Slutrapport RL 2013:12

Relevanta dokument
Slutrapport RL 2012:17

Slutrapport RL 2013:15 Olycka den 1 juni vid Ängaholm, Alvesta, Kronobergs län.

Slutrapport RL 2013:13 Olycka den 16 maj 2013 med flygplanet SE-FIM vid Sjöbo/Sövde flygplats, Skåne län.

Slutrapport RL 2013:19

Slutrapport RL 2013:02

Slutrapport RL 2015:15

Slutrapport RL 2012:04

Rapport RL 2003:25. Tillbud ombord på flygplanet SE-RAC i luftrummet mellan Stockholm och Helsingfors den 2 december 2002

Slutrapport RL 2013:18

Slutrapport RL 2013:08

Slutrapport RL 2013:05

Slutrapport RL 2019:03

Slutrapport RL 2014:11

Rapport RL 2003:32. Tillbud mellan flygplanen HB-JAY och SE-ISR på Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 16 december 2002

Slutrapport RL 2011:09

Rapport RL 2000:17. Olycka ombord på flygplanet SE-LFB i luftrummet över Bohuslän, O län, den 17 januari 2000

Rapport RL 2002:21. Rapporten finns även på vår webbplats:

Slutrapport RL 2011:13

Rapport EAA 2005:002

Slutrapport RL 2014:04

Olycka med flygplanet SE-YGL Ca 300 meter öster om Östersund/Optand flygplats, Z län, den 27 mars 2000

ISSN Rapport RL 2009:13. Tillbud med flygplanet LN-RPW i luftrummet mellan Oslo och Stockholm, den 24 oktober 2008

Rapport RL 2007:14. Olycka med helikopter SE-HMO i Rappestad, väster Linköping, E län, den 28 augusti 2006

Tillbud mellan flygplanen SE-DON och OY-KKC vid Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 29 juni 2000

ISSN Rapport RL 2007:19. Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport RL 2000:42. Olycka med flygplanet SE-XRP vid Malmö/Sturup flygplats, M län den 19 mars Dnr L-017/00 ISSN

Olycka med flygplanet Air China B2442 den 14 juni 1996 på Stockholm/Arlanda flygplats, AB län L-44/96

Rapport RL 2002:15. Rapporten finns även på vår webbplats:

Slutrapport RL 2015:14

Rapport RL 2006:22. Olycka med flygplanet SE-KVE vid Varberg/Getteröns flygplats, N län, den 16 augusti 2006

Rapport C 1994:10. Olycka med ballongen SE-ZCT den 30 april 1993 på Gröna Lund i Stockholm, AB län L-27/93

Slutrapport RL 2015:07

Rapport RL 2003:47. Tillbud mellan flygplanet LN-RPL och en bogsertraktor på Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 27 oktober 2002

ISSN Rapport RL 2006:04. Rapporten finns även på vår webbplats:

Slutrapport RL 2012:12

Rapport C 1997:52 Olycka med flygplanet LN-DRF den 1 juni 1997 vid Avelsäter, Säffle, S län L-34/97

ISSN Rapport RL 2006:05. Rapporten finns även på vår webbplats:

ISSN Rapport RL 2007:11. Tillbud med flygplanet SE-LNX på Luleå/Kallax flygplats, BD län, den 13 oktober 2006

ISSN Rapport RL 2003:21. Rapporten finns även på vår webbplats:

ISSN Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008

Rapport RL 2001:47. Olycka med varmluftballong SE-ZGS vid Stora Mellösa, T län, den 13 juni 2001

Rapport C 1997:47 Olycka med flygplanet SE-YSG den 12 mars 1997 på Vängsö flygplats, D län L-17/97

Rapport RL 2004:35. Olycka med flygplanet SE-CXE vid Skokloster, Uppsala län, den 11 juni Rapporten finns även på vår webbplats:

Slutrapport RL 2015:09

Slutrapport RL 2016:10

Slutrapport RL 2013:17

Slutrapport RL 2015:02

Slutrapport RL 2012:08

Rapport RL 2011:01 Tillbud med flygplanet SE-DSO i luftrummet över Sjöbo i Skåne län, den 13 oktober 2009

ISSN Rapport RL 2007:10. Tillbud med flygplanet SE-LPT på Umeå flygplats, AC län, den 19 september 2006

Olycka med flygplanet SE-IVM Ca 2 km söder om Motala/Skärstad flygplats, E län, den 19 augusti 2000

