samband, tillväxt, jobbskapande, skattegenererande mm dvs sportsektorn är en näring som andra samhällssektorer men också delvis en idébaserad folkrörelse. Vi är många som hävdar att sektorn har särskilda välfärdsskapande fördelar. Den växer snabbt, den bidrar till fysisk och psykisk hälsa, den främjar (ofta): naturbevarande och ekologisk uthållighet samt folkhälsa och den skapar identitet (profil, varumärken) för orter, kommuner och hela regionen och attraherar därmed människor och företag till kommuner och till regionen. En beräkning av sportsektorns nyckeltal ( med antaganden om riksgenomsnittvärden) i Halland De preliminära beräkningarna här har gjorts utgående från de nyckeltal IEC ( se www.idrottsekonomi.se) utvecklat för nationen som helhet och där vi tills vidare ( under hösten 2012 kan mer faktiska värden i länet tas fram) antar att Halland är som Sverige i genomsnitt. I verkligheten har vi anledning att anta att de volymstarka sydsvenska sporterna är proportionellt större och andra sporter mindre än riksgenomsnittet i Sverige. Hallands 6 kommuner har lite drygt 300 500 invånare (3,2 %) av landets befolkning. Regionens BRP (dvs del av BNP är -räknat på 3,2 % av landets 3600 mdr skr år 2012) är 115 mdr skr. 5

Sveriges sportsektor är 2012 65-70 mdr skr ( det finns enl EU högre värden som inkluderar sidobranscher) och den innehåller 100 000-120 000 årsarbeten. Hallands sportsektor antas vara 3,2 % av dessa 65 mdr dvs 2100 mkr i sportens BRP. Det innebär ca 3200 årsarbeten inom den formella sportekonomin. Skatteintäkterna till stat, region och kommuner är ca 50 % av dessa 2100 mkr dvs 1050 mkr från sportsektorn att jämföra med bidrag och stöd till idrottsanläggningar från stat, landsting och kommuner på 290 mkr (räknat på 3,2 % av landets totala offentliga stöd till idrotten på 9 mdr skr). Idrotten ger därmed tillbaka ca 3 ggr årliga de offentliga stöden till offentlig sektor. En viktig och dessutom snabbt växande näringsgren i regionen. Kopplat till denna kommersiellt och offentligt betalda jobbsektor finns därtill ett stort antal ideella uppdrag, befattningar etc- de brukar beräknas som 600 000 i hela landet och med 3,2 % av dessa får vi ca 20 000 frivilliga personer som gör insatser kontinuerligt. Med antagande om att de utför i genomsnitt 4 tim per individ och vecka dvs 200 tim per år skapas i Halland 4 milj timmar som kan värderas med t ex 100 kr per timme ( som den frivillige själv kan tänkas värdera) och då är denna ideella insats värd 400 mkr att jämföra med totala offentliga insatser på 290 mkr men det rätta timkostnaden bör sättas på samma nivå som t ex kommunen har vi använder ett lågt värde som 200 kr per timme och då blir den frivilliga insatsen värd 800 mkr. Dessa förhållanden kan belysas mer i detalj under 2013. Det finns ca 18 000 företag i sportsektorn i Sverige och med 3,2 % av dessa skulle Halland ha 580 sportföretag. Det finns 20 000 idrottsföreningarna inom RF och ca 640 föreningar i Hallands distrikt. Ledare, tränare mm utför ca 6 milj i huvudsak frivilliga arbetstimmar i regionen per år, vilket motsvarar 3 000 årsarbetare. Landet har 80 000 olika sportanläggningar, grusplaner för sport, motionsspår etc. Med 3,2 % av detta har Halland 2600 st. Investeringar i sportanläggningar mm i sportsektorn i Halland är ( i genomsnitt 10-15 % av sportsektorns BRP) ca 250 mkr per år. Antalet företag i Hallands kommuner är 30 000 (Svenskt Näringslivs siffror för Sverige är 950 000 från små F-skattefirmor till de stora aktiebolagen och vi beräknar 3,2 % av detta). Av dessa är enl IEC`s nyckeltal ca 2 % verksamma i sport dvs 800 företag ( många av dessa företag är av skrivbordskaraktär/postbox etc varför ). IEC beräknar att sportsektorn i Sverige och därmed även Hallands sportsektor (om dessa andel av alla sport är genomsnittlig) kommer att växa snabbare än BNP dvs dess andel av all ekonomi kommer att växa från nuvarande ca 2 % till kanske 3 % till 2025 och med en antagen BNP-tillväxt för Sverige på 2,5 % i snitt per år kommer sportsektorn att ha en partiell BRP i Halland som fördubblats (i nuvarande priser) till ca 4 200 mkr. Det innebär både fler företag, ca 6000 årsarbeten (med högre löner) samt ökade årliga sportinvesteringar. Fortsatta analyser får belysa de sannolika mönstren i denna utveckling. Vilka sporter kommer att utvecklas? Vilka betalda jobb kommer att uppstå och vilka delvis betalda och ideella? Vilka föreningar, kommuner och företag kommer att investera i och utveckla respektive sporter? Hur ser kommunernas mål och strategier ut? Vilka kommuner vill profilera sig i vilka sporter? Alla landets 290 kommuner är olika i många avseenden och det gäller även sportsektorn. En del kommuner har stor satsning på barn och ungdom i breddidrott, andra på all motion för folkhälsa, andra på vinteridrotter och många har särskilda elit- och tävlingssatsningar på att vissa sporter för att profilera kommunen som sportkommun. De senaste åren 6

