Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar



Relevanta dokument
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Att ställa energikrav och följa upp

Föredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande.

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften. Mikael Näslund

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Bilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för

Per Levin. Sveby

Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.

Hjälpmedel till tydligare verifieringskrav. Per Levin

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009

Sveby i praktiken -fördelar och fallgropar

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Mätföreskrifter. Svebyprogrammet. Version

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av nybyggt småhus med frånluftsvärmepump

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Referensgruppsmöte Välkomna!

Hållbarhetskrav vid byggande på stadens mark i Stockholm

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Handledning. Svebys material är gratis och finns för fri nedladdning på hemsidan:

Boverkets författningssamling

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

BEN Beräkningsexempel normalisering Nybyggt småhus med frånluftsvärmepump Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Energikrav 09. Svebyprogrammet. Projektrapport

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Markanvisning för snabbmatsrestaurang inom fastigheten Tanklocket 1 i Rågsved till befintlig tomträttshavare St1 Sverige AB

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Kulturnämndens miljöhandlingsplan

Anmälan om svar på Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning Remiss från Boverket

Energiprestanda Webseminarium 14 februari Mikael Näslund

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar 21:7. Sturegatan 6.

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Utlåtande 2013:88 RIII (Dnr /2012)

Om energikrav, tillsynsansvar och konkurrens på lika villkor. Svante Wijk

Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015

Checklista Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Konsekvensutredning BEN 2

Miljöprofilerat byggande för Stockholm. Allan Leveau, Nybyggnadschef Telefon

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Ett utvecklingsprogram som drivits av bygg och fastighetsbranschen sedan 2007 för att:

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Administrativa uppgifter

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

Fastighetsbranschens Energidag 2016

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert UPPSALA HÄSSLE 4:13. Hässle 285.

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017

Energikrav i bebyggelse, Västerås stad, stadens roll och erfarenheter Bo Göranson, Fastighetskontoret, Västerås

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen

Våra hem är vår borg. - Bra funktion och inomhusmiljö - Låga kostnader för energi. Margot Bratt, WSP

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Svebyprogrammet. Energiavtal 12. för överenskommelse om energianvändning. Sveby Stockholm 2012

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ENERGIDEKLARATION. Ljungvägen 6A, Sollentuna Sollentuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1930 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Pudelgränd 56, Sköndal Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1969 Energideklarations-ID:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Byggprocessen och hur komma igång

Transkript:

Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar

Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta med andra aktörer. Stockholm står inför en utmaning när det gäller att bygga miljonstaden som en miljövänlig stad. Det handlar om att minska klimatpåverkan, säkerställa närhet till parker och grönområden, uppmuntra och underlätta för cykling och andra miljövänliga transportsätt, hantera bullerproblem och säkerställa en god luftkvalitet. Stockholms nya miljöprogram för 2012-2015 antogs av fullmäktige i januari 2012. Detta innebär nya miljömål, indikatorer och miljöaktiviteter för exploateringsnämndens verksamhet. Miljöprogrammet innehåller sex inriktningsmål och 29 detaljerade delmål som staden ska uppfylla. De sex inriktningsmålen är: 1. Miljöeffektiva transporter 2. Giftfria varor och byggnader 3. Hållbar energianvändning 4. Hållbar användning av mark- och vatten 5. Miljöeffektiv avfallshantering 6. Sund inomhusmiljö Det är framförallt miljömål 1-4 som har direkt bäring på exploateringsnämndens olika verksamheter och ansvarsområden. Utifrån miljömål 2 och 3 ges Exploateringsnämnden i uppdrag att tillämpa krav för giftfria varor och byggnader och hållbar energianvändning vid markanvisningar på stadens mark. I korthet innebär dessa två miljömål: Giftfria varor och byggnader Att ställa krav på materialval vid markanvisning och upprättande av exploateringsavtal för nyproduktion av byggnader och anläggningar. Kravet innebär b.la. att olika verktyg som Byggvarubedömningens kriterier för rekommenderade eller accepterade varor (totalbedömning) eller BASTA, alternativt Svanen, Bra Miljöval eller EU Ecolabel ska användas i projekten. Hållbar energianvändning Att vid markanvisning och upprättande av exploateringsavtal för nyproduktion av byggnader och anläggningar ställa krav på att energianvändningen är max 55 kwh/m 2 och år. 2