Slutrapport RL 2015:01

Slutrapport RL 2015:17

Olycka med flygplanet SE-KFT på Borås/Viared flygplats, O län, den 13 juni 1999

Slutrapport RL 2015:05

Olycka med flygplanet SE-XRY vid Sorunda, D län, den 5 augusti 2000

Slutrapport RL 2018:10

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/ SHK Dnr L-01/07

ISSN Rapport RL 2008:10. Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007

Rapport RL 2005:28. Olycka med helikopter N2098N i Vissmarlöv, Skåne, M län, den 21 augusti 2005

Rapport RL 2002:05. Tillbud med flygplanet SE-KUT I luftrummet vid Umeå, AC län, den 6 mars 2001

ISSN Rapport RL 2003:48. Rapporten finns även på vår webbplats:

Slutrapport RL 2012:07

ISSN Rapport RL 2006:15. Tillbud med varmluftsballongen SE-ZIF vid Stora Skuggan, AB län, den 11 maj 2005

ISSN Rapport RL 2009:04. Rapporten finns även på vår webbplats:

Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999

Rapport RL 2005:23. Rapporten finns även på vår webbplats:

ISSN Rapport RL 2003:30. Olycka med flygplanet SE-IGR norr om Stockholm/Barkarby flygplats, AB län, den 29 juni 2002

Slutrapport RL 2011:11

ISSN Rapport RL 2008:11. Rapporten finns även på vår webbplats:

ISSN Rapport RL 2007:05. Tillbud med flygplanet SE-LIP på Stockholm / Arlanda flygplats, AB län, den 1 juni 2006

ISSN Rapport RL 2007:03. Tillbud med flygplanet TC-AAP på Skellefteå flygplats, AC län, den 3 maj 2006

Rapport RL 2010:02. Olycka med flygplanet SE-KPZ vid Kolstorp, F län, den 17 oktober 2008

Rapport C 1999:26. Tillbud mellan flygplanen SE-LDA och SE-YRR den 13 mars 1999 i luftrummet vid Stockholm/Bromma flygplats, AB län L-19/99

Slutrapport RL 2012:06

Rapport RL 2005:14. Tillbud med flygplanet SE-DNU på Ängelholms flygplats, M län, den 15 april 2004

Rapport RL 2005:08. Olycka med helikopter SE-HLK vid Joesjö, Tärnafjällen, AC län, den 7 juli 2004

Rapport RL 2009:07. Olycka med motorsegelflygplanet SE-UAP vid Lycksele flygplats AC län, den 25 juli 2008

ISSN Rapport RL 2008:03. Olycka med flygplanet SE-FRP på sjön Långhalsen, Vrena, NV Nyköping D län, den 11 juli 2007

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UTK på Johanisbergs Flygplats, Västerås, U län, den 26/ SHK Dnr L-24/07

Rapport C 1999:19 Olycka med flygplanet SE-XKG den 5 augusti 1998 öster om Eskilstuna/Kjula flygplats, D län L-74/98

Olycka med segelflygplanet SE-UEG på Landskrona flygplats, M län, den 15/ SHK Dnr L-08/07

ISSN Olycka med flygplanet N3711B den 19 juli 1998 på Varberg- Getterön flygplats, N län L-68/98

Rapport RL 2003:27. Separationsunderskridande mellan flygplanen G-KATA och OY-CNP i luftrummet vid Malmö/Sturup flygplats, M län, den 22 augusti 2002

Slutrapport RL 2012:19

Preliminärt utlåtande

ISSN Rapport C 1998:27

Rapport RL 2001:18. Olycka med flygplanet SE-LIR på Gällivare flygplats, BD län, den 10 november Dnr L-113/00 ISSN

Rapport RL 2000:38. Tillbud vid landning med flygplanet LN-RLF den 23 juni 1999 på Växjö/ Kronoberg flygplats, G län

Rapport RL 2002:02. Tillbud med flygplanet OY-MUG på Ronneby flygplats, K län, den 8 december 2000

ISSN Rapport RL 2009:20. Olycka med flygplanet SE-CYL på Eslövs flygplats, M län, den 6 oktober 2009

Rapport C 1997:17 Olycka med flygplanet SE-EUH den 1 augusti 1996 i vattnet utanför Blockhusudden, Stockholm, AB län L-62/96

Rapport RL 2010:11A (Reviderad)

Slutrapport RL 2016:01

Rapport C 1994:12. Olycka med helikoptern SE-JAZ den 20 december 1993 vid Kebnekaise fjällstation, BD län L-91/93