har olika aktörer utsett sin Årets Sportkommun ( Sport&Affärer, TV-sporten) och de många olika kriterierna som används för dessa olika rankingar visar komplexiteten i vad en sportkommun kan vara och att det finns många olika sådana excellenta kommuner som inte kan jämföras. ( se t ex boken Idrott och City Marketing 2008, red Karin Book och Bo Carlsson, och bl a BA Larsson om hur sportindustrin ger tillväxt i kommuner, sid 207-227) (se förlaget www.idrottsforum.org) Metod för tillväxtanalys i varje kommun Vi gör här ett räkneexempel om vad sporttillväxt kan betyda. En ökning av en kommuns sportkonsumtion (varor, tjänster) med 10 mkr skr i värde (BKP) leder till: skatteintäkter för denna konsumtion= produktion på 3 milj till staten, 2 milj till kommun och 1 milj till landsting/region (resten är nettolöner hos individer som konsumerar igen, kanske läcker till omgivande kommuner osv) samtidigt som denna produktion kräver att ca 20 årsarbeten måste utföras (vi antar nu att det sker i denna kommun men i praktiken är produktionen av sportvaror global medan tjänsterna är främst lokala och regionala). Vid en tillväxt med 10 mkr på detta sätt skapas då 20 nya heltidsjobb eller 40 halvtidsjobb etc. Dessa jobb kommer att uppstå i arenor, hos föreningar (t ex har Färjestad BK i Värmland mer än 100 helårsanställda),i sporthandeln etc Tillväxt genom strategier, prioriteringar och investeringar och sportsektorn i Halland och dess kommuner i Halland har en god tillväxt befolkningsmässigt och ekonomiskt men särskilt koncentrerad till vissa kommuner. En ökning av sportsektorn i en kommun kan på detta sätt ske via investeringar som ökar arenors storlek, skapar fler evenemang, mobiliserar turneringar, skapar elitframgång och därmed intäkter till aktiva, till ledare, till personal i arenor, till besöksnäringar som dras med av sportens verksamheter, och bred konsumtion inom sport motion och friluftsliv etc. Tillväxt kan också sker genom satsningar på breddmotion och friluftsliv riktad till familjer, mot barnomsorg och skolor, bred stimulans och folkhälsoarbete i alla åldrar, speciella strategier för aktivering av äldre. Allt detta förutsätter utvecklingsprocesser inom alla fyra sektorer: offentlig,företags- och marknads-, idéburna och frivilligorganisationer samt familjer och individer i civilsamhället. Halland har ovanligt mycket aktivitet i alla dessa processer och beroende på detta och även andra förhållanden i länet kan vi uppmäta landets bästa folkhälsa ( lägsta morbiditet (sjukdomsförekomst) och mortalitet( låga dödstal i alla tidigare åldersklasser dvs högsta livslängd). En ökning av investeringar i sport dvs en nyinvestering på 20 mkr beräknas i genomsnitt behöva återbetalas på 10-15 år och den årliga värdeökningen som då behöver uppstå och som i lönsamma fall faktiskt också uppstår är minst 10-15 mkr år om vi beräknar att arenans kostnadsandel i drift endast får vara 20 % av evenemangens driftkostnader. Vi kan således anta att en sådan volym kräver men också leder till denna drift och det innebär 10-20 årsarbeten beroende på typ av arena, evenemang, valda sporter mm. 7

För en region och idrottsdistrikt måste investeringar alltmer ses med utgångspunkt från en regional plan som sträcker sig över flera kommuner. En ny modern sportanläggning med godkända mått, utformning och teknik för internationella TV-sända evenemang är en regional investering. En effektiv hushållning kräver således rollfördelningar och specialiseringar i sporter mellan olika föreningar, orter och kommuner. Detta ger större marknadsintäkter per anläggning och kommun och därmed extra resurser till föreningen, arenan etc som kommer utöver kommunens bidrag och subventioner. Som vi kan se i tabellen nedan kan vi beräkna Hallands årliga sportinvesteringar till en storlek som finns mellan 220 och 300 mkr per år ( under lågkonjunktur är volymen mindre). För en normal utveckling i förhållande till den produktion och konsumtion som finns inom alla sporter kan vi se detta som en ram som parterna bör diskutera/förstå som en långsiktig plan. Beloppet är bruttoinvesteringar i nya anläggningar inkl reparationer, om- och tillbyggnad. Vilken andel vill kommunerna ha i detta, föreningarna själva och det privata sportföretag och näringslivet i övrigt (bygg- och fastighetsföretag etc ). Sportsektorn i Hallands 6 kommuner (2012, IEC s beräkningar som befolkningsandel av Sverige) Offentlig konsumtion netto efter avgifter (löner, lokalhyror, 270 mkr material). Privat konsumtion av kläder, skor, utrustning, resor, boende, avgifter. 1830 mkr Summa total konsumtion leder till följande produktion, imp-exp 2 100 mkr Produktion av sportverksamhet från offentlig sektor brutto. 270 mkr Produktion av sportverksamhet från 650 föreningar, 630 mkr arenabolag etc. brutto. Produktion i företag minus export av varor, tjänster = tillförsel Sörmland 1200 mkr Export av varor och tjänster från regionen? ( mkr) Offentliga investeringar i sportanläggningar 80-140mkr Privata investeringar i sportanläggningar 130-160mkr Summa investeringar i sportanläggningar 210-300 mkr) Källa: IEC 2012 Sportsektorns effekter, skatteintäkter, skapande av en attraktiv region och dess enskilda kommuner med sociala effekter och bättre folkhälsa mm 8

