SVENSKA WORKING KELPIE KLUBBEN (SWKK)
|
|
- Lars-Olof Ingvar Bengtsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVENSKA WORKING KELPIE KLUBBEN (SWKK) AVELSPOLICY OCH AVELSSTRATEGI FÖR AUSTRALIAN STOCK DOG / WORKING KELPIE VALLHUND FÖR FÅR GÄSS NÖT och andra djurslag Godkänd av styrelsen i S W K K
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. HISTORIK I hemlandet 3 1:2 Mentalitet och vallningsarbete 4 1:3 Registrering Avelsbasen i nuläget I Sverige Nuläget registreringskrav 7 1:6 Avelsbasen 8 1:7 Egenskaper och mentalitet 9 1:8 Användningsområden i Sverige 9 2. AVELSPOLICY RASBESKRIVNING VALLNING HÄLSA OHÄLSA RASKLUBBENS OCH UPPFÖDARENS ANSVAR 19 Sammanställt av SWKK:s Ras-komitte`2005 Kommittén har bestått av Gun Wiklund, sammankallande, Elsa Grenholm, Ragnhild Larsson, Maria Nyberg och Birgitta Östergren, samt Birgitta Lundqvist, adjungerad. Foto:Försättsbladet Sid 1 (får), 2,11och överst sid 16. Birgitta Östergren., sid 1 (gäss) och 15 (båda) Lillemor Bylund, sid 1 (nöt) Erik Olov Westlin, sid 3 och 4 med vänligt tillstånd av Frank Scanlon och sid 14 (färger) Working Kelpie Council 2
3 HISTORIK I hemlandet När fårnäringen började öka i omfattning i Australien under 1800-talet, importerade immigranterna vallhundar från sina familjer i det gamla hemlandet.. Några kom under eller före mitten av seklet, andra något senare. Eftersom vallhundsstammarna i Skottland på den tiden varierade från det ena distriktet till det andra, var det en ganska heterogen samling som kom till Australen. Oavsett utseende kallades de dock alla för collies, eller senare working collies. Border Collien hade då ännu inte uppstått som namngiven ras, den omnämns inte förrän Kelpien redan var etablerad i Australien. Working Kelpien härstammar alltså från skotska working collies, och rasens ursprung är väl dokumenterat. Den kan härledas till sex s.k founders, d v s tre föräldrapar, som oberoende av varandra importerades av tre tidiga immigranter. Den tik som så småningom kom att ge rasen dess namn föddes på George Robertsons egendom Warrock Station i Victoria och var fallen efter två black and tan-färgade working collies. Hon kom så småningom i J.D. Gleesons ägo och det var han som döpte henne till Kelpie, vilket är ett gaeliskt ord för vattenande (en ondskefull ande som hemsöker vadställena i skepnad av en häst. Jfr vårt svenska bäckahäst). Gleeson, som vid tiden för Kelpies födelse (början av 1870-talet) arbetade på en angränsande egendom, tog senare arbete på en egendom i New South Wales, och på vägen dit besökte han en god vän, Mark Tully, som gav honom en svart hanhund vid namn Moss. Moss var uppfödd hos familjen Rutherford på Yarrawonga station, som också importerat hundar från sina släktingar i Skottland. Han var fallen efter två black and tan-färgade hundar, Yarrawonga Clyde och Rutherfords Lassie. Kelpie parades med Moss och gav därmed upphov till en framstående linje vallhundar. Det tredje ursprungsparet, Brutus och Jenny, också black and tanfärgade working collies, importerades omkring 1870 av herrarna Elliot och Allen på Geraldra station, NSW. De parades under utresan och valparna föddes kort efter ankomsten. I kullen fanns en röd hanhund, Caesar, som sedan parades med Gleeson s Kelpie, och en b/t tikvalp ur denna kombination skänktes till S:T:W: Old Kelpie King, som döpte henne till Kelpie efter modern. Hennes utomordentliga prestationer på de första vallhundstävlingarna i Forbes, N.S.W., som hölls 1872 (samma år som det första vallhundprovet i Wales) imponerade stort och det blev stor efterfrågan på hennes valpar, Kelpie s pups och namnet Kelpie kom under 1870-talet att beteckna de linjer som hade sitt ursprung i Ardlethan-området i NSW där de första uppfödarna verkade, men vid sekelskiftet kallades de flesta vallhundar av kelpieliknande utseende för Kelpies oavsett ursprung. Gleeson s Kelpie parades flera gånger med Caesar och med Moss och avkommorna parades sedan sinsemellan. Sally (e. Laddie, kullbror till Caesar) parades också med Moss och producerade Barb, en helsvart hanhund, vars avkommor i många år troddes vara en särskild linje, Barbs, men den första Barb kom från samma linjer övriga Kelpies. Från en parning mellan King s Kelpie och Moss kom en linje som producerade den mest berömda Kelpien av alla, en blå hanhund vid namn Coil. Hans uppfödare, John Quinn, segrade på vallhundstävlingarna i Sydney 1898 med maxpoängen 200, trots att Coil startade i finalen med ett brutet framben. Efter det kom han att kallas The immortal Coil, den odödlige Coil. Quinns 3
4 framgångar gjorde rasen populär både för tävling och stationwork, arbete ute på gårdarna. I sin avel höll han sig strikt till de ursprungliga linjerna, medan King & McCleod också införde en del importerat blod i sin kennel, något som de ofta blivit kritiserade för. Under de första decennierna av 1900-talet började hundutställningar bli populära och många, särskilt stadsbor, började inrikta sin avel på exteriör skönhet. Farmarna fortsatte emellertid liksom förut att välja sina avelsdjur med tanke på deras prestationer som vallhundar. Med denna delade inriktning av aveln är det inte förvånande att utställnings- och arbetstyperna gled allt mera isär.man började därför använda uttrycket Working Kelpie om de ursprungliga vallande linjerna, liksom man i England talade om Working Collies och Show Collies. Så småningom insåg ett litet antal uppfödare av Working Kelpies att man behövde en egen organisation, och 1965 bildades the Working Kelpie Council (WKC) för att främja aveln och användningen av den rasrena Working Kelpien och bevara de ursprungliga linjernas medfödda vallningsegenskaper. I två års tid sökte man samarbete med delstaternas kennelklubbar för att få till stånd ett rikstäckande register, men ingen visade intresse. Därför tog man saken i egna händer och 1967 publicerades första bandet av National Stud Book med uppgifter om 676 hundar. För att man alltid skulle kunna identifiera hundarna införde man 1970 krav på ID-märkning för registrering i stamboken. De uppfödare, som ogillar märkning eller har ett eget märkningssystem, får finna sig att deras hundar införs i ett Appendix, trots att de uppfyller härstamningskraven. Några år senare blev splittringen i två raser definitiv, då RASKC (Kennelklubben i NSW) beslöt att bryta den överenskommelse som gjors med WKC och stängde sina register för alla Kelpies, vars föräldrar inte var registrerade i kennelklubben. Även WKC har numera brutit samarbetet och därmed är splittringen i två helt olika raser ett faktum. Dagens förstklassiga Working Kelpie kan leda sin härstamning tillbaka till det ursprungliga avelsmaterialet på 1870-talet. Det är ingen tvekan om att den är en australisk version av den korthåriga Working Collien, utvecklad ur huvudsakligen black and tan-färgade hundar. Dessutom kallades Border Collien vanligen för svart och vit långhårig Working Collie. Kelpien är en korthårig hund med ståndöron som trivs med hårt arbete. Eftersom den kommer från en lång linje vallhundar med förmåga att hantera tusentals får åt gången har den en högt utvecklad förmåga att lösa problem på egen hand. Liksom den moderna Border Collien visar de flesta en hel del eye och stil. Working Kelpien har även blivit känd och uppskattad långt utanför hemlandet. I USA används den som får- och boskapshund ute på rancherna, och uppfödarna, som praktiskt taget undantagslöst är ranchägare, värnar om rasen och motsätter sig registrering i Amerikanska Kennelklubben. Många tävlar med framgång på vallhundstävlingar, både med får och nöt. I Europa finns Kelpies både i Storbrittannien, på kontinenten och i Norden. Mentalitet och vallningsarbete Visserligen var det genom vallhundstävlingarna som Kelpiens rykte blev spritt, men det var dess egenskaper som arbetande vallhund på farmerna och ute på de ostängslade betesmarkerna.som gjorde den till Australiens mest använda och uppskattade medhjälpare i djurhanteringen. 4