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-ULL Vid Lovisetorp, Markaryds kommun, Kronobergs län, den 15 juli SHK Dnr L-15/07

Rapport C 1998:15 Olycka med flygplanet SE-YKV den 23 augusti 1997 i Broddarp ca 4 km NO om Forserum, F län L-74/97

Olycka med flygplanet SE-GPF på sjön Girjasjaure, BD län, den 16 juli 2000

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli SHK Dnr L-19/06

Rapport C 1998:1 Olycka med segelflygplanet SE-TNY den 12 juli km väster om Hemavans flygplats, AC län L-44/97

Transkript:

ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2013:12 Allvarligt tillbud den 1 juli 2012 med luftfartygen TC-SNM samt TC-SUO på Stockholm/Arlanda flygplats, Stockholm län. Diarienr L-59/12 2013-07-01 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna är att liknande händelser ska undvikas i framtiden. SHK:s undersökningar syftar däremot inte till att fördela skuld eller ansvar. För SHK:s del står det var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda allt material i denna rapport. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.se Postadress/Postal address Besöksadress/Visitors Telefon/Phone Fax/Facsimile E-post/E-mail Internet P.O. Box 12538 Sveavägen 151 +46 8 508 862 00 +46 8 508 862 90 info@havkom.se www.havkom.se SE-102 29 Stockholm Stockholm Sweden

Innehåll 1 Rapport RL 2013:12... 5 1. FAKTAREDOVISNING... 8 1.1 Redogörelse för händelseförloppet... 8 1.2 Personskador... 10 1.3 Skador på luftfartygen... 10 1.4 Andra skador... 11 1.5 Besättningen... 11 1.5.1 Besättningen luftfartyg A 11 1.5.1.1 Befälhavaren 11 1.5.1.2 Biträdande föraren 11 1.5.2 Besättningen luftfartyg B 11 1.5.2.1 Befälhavaren 11 1.5.2.2 Biträdande föraren 12 1.5.3 Kabinbesättning luftfartyg A samt B 12 1.5.4 Förarnas tjänstgöring 12 1.6 Luftfartygen... 12 1.6.1 Luftvärdighet och underhåll 12 1.6.2 Beskrivning av del eller system relaterat till incidenten 13 1.6.3 Tillgänglighet och användbarhet av transponder 13 1.7 Meteorologisk information... 13 1.8 Navigationshjälpmedel... 13 1.9 Radiokommunikationer... 14 1.10 Flygfältsdata... 14 1.11 Färd- och ljudregistratorer samt A-SMGCS... 14 1.11.1 Färdregistrator (FDR) 14 1.11.2 Ljudregistrator (CVR) 14 1.11.3 A-SMGCS 14 1.12 Olycksplats... 14 1.13 Medicinsk information... 14 1.14 Brand... 14 1.15 Överlevnadsaspekter... 15 1.15.1 Räddningsinsatsen 15 1.16 Särskilda prov och undersökningar... 15 1.16.1 Intervjuer med besättning av luftfartyget TC-SNM 16 1.16.1.1 Befälhavaren 16 1.16.1.2 Biträdande föraren 16 1.17 Företagets organisation... 17 1.17.1 Operativa föreskrifter 17 1.18 Övrigt... 17 1.18.1 Miljöaspekter 17 1.18.2 Flygtrafikledningen 17 1.18.3 Vidtagna åtgärder 17 1.19 Särskilda eller verkningsfulla utredningsmetoder... 18 2. ANALYS... 18 2.1 Förberedelser inför inflygning... 18 2.2 Taxningen... 18 2.3 Färdtillståndet... 19 3. UTLÅTANDE... 19 3.1 Undersökningsresultat... 19 3.2 Orsaker till det allvarliga tillbudet... 19 3.2.1 Orsaksfaktorer 19 3.2.2 Bidragande orsaksfaktorer 19 3.3 Riskfaktorer... 20 4. REKOMMENDATIONER... 20