Folkhälsopolicyn för Halland Utgående från halländska förutsättningar har fem regionala insatsområden prioriterats som Region Halland och de halländska kommunerna gemensamt ska verka för: Gemenskap och delaktighet Goda uppväxtvillkor Kompetens och sysselsättning Goda livsmiljöer Goda levnadsvanor En sportsektor i en region har många positiva effekter inom dessa dimensioner ( negativa effekter kan ibland förekomma i form av idrottsskador, huliganism, vissa miljöstörningar). De olika effekterna kan grupperas på följande sätt: Konsumtions- och investeringsdriven tillväxt som leder till mer FoU,innovationer, kontinuerlig produkt-och produktionsförbättring ( exv energieffektiva badanläggningar, bättre ikt-metoder i mobila media) etc. Genom helix-samverkan för innovationer och utveckling kan Hallandsidrotten, Högskolan i Halmstad (med sina nätverk), region och kommuner samt näringslivet i sport skapa en särskild Hallands-strategi för tillväxt ( kanske i golf, fotboll, havssporter t ex olika surfsporter etc). Ekonomiska effekter i form av sysselsättning där 2100 tkr i BRP ger en årsarbetare och således hela sportsektorn i Halland skapar fn 3200 årsarbeten ( fler deltidsjobb ingår således i detta) Skatteintäkter varje år till regionen/landstingen på ca 10 % av BRP dvs 210 mkr, till de 6 kommunerna på ca 20 % av BRP = summan av de 6 kommunernas BKP = 420 mkr ( ytterligare nära 20 % av BRP dvs 420 mkr går till staten (moms främst, en del inkomstskatter och kapital- och vinstskatter). Social- och fritidsaktiviteter med positiva upplevelser (folkhälsoeffekter) för en stor del (50-60 %) av befolkningen; barn och ungdom som aktiva, vuxna och äldre som aktiva, ledare eller publik allt detta skapat av idrottsföreningar, sportanläggningar ägda av kommuner m fl, privata sportarrangörer m fl Fysisk aktivitet med positiva folkhälsoeffekter för en stor del av befolkningen (30-40%) totalt, dvs högre andel hos yngre och lägre hos äldre när vi mäter idrottsföreningarnas och kommunala sportanläggningarnas skapande av fysisk aktivitet (mer än vad som annars skulle ske utan dessa aktörer). Fysisk aktivitet med positiva hälsoeffekter skapat av privata arrangörer genom event, egna anläggningar etc (denna del av all motion i landet är ev lika stor som ovanstående). Förstärkning av respektive kommuners attraktion som leder till inflyttning och minskar utflyttning av hushåll och företag vilket tillsammans stärker regionen som attraktiv boendeområde. 9

Förstärkning av respektive kommuns och därmed regionens besöksnäring genom attraktion för besök från omvärlden. Det gäller eventen i sig, Sportens och friluftlivets bidrag till fysisk stads- och landskapsplanering för bättre miljö och ökad biodiversitet ( grönytor, motionsspår sommar och vinter, parker, golfbanor, vandringsleder, häststigar Sporten med alla sina verksamheter har sådana egenskaper att det uppstår många positiva effekter i samhället. De negativa effekterna är färre. Ekonomisk,social,ekologisk och hälsomässig sustainability är bättre i denna sektor än i många andra och behovet av och viljan till mer aktiv fritid ökar kontinuerligt i alla åldrar. Fakta om de 6 kommunerna 2012 i viktiga avseenden och reflektioner om deras utveckling av respektive sportsektor Regionen och dess Distriktsförbund/SISU bör kommande år analysera och i vissa fall försöka nå konsensus i en gemensam sportstrategi. Varje kommun och dess idrottsföreningar och andra aktörer i sport vill skapa sina sporter, anläggningar och event som motsvarar deras intressen och medborgarnas behov. Investeringar i sport blir alltmer resurskrävande och kommunernas och orternas har ett växande behov av att skapa attraktivitet för företag och stimulera till inflyttning och därför behövs i varje ort mer av prioritering till utvalda satsningar och hushållning med alla tillgängliga resurser och därmed en frivillig samordning av sportinvesteringar i en region. Enkelt uttryckt bör en diskussion utvecklas om regionens prioriterade bredd- och elitsporter, anläggningar och event nu och på lång sikt. De sex kommunerna har unika profiler med unika föreningar, event och anläggningar. Här görs försök att beskriva dessa egenskaper i varje kommun. Se det som en inledning till fortsatta kommunvisa analys- och strategiåtgärder. Texterna bör ses som utkast till text för kommande kompletteringar. Det finns flera exempel på regionala samordnade verksamheter inom idrott och övrig sport. Kungsbacka kommun Kungsbacka har 75 900 invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 28 mdr skr (dvs ca 0,80 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn kan anges till ca 560 mkr dvs 27 % av landskapets all sportkonsumtion (=ungefär produktion) som kanske också är 27 % av all idrotts- och sportverksamhet. Därmed kan vi ange antalet årsarbeten i all sportnäring i kommunen till ca 860 jobb. Sportfakta 10

