SVENSKA KELPIE OCH CATTLEDOG KLUBBEN AVELSSTRATEGI FÖR AUSTRALIAN KELPIE

SVENSKA KELPIE OCH CATTLEDOG KLUBBEN AVELSSTRATEGI FÖR AUSTRALIAN KELPIE

1 HISTORIK... 3 1.1 HEMLANDETS RASHISTORIA... 3 1.2 SVERIGES RASHISTORIA...3 2 NULÄGE... 4 2.1 POPULATION... 4 2.1.1 Analys Sverige... 4 2.1.1.1 Analys Australian och Norden... 4 2.1.2 Farfarskurva / barnbarnsregistrering efter hanar.... 4 2.1.3 Mormorskurva / barnbarnsregistrering efter tikar... 5 2.1.4 Farfarskurva för hanhundar födda 1985-1996... 5 2.2 MENTALITET... 6 2.2.1 MH bilder... 6 2.3 FUNKTION... 7 2.3.1 Användningsområden (i bokstavsordning)... 7 2.3.2 Provverksamhet... 7 2.3.3 Antal Champions... 7 2.3.4 Tävlingsstatistik åren 1997 2003... 8 2.3.4 Vallning... 8 2.4 EXTERIÖR... 8 2.5 HÄLSA... 10 2.5.1 HD / AD statistik...10 2.5.2 Hälsorapport från SVELAND... 10 2.5.3 Hälsorapport från AGRIA (utdrag)... 10 3 MÅLSÄTTNING... 12 3.1 POPULATION... 12 3.2 MENTALITET... 12 3.3 FUNKTION... 12 3.3.1 Vallning... 12 3.4 EXTERIÖR... 12 3.5 HÄLSA... 13 4 SLUTKOMMENTAR... 14

1 Historik 1.1 Hemlandets rashistoria Rasens ursprung är ej hundraprocentigt klarlagt, men vad man med säkerhet vet, är att ett par släthåriga black&tan vallhundar importerades till Australien från Skottland omkring 1870. En hane efter dessa parades sedan med en inhemsk tik. Tiken hade ett liknande utseende och var troligen också fallen efter s.k. Scotch Dog Collies. En tik från denna parning hamnades hos förvaltaren på Wollongough Station, C.B.W. King. Mr. King döpte henne till Kelpie efter modern. Kelpie är gaeliska och betyder vattenande, vattendjävul och namnet användes ofta på vallhundstikar vid den här tiden.king s Kelpie deltog i det första vallhundsprovet 1872 eller 1873 (uppgifterna går isär) i Forbes, New South Wales. King s Kelpie imponerade mycket och när hon fick en kull valpar blev efterfrågan mycket stor. De såldes under beteckningen Kelpie s pups (Kelpie s valpar) och på detta sätt fick rasen sitt namn. Den första standarden för rasen skrevs 1902. Sedan dess har det bara skett smärre förändringar i standarden och den nu gällande fastställdes 1989. På 60-talet bildades en organisation för Kelpie med vallning som huvudmål. Organisationen heter Working Kelpie Council (WKC). Till att börja med accepterade Australiska Kennelklubben (ANKC) och WKC varandras hundar. I mitten av 70-talet upphörde samarbetet, pga. att WKC tillät registrering av hundar utan dokumenterad härstamning, vilket inte ANKC accepterade. I Australien är det två olika raser där Australian Kelpie är den enda rasen som är godkänd av FCI. 1.2 Sveriges rashistoria De första kelpies som importerades till Sverige 1973 var Byrosi Barkem och Pavesi Tar Baby, en hane och en tik. Barkem har tillsammans med en annan import, Nymagee Oongarra, betytt mycket för den svenska kelpiestammen. Problematiken med ANKC och WKC registrerade Kelpie fanns även i den Svenska Kelpiestammen. Från början registrerades alla som Australian Kelpie. Fr.o.m. 2000 registreras hundar med WKC härstamning i SKK:s annexregister. Omregistrering av Australian Kelpie med WKC-härstamning till Australian Stock dog / Working Kelpie, genomfördes av SKK och Nordiska Working Kelpie Rådet (NWKR). I Sverige har Kelpien visat sig framgångsrik inte bara som vallhund utan även inom lydnad, agility och de flesta bruksgrenarna. Inom bruksgrenarna har Kelpien blivit svensk mästare inom såväl spår som sök och rapport. Representanter för rasen har dessutom blivit utsedd till bästa brukshund vid flera tillfällen. Som lydnadshund har Kelpien inte bara blivit svensk mästare utan även världsmästare. Kelpien har dessutom visat att den fungerar väldigt bra som tjänstehund både inom bevakning och räddning. En Kelpie blev Sveriges första räddningshund och rasens representanter har deltagit i internationella räddningsuppdrag.