Allmänna utgångspunkter och avgränsningar 4 Statens haverikommission (SHK) är en statlig myndighet som har till uppgift att undersöka olyckor och tillbud till olyckor i syfte att förbättra säkerheten. SHK:s olycksundersökningar syftar till att så långt som möjligt klarlägga såväl händelseförlopp och orsak till händelsen som skador och effekter i övrigt. En undersökning ska ge underlag för beslut som har som mål att förebygga att en liknande händelse inträffar igen eller att begränsa effekten av en sådan händelse. Samtidigt ska undersökningen ge underlag för en bedömning av de insatser som samhällets räddningstjänst har gjort i samband med händelsen och, om det finns skäl för det, för förbättringar av räddningstjänsten. SHK:s olycksundersökningar syftar till att ge svar på tre frågor: Vad hände? Varför hände det? Hur undviks att en liknande händelse inträffar? SHK har inga tillsynsuppgifter och har heller inte någon uppgift när det gäller att fördela skuld eller ansvar eller rörande frågor om skadestånd. Det medför att ansvars- och skuldfrågorna varken undersöks eller beskrivs i samband med en undersökning. Frågor om skuld, ansvar och skadestånd handläggs inom rättsväsendet eller av t.ex. försäkringsbolag. I SHK:s uppdrag ingår inte heller att vid sidan av den del av undersökningen som behandlar räddningsinsatsen undersöka hur personer förda till sjukhus blivit behandlade där. Inte heller utreds samhällets aktiviteter i form av socialt omhändertagande eller krishantering efter händelsen. Utredning av luftfartshändelser regleras i huvudsak av förordningen (EU) nr 996/2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart. Utredningen genomförs i enlighet med Chicagokonventionens Annex 13. Utredningen SHK underrättades den 1 juli 2012 om att ett allvarligt tillbud med två luftfartyg med registreringsbeteckningarna TC-SNM samt TC-SUO inträffat på Stockholm/Arlanda flygplats, Stockholms län, samma dag kl. 09.05. Tillbudet har undersökts av SHK som företrätts av Mikael Karanikas, ordförande, Nicolas Seger, utredningsledare, Peter Swaffer, operativ utredare samt Urban Kjellberg, utredare räddningstjänst. Haverikommissionen har biträtts av Gerd Svensson som expert med inriktning på beteendevetenskap. Undersökningen har följts av Transportstyrelsen genom Jan V Eriksson.

5 Rapport RL 2013:12 Luftfartyg A; reg, typ, snr Luftfartyg B; reg, typ, snr Klass, luftvärdighet Operatör Tidpunkt för händelsen Plats Typ av flygning Väder Antal ombord luftfartyg A Besättning Passagerare Antal ombord luftfartyg B Besättning Passagerare Personskador Skador på luftfartyg A Skador på luftfartyg B Andra skador Besättning luftfartyg A Befälhavaren: Ålder, certifikat Total flygtid Flygtid senaste 90 dagarna Antal landningar senaste 90 dagarna Biträdande föraren: Ålder, certifikat Total flygtid Flygtid senaste 90 dagarna Antal landningar senaste 90 dagarna Kabinbesättning TC-SNM, Boeing B737-8BK, msn 33023 TC-SUO, Boeing B737-86Q, msn 30272 Normal, luftvärdighetsbevis och gällande granskningsbevis (ARC 1 ) för båda luftfartygen SunExpress var operatör för båda luftfartygen 2012-07-01, kl. 09.05 i dagsljus Anm: All tidsangivelse avser svensk sommartid (UTC 2 + 2 timmar) Stockholm/Arlanda flygplats, Stockholms län, (pos. N5939.1 E01755.6; 31 meter över havet) Kommersiell luftfart Enligt meteorologisk flygplatsrapport (METAR) kl. 09.20: Vind 210 /10 knop, sikt 10 km, 2-3/8 moln med bas 2 600 fot, temp./daggpunkt 20/14 C, QNH 3 1011 hpa 144 6 138 175 6 169 Inga Begränsade Begränsade Inga 48 år, ATPL 4 6 109 timmar, varav 2 405 timmar på typen 259 timmar, samtliga på typen 110 24 år, CPL 5 402 timmar, varav 238 timmar på typen 238 timmar, samtliga på typen 119 4 1 ARC - Airworthiness Review Certificate - Luftvärdighetsbevis. 2 UTC - Universal Time Co-ordinated - Referens för angivelse av exakt tid världen över. 3 QNH - Anger det atmosfäriska lufttrycket reducerat till havsytans nivå. 4 ATPL - Airline Transport Pilot License - Ett trafikflygarcertifikat som krävs för att få flyga som befälhavare i kommersiell flygtrafik ombord på luftfartyg med fler än en förare. 5 CPL - Commercial Pilot License - Ett trafikflygarcertifikat som krävs för att få flyga som biträdande förare i kommersiell flygtrafik ombord på luftfartyg med fler än en förare.