Antalet föreningar av alla kategorier anges av kommunen till 291 varav 107 idrottsföreningar ( 0,8 % av 20 000 föreningar är 160 st). Antalet sportföretag (enl rikssnitt 0,8 %) är ca 140. De aktiviteter och den konsumtion som medborgarna står för sker med stöd av dessa sportrelaterade företag med varor och tjänster men också från företag i andra kommuner i regionen (således kan en del ses som import till kommunen från omgivande region). En stark sportnäring inom kommunen kan på sikt också skapa export Utveckling Kommuner kan öka sin idrotts- och sportsektor genom en profilering på någon eller några sporter med elitnivå, tävlingar med elit från landet och internationellt, därmed ökad bredd i dessa sporter etc. Antalet årsarbeten i sektorn kan öka från ca 860 till 1600 även med ökad bredd i form av fler sporter och fler föreningar. De årliga idrottsinvesteringarna bör uppgå till 60-90 mkr. Strategi för utveckling av idrott, sport och friluftsliv 1. Idrottskommunen med några starka elitsporter (mycket stark fotboll, golf, innebandy, ( skogsområde med infrastruktur )) och de arenor som dessa behöver och som samtidigt skall skapa mer sportintäkter (biljetter, mat, dryck, försäljning av varor och tjänster) 2. Båtsport- och havskommunen 3. Idrottskommunen med breddsport och motion för alla åldrar, skolidrott mm 4. Natur och friluftskommunen med företag och infrastruktur för båtliv, fiske, bad, bäroch svampplockning (endast 1-5 % av de vanligaste nyttigheterna plockas varje år), vandring, etc Strategi för att fylla arenor och omgivande byggnader och skapa mer intäkter för nuvarande och kommande arenor Det är helt avgörande för sportstrategins genomförande att nuvarande och nya anläggningar anpassas och byggs så att de attraherar fler målgrupper, fler besök för utövande av sport varje dag, större publik vi varje event, fler kommersiella former för service och intäkter och mer utlägg från besökare vid varje event. En studiecirkel (gärna med SISU-stöd) bör bildas för att driva kunskapsutveckling och konkret genomförande av denna strategi. Här några analyser som måste göras: Arenans olika funktioner Marknaden för varje funktion Affärsidén för varje funktion Affärsplan för varje funktion Marknadsstrategi för varje funktion Följande funktioner bör stimuleras i eller i anknytning till effektivt (lönsamt) sportkluster: Sportevents + media 11

Kulturevents + media Övr upplevelse-events etc+ media Konferenser Mässor Restauranger,barer året runt Butiker, service året runt Utställningar, museer Företagslokaler inkl loger Uterummet, parkeringar, transporter Utveckling av jobb i idrott, sport och friluftsliv Det finns flera typer av jobb inom sportsektorn och alla dessa insatser skapar sektorns utbud av verksamheter: Anställda yrkeskunniga i föreningar, kommun och företag Frivilliga funktionärer etc i föreningar och event Ledare och styrelseledamöter i föreningar Idrottande aktiva som har mindre eller större inkomster Olika anställningsformer, praktik mm,lönebidrag etc från Af, kommunen etc Årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. De nuvarande ca 860 jobben (årsarbetare) skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca 300 000 kr per år per årsarbete. Därav120 000 kr till kommunen, 60 000 kr till landstinget samt 120 000 kr till staten (främst moms på konsumtion). Det blir just nu per år totalt 100 mkr till kommunen i skatteintäkter. Genom en samverkan mellan många aktörer i kommunen kan denna sektor växa till mer än 1600 årsarbeten om 10 år. Målet 1600 jobb är en ökning med 800 jobb som ger 800 ggr 120 000 kr kommunalskatteinkomster dvs = 96 mkr mer än idag. Detta kan skapas genom att individer, föreningar, företag och offentliga aktörer riktar sina nuvarande resurser till ett antal nya projekt men också till nuvarande sportverksamheter. Här är illustrerande texter från kommunens egna hemsidor inom sektorn: Fritid & Folkhälsa Under tisdagen bjöd förvaltningen för Fritid & Folkhälsa in till öppet hus på Elektronen för att 12