2 Nuläge 2.1 Population 2.1.1 Analys Sverige Inavelsgrad beräknas på 5 ledsstamtavlor, när importer används blir inavelsgraden missvisande eftersom SKK endast registrerar 3 ledsstamtavlor för importer. Detta ger även följder när barn efter importer används, då importbarnets led blir 4 generationer. Registrerad År Antal valpar Antal kullar Medel antal valpar/kull Inavelsgrad genomsnitt Stamtavla djup 1997 75 17 4,4 4,58 5 1998 109 20 5,4 4,04 5,1 1999 66 12 5,5 6,55 5,1 2000 91 18 5,1 3,87 5,1 2001 110 20 5,5 3,38 4,9 2002 111 20 5,6 2,81 4,9 2003 113 20 5,7 3,06 5,0 2004 103 16 6,4 2,44 5,0 2.1.1.1 Analys Australian och Norden Land År Antal registrerade Antal importer Australien 2004 207 Danmark 2004 19 5 Finland 2004 30 7 2.1.2 Farfarskurva / barnbarnsregistrering efter hanar. Förklaring: Barnbarnskurvorna redovisar antalet barnbarn för varje hanhund eller tik. Då varje hund har fyra faroch morföräldrar kan det totala antalet barnbarn som redovisas komma att maximalt bli fyra gånger antalet faktiskt registrerade hundar. För varje enskild hanhund eller tik visar dock staplarna det korrekta antalet barnbarn för just den hunden eller tiken.

2.1.3 Mormorskurva / barnbarnsregistrering efter tikar. 2.1.4 Farfarskurva för hanhundar födda 1985-1996 120 100 80 60 40 20 0 Toccatas Apache (1987) Yttergårdens Red Robin (1985) Glimmergruvans Olle (1985) Quilpies Kotte Karuso III (1996) Meringas Bombadil (1992) Butterbone First Arcadia (1988) Hanhund (Född år) Chiffer s Egon (1994) Cefeus Midas (1989) Birk (1994) Barnbarn Här ger vi exempel på våra mest vanliga far/morfäder på senare år. Detta visar vår lilla genetiska variation. Vår snäva avelsbas ger oss redan nu indikationer på att vi är på väg mot kris. Den effektiva avelsbasen Okt. 2004 enl SKK:s rasdata är 37 individer var av de flesta ges avelsrekommendationen Avråd enl Genetica (databasprogram från Per Erik Sundgren).

2.2 Mentalitet Vid uppfödarträff våren 2004 enades man att följande punkter sammanfattar den Kelpiementalitet som är önskvärd/ej önskvärda. Önskvärda Öppen, glad, tillgänglig Måttlig jakt och social kamplust Måttlig dådkraft Något vek Liten skärpa Milt och fogligt lynne Skottfast Ej önskvärda Kvarstående rädslor Stor skärpa Reserverad Ej acceptabla Aggressivitet 2.2.1 MH bilder Nedan beskriver samtliga testade hundar sedan MH starten 1997 fram till 2004.

2.3 Funktion Vid uppfödarträff våren 2004 enades man att följande punkter sammanfattar den Kelpiefunktion som är önskvärd/ej önskvärd. Önskvärda stor arbetskapacitet arbetskrävande / arbetsbar ändamålsenlig päls alerta hundar Ej önskvärda tappar bort vallanlag (som ger arbetskapacitet till andra verksamhetsområden för kelpien) 2.3.1 Användningsområden (i bokstavsordning) Agility Brukshund Lydnad Tjänstehund Vallhund Rasen är i sitt ursprung en vallhund, denna egenskap använder rasen med fördel inom alla arbetsområden. I dagsläget kommer få hundar till prov och tester, men många vallar till husbehov. Under sommaren 2004 genomfördes i samarbete med en australisk uppfödare ett första test av ett anlagsprov enl australiska regler. 2.3.2 Provverksamhet Hundar födda 1997 till 2003, har deltagit på prov och tester enl. nedan. (förklaring: av hundar födda 1997 har 411 gånger deltagit på lydnadsprov) Född år 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Antal individer 71 96 56 75 91 81 44 LYDN PROV 411 603 345 417 361 84 20 BRUKSPROV 317 454 302 219 179 72 6 TJH-CERT 9 13 3 7 9 0 UTST 207 287 185 205 184 124 39 MENTALBESKRIV. HUND 46 68 40 65 86 67 14 KORNING 34 45 25 35 36 5 2.3.3 Antal Champions Hundar födda 1997 till 2002, har erhållit titlar enligt nedan (förklaring: av hundar födda 1997 har 15 st erhållit titeln Korad) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 KORAD 15 16 13 13 11 2 S BCH 2 3 5 0 0 0 S LCH 6 6 3 3 1 1 SUCH 8 11 11 8 2 0 TJH 9 13 3 7 9 0