Mål för hållbar energianvändning vid nyproduktion på stadens mark Nya miljömål för energi i Stockholms miljöprogram 2012-2015 Exploateringsnämnden har tillämpat mål och krav för hållbar energianvändning i samband med markanvisningar sedan 2010. Ett av miljömålen i Stockholms miljöprogram 2012-2015 är Hållbar energianvändning. Detta miljömål syftar till att målmedvetet minska klimatpåverkan, effektivisera energianvändningen och växla över till förnybar energi. Följande delmål under miljömålet Hållbar energianvändning avser energikrav för nybyggnadsprojekt på stadens mark: I nyproducerad byggnad, på av staden markanvisad fastighet, ska energianvändningen vara högst 55 kwh/m 2 och år. Energikrav som ska tillämpas vid nya markanvisningar från 1 juli 2012 Exploateringsnämnden kommer att börja tillämpa de nya energikraven i markanvisningar från och med 1 juli 2012. Kraven kommer sedan att regleras i överenskommelser om exploatering. Följande definitioner gäller för tillämpningen av energikraven: Energianvändningen (köpt energi, Atemp, exklusive hushålls- resp. verksamhetsenergi*) för: Bostäder ska vara max 55 kwh/m 2 och år för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi vid normalt brukande. I elvärmda hus ska en faktor 2 tillämpas vid viktning av el till uppvärmning, komfortkyla samt varmvatten. Lokaler ska vara max 55 kwh/m 2 och år för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi vid normalt brukande*. I elvärmda hus ska en faktor 2 tillämpas vid viktning av el till uppvärmning, komfortkyla samt varmvatten. För lokaler tillämpas reglerna om ventilationstillägg i BBR 19 samt brukardata ur Svebyprogrammet vid energiberäkningar för lokaler. Energi som är lokalt producerad - både energi från sol och vind - viktas inte. BBR (Boverkets Byggregler) reglerar hur anläggningar för lokal produktion av energi från sol och vind ska placeras. Den årliga energiproduktionen ska redovisas. Bostäder ska vara förberedda för individuell mätning av tappvarmvatten. Byggnad bör utrustas med vitvaror i lägenhet/lokal m.m. som har nivå avancerad enligt miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier** för vitvaror. * Svebyprogrammets brukarindata för energiberäkningar i bostäder respektive kontor http://www.sveby.org ** Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier http://www.msr.se/sv/energi-och-klimat/ 3

Krav på uppföljning av energikraven Beräknad årlig energianvändning rapporteras vid två tillfällen Energianvändningen beräknas av byggherren enligt Svebys metodik, som definierar normalt brukande då Boverkets föreskrifter inte behandlar detta. För rapportering av beräknad energianvändning ska Svebys verifieringsmall användas kompletterat med redovisning av beräkningsindata. Exploateringskontoret samlar beräkningar från byggherrar i samband med överenskommelser om exploatering och sammanställer statistiken årligen. Första rapporteringen av beräknad energianvändning i anslutning till överenskommelse om exploatering (avtal): Byggherren redovisar energiberäkning i tidigt skede vid överenskommelse om exploatering genom rapportering på stadens hemsida och redovisning för exploateringskontorets projektledare. Byggherrarna informeras om vilka uppgifter från Sveby-blanketten som ska rapporteras till staden. Eventuella avvikelser ska särskilt motiveras och godkännas av exploateringskontoret, som kan behöva begära in energiberäkningarna för en mer noggrann genomgång av resultaten. Exploateringskontoret sammanställer årligen data från energirapporteringen för stadens Interna Ledningssystem (ILS). Resultatet av uppföljningen publiceras på stadens hemsida utifrån projekt och byggherre. 4

Andra rapporteringen av beräknad energianvändning i anslutning till slutbesiktning: Byggherren rapporterar beräknad energianvändning på stadens hemsida i samband med slutbesiktning. Byggherren ska även informera exploateringskontorets projektledare om att energirapportering har skett. Byggherrarna informeras om vilka uppgifter från Sveby-blanketten som ska rapporteras till staden. Exploateringskontoret sammanställer resultatet av energirapporteringarna årligen En första kontroll görs av inrapporterade fastigheter att efterfrågade energidata finns med samt att fastighetsdata finns och att det stämmer utifrån rapporterade energidata. För alla fastigheter som är röda, dvs. inte klarar energikravet, görs en särskild uppföljning och genomgång - till detta kan exploateringskontoret behöva begära in energiberäkningarna för en mer noggrann genomgång av resultaten. Av de fastigheter som är gröna, dvs. klarar energikravet, görs stickprovskontroller för att följa upp de fullständiga energiberäkningarna. Detta görs på ca 10 % av inrapporterade fastigheter. Exploateringskontoret sammanställer årligen data från energirapporteringen för stadens Interna Ledningssystem (ILS). Resultatet av uppföljningen publiceras på stadens hemsida utifrån projekt och byggherre. 5

Uppmätt årlig energianvändning rapporteras vid 24 månader Rapporteringen av uppmätt energianvändning sker samordnat med bestämmelserna i lagen om energideklaration för byggnader och dess förordning, BFS 2007:4. Detta innebär att mätperioden ska avslutas senast inom 24 månader från det att byggnaden tagits i bruk. Följande förutsättningar gäller för rapporteringen av uppmätt energianvändning: Bestämmelserna i BBR om energimätning kompletterat med Svebys mätföreskrifter för energikrav. Enligt BBR 19 ska energiberäkningar verifieras energianvändningen ska mätas under en sammanhängande 12-månaders period inom 24 månader från det att byggnaden tagits i bruk. För rapportering av uppmätt energianvändning ska Svebys verifieringsmall användas. Energianvändningen ska mätas per byggnad och redovisas som kwh per kvadratmeter och år (per energislag) och omfattar det som används för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi redovisas som Atemp. Byggherrarna informeras om vilka uppgifter från Sveby-blanketten som ska rapporteras till staden. Hanteringen av uppmätta energivärden innebär att värdena ska: Normalårskorrigeras (Sveby) Rensas från annan energianvändning än byggnadens (enligt BBR och Sveby) Justeras mht till beteende (Sveby) Byggherren ska rapportera energianvändning till exploateringskontoret utifrån Svebys verifieringsmall Viktiga indata för uppföljningen: Data om byggnadens energianvändning (kwh per kvm och år, A-temp): Uppvärmning Kyla Fastighetsenergi Varmvatten Hushållsel/verksamhetsel Data om byggnad som exempelvis: Typ av uppvärmning (fjärrvärme, el, annat) Typ av byggnad och verksamhet (flerbostadshus, småhus, verksamhetslokal) Övriga data som exploateringskontoret behöver för uppföljningen: Byggherren ska använda lantmäteriets fastighetsnyckel för att identifiera fastigheten. Byggherren ska också redovisa kvartersnamn och projektnamn enligt exploateringskontorets projektdefinition. Rättighet att använda insamlade energidata Byggherren (bolag som har avtal med staden) säkerställer att energirapportering sker enligt stadens rutiner för uppföljning av energianvändning. Stockholms stad ska ges godkännande att få tillgång till energidata för uppföljning. 6

Tillämpning av krav och mål för energi Vid nyproduktion av byggnader och anläggningar på mark som anvisats av Stockholms stad åtar sig byggherren att uppfylla stadens energikrav att energianvändningen är max 55 kwh/m 2 och år. Detta regleras i den överenskommelse om exploatering som tecknas mellan staden, dvs. exploateringskontoret och byggherren. Tidplan De nya energikraven på 55 kwh/m 2 och år börjar tillämpas 1 juli 2012. En kontrollstation införs 2018 för stadens energikrav. Resultatet av genomförda uppföljningar av beräknad och uppmätt energianvändning sammanställs och utvärderas. Denna kunskap ska ge staden kunskap om hur implementering av energikrav motsvarande noll-energihus ska kunna genomföras till 2020. Indikator för uppföljning av energimålet Exploateringsnämndens indikator för uppföljning av energimålet är genomsnittligt beräknad energianvändning (kwh/m2 och år) och ska relateras till målet 55 kwh/m 2 och år. Mätmetod: Exploateringskontoret kommer att årligen att sammanställa och rapportera beräknad energianvändning för exploateringsprojekt på stadens mark. Byggherrarna ska beräkna energianvändningen enligt Svebys metodik. Eftersom det är långa ledtider i exploateringsprojekten från markanvisning till färdig byggnad föreslås att uppföljning i ILS bygger på beräknad energianvändning för att hinna få fram underlag under den period som miljöprogrammet gäller 2012-2015. 7

www.stockholm.se