fira och marknadsföra sitt nya namn. Fritid & Folkhälsa visade under eftermiddagen och kvällen upp sin verksamhet och bjöd på underhållning, aktiviteter och prova på- erbjudanden av olika slag. Föreningsservice och Driftavdelningen Många besökare passade på att ställa frågor om föreningslivet, lokaler, bokningar och fotbollsplaner bland annat. Några foldrar med aktuella Taxor och avgifter och Bidragsregler slank också ner i de fina rosa tygpåsarna som alla besökare bjöds på. Livsstilsenheten I Livsstilsenhetens monter fanns mycket information om allt från Förädrar emellan, brottsförebyggande arbete och grannsamverkan till antilangning och Må Bra-kort. Några var med i Daniellas dipstävling och fick en smarrig och nyttig energiboll som belöning. Ett uppskattat inslag under kvällen var också utlottningen av årsvinster för Må bra-korten. Stort grattis till alla vinnare. Ung i Kungsbacka Lagom till öppet hus där förvaltningen formellt marknadsförde sitt namnbyte kunde även enheten Ung i Kungsbacka marknadsföra sitt namnbyte. Fritidsgårdsenheten och Barbrobetalar har nu tillsammans blivit Ung i Kungbacka. Enheten visade under kvällen upp delar av sin breda verksamhet och ungdomar bjöd på underhållning på scenen. Friluftsliv I Kungsbacka finns rika möjligheter till aktiviteter ute i naturen. Den åtta mil långa kusten med sandstränder, klippor och skärgård inbjuder till bad och fiske. Innanför kusten väntar inlandet med öppet jordbrukslandskap, skogsbygd och klara insjöar. I många av de 14 naturreservaten finns markerade vandringsstigar. I kommunen finns även tre cykelleder och en ridled utmarkerade. I menyn till vänster väljer du vad du är intresserad av. Motionsspår Spår som Kungsbacka Fritid ansvarar för: Kungsbacka Kungsbackaskogen 2,0 kilometer Belysningen tänds klockan 6 och släcks 22. Fors 3,0 kilometer Belysningen tänds klockan 6 och släcks 22. Kungsbacka Sportcenter 1,8 kilometer Belysningen tänds klockan 6 och släcks 22. Onsala Presse 2,0 kilometer - 13

Belysningen tänds klockan 6 och släcks 22. Rydet 1,0 kilometer Vallda Vallda Palta 2,3 kilometer Belysningen tänds klockan 6 och släcks 22. Fjärås Fjärås Fritidscenter 2,9 kilometer Belysningen tänds klockan 6 och släcks 22. Frillesås Frillesås motionsspår 2,0 kilometer Motionsspåret går runt åkermarkerna öster om Bostället. Belysningen tänds klockan 6 och släcks 22. Mer information lämnas av Enhetschef på Teknisk service Ulf Asklund Telefon: 0300-83 42 17 E-post: Fritid & Folkälsa skottar inte ovanstående spår med undantag för spåret vid Kungsbacka Sportcenter. Spår som föreningar ansvarar för: Jorred/Fjärås - FAIK FAIK-stugan 2,5 kilometer är elbelyst. 5 och 10 kilometer. Vid snötillgång finns det skidspår. Information 0300-230 48 Frillesås - OK Löftan Lillesjöstugan 1,2 och 2,5 kilometer är elbelysta. Information 0340-66 51 35 Älvsåker - IF Rigor Rigortorpet 3 kilomter är elbelyst. 5 och 10 kilometer. Vid snötillgång finns det skidspår. Kungsbacka simhall är ett familjevänligt bad med en 25-metersbassäng, undervisnings- och plaskbassäng, bubbelpool, bastu, gym och cafeteria. Det finns gott om parkeringsplatser utan avgift. Varm bassäng för de minsta Under sommaren är det vanligtvis gott om plats för både motionssim och lek. Undervisningsbassängen värms upp till 35 grader varje onsdag. Skönt för de minsta barnen att bada och simma i. Fjärås simhall Här finns en 25-meterbassäng, plaskbassäng, klättervägg och bastu, solarier och gym Paddling 14

Har du frågor om paddling i kommunen kontakta Kungsbacka Turistbyrå telefon 0300-83 45 95. Sveriges största kanottävling "Kungsbacka River" arrangeras i augusti. Mer information finns på Kungsbacka Rivers webbplats i menyn till höger. Naturreservat I kommunens 16 naturreservat skyddas de mest värdefulla naturområdena. Syftet är att bevara de höga naturvärden som finns i reservaten, men det är också meningen att vi som bor i Kungsbacka och besökare ska kunna uppleva och njuta av naturen som finns där. * Till dessa naturreservat kan du ta dig med buss. Fjärås Bräcka* För 13 000 år sedan forsade inlandsisens smältvatten fram och förde med sig grus, sten och sand. Vid landhöjningen bildades en isrand. Människan har påverkat och format landskapet; betesdjur och grustäktsdrift har hållit bräckan öppen och gynnat naturvärden. Dessa processer har skapat en speciell miljö som gynnar vissa arter. På bräckan finns ett Naturum med café och information. Härifrån utgår guidningar och andra aktiviteter. Närmaste hållplats är Limmanäs. Gäddevik* Den bästa tiden att besöka Gäddevik är på våren då bokträdens blad ger en skir grönska. Lavoch mossintresserade kan botanisera bland sällsynta och hotade arter. Möjligheter till bad finns vid sandstrand och badklippor. Närmaste hållplats är Skärsjövägen. Hållsundsudde - Sönnerbergen Naturreservatet domineras av ljunghedar, klippor och det öppna havet. Bronsåldersrösena vittnar om de första människorna på platsen och det finns lämningar efter en omfattande sjöfartshistoria. På Mönster finns lotsbostäder kvar. Fågellivet är rikt och har du tur kan du hitta sandödlan, en sällsynt ödla som föredrar värme. Hördalen* I den kilometerlånga dalgången gömmer sig magnifika jätteekar. Djur- och växtlivet är rikt och flera hotade arter har funnit en fristad. Dalgången brukades förr som slåtteräng och betesmark, vilket bidragit till dalens rika örtflora. På berget i krattekskogen finns småvuxna och knotiga ekar som trots sin storlek kan vara lika gamla som jätteekarna i dalen. Närmaste hållplats är Hamra. Kedholmen Kedholmen är en populär badö utan reguljär båttrafik. Naturen med sina hällmarker och rishedar är typisk för den halländska kusten. I skyddade lägen växer barrskogar med inslag av idegran. Kungsbackafjorden* Kungsbackafjorden är ingen riktig fjord eftersom den saknar tröskel vid mynningen. Vattenområdet har stor betydelse för djurlivet och de grunda havsbottnarna är havets 15