2.3.4 Tävlingsstatistik åren 1997 2003 År Antal tävlande Antal bruksprov Antal lydnadsprov (EKL) 1997 212 767 (517) 555 1998 200 712 (478) 467 1999 198 568 (362) 568 2000 201 532 (261) 533 2001 179 463 (248) 503 2002 189 528 (294) 542 2003 207 482 (251) 576 2.3.4 Vallning Att bibehålla vallanlagen på kelpien ska anses vara av största vikt. Antal meriteringen av Godkända Vallhundar har minskat betydligt och i framtiden kan man tappa vallanlagen på kelpien. I dagsläget är det svårt för många kelpieägare/uppfödare att träna och vallmeritera sina hundar. En bidragande orsak kan vara att den saluförs idag som en ren brukshund, som inte kan valla/eller har behov att valla. Där har konkurrensen med Australian Stock Dog / Working Kelpie tagit över och det allmänna omdömet idag av kelpie är att den endast är en utställningshund och brukshund. Den australiska kelpien fungerar i lika hög grad som vallhund på gården som Border Collien / Australian Stock Dog / Working Kelpie. För att ändra trenden och göra det mer lättillgängligt så behövs idag någon form av vallanlagstest, där uppfödare/ägare kan testa anlagen på sin hund. Det forum som finns i dag på vallanlag är Svak:s Lokalprov i vallning, (som är utarbetat för Border Collien) där det dels är svårt för många att komma med på kurser, då vi idag räknas som andra vallande raser, dels tar det ett par år att träna upp hunden för ett prov. Flertalet av kelpieägare/uppfödare har ej den tillgång på får/nöt som krävs. Att komma med på kurs/prov som nybörjare med idel Border Collien och Australian Stock Dog / Working Kelpie är också rätt tufft, då Australian Kelpien av många felaktigt anses som en ras som inte kan valla. 2.4 Exteriör Vid uppfödarträff våren 2004 enades man att följande punkter var bra resp dåliga på Kelpiens exteriör idag. Dåligt Dåliga benstommar Högbenta Stora öron Tappar typ saknar Kelpiens karaktäristiska drag. Dåliga pälsar ingen underull alt. kort päls

Bra Bilder på bra representanter för rasen. Hanhund av bra typ med bra pigment och benstomme (ung vid foto tillfället) Tik Bra huvud och öron Bra rävlikt uttryck med något stora öron Hane med bra vinklar, ngt tunn benstomme Tik med bra överlinje och benstomme

2.5 Hälsa Hälsa Frisk och sund hundras Av 235 hundar röntgade för AD var endast 9 fall med anmärkning HD-statistik = 12% Ohälsa Epilepsi Livmodersinflammation Kryptochism Patellaluxation 2.5.1 HD / AD statistik Födda År Antal valpar Rtg HD HD Ua Rtg AD AD Ua Lyst Öga 1997 75 48 48 11 11 1 1998 109 71 69 31 31 0 1999 66 46 45 20 20 2 2000 91 59 49 27 26 0 2001 110 74 69 33 33 0 2002 111 78 71 27 27 1 2003 113 30 29 23 23 2.5.2 Hälsorapport från SVELAND Perioden avser 1998-01-01 till 2002-12-31 (5år) Omfattare 109 försäkrade under perioden. De vanligaste veterinärvårdsdiagnoserna är 1. Borrelia, erlichia 2. Ej fastställd diagnos 3. Bursitis Paranalis (analsäcksinflammation) Pyodermi (infektioner i hud) Slagsmål Försäkringsbolaget har liversatt 8 kelpiesar under perioden, med diagnos (inom parantes antal): Epilepsi (1) Anemi (blodbrist) (1) Övriga blod och lymfsjukdomar (1) Hjärtfel (1) L7-S1 syndrom (ryggsjukdom) (1) Pyodermi (klåda, hudutslag) (1) Övriga tumörer och svulster (1) Ej fastställd diagnos (1) 2.5.3 Hälsorapport från AGRIA (utdrag) Perioden avser 1995 2002, hur många försäkrade hundar är uppgifter som Agria inte lämnar ut. Alla siffror är beräkningar i förhållande till antal försäkrade hundar, detta gör det svårt att säga hur många skador man talar om. Nedan ses diagram på de diagnoser som har högsta talen/frekvensen (frekvensen är per 10.000 hundar). Man ska även notera att Australian Stockdog/Working Kelpie fortfarande troligen ingår i statistiken.

Veterinärvård: Akut analsäcksinflammation Bitsår, hud underhud 80,0 60,0 40,0 20,0 Kelpie Alla raser 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 1995 1998 1999 2000 2001 0,0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2002 Pyometra (Livmoderinflamation) Tumör i juver 250,0 200,0 150,0 100,0 200,0 150,0 100,0 50,0 50,0 0,0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 0,0 1995 1997 1998 1999 2001 2002 Liversättningar: Vanligaste liversättningsdiagnoserna är inom områdena Cirkulation (hjärta, blodkärl) och Nervsystem (t.ex epilepsi).

3 Målsättning 3.1 Population Under en tidsperiod på 15-20 år kunna öka registreringarna med 100 %. En förutsättning för denna ökning är att den genetiska variationen ska öka med samma procent. Den effektiva avelsbasen ska också öka med minst 100 % eller helst mer under tidsperioden. Inavelsgraden måste fortsätta att hållas på låg nivå. 3.2 Mentalitet Jobba för att alla individer får möjlighet att delta på MH. För att göra detta möjligt behöver rasklubben jobba för att klubben tar större ansvar med provtillfällen och figuranter/testledare. Uppfödarträffar/medlemsmöten måste hållas inom området mentalitet för att ge medlemmar/uppfödare ett instrument och förståelse för MH-resultatet som ett utvecklingsverktyg. Utbildningsinsatser: Steg 1: Genom rasklubben utbilda den enskilde medlemmen om MH. Steg 2: Utbilda figuranter och testledare inom rasklubben för att själva kunna arrangera och genomföra MH. Steg 3: Utarbeta ev. önskeprofil för vår ras utifrån att den skall fortsätta vara en frisk och bra arbetshund med god mentalitet. 3.3 Funktion Målsättning är att arbetsegenskaperna ska göra rasen attraktiv som vallhund/brukshund. 3.3.1 Vallning Förslag inom en femårsperiod är att utarbeta ett allmänt anlagstest, där man kan pröva sina hundar utan allt för mycket träning innan, och att få en officiell status på testet i lika hög grad som MH. Det är av största vikt att testet ska kunna avgöra om hunden har anlaget för vallningen, t.ex att den kan balansera och att hålla ihop/samla och driva djuren till föraren. Detta test kan också vara en sporre för ägare/uppfödare att gå vidare med träning för ev. meritering i framtiden. Utbildning/föreläsning, vallträningar är något som klubben kan göra för att stärka och öka intresset. Uppfödare med erfarenhet av vallning/djurägare kan också sporra med träningar, tips, råd mm. Försök pågår redan nu 2004 för att arbeta fram ett valltest för kelpie. En hund med titeln Godkänd Vallhund eller tävlat ÖK med minst 3:e pris ska anses som en mycket värdefull tillgång inom aveln om den för övrigt håller den standard som rasbeskrivningen medger. 3.4 Exteriör Vi behöver utbilda exteriörbeskrivare med raskunskap från vår egen ras. Vi måste också jobba fram ett verktyg för att kunna dataköra exteriörprotokollen så man på ett enkelt sätt kan se i vilken riktning rasen är på väg. Vi måste arbeta för: Bibehålla typen Bättre benstommar Bättre pälskvalitet Rörelserna ska vara fria

3.5 Hälsa Arbeta för att hålla rasen frisk och sund i alla delar. En förutsättning för det är att vi ökar den effektiva avelsbasen och i större utsträckning utnyttjar individer som inte är överanvända. Hälsoenkät bör genomföras var 3:e år samt fortlöpande anmälan om sjukdomar till avelsråd/registeransvarig. Ansvariga för hälsoenkäten är avelsråd/registeransvarig. Prioriterade områden 2005-2010 Epilepsi Kryptochism Patellaluxation Hjärtfel Övriga ej definierade sjukdomar enligt hälsoenkäter under tidsperioden

4 Slutkommentar Behovet av diskussioner och avelsarbete/rasutveckling är stort. Utbildning av nya (och gamla) uppfödare och hundägare med intresse i avelsarbete, är ett krav för framgång i avelsarbetet. Genomförande av uppfödarkonferenser och avelsseminarier i samarbete med övriga kommittéer och sektorer är ett bra verktyg för att få en positiv anda och avelsförståelse. Prioriterade områden 2005-2010 Mentalbeskrivning Populationsarbete Hälsa enligt prioritering 3.5 Färdigställande av raskompendium. Vallanlags test