6 Besättning luftfartyg B Befälhavaren: Ålder, certifikat Total flygtid Flygtid senaste 90 dagarna Antal landningar senaste 90 dagarna Biträdande föraren: Ålder, certifikat Total flygtid Flygtid senaste 90 dagarna Antal landningar senaste 90 dagarna Kabinbesättning 48 38 år, ATPL 6 6109 485 timmar, varav 2405 10 213 timmar timmar på typen på typen 259 246 timmar, varav samtliga 259 på timmar typen på typen 110, varav 110 på typen 94 24 25 år, CPL 7 402 688 timmar, varav 238 478 timmar på typen 238 264 timmar, varav samtliga 238 på timmar typen på typen 94, varav 94 på typen 120 4 personer Sammanfattning Efter landning på Stockholm/Arlanda flygplats bana 26 klarerades luftfartyget TC- SNM, som var av typen Boeing 737-800, att taxa till plats 19 ( taxi to stand 19 ). Luftfartyget taxades till plattan via infart ZK. Publicerad taxiinstruktion angav att det var ZH som skulle använts. Efter att ha svängt vid ZK försökte man passera ett parkerat luftfartyg av samma typ. Hinderfrihet medgavs inte varvid TC-SNM:s vänstra vingspets kolliderade med höger höjdroder på det parkerade luftfartyget. Flygledarens taxiklarering innehöll inte någon specifikt uttryckt taxiväg annan än att taxa till plats 19. Befälhavaren av TC-SNM hade nyligen flugit till Stockholm/Arlanda och då använt ZK, vid det tillfället för att parkera på plats 20. Besättningen utgick således från att det var möjligt att använda infart ZK för att även komma till plats 19. Besättningen hade utfört en genomgång av förväntad taxiväg, i vilken man ansåg valet av ZK vara det mest logiska samt närmsta alternativet. Besättningen hade en fast uppfattning och övertygelse om vilken taxiväg de skulle använda. Trots att oro kring möjlighet till hinderfrihet fanns hade man svårt att bryta denna övertygelse. Föraren var också av uppfattningen att utrymme medgavs samt att han var på korrekt taxiväg. Enligt lokal procedur ska transpondern vara på under taxning, vilket den också var. Detta skapade en förväntning hos besättningen att av flygledaren bli varskodda om fel taxiväg skulle valts. Det fanns även markpersonal i närheten, vilka man antog skulle varnat dem om utrymmet för passage inte var tillräckligt. Orsak till tillbudet var att föraren missbedömde avståndet till det parkerade luftfartyget. Bidragande orsaker var att varken genomgången eller taxningen inkluderade eller följde den publicerade färdvägen.

7 En mer detaljerad taxiklarering samt en tydlig markering på marken skulle minskat risken för kollision samt ökat flygsäkerheten. Rekommendationer Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelning rekommenderas att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att begränsa de riskfaktorer som anges i 3.3. (RL 2013:12 R1)

8 1. FAKTAREDOVISNING 1.1 Redogörelse för händelseförloppet På morgonen den 1 juli 2012 genomförde ett luftfartyg av typen Boeing B737-800 med registreringsbeteckning TC-SNM (fig. 1) en reguljär flygning från İzmir Adnan Menderes International Airport i Turkiet till Stockholm/Arlanda flygplats i Sverige. SunExpress var operatör för flygningen. Fig. 1. Luftfartyget TC-SNM. Foto: Mathias Henig. Efter landning på bana 26 klarerades luftfartyget av flygtrafikledningen att taxa till plats 19 ( taxi to stand 19 ). Enligt AIP 8 -Sveriges publicerade taxiinstruktion för ankommande luftfartyg till plats 19 ska infart ZH till platta BC användas (fig. 2). Efter taxning på taxibana Z genomförde luftfartyget emellertid en vänstersväng vid infart ZK för att komma till platta AB. TC-SNM svängde sedan höger varvid luftfartygets vänstra vingspets senare kolliderade med höger höjdroder på ett, vid plats 20, parkerat luftfartyg av samma typ och operatör med registreringsbeteckning TC-SUO (fig. 3). Båda luftfartygen ådrog sig skador av sådan grad att de därpå inte kunde fortsätta planerade flygningar. Inga personskador eller övriga skador uppstod. 8 AIP - Aeronautical Information Publication - En publikation för luftfarten. Innehåller bl.a. information om flygplatser, luftrum och nationella regler. Transportstyrelsen ansvarar för publicerad information.