yngelkammare och skafferi. Fågellivet är av internationell klass och den viktigaste övervintringsplatsen för salskraken. Strandsängarna har använts för slåtter och bete och på öarna står fornlämningar som tomtningar och labyrinter kvar. Närmaste hållplats är Snickerifabriken. Malön Malön är en rest av den ändmoränrygg som bildades vid istidens slut. De karaktäristiska klapperstensfälten (strandmalarna) har gett namn åt den karga och flacka ön. Fågellivet är rikt och en karaktäristisk insekt är makaonfjärilen. Öns enda däggdjur är vattensork. Till Malön kan du endast ta dig med båt. Nidingen Nidingen bildades under istiden och runt ön lurar förrädiska rev som orsakat många olyckor. År 1645 blev Nidingen svenskt och Sveriges första fyrplats. Befintlig bebyggelse härstammar bland annat från fyrvaktartiden. Fågellivet är mycket rikt och här finns Sveriges enda koloni av tretåig mås. Sommartid tar du dig till Nidingen med turbåt. Näsbokrok Näsbokrok är ett handikappvänligt naturreservat med 1,4 kilometer spångförsedd promenadslinga. På slingan kan du se fuktängar med köttätande växter, torra ljung- och kråkrishedar och monumentala bronsåldersrösen. Det finns även en mindre tillrättalagd slinga som sträcker sig söderut i reservatet. Oxhagen Oxhagen är en skogsbeklädd sydsluttning mot Lygnerns strand med ett rikt växt- och djurliv. Ett stort antal omkullfallna träd ligger som plockepinn och den döda veden är föda åt insekter Insektsätande fåglar trivs och den mindre hackspetten är en vanlig besökare. Sandsjöbacka Sandsjöbackas landskap är omväxlande och varierande med ljunghedar, lövskogar, sjöar, sprickdalar och kala berg. Djurlivet är rikt och reservatet genomkorsas av vandringsleder med olika svårighetsgrad och längd. Skoga Skoga är ett naturreservat med vildmarkskaraktär där du får kliva fram över mossbevuxna omkullfallna träd, kika fram bland lavtäckta grenar och skåda upp mot ståtliga trädbjässar. Områdets stora mängd döda ved gör det till ett eldorado för insekter och här har den sällsynta bronshjon påträffats. Svängehallar och Fjärehals* I Svängehallar och Fjärehals kan du bada och njuta av utsikten, vandra genom mindre skogar eller uppleva vidsträckta ljunghedar. Området har ett rikt fågelliv och har du tur kan du se en säl som ligger och solar sig. Närmaste hållplats är Hagen. Särö Västerskog* Få naturreservat kan mäta sig med antalet påträffade hotade och sällsynta arter. Du kan botanisera i lavar, mossor och insekter. Det finns mäktiga hagmarksträd och knotiga trolska bergsekar. Vill du bada finns både en skön sandstrand och varma klippor. Närmaste hållplats är Särö kyrka. 16

Vallda Sandö* Vallda Sandö består till största delen av typisk halländsk natur med en blandning av ljunghedar, kärr, blockstränder, klippor och strandängar. Det finns utmärkta badmöjligheter. Insektslivet är rikt och fåglar vallfärdar till området. Närmaste hållplats är Sandö. Äskhults by - ett kulturreservat* Äskhult är ett kulturreservat med fina naturmiljöer. Här kan du återuppleva livet på en gård under 1700-talet. Bykomplexet är unikt genom att gårdarna vid laga skifte inte flyttades ut på ägorna. Stora delar av tillhörande marker med åkrar, kålgårdar och ljunghed har restaurerats. Närmaste hållplats är Axtorp. Naturreservaten finns noggrant beskrivna på länsstyrelsens webbplats, se länk i högerspalt. Ridleder Ridleden genom Kungsbacka Leden genom Kungsbacka ingår i Ridled genom Halland. Ridleden består av nio etapper med en sammanlagd längd på 44,5 kilometer fördelat på både grusvägar och asfalt/oljegrus. Syftet är, att på ett enhetligt och översiktligt sätt visa på de möjligheter till ridning och körning med häst under ordnade förhållanden, som finns i naturen och är åtkomliga och ger utrymme för längre turer. Ridleden följer befintliga vägar och stråk. Etappbeskrivningar För att göra beskrivningen överskådlig har en uppdelning av leden i deletapper gjorts. Varje deletapp följer i grova drag naturformationer, ortsangivelser eller vägnummer. Deletappernas längd anges i km. Etappindelningen har ingenting med dagsetappernas längd att göra. Namnformer och stavningar följer helt den ekonomiska kartan, även om dessa i flera fall kan ifrågasättas. Leden beskrivs geografiskt från norr till söder. Samtliga etapper erfordrar trafiksäkra hästar, då några delar av leden måste gå på trafikerade vägar. Älvsåkers bygdegård - Asserdal Total längd: 2,8 kilometer. Grusväg 2,5 kilometer och asfalt 0,3 kilometer. Etappen börjar vid den öppna grusplanen vid Älvsåkers bygdegård och fortsätter rakt söderut över den allmänna vägen. Denna väg följer i början en höjdsträckning (randmorän) i landskapet med tilltalande utblickar. Vägen kantas av bebyggelse och omgivande åkermark, delvis med skogspartier. Närmare Asserdal finns ett flertal travstall med träningsbanor. Asserdal - Hjälm Total längd: 4,2 kilometer. Grusväg 3,2 kilometer och asfalt 1,0 kilometer. Denna etapp går mestadels genom skogsmark på grusväg och stigar samt i närkontakt med två sjöar. Från Asserdal till i höjd med Lilla Iglakärr används vägen för träning av travhästar, varför särskild uppmärksamhet måste tas till detta för undvikande av olyckstillbud. Här har ridleden och vandringsleden Hallandsleden till stor del samma sträckning.en kortare sträcka mellan Lilla och Stora Iglakärr består av ett brantare avsnitt som påverkats av rinnande regnvatten. Vid bebyggelsen söder om Stora Iglakärr finns en vägbom, som förhindrar körning med häst. Genom bebyggelsen anbefalles skritt. Hela denna etapp är olämplig för körning med häst, då träning av travhästar pågår längs etappen samt delen vid Lilla och Stora Iglakärr är svårframkomlig i terrängen samt förhindras på ett ställe med vägbom. 17

Hjälm - Limmanäs Total längd: 8,2 kilometer. I Hjälm viker leden av mot Rossared över Rolfsån med Hjälmsfallen. Leden följer den slingrande allmänna vägen längs Stensjön med vackra lövskogsklädda betesmarker ner mot sjön vidare förbi avtagsvägen mot Rossared och dess slott. Leden följer vägen vidare mot Fjärås i kanten mellan åkerlandskapet samt Brattås och Fjärås åsar. Efter kyrkan går leden längs Fjärås bräcka med utsikt över sjön Lygnern österut och mot havet i väster. Denna färdled har för människan existerat i alla tider efter inlandsisens tillbakadragande, som en brygga mellan nord och syd förbi Lygnern. Bräckan är naturreservat med ett flertal sevärdheter, bland annat Naturum Fjärås Bräcka som invegs i juni 2005. Stora delar av naturreservatet har under ett 20-tal år förts över till ett öppet beteslandskap där den mäktiga åsen kommer till sin fulla rätt. Vägen över Fjärås Bräcka är numera avstängd för motorfordon. Limmanäs - Axtorp Total längd: 7,7 kilometer. Grusväg 4,9 kilometer och asfalt 2,8 kilometer. Därefter ansluter leden till den gamla häradsvägen Förlandavägen, som i detta avsnitt löper längs täkterna i Tom. Trots närheten till detta länets största täktområde är utsikten över grustagen och slätten imponerande. Varning bör utfärdas mot att rida för nära kanten av täktområdet. Detta avsnitt går till stor del längs Hallandsleden och vidare förbi klarvattensjöarna Agnsjön och Skärsjön i ett trevligt kuperat skogslandskap på fina grusvägar. Vid Skärsjön är utblicken vacker. Leden går över de skogklädda höjderna, här och var med berghällar i vägbanan ner mot bebyggelsen i Skår. Leden följer landsvägen förbi Västra Skog. Leden går vidare förbi Östra Skog mot Axtorp. Axtorp - Rya Total längd: 5,3 kilometer. Grusväg 2,2 kilometer och asfalt 3,1 kilometer. Vid Axtorp anslutes till Förlandavägen österut i 250 meter. Leden följer vägen mot Idala i 300 meter för att därefter gå åkervägen mot Risholmen förbi samlingslokalen, Hällevik och Förlanda kyrka. Denna grusväg passerar ett antal bosättningar. Den allmänna vägen ligger i denna del i kanten av Löftaåns dalgång och bergspartiet Brattås. Löftaån är här en mjukt nedskuren dalgång i det mäktiga isälvsmaterialet. Mellan Förlanda kyrka till avtagsvägen vid Rya förekommer vissa tider tung lastbilstrafik med grustransporter, varför försiktighet från den ridandes/körandes sida måste iakttas. Rya - Idala Total längd: 7,5 kilometer. Grusväg 7,0 kilometer och asfalt 0,5 kilometer. Vid Rya följer leden grusvägen runt det naturintressanta bergs- och naturskogspartiet Rammsjöhall förbi och fram vid Idala till allmänna vägen mellan Idala och Horred. Denna etapp går till större delen genom skog och förbi våtmarker, men passerar även öppna odlingsmarker ner mot kyrkan i Idala. Idala - Stättaredsvägen Total längd: 3,1 kilometer. Asfalt 3,1 kilometer. Denna del följer helt den allmänna vägen. Vägen är kurvig och inte särskilt bred, varför stor försiktighet måste tas från den ridandes/körandes sida. Rid inte i bredd! Stättaredsvägen till kommungränsen mot Varberg Total längd: 5,9 kilometer. 18

Grusväg hela vägen. Grusvägen går söderut mot Stättareds fritidsområde. Efter en knapp kilometer kommer Stora Hornsjön i sikte. Leden följer sjön i cirka 2 km. Stora Hornsjön är en klarvattensjö med här och var utmärkta badhällar. Terrängen stiger sakta genom skogsområdet upp mot Stättared. Fina grusvägar med skugga sträcker sig längs Björnås en bit över kommungränsen till Varberg mot Lyngslätt. Ladda gärna ner och skriv ut vår broschyr "Ridled genom Kungsbacka". I broschyren finns höbönder, hovslagare och veterinärer i trakten. Beställ karta över ridleden Du kan också beställa en enkel färgkarta i A3 över ridleden. Skicka namn och adress till nedanstående e-postadress. Mer information lämnas av Fritid Kungsbacka Golfklubb Förfogar över en 18-hålsbana och två 9-hålsbanor. Information om banorna, tävlingsverksamhet, kommittéer och intern medlemsinformation. Forsgårdens Golfklubb Varbergs kommun Varberg har 58 100 invånare och den totala ekonomin dvs BKP uppgår till ca 20 mdr skr (dvs ca 0,61 % av landets ekonomi). Sportsektorn inom kommunen Sportsektorn kan anges till ca 400 mkr dvs 19 % av landskapets all sportkonsumtion (=ungefär produktion) som kanske också är 19 % av all idrotts- och sportverksamhet. Därmed kan vi ange antalet årsarbeten i all sportnäring i kommunen till ca 610 jobb. Sportfakta Antalet föreningar av alla kategorier anges av kommunen till varav 80 idrottsföreningar (120 st enligt riksgenomsnitt). Antalet sportföretag (enl rikssnitt 0,6 %) är ca 110. De aktiviteter och den konsumtion som medborgarna står för sker med stöd av dessa sportrelaterade företag med varor och tjänster men också från företag i andra kommuner i regionen (således kan en del ses som import till kommunen från omgivande region). En stark sportnäring inom kommunen kan på sikt också skapa export 19

De olika näringar som ingår i sportsektorn kan belysas på följande sätt: Sportturism Sportutrustningar Sportbeklädnad Amatörsportandets alla föreningar och resurser Professionell sport alla föreningar, företag och resurser Rekreation, friluftsliv Sport i skolor Sportadministration i kommuner Sporters marknadsföring & media Sporttjänster för sponsorer, agenter etc Sporternas förbund och institutioner i övrigt Från Fundamentals of Sport Marketing,( Pitts,Stotlar 2007) anpassat till Sverige av BA Larsson Utveckling Kommuner kan öka sin idrotts- och sportsektor genom en profilering på någon eller några sporter med elitnivå, tävlingar med elit från landet och internationellt, därmed ökad bredd i dessa sporter etc. Antalet årsarbeten i sektorn kan öka från ca 610 till 1200 även med ökad bredd i form av fler sporter och fler föreningar. De årliga idrottsinvesteringarna bör uppgå till 40-60 mkr. Strategi för utveckling av idrott,sport och friluftsliv 1. Idrottskommunen med några starka elitsporter (mycket stark fotboll, innebandy,golf och de arenor som dessa behöver och som samtidigt skall skapa mer sportintäkter (biljetter, mat, dryck, försäljning av varor och tjänster) 2. Idrottskommunen med breddsport och motion för alla åldrar, skolidrott mm 3. Natur och friluftskommunen med företag och infrastruktur för båtliv, fiske, bad,skidåkning, bär- och svampplockning (endast 1-5 % av de vanligaste nyttigheterna plockas varje år), vandring,. Strategi för att fylla arenor och omgivande byggnader och skapa mer intäkter för nuvarande och kommande arenor Det är helt avgörande för sportstrategins genomförande att nuvarande och nya anläggningar anpassas och byggs så att de attraherar fler målgrupper, fler besök för utövande av sport varje dag, större publik vi varje event, fler kommersiella former för service och intäkter och mer utlägg från besökare vid varje event. En studiecirkel ( gärna med SISU-stöd) bör bildas för att driva kunskapsutveckling och konkret genomförande av denna strategi. Här några analyser som måste göras: Arenans olika funktioner Marknaden för varje funktion Affärsidén för varje funktion 20