5 Registrering Rasen registreras sedan 1967 av the Working Kelpie Council of Australia Inc. medan den exteriöravlade grenen, Australian Kelpie, registreras av de australiska kennelklubbarna. Någon avel emellan de olika typerna förekommer inte. Avelsbasen i nuläget. Rasen har mellan registreringar per år, men avelsbasen är dåligt utnyttjad. Den utnyttjade avelsbasen utgör inte mer än en tolftedel av den tillgängliga. Inavelsgraden sedd över hela rasen och beräknad på 5 led är inte så hög, c:a 5%, men går man in på de enskilda uppfödarna och deras egna linjer kan den i vissa fall gå upp till 25 30%. Avelsstrukturen kan studeras genom att man beräknar antalet barnbarn till hanar resp. tikar och visar dem i tabellform. Som framgår av tabell 1.har aveln koncentrerats kring fem av de använda hanarna, som har mellan 1000 upp till 2150 barnbarnbarn, medan ytterligare sju hanar, som varit flitigt använda har 800 barnbarn och däröver. Dessutom är flera av dem mycket nära besläktade sinsemellan, Så är till exempel Capree Watch som toppar listan, fallen efter Avenpart Zondo, som är den näst flitigast använda hanen. Mor till Watch är dessutom Glenlogie Lucky, som ligger på topp på tiklistan med över 1450 barnbarn. Man måste dock komma ihåg att det verkliga antalet barnbarn kan vara något lägre än diagrammet visar, beroende på att ett föräldradjur ibland kan förekomma som både farfar och morfar. I Australien tillämpar uppfödarna fortfarande linjeavel, liksom har skett i alla länder tidigare. I och med att kommunikationerna förbättrats har möjligheten att använda kända tävlingsvinnare utnyttjats, många gånger in absurdum. Det är först på senare år som farorna med släktskapsavel har uppmärksammats och lett till att man t ex i Sverige rekommenderar att hålla inavelskofficienten så låg som möjligt. Tabell 1. Barnbarnskurva hanar Barnbarnskurvan för tikar, tabell 2.,visar en något jämnare fördelning, men även här är koncentration kring en välkänd tik påfallande. 5
6 Tabell 2. Barnbarnskurva tikar I Sverige De första två Kelpiena kom till Sverige Det var en röd hane, Byrosi Barkem, och en svart tik, Pavesi Tar Baby, som importerades av Birgitta Östergren, Kennel Stormkappan. De var båda Show Kelpies med bara några få Working Kelpies i stamtavlan, men redan följande år inköpte Stormkappan två Working Kelpie-tikar, som var registrerade i ANKC, (de australiska kennelklubbarnas huvudorganisation) från Tim Austin, Elfinvale Kelpies. Året därpå, 1975, skickade Tim Austin 9 Working Kelpies till olika köpare i Sverige. Endast tre av dem var registrerade i ANKC, och godkändes av SKK. De övriga placerades i V-registret, men på initiativ av enskilda uppfödare och med hjälp av den då nybildade avelsföreningen inom SBK lyckades det att få dispens för de övriga. De kom inte att användas i aveln i någon större utsträckning, och det var endast en tik, Elfinvale Vaksam, som lämnade någon avkomma som gick vidare i aveln.parad med Elfinvale Hyland, den första Kelpie i Sverige som visade något eye, lämnade hon bl a en tikvalp, Dulcie, som producerade 24 valpar varav ett flertal meriterade sig på olika prov. I kombination med en import. Avenpart Colligen, lämnade hon avkomma som fick topplaceringar i SK på såväl får som nöttävlingar. De här första hundarna även Working Kelpie tikarna blev registrerade i SKKs normala S- register som Australian Kelpie tillsamman med hundar från utställninglinjerna. Det var först 1983 som det kom in några hundar som var registrerade i WKC, då Tim Austin kom från Australien med 11 hundar, varav en dräktig tik, Elfinvale Jessica. Två av de vuxna och tre av valparna stannade kvar i Sverige, de övriga hamnade i Norge. De två vuxna var kennelklubbsregistrerade men inte valparna, vilket vållade problem då SKK inte accepterade WKCs stamtavlor Emellertid visade det sig att det gick bra att registrera dem i Norge och sedan ta in dem till Sverige. Detta ledde emellertid till nya problem, eftersom de blev registrerade som Australian Kelpie trots att de var Working Kelpies. En av valparna i den kull som Elfinvale Jessica födde efter ankomsten till Sverige var Elfinvale Justin, som registrerades i Norge under namnet Norinvale Justin. Han blev den första Working Kelpie i Sverige som erövrade Vallhundschampionat och fick stort inflytande på rasen. Han fick bl a en dotter, Nerunder Eva, som också blev Vallhundschampion. 6
7 Vi fann oss alltså i början av 1980-talet stå inför samma problem här i Sverige som man gjorde i Australien 20 år tidigare djurägarna trodde att alla Kelpies var vallhundar, eftersom de var registrerade i samma register och köpte fel valpar och blev besvikna och rasen fick dåligt rykte. När SKK 1984 vägrade att ge dispens för registrering av Larry Jones två importerade hundar, Bullenbong Balar och Bullenbong Tess, och rasklubben (AfAV) inte ville gå med på att söka separata registreringar för Working Kelpies, bildade rasentusiasterna en fristående klubb, Nordiska Working Kelpie Rådet, vars syfte var att verka för bevarandet av Working Kelpien i Norden och verka för att rasen blev registrerad som egen ras. I samband med att detta till slut lyckades efter 16 år och klubben blev avtalsansluten till SKK, blev det nödvändigt att acceptera en kompromiss i fråga om rasnamnet, och rasen registreras nu i SKKs Annexregister som Australian Stock Dog / Working Kelpie och NWKR fick byta namn till Svenska Working Kelpie Klubben (Rasklubb för Australian Stock Dog / Working Kelpie,). I avtalet med SKK stadgas att Working Kelpie ej får delta på utställning men kan delta i alla andra sorts prov och tävlingar. Under slutet på 80-talet och 90-talet började en del av de nya importerna visa sig framgångsrikt ute på tävlingsbanorna och så småningom började också vallhundsfolket inse att det fanns två sorters kelpies, Working Kelpie och Australian Kelpe. Bland de hundar som bidrog till detta kan nämnas ovan nämnda Bullenbong Balar och Bullenbong Tess, som båda deltog i SM får, och Norinvale Justin och Nerunder Eva samt Örjagarden s Bessie och Emmalundas Trapp (alla VallhCh). Vidare Stormkappans Iona, Coogee Luce II, och en lång rad duktiga hundar som tävlat i SK både nöt och får. Bland andra importer som påverkat rasen märks bl a hanhundarna Avenpart Colligen, Strathblane Drover, Rockybar Bouncer, vars avkommor även använts flitigt i aveln. Nuläget Registreringskrav För registrering av valpar av Working Kelpie i SKKs Annexregister (AS-registret) krävs att föräldradjuren är antingen registrerade i SKKs annexregister (AS) registrerade i Working Kelpie Council of Australia Inc. (WKC) registrerade som Australian Kelpie i SKK eller annan erkänd utländsk kennelklubb, men överförda eller överförbara till SKKs annexregister föräldradjuren skall ha känd höftledsstatus Antalet höftledsröntgade hundar under de senaste fyra åren uppgår till något mer än hälften av årsregistreringen. Tabell 3. År Antal registrerade Antal röntgade Fria (A+B) Fel (C-E) När SKK började registera Working Kelpies, erbjöds WK-ägare vars hundar var registrerade i S- registret som Australian Kelpie, att få dem överförda till AS-registret. Dessa hundar ingår i registeringssiffran för år 2000.(tabell 4). 7
8 Avelsbasen i Sverige Tabell 4 Registreringsår Antal registrerade Genomsnittlig inavelsgrad Stamtavledjup I AS-registret är för närvarande (januari 2005) 886 hundar registrerade inklusive de som förts över från S-registret. Ett stort antal Working Kelpies har emellertid aldrig förts över, så att det sammanlagda antalet WK i svenska register uppgår till totalt 2186 individer. De flesta av de ej överförda hundarna är dock för gamla för avel och är mest av intresse för att få större djup på stamtavlorna vid statistiska beräkningar. Av den anledningen har samtliga Working Kelpie tagits med i underlaget beräkning av inavel, barnbarnskurvor etc. Vid beräkningen av den effektiva avelsbasen med programmet Lathunden (Per Erik Sundgren), finner man att befintliga avelsbasen utnyttjats så långt det är möjligt, medan den tillgängliga är obetydlig, där visas varningen rött stoppljus. Slutsatsen torde vara att rasen för närvarande är beroende av obesläktade importer för att överleva. Tabell 5 Barnbarnskurva hanar. Kurvan för tikarna är av naturliga skäl jämnare, men även här finns nära släktskap mellan de flitigast använda tikarna sinsemellan och med de hanar som toppar hanhundslistan, 8
9 Tabell 6 Barnbarnskurva tikar EGENSKAPER OCH MENTALITET Working Kelpien är en arbetande vallhund och har så länge rasen funnits avlats för sina vallningsegenskaper. Det är just dessa egenskaper som också gör den till en utmärkt brukshund även i andra sammanhang. Den är ytterst arbetsvillig och intelligent, öppen och vänlig, livlig men välbalanserad och har förmåga att koppla av när det inte är arbete på gång. Den har en starkt ärftlig medfödd instinkt att valla får och andra husdjur både på öppna fält och i trånga utrymmen. Stresskänslighet, nervositet eller aggressivitet är otypiska och får inte accepteras. Under årens lopp har inriktningen på aveln i Australien ändrats allt eftersom i och med teknikens utveckling inom lantbruksnäringen och därmed en förskjutning i vallhundarnas arbetsuppgifter. Hästarna har mer och mer ersatts med motorcyklar eller små lastbilar (pick-uper) och det blir allt vanligare att hundarna transporteras ut på betena, där de släpps av för att driva djuren hemåt. Allt större vikt har börjat läggas vid det tuffa närarbetet i fållanläggningar och klippskjul och allt mindre intresse har ägnats de särdrag som ursprungligen gjorde Working Kelpien berömd: förmågan att påverka djuren försiktigt smygande på stora avstånd.. Det finns dock fortfarande uppfödare i hemlandet, som lägger sig vinn om att försöka bevara den ursprungliga typen. Mentalitet För att en Working Kelpie skall kunna arbeta även under svåra förhållanden och på främmande platser krävs att den har god mentalitet. Det finns ännu inte något mentaltest särskilt för vallhundar, som kan visa de speciella egenskaper som krävs för vallningsarbetet. Det enda vi för närvarande har tillgång till, som inte kräver någon som helst träning, är MH (Mentalbeskrivning Hund), 9
10 Användningsområden i Sverige De flesta Working Kelpies används ännu till det som de avlats för att arbete med lantbrukets djur. Vallhundar var till en början något som endast fårägarna intresserade sig för, men numera har nötbönderna också upptäckt hur mycket en bra vallhund kan underlätta det dagliga jobbet. En del arbetar framgångsrikt inom brukshundsporten med spår eller sök. Det finns inom rasen utbildade bevalningshundar och räddningshundar, som även deltagit internationellt. Rasen har visat sin mångsidighet genom deltagande i alla tävlingsgrenar och har erövrat championat enligt nedan..sex hundar har tagit tjänstehundcertifikat, tre som räddningshund och tre som bevakningshund. Under år 2001 blev en hund godkänd i viltspårprov, anlagsklass. Tabell 6. Ch i rasen VallhCh BruksprovsCh Tjh.Cert LydnadsCh AgilityCh Antalet deltagande hundar i Vallhundstävlingar har varit relativt konstant under 2000-talet efter en bottennotering på Lokalprov år 2000, vilket illustreras nedan i tabellform. Under rubriken Tävling redovisas ÖK och SK tillsammans. Deltagande i vallhundstävlingar Årtal Antal starter Tävling Antal starter Lokalprov Certifikat (nöt) (nöt) Tabell 8. Deltagande i bruksprov Årtal Antal starter Cert spår Cert sök Tabell 9. Deltagande i Lydnadsprov Årtal Antal starter Antal 1:a pr Ekl
11 AVELSPOLICY Övergripande mål Att väcka intresse för och främja aveln av mentalt och fysiskt sunda och välbalanserade rasrena Working Kelpies, som även är rastypiska och har funktionell exteriör Att bevara och utveckla rasens medfödda vallnigsanlag och verka för uteckling och dressyr och praktiskt bruk av denna Att informera och sprida kunskap om rasens beteende, dess fostran, utbildning och vård AVELSSTRATEGIER Almänt Inavel innebär dubblering av gener även negativa och därmed minskning av genetisk variation Verka för att nytt blod tillförs den svenska stammen Population Kartlägga befintligt avelsmaterial Stimulera till importer, som är obesläktade med nuvarande avelshundar Funktion Behålla kravet på godkänt Lokalprov för alla typer av championat Vidareutveckla den australiska tävlingsformen Field trial med både fältarbete och arbete i hanteringsanläggning, för svenskt bruk Hjälpa uppfödare att på alla sätt stimulera sina valpköpare till ökad utbildning, meritering och HD-röntgen av sina hundar Erbjuda utbildning för förare och hundar, t ex vallhundskurser på nöt och får, träningstävlingar, prova-på-dagar, föreläsningar och studiebesök 11
12 RASBESKRIVNING FÖR WORKING KELPIE (enligt Working Kelpie Council of Australia Inc. ) HELHETSINTRYCK Mentalitet Working Kelpien är ytterst alert, arbetsvillig och synnerligen intelligent Den är öppen och vänlig, livlig men välbalanserad, med god balans mellan iver att arbeta och förmåga att koppla av. Den har en starkt ärftlig medfödd instinkt att valla får och andra husdjur både på öppna fält och i trånga utrymmen. Dåligt temperament, stresskänslighet, nervositet eller aggressivitet är otypiska och därmed icke önskvärda. Exteriör: Working Kelpien år en medelstor, något lätt byggd, smidig och välmusklad hund, som ger intryck av förmåga till outtröttligt arbete. På grund av sambandet mellan kroppsbyggnad och rörelser är det väsentligt att Working Kelpien har en sund byggnad. Särskild vikt bör läggas vid detaljer i byggnaden som påverkar rörelserna. WORKING KELPIEN ÄR EN ARBETANDE VALLHUND OCH SKALL BEDÖMAS DÄREFTER. RÖRELSER HUVUD TÄNDER ÖGON ÖRON HALS Rörelserna skall vara fria, flytande och lätta med god steglängd och en tendens att placera fötterna närmare enkelt spår ju mer tempot ökar. Det måste finnas förmåga till de nedhukande, smygande rörelser som krävs i vallningsarbetet och plötsliga vändningar i hög fart. På grund av den förlust i effektivitet som dåliga rörelser medför måste tendens till tunga stötiga rörelser, lösa bogar eller bundna rörelser betraktas som icke önskvärda. Working Kelpien har en lätt rundad skalle, bred mellan upprättstående öron med pannan svagt rundad mot ett tydligt stop. Nosen medellång och avsmalnande mot nosspetsen. För mycket vikt skall ej läggas vid detaljerna. Tänderna skall vara sunda, starka med jämna avstånd. Saxbett. Underbett, överbett eller onormalt antal tänder är icke önskvärt. Ögonens placering i skallen skall tillåta vidaste möjliga synfält utan att hunden vänder på huvudet. De skall vara ovala, medelstora och brett placerade med ett vänligt, intelligent och ivrigt uttryck. Från skönhetssynpunkt är det mest tilltalande om ögonfärgen harmonierar med färgen på pälsen, men för mycket vikt skall ej läggas vid ögonfärgen, placeringen är viktigare. Små ögon, fel placerade, är icke önskvärda. Öronen skall vara av medelstorlek, brett placerade, upprättstående, utåtställda samt avsmalnande till en spets. Insidan behårad för att hindra att främmande föremål kommer in. Det skall finnas markerad rörlighet för att hunden skall kunna uppfånga ljud med minsta möjliga huvudrörelse. Ganska lång, stark och lätt välvd, gradvis övergående i skulderpartiet, 12
13 Felaktiga anfästningar vid huvud eller skuldror samt kort tjock tjurnacke icke önskvärda fel i byggnaden. FRAMDEL Skuldror: Skuldrorna skall vara torra och muskulösa med långt, sluttande skulderblad ansatt i ungefär 45 vinkel mot marken, tätt ansatta vid manken. Överarmen bildar nära 90 vinkel mot skulderbladet och har lämpligt vinkelförhållande mot underarmen, med armbågarna parallella med kroppen. Särskild vikt skall läggas vid den sluttande skuldran. Skuldror som är placerade för långt fram och raka (stupande) skuldror påverkar balansen och hindrar fria rörelser. De skall betraktas som allvarliga fel. Framben: Torra, muskulösa med stark men smäcker benstomme och helt raka sedda framifrån. Benlängden från armbågen till marken bör vara ungefär lika med avståndet från marken till bröstkorgens underkant, med företräde för längre framför kortare framben. Mellanhanden skall visa en lätt vinkel mot underarmen sedd från sidan. Tassar: Framtassarna är runda, starka med djupa trampdynor och rörliga väl välvda tår med starka korta klor för att tillåta hunden att anpassa sig efter olika typer av markyta. Tårnas slutenhet får ej överdrivas. KROPP Bröstkorgen skall vara djup med väl välvda revben med en överlinje som uppvisar en höjning vid manken (för att ge tillräcklig rörelsefrihet åt framdelen) och ett starkt välmusklat ländparti som sluttar mot svansroten. Tendenser till rak överlinje är icke änskvärda. Längd- höjdförhållande: Kroppens längd förhåller sig till höjden som 10 till 9. Det är bättre för en hund om den är för lång än för kort. Tendenser till kvadratiskhet är mindre önskvärda hos en arbetande vallhund. Bröstkorg: Sedd från sidan skall bröstkorgen vara djup. Spetsen av bröstbenet skall synas framför bogbladets och överarmens föreningspunkt. Bröstkorgens underlinje skall kröka neråt från bröstbenspetsen till nedanför och något framför armbågen, sedan förbli vågrät till 8:e revbenet innan den fortsätter i en fortgående båge uppåt mot flanken. På grund av effekten på hjärt-lungutrymmet är avvikelser i byggnaden i detta avseende absolut icke önskvärda. BAKDEL Bred och stark med ganska långt sluttande kors. Lårbenet skall vara ansatt mot bäckenet i en vinkel som motsvarar skulderbladets. Sedd från sidan skall korsets och svansens överlinje bilda en mjuk båge när hunden är i vila. Knäleden skall vara välvinklad, hasorna ganska korta och parallella sedda bakifrån. Särskild vikt skall läggas vid knäledsvinkeln och varje tendens till raka knän skall anses icke önskvärda, liksom kohasighet och hjulbenthet. Tassar: Baktassarna skall vara något avlånga jämfört med framtassarna, starka och djupa i trampdynorna med rörliga väl välvda tår och starka korta 13
14 klor för att ge hunden maximalt påskjut på olika underlag. Utåt- eller inåtvända tår är mindre önskvärda. Svans: Sett från sidan skall svansfästet vara ganska lågt. Då hunden är i vila skall svansen hänga i en lätt båge och nå till hasen hellre längre än kortare. Eftersom, svansen fungerar som motvikt under arbetet är alltför högt ansatta, korta, vridna, sneda eller krokiga svansar mindre önskvärda. STORLEK PÄLS FÄRGER Medelstor. Ytterpälsen skall vara ganska kort, flat, rak och väderbeständig med eller utan underull. På huvudet, öronen, tassarna och benen skall håret vara kort. Pälsen kan vara något längre på halsen, baksidan av låren och undersidan av svansen så att den bildar en borste. Alla färger som historiskt sett hör hemma med rasens utveckling. Till exempel: 1. svart med eller utan tan 2. röd, varierande från choklad till ljust röd, med eller utan tan 3. blå, varierande från mörk till ljus, med eller utan tan 4. fawn, varierande från mörk till ljus, med eller utan tan 5. tan-färg, varierande från mörk till cream Tan-tecknen varierar från mörk tan till cream och förekommer i varierande utsträckning. Vita tecken förekommer men är mindre önskvärda. Working Kelpiens färger 14
15 VALLNING Working Kelpien är en utpräglad vallhund som är framavlad för att arbeta under hårda förhållanden. Deras primära vallinstinkt är att driva eller hålla djuren till föraren. Instinkten gör att hundarna söker upp motsatta sidan av djurflocken. Working kelpien används ute på öppna fält att hämta, samla och förflytta får, nöt, gris, ren eller andra djurslag. I ladugård och stall används WK till närarbete t.ex vid sortering. Working kelpien kan ha ett varierande arbetssätt. En del visar mycket eye och koncentration när de arbetar och andra är mer kroppsvallare. Eye= arbetssätt där hunden kontrollerar flocken med blicken och har en hukande ställning. Kroppsvallning= arbetssätt där hunden kontrollerar flocken med snabba pendlande rörelser. De olika egenskaperna som är ett måste hos våra vallhundar är: Koncentration- Hunden skall ha full koncentration på djuren den arbetar med. En okoncentrerad hund gör ett splittrat jobb. Förutseende- Hunden känner djurens kommande rörelser, och kan agera så att en svår situation inte uppstår. Balans- Förmågan att styra djuren i samlad grupp mot en bestämd punkt. Kontroll- Förmågan att ha full kontroll över en flock eller ett enskilt djur beroende på vad situationen kräver. Kraft (tryck)- Förmågan att påtvinga djur den hastighet och riktning som föraren vill. Följsamhet- Hundens förmåga att utföra det arbete som för stunden krävs, dels kontra djuren dels kontra föraren. Följsamhet och balans är nära knutna till varandra. SWKK:s valpförmedling förmedlarenbart valpar r efter vallmeriterade ( GK vallhundsprov ) föräldrardjur med godkänd HD status (A o B ) 15
16 Working kelpiens vallegenskaper är viktiga att bevara och utveckla så att vi förankrar WK som vallhund i svensk djurhållning. S SPLINTERYT Working Kelpien skall ha fria vägvinnande rörelser A3F S/BRED COBOULDS /BC SMITHS Fållarbete 16
17 HÄLSA/OHÄLSA HOS WORKING KELPIE: Working kelpie är en arbetande vallhundsras. Sedan rasens uppkomst har avelskriterierna följt behovet av en sund och frisk hund med stor arbetskapacitet och förmåga att uthärda det extremt hårda klimat, som är typiskt för Australien. Rasen är i stort oförändrad, men allteftersom arbetsförhållandena i den australiska fårnäringen har ändrats, har kraven på rasen förändrats. Dagens hundar får även veterinär hjälp att överleva sjukdomar och skador, som tidigare kunde vara livshotande. Tävlingsverksamhet har också lett till förändringar i avelsarbetet. Rasen är dock att anse som en mycket frisk hund, vilken avlas på sina arbetsegenskaper. Exteriören är utan alla överdrifter. Vissa problem förekommer givetvis. Flera av dessa kan härledas till det flitiga bruk av inavel som avelsmodell, vilket har varit populärt och t o m rekommenderats för att framavla dugliga arbetshundar under långa tider. Rasklubben skickade år 2000 ut en hälsoenkät. Resultat inkom avseende ca 450 hundar och visar mycket få hälsoproblem. I nedanstående sammanställning upptas bara viktigare sjukdomar av allmänt intresse. HÖFTLEDSDYSPLASI ( HD ): HD är en medfödd defekt i höftledernas utformning, där ledskålen i höftleden är för grund och leden därför blir instabil. Defekten är polygent nedärvd, dvs. flera gener samverkar för uppkomsten. Defekten förekommer i working kelpierasen. För registrering av valpar i SKK:s register krävs känd höftledsstatus hos föräldradjuren, dvs. inget krav på fria höftleder ( A eller B ) finns för närvarande. HD-statistik för rasen presenteras inte här p g a lågt antal röntgade hundar. Rasklubbens målsättning: Verka för att alla avelsdjur HD-röntgas före avelsdebut. Rekommendera HD-status A eller B för avel. Verka för att antalet HD-röntgade individer ökas. EPILEPSI: Epilepsi är en rubbning av hjärnans funktion med regelbundet återkommande krampanfall. Sjukdomen kan ha många orsaker. En ärftlig form förekommer. Den är troligen recessivt nedärvd. Inga specifika provtagningsmöjligheter finns för att hitta anlagsbärare. Sjukdomen förekommer sporadiskt i working kelpierasen. Rasklubbens målsättning: Uppmana medlemmarna att rapportera fall. CEREBELLÄR ABIOTROFI ( ATAXI ): Cerebellär abiotrofi består i en nedbrytning av nervceller, framförallt i lillhjärnan (cerebellum), vilket leder till rörelsestörning. Valparna är normala vid födseln och visar rörelsestörning från ca 4 17
18 veckors ålder (när valpen börjar gå ) till flera månaders ålder. Gradskillnader finns, rörelsestörningarna kan vara allt från lätta till mycket grava. Lidandet är obotligt och leder till att de angripna valparna måste avlivas. Sju kdomen är ärftlig, troligen recessiv ( båda föräldrarna måste vara bärare av defektgenen ). Defekten förekommer i working kelpierasen. Det finns ännu inga möjligheter att via provtagning påvisa anlagsbärare. Nedärvningen är inte heller fullständigt klarlagd. Rasklubbens målsättning: Verka för att uppfödare och hundägare informeras. Fortsatt notering av fall. Verka för inrapportering och obduktion av misstänkta fall. Verka för insamling av blodprover och obduktionsmaterial från sjuka djur och deras närmaste släktingar. PROG RESSIV RETINAL ATROFI ( PRA ): PRA är en ärftlig defekt i ögat, vilken leder till successiv förtvining av näthinnan och total blindhet. Oftast uppstår tecken till nedsatt syn, t ex sämre mörkerseende, vid en ålder av 4-6 år, dvs. sjukdomen debuterar sent i hundens liv. Defekten är recessivt ärftlig, dvs. båda föräldrarna måste bära anlaget. Defekten förekommer sporadiskt i working kelpierasen. Rasklubbens målsättning: Kartläggning av drabbade hundars blodslinjer. KRYPTORCHISM: Kryptorchism innebär att en eller båda testiklarna vid vuxen ålder inte ligger på sin normala plats i pungen, utan antingen i bukhålan eller ljumsken. Defekten är ärftlig, sannolikt beroende på flera recessiva gener. Kryptorchism förekommer inom working kelpierasen. Troligen motsvarar frekvensen den normalfrekvens som förekommer inom alla hundraser. Rasklubbens målsättning: Kartläggning av antalet fall. MENTALITET: Rasens mentalitet är en funktionsfråga. Hundarna måste ha tillräckligt goda mentala egenskaper för att utföra sitt arbete även under pressande förhållanden. För närvarande finns inga specifika mentala tester för vallhundar. Att testa hundens förmåga att arbeta på främmande plats med främmande djur med alla de störningar som då uppstår, vilket är fallet vid lokalprov och andra typer av valltävlingar, torde för närvarande vara enda sättet att pröva vallhundens mentalitet. 18
19 MH-testets relevans för vallhunden återstår att utröna. Många fler hundar måste beskrivas innan någon analys kan göras. Önskvärda egenskaper Mentalt välbalanserade hundar Hållbar/fysisk sundhet Förmåga att anpassa arbetssättet efter djurslaget Vilja till samarbete med föraren Icke önskvärda egenskaper Aggressivitet Nervositet Stresskänslighet Bristande vallningsinstinkter Rasklubbens målsättning: Verka för ökat deltagande i vallhundsprov. Fortsätta insamlandet av MH-resultat för senare utvärdering. RASKLUBBENS OCH UPPFÖDARENS ANSVAR Varje uppfödare har ett eget intresse av att samla in information om sin uppfödning, eftersom detta är det bästa sättet för rasklubben att få kunskap om inom rasen förekommande sjukdomsproblem. Man ka n också få information via enkäter. I dagsläget kan inte försäkringsbolagens statistik användas då de dataprogram som anänds på djurklinikerna inte skiljer på raserna australian kelpie och working kelpie. Att på annat sätt få infomation från veterinärsidan omöjliggörs av tystnadsplikten. Rasklubbens kortsiktiga mål: 5 år Anordna flera uppfödarträffar Uppföljning av sjukdomsproblem Uppdatering av RAS-kompendiet Ökad import av nytt avelsmaterial Inventering av befintligt avelsmaterial Utökat samarbete med Svenska Vallhundsklubben Ra sklu bbens långsiktiga mål: 10 år Gk vallhundsprov för registrering med möjlighet att Registreras på egna vallningsmeriter + godkänd Working Kelpie-härstamning 19
AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1
Grupp 1 FCI-nummer 293 Originalstandard 1989-09-11 FCI-Standard 1997-04-21; engelska SKKs Standardkommitté 2001-09-26, ändrad 2006-08-21 AUSTRALIAN KELPIE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.
Grupp 1 FCI-nummer 293 FCI-standard på engelska publicerad 2012-12-11 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13
COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))
Grupp 1 FCI-nummer 156 FCI-standard på engelska publicerad 2012-11-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13
Avelsstrategi för Australisk terrier
Avelsstrategi för Australisk terrier Ursprung Den Australiska terrierns historia antas börja under kolonisationen på 1800-talet då emigranter från England och Skottland kom till Australien. Det var inte
SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)
Grupp 1 FCI-nummer 88 Originalstandard 1987-06-27 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1997-09-02 SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag
RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE
RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan
WELSH CORGI PEMBROKE
Grupp 1 FCI-nummer 39 Originalstandard 2003-10-29 FCI-Standard 2003-11-28; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 WELSH CORGI PEMBROKE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
BEARDED COLLIE. Grupp 1
Grupp 1 FCI-nummer 271 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1987-06-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-07-14 BEARDED COLLIE
PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29
Grupp 1 FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29 PULI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)
Grupp 1 FCI-nummer 347 Originalstandard 2002-11-26 FCI-Standard 2002-12-18; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare
Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21
Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union
Grupp 5 FCI-nummer 205 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)
Grupp 5 FCI-nummer 289 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2000-11-29; engelska SKKs Standardkommitté 2001-12-06 ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag
PARSON RUSSELL TERRIER
Grupp 3 FCI-nummer 339 FCI-standard på engelska publicerad 2011-02-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 PARSON RUSSELL
GORDONSETTER (Gordon Setter)
Grupp 7 FCI-nummer 6b FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-11-30 GORDONSETTER (Gordon Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska
Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10
Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Nuläge (Kursiv text är hämtad från nuvarande RAS från 2007. Större delen av detta RAS skrevs 2004 men godkändes först 2007) I Sverige finns
ENGELSK SETTER (English Setter)
Grupp 7 FCI-nummer 2 Originalstandard 1987-06-14 FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20, ändrad 2004-09-01 ENGELSK SETTER (English Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel
Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia
Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Portugisisk vattenhund är en riktigt gammal ras som har funnits längs hela Portugals kust sedan urminnes tider. Redan så tidigt som på 1200-talet finns
DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard 2005-06-09 SKKs Standardkommitté 2005-06-09
Grupp 6 FCI-nummer 130 Originalstandard 2005-06-09 SKKs Standardkommitté 2005-06-09 DREVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen
RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA
Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av RKF 2010-11-24 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-12-19 RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA (Svensk översättning av rasnamnet: rysk
PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU 2008-11-15 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17
Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU 2008-11-15 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17 PRAŽSKÝ KRYSARÍK Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5
Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 HISTORIK Redan på 1400-talet dyker den upp inom konsten bl.a. på målningar av Rembrandt. Sydtyskland, närmare bestämt Bayern, anses vara den plats där de ursprungliga
DALMATINER (Dalmatinac)
Grupp 6 FCI-nummer 153 Originalstandard 1999-04-14 FCI-Standard 1999-04-14; engelska SKKs Standardkommitté 2000-02-09, ändrad 2005-11-02 DALMATINER (Dalmatinac) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13
Grupp 2 FCI-nummer 186 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel
STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND
Korr från (Renée Sporre-Willes) RSW 28/9 2010 RÖD markering är tillägg/korrigering från/till SKK standard Kommitté och/eller Ras/Specialklubb (korr indetifieras med förkortning inom parantes efter ändring,
MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09
Grupp 1 FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 MUDI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub
AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla
AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung
CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK
Grupp 1 FCI-nummer 332 FCI-standard på tyska publicerad 1999-09-03 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1999-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-19 CESKOSLOVENSKÝ
SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard 2005-04-19 FCI-Standard 2005-05-25; engelska SKKs Standardkommitté 2006-04-06
Grupp 3 FCI-nummer 236 Originalstandard 2005-04-19 FCI-Standard 2005-05-25; engelska SKKs Standardkommitté 2006-04-06 SILKYTERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk
THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard 2003-05-26 FCI-Standard 2004-02-25; engelska SKKs Standardkommitté 2004-10-27
Grupp 5 FCI-nummer 338 Originalstandard 2003-05-26 FCI-Standard 2004-02-25; engelska SKKs Standardkommitté 2004-10-27 THAI RIDGEBACK DOG Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)
Grupp 3 FCI-nummer 73 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-02-02; engelska SKKs Standardkommitté 2003-01-09 SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
DANSK-SVENSK GÅRDSHUND
Grupp 2 FCI-nummer 356 FCI-standard på engelska publicerad 2009-05-19 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKK/DKK 2006-12-12 DANSK-SVENSK GÅRDSHUND Nordisk
Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier
Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2014-xx-xx Uppdaterad 2014-11-07 Innehållsförteckning Avelsstrategi Population/Avelsstruktur Hälsa Mentalitet/Funktion Exteriör
JACK RUSSELL TERRIER
Grupp 3 FCI-nummer 345 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2004-08-09; engelska SKKs Standardkommitté 2001-09-26, ändrad 2004-09-01 JACK RUSSELL TERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
PETIT BLEU DE GASCOGNE
Grupp 6 FCI-nummer 31 FCI-standard på franska publicerad 1998-02-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-01-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-04-27 PETIT BLEU DE
WEST HIGHLAND WHITE TERRIER
Grupp 3 FCI-nummer 85 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN
Grupp 6 FCI-nummer 67 Originalstandard 1999-01-09 FCI-Standard 1999-10-15; franska SKKs Standardkommitté 2000-11-07 PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard 1997-12-09 FCI-Standard 1997-12-09; engelska SKKs Standardkommitté 1999-10-05
Grupp 2 FCI-nummer 260 Originalstandard 1997-12-09 FCI-Standard 1997-12-09; engelska SKKs Standardkommitté 1999-10-05 TOSA Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub
Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh
Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi
Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12
2013-10-20 1 (5) Svenska Norfolkterrierklubben Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 ÖVERGRIPANDE MÅL
MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)
Grupp 5 FCI-nummer 234 Originalstandard 1999-08-09 FCI-Standard 1999-08-09; spanska och engelska SKKs Standardkommitté 2002-06-05 MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano) Nordisk
CESKYTERRIER (Cesky Terrier)
Grupp 3 FCI-nummer 246 Originalstandard 1996-02-19 FCI-standard 1996-02-19; engelska SKKs Standardkommitté 1997-05-28 CESKYTERRIER (Cesky Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union
Grupp 2 FCI-nummer 186 FCI-standard på tyska publicerad 2009-09-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20
Grupp 7 FCI-nummer 1 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20 POINTER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen
TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)
Grupp 9 FCI-nummer 231 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-05-11; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)
Grupp 5 FCI-nummer 242 Originalstandard 1997-09-18 SKKs Standardkommitté 1998-05-26 (Ändrad nov. 2000) NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk
SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.
Grupp 9 FCI-nummer 208 FCI-standard på engelska publicerad 2011-02-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 SHIH TZU Illustrationen
LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard 2004-03-24 FCI-Standard 2004-04-02; engelska SKKs Standardkommitté 2004-02-04
Grupp 9 FCI-nummer 227 Originalstandard 2004-03-24 FCI-Standard 2004-04-02; engelska SKKs Standardkommitté 2004-02-04 LHASA APSO Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel
FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25
Grupp 7 FCI-nummer 224 FCI-standard på engelska publicerad 2003-05-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-03-23 STANDARD FÖR
Papillon-Ringens RAS-dokumentation
Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2011 Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom specialklubben Svenska Dvärghundsklubben (SDHK) Papillon-Ringens
GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté 1995-11-30
Grupp 6 FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté 1995-11-30 GOTLANDSSTÖVARE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben
BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01
Grupp 2 FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 BERNER SENNENHUND Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk
SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC
Grupp 7 FCI-nummer 320 FCI-standard på tyska publicerad 1996-07-24 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1995-01-06 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-10-09
Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union
Grupp 5 FCI-nummer 276 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-21 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Centralstyrelse 2009-02-05 NORRBOTTENSPETS
JACK RUSSELL TERRIER
Grupp 3 FCI-nummer 345 FCI-standard på engelska publicerad 2012-12-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13
CANE CORSO (Cane Corso Italiano)
Grupp 2 FCI-nummer 343 Originalstandard 1999-03-12 FCI-Standard 1999-03-12, engelska SKKs Standardkommitté 1999-10-05 CANE CORSO (Cane Corso Italiano) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag
Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh
Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi
PINSCHER. (Deutscher Pinscher)
Grupp 2 FCI-nummer 184 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13, ändrad 2008-08-26 PINSCHER (Deutscher Pinscher) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub
Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015
Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Inriktning Rasklubbens långsiktiga mål är att bibehålla wachtelhundrasens specifika karaktär och jaktliga egenskaper som mångsidig bruksjakthund med god mentalitet,
Svenska Älghundklubben
Raskompendium för Hälleforshund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Hälleforshund på utställning. Den är också tänkt att användas vid
BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1998-04-20; engelska SKKs Standardkommitté 1996-04-07, ändrad 2005-11-02
Grupp 9 FCI-nummer 196 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1998-04-20; engelska SKKs Standardkommitté 1996-04-07, ändrad 2005-11-02 BOLOGNESE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA
Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA Revidering av RAS 2012 Fastställt RfG 2013-03-04 / Fastställt SGVK 2013-03-14/Fastställt SKK 2013-09-11 Innehållsförteckning Arbetet med revidering av RAS...
NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER
Grupp 8 FCI-nummer 312 ORIGINALSTANDARD 1987-06-24 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1995-09-12 NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag
GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard 1982-05-26 FCI-Standard 1994-06-23; engelska SKKs Standardkommitté 1998-05-26
Grupp 1 FCI-nummer 87 Originalstandard 1982-05-26 FCI-Standard 1994-06-23; engelska SKKs Standardkommitté 1998-05-26 GOS D ATURA CATALA Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk
EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard 1994-01-06 FCI-Standard 1994-01-06; tyska SKKs Standardkommitté 1997-02-19
Grupp 5 FCI-nummer 291 Originalstandard 1994-01-06 FCI-Standard 1994-01-06; tyska SKKs Standardkommitté 1997-02-19 EURASIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel
PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad 2013-12-06 FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL) 06.12.
06.12.2013 / EN Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad 2013-12-06 FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL) SECRETARIAT FCI-standard GENERAL: fastställd 13, Place av Albert FCI General
ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard 1994-04-12 FCI-Standard 1996-08-14 SKKs Standardkommitté 1999-01-13
Grupp 5 FCI-nummer 243 Originalstandard 1994-04-12 FCI-Standard 1996-08-14 SKKs Standardkommitté 1999-01-13 ALASKAN MALAMUTE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel
CAVALIER KING CHARLES SPANIEL
Grupp 9 FCI-nummer 136 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-04-06 SKKs Standardkommitté 2003-10-08 CAVALIER KING CHARLES SPANIEL Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union
Grupp 7 FCI-nummer 1 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-09-14 POINTER Nordisk
Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016
Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 INLEDNING Detta deldokument i Golden retrieverklubbens RAS, är till för att användas vid det dagliga arbetet i klubben när det gäller att förverkliga våra mål och
RYSK-EUROPEISK LAJKA
Grupp 5 FCI-nummer 304 FCI-standard på engelska publicerad 2011-03-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2011-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
Mentalitet. Historik och ursprung. kullar i Sverige och dels har vi mycket stränga importregler.
1 kullar i Sverige och dels har vi mycket stränga importregler. Raskompendium inför domarkonferensen 2009. Text och bilder av Helene Wrede Historik och ursprung Rasen härstammar från Thailand och på thailändska
NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.
Grupp 5 FCI-nummer 265 FCI-standard på engelska publicerad 2012-02-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2011-11-10 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER
GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER 2011-2015 AVELSPOLICY Golden retrieverklubben har som ett övergripande mål att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, jaktligt
LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.
Grupp 9 FCI-nummer 227 FCI-standard på engelska publicerad 2011-02-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 LHASA APSO
RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)
Grupp 5 FCI-nummer 304 Originalstandard 1980-06-03 FCI-Standard 1996-08-19; engelska SKKs Standardkommitté 2006-04-06 RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel
Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013
UtvärderingavRAS,RasspecifikAvelsStrategi, kortsiktigamålförairedaleterrierår201 SvenskaKennelklubbengodkändeochfastställdeRASförairedaleterrierden22mars2012, förattgällafrånochmedår2012tillochmedår2016.rasharredovisatsiairedaleterrier
Svenska Älghundklubben
Raskompendium för Svensk Vit Älghund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Svensk Vit Älghund på utställning. Den är också tänkt att användas
WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard 1990-02-27; tyska FCI-Standard 1998-12-04; tyska SKKs Standardkommitté 2000-02-09
Grupp 7 FCI-nummer 99 Originalstandard 1990-02-27; tyska FCI-Standard 1998-12-04; tyska SKKs Standardkommitté 2000-02-09 WEIMARANER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk
Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union
Grupp 5 FCI-nummer 265 FCI-standard på engelska publicerad 2012-02-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2011-11-10 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard 1994-08-22 FCI-Standard 1998-06-03; franska SKKs Standardkommitté 2005-06-09
Grupp 10 FCI-nummer 307 Originalstandard 1994-08-22 FCI-Standard 1998-06-03; franska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 AZAWAKH Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel
CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)
Grupp 3 FCI-nummer 246 FCI-standard på engelska publicerad 1998-91-20 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1997-03-11 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.
Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad
SWKs Avelsrapport för år 2008
SWKs Avelsrapport för år 28 Registreringar Under året registrerades 517 (367) wachtelhundvalpar. (Inom parentes anges siffrorna för 27.) De senaste 1 årens registreringssiffror visas i figur 1. Valparna
THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG
02.04.2013/EN FEDERATION CYNOLOGIQUE Grupp INTERNATIONALE 5 (AISBL) SECRETARIAT FCI-nummer 358 GENERAL: 13, Place Albert 1 er B 6530 Thuin (Belgique) FCI-standard på engelska publicerad 2011-05-26 FCI-standard
SVENSKA KELPIE OCH CATTLEDOG KLUBBEN AVELSSTRATEGI FÖR AUSTRALIAN KELPIE
SVENSKA KELPIE OCH CATTLEDOG KLUBBEN AVELSSTRATEGI FÖR AUSTRALIAN KELPIE 1 HISTORIK... 3 1.1 HEMLANDETS RASHISTORIA... 3 1.2 SVERIGES RASHISTORIA...3 2 NULÄGE... 4 2.1 POPULATION... 4 2.1.1 Analys Sverige...
RYSK-EUROPEISK LAJKA
Grupp 5 FCI-nummer 304 FCI-standard på engelska publicerad 2011-03-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2011-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
TYSK SCHÄFER (Deutscher Schäferhund)
Grupp 1 FCI-nummer 166 Originalstandard 1991-03-23 FCI-Standard 1991-08-30; tyska SKKs Standardkommitté 1995-04-04 TYSK SCHÄFER (Deutscher Schäferhund) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag
RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser
RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser malteser-001 2008-05-28 Sidan 1 av 12 Innehållsförteckning RAS-dokument för Malteser...5 Avelsstrategi och avelsmål...5 Exteriör...5 Hälsa...6 Knäledsstatus...6
Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso
Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Fastställd 2009-01-24 Elisabet Levén Ordförande Svenska Vinthundklubben 1 av 5 Rasklubben för Svenska Podengo Portugués
Australisk terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Australisk terrier. Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende
Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 2-2014-08-15 1/14 Rasspecifik avelsstrategi RAS för 2/16 Ursprungligt RAS fastställt av SKK 2006-02-18, reviderad
Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel
Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel Tillägg till RAS-dokumentet för Cocker Spaniel Utarbetat av Jaktspaniels i Sverige (JIS) mars 2014 INLEDNING Denna del av RAS för cocker spaniel avser
AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6
Grupp 6 FCI-nummer 303 FCI-standard på engelska publicerad 1998-03-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1979-11-02 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-05-17 AMERICAN FOXHOUND
Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004
Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Underlag för analys Analysunderlaget är rasdata från SKK fram till och med december 2004. Analyser utgår från att de uppgifter
TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian
Grupp 5 FCI-nummer 97 FCI-standard på tyska publicerad 2013-01-25 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2013-01-17 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13 TYSK
Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie
Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Giltighetstid Avelsstrategin och avelspolicyn gäller tills vidare, medan avelsmålens giltighetstid är sju år, dvs. målen skall vara
RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS
RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS INNEHÅLL Historik... 3 Populationen... 4 REGISTRERINGAR... 4 Målsättning... 5 Tillvägagångssätt... 5 Djur använda i aveln... 5 Målsättning... 6 Tillvägagångssätt...
MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1994-08-18; engelska SKKs Standardkommitté 1996-01-10
Grupp 9 FCI-nummer 65 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1994-08-18; engelska SKKs Standardkommitté 1996-01-10 MALTESER (Maltese) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk
Framtidsplan för Svensk lapphund
Framtidsplan för Svensk lapphund I Svenska lapphundklubben jobbar vi hårt och fokuserat för att möjliggöra en hållbar framtid för den Svenska lapphunden. Vi är väl medvetna om problematiken med den starkt
Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer
1 Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer Kapitel 1 regler för medlemmar i SKK-organisationen Det krävs av varje medlem i SKK-organisationen 1:1 Att behandla