9 Fig. 2. AIP-Sverige med karta över rörelse på marken för ankommande luftfartyg. I blått visas den väg som TC-SNM tog. Den publicerade taxivägen har markerats med grönt. Figur 3 är tagen ur en videosekvens från en situationssimulering baserat på data från inspelning av A-SMGCS 9. Sekvensen är tillhandahållen av Swedavia 10 och visar bl.a. markeringar för aktuella taxibanor samt uppställningsplatta. Figuren visar TC-SNM:s färdväg via infart ZK till plats 19. Bilden visar TC- SNM:s position i relation till centrumlinjen och det parkerade luftfartyget TC- SUO. Fig. 3. TC-SNM:s position vid kollisionstillfället. 9 A-SMGCS - Advanced Surface Movement Guidance and Control System - Ett övervakningssystem för flygtrafikledningen vilket möjliggör att följa ett luftfartygs rörelse på marken via markradar och med hjälp av signaler från luftfartyget. 10 Swedavia - En statlig koncern som äger, driver och utvecklar flygplatser i Sverige.

10 Av CVR 11 och intervjuer med besättningen har framgått att en muntlig genomgång av taxning och förväntad parkeringsplats gjordes innan inflygning påbörjades. Av CVR framgick vidare att besättningen planerade att taxa via ZK till plats 19 eller plats 20. Genomgången utfördes av PF 12, som under luftfartygets tid i luften var den biträdande föraren, vilket var i enlighet med flygbolagets operationella procedurer. Efter landning skiftade dock rollerna och det var befälhavaren som var PF under taxningen. Befälhavaren satt placerad till vänster i cockpit. Det är även från vänster sida som luftfartyget normalt taxas. Besättningen hade innan inflygningen påbörjades informerats av sitt marktjänstbolag om att de skulle tilldelas plats 19 för parkering. Enligt CVR ifrågasatte den biträdande föraren vid ett flertal tillfällen under taxningens senare del huruvida den aktuella färdvägen var den rätta för plats 19 samt om utrymme verkligen medgavs för passage. Tillbudet inträffade i position N5939.1 E01755.6; 31 meter över havet. 1.2 Personskador Inga. 1.3 Skador på luftfartygen Skadorna på luftfartygen var begränsade och inte sådana att händelsen på grund av dessa kan klassificeras som en olycka. De skador som luftfartygen ådrog sig var dock sådana att de inte kunde fortsätta planerade flygningar. Den övre delen av vänster winglet 13 på luftfartyget TC-SNM slets av och kilades fast i höger höjdroder på det parkerade luftfartyget TC-SUO (fig. 4). Fig. 4. TC-SNM:s winglet samt TC-SOU:s höjdroder. Foto: SHK. 11 CVR - Cockpit Voice Recorder - En ljudregistrator som upptar ljud och tal inom samt radiokommunikation till och från cockpit från exempelvis flygtrafikledningen. 12 PF - Pilot Flying - Den pilot som vid tillfället framför luftfartyget. 13 Winglet är en vingmonterad konstruktion som finns på vissa moderna flygplan vilken är till för att minska luftmotståndet (se förklaring under punkt 1.6.2).

11 1.4 Andra skador Inga andra skador uppstod. 1.5 Besättningen 1.5.1 Besättningen luftfartyg A 1.5.1.1 Befälhavaren Befälhavaren var vid tillfället 48 år och hade gällande ATPL. Vid olyckstillfället var befälhavaren PF. Flygtid (timmar) Senaste 24 timmar 7 dagar 90 dagar Totalt Alla typer Ingen uppgift 21 259 6 109 Aktuell typ Ingen uppgift 21 259 2 405 Antal landningar aktuell typ senaste 90 dagarna: 110. Inflygning på typ gjordes den 5 juli 2006. Senaste PC 14 genomfördes den 12 juni 2012 på B737-800. 1.5.1.2 Biträdande föraren Biträdande föraren var vid tillfället 24 år och hade gällande CPL. Flygtid (timmar) Senaste 24 timmar 7 dagar 90 dagar Totalt Alla typer Ingen uppgift 18 238 402 Aktuell typ Ingen uppgift 18 238 238 Antal landningar aktuell typ senaste 90 dagarna: 119. Inflygning på typ gjordes den 6 mars 2012. Senaste PC genomfördes den 6 mars 2012 på B737-800. 1.5.2 Besättningen luftfartyg B 1.5.2.1 Befälhavaren Befälhavaren var vid tillfället 38 år och hade gällande ATPL. Vid olyckstillfället var befälhavaren PF. Flygtid (timmar) Senaste 24 timmar 7 dagar 90 dagar Totalt Alla typer Ingen uppgift 21 246 10 485 Aktuell typ Ingen uppgift 21 246 10 213 Antal landningar aktuell typ senaste 90 dagarna: 94. Inflygning på typ gjordes den 12 februari 1999. Senaste PC genomfördes den 9 februari 2012 på B737-800. 14 PC -Proficiency Check - En periodiskt återkommande teoretisk och praktisk kontroll av en pilots flygkompetens.

12 1.5.2.2 Biträdande föraren Biträdande föraren var vid tillfället 25 år och hade gällande CPL. Flygtid (timmar) Senaste 24 timmar 7 dagar 90 dagar Totalt Alla typer Ingen uppgift 13 264 688 Aktuell typ Ingen uppgift 13 264 478 Antal landningar aktuell typ senaste 90 dagarna: 120. Inflygning på typ gjordes den 21 november 2011. Senaste PC genomfördes den 13 januari 2012 på B737-800. 1.5.3 Kabinbesättning luftfartyg A samt B Kabinbesättningen bestod vid tillfället av fyra personer i varje luftfartyg. 1.5.4 Förarnas tjänstgöring Förarnas tjänstgöringstider var inom tillåtna gränser. Under intervjuerna uppgav båda förarna att de var utvilade inför det aktuella arbetspasset. 1.6 Luftfartygen 1.6.1 Luftvärdighet och underhåll Luftfartyg A, TC-SNM Typcertifikatinnehavare The Boeing Company Modell 737-8BK Serienummer 33023 Tillverkningsår 2005 Flygmassa Max tillåten start/landningsmassa 75 000/66 360 kg, aktuell 58 500 kg Tyngdpunktsläge 22.18 Total gångtid 24 648 timmar Gångtid efter senaste periodiska tillsyn 1 612 timmar Antal cykler 10 817 Luftfartyg B, TC-SUO Typcertifikatinnehavare The Boeing Company Modell 737-86Q Serienummer 30272 Tillverkningsår 2001 Flygmassa Max tillåten start/landningsmassa 77 000/66 360 kg Tyngdpunktsläge 21.36 Total gångtid 43 343 timmar Gångtid efter senaste periodiska tillsyn 5 583 timmar Antal cykler 20 910 Luftfartygen hade luftvärdighetsbevis med gällande granskningsbevis (ARC).

1.6.2 Beskrivning av del eller system relaterat till incidenten 13 Luftfartyget TC-SNM var utrustat med s.k. winglets. Dessa är monterade på vingspetsarna och förbättrar luftfartygets aerodynamiska egenskaper. En winglet på en Boeing B737-800 är 1,2 meter lång samt 2,5 meter hög. 1.6.3 Tillgänglighet och användbarhet av transponder Luftfartyget var utrustat med transponder. En transponder sänder ut en signal som möjliggör för flygtrafikledningen att identifiera luftfartyget samt dess position. Transponderns signal ger även möjlighet för flygledare att följa luftfartygets rörelse på marken under förutsättning att transpondern aktiverats. Enligt AIP-Sverige för Stockholm/Arlanda ska transpondern vara aktiverad efter landning och till dess att luftfartyget nått sin parkeringsplats. Enligt intervjuer med besättningen på TC-SNM var transpondern aktiverad under taxningen. 1.7 Meteorologisk information Enligt meteorologisk flygplatsrapport (METAR) kl. 09.20: Vind 210/10 knop, sikt 10 km, 2-3/8 moln bas på 2 600 fot, temp./daggpunkt 20/14 C, QNH 1011 hpa. 1.8 Navigationshjälpmedel Förarna i TC-SNM använde sig av kartor vilka innefattade såväl taxiinstruktioner i grafisk layout som instruktioner och restriktioner i text. Kartmaterialet var av typen LIDO från Lufthansa Systems. Materialet var enligt gällande utgåva (se fig. 5). Fig. 5. Karta från LIDO över rörelse på marken för ankommande luftfartyg.

1.9 Radiokommunikationer 14 Haverikommissionen har genom CVR tagit del av radiokommunikationen mellan luftfartyget och flygtrafikledningen, samt besättningens interna kommunikation i cockpit. 1.10 Flygfältsdata Flygplatsen var upptagen som godkänd flygplats i AIP-Sverige. AIP-Sverige har publicerat instruktioner för taxning vilka legat till grund för kartmaterialet från LIDO. Av AIP-Sverige, s. AD2 ESSA 1-14 kapitel 3.1 Taxi restrictions framgår att det inte är tillåtet att taxa på uppställningsplattan mellan infart ZH och infart ZK. Samma information återfinns i det aktuella kartmaterialet från LIDO. 1.11 Färd- och ljudregistratorer samt A-SMGCS 1.11.1 Färdregistrator (FDR 15 ) FDR omhändertogs av haverikommissionen. Någon analys bedömdes inte vara nödvändig och utfördes därför inte. 1.11.2 Ljudregistrator (CVR) Luftfartygets CVR omhändertogs av haverikommissionen. Ljudupptagningar från CVR har använts för utredningen. 1.11.3 A-SMGCS TC-SNM:s rörelse på marken under taxning har registrerats av A-SMGCS. Informationen från registreringen finns åskådliggjord i figur 3. 1.12 Olycksplats Stockholm/Arlanda flygplats (ESSA), Stockholms län, strax väster om plats 20, position N5939.1 E01755.6; 31 meter över havet (se fig. 3). 1.13 Medicinsk information Ingenting har framkommit som tyder på att förarnas psykiska eller fysiska kondition varit nedsatt under eller i anslutning till flygningen. 1.14 Brand Brand uppstod inte. 15 FDR Flight Data Recorder Färdregistrator.

15 1.15 Överlevnadsaspekter 1.15.1 Räddningsinsatsen Flygplatsens ledningscentral ringde till den lokala räddningstjänsten på flygplatsen och frågade huruvida det var känt att två luftfartyg kolliderat vid plats 19 och plats 20. Vid flygplatsens räddningstjänst fanns det ingen kännedom om händelsen. Men med hänsyn till informationen beslutade personalen vid räddningstjänsten att på eget initiativ åka till platsen för närmare kontroll av omständigheterna. Innan brandfordonen kom fram till platsen kontaktades tornet. Från tornet meddelades att man just fått vetskap om händelsen från Atos 16. Inga uppgifter om händelsen hade meddelats från de berörda luftfartygen. Vid räddningstjänstens ankomst konstaterades att inga personer skadats. Det fanns begränsade skador på båda luftfartygen. Några utsläpp hade inte inträffat och inga åtgärder behövde vidtas av räddningstjänsten. 1.16 Särskilda prov och undersökningar Haverikommissionen har besökt olycksplatsen för bl.a. fotografering och mätning av avstånd. Vid besöket utfördes även en taxning för att skapa en bild av det aktuella scenariot samt för att bättre förstå besättningens uppgifter om vad de såg och upplevde (se fig. 6). Taxningen genomfördes med hjälp av ett i höjdled reglerbart lastningsfordon. Fig. 6. Vy från cockpithöjd i sydlig riktning. Foto: SHK. 16 Atos - Airside technical & operative supervisor Flygplatsens tekniska och operativa övervakning och support.

1.16.1 Intervjuer med besättning av luftfartyget TC-SNM 16 Haverikommissionen har genomfört intervjuer med förarna av TC-SNM. Även SunExpress Flight Safety Officer (FSO 17 ), tillika befälhavare i flygbolaget, har intervjuats. 1.16.1.1 Befälhavaren Befälhavaren uppgav att flygbolaget tilldelades plats 19 eller 20 varje gång. Vid det senaste besöket före tillbudet fick befälhavaren en klarering till plats 20 och använde då ZK. Befälhavaren trodde att ZK kunde användas för taxning till både plats 19 och 20. Han uppfattade att man kunde taxa från båda hållen till de respektive platserna, givet de nord-sydliga samt de syd-nordliga pilar som fanns på taxikartan (fig. 5). Han uppgav även att transpondern var aktiverad samt att han därav förväntade sig att flygtrafikledningen skulle säga ifrån om de taxade fel. Befälhavaren uppgav att när de närmade sig luftfartyget som stod parkerat på plats 20 så trodde denne att det hade stannat lite före sin parkeringsplats. Han taxade därför lite åt höger, vände sig om för att kontrollera hinderfriheten och ansåg att man kunde passera. Befälhavaren upplevde att den biträdande föraren var lätt att samarbeta med och var medveten om att denne var mindre erfaren. 1.16.1.2 Biträdande föraren Den biträdande föraren uppgav att det var hans första flygning till Stockholm/Arlanda. Han berättade att befälhavaren under flygningen hade sagt att de skulle taxa via ZK, något som den biträdande föraren också ansåg vara den snabbaste och mest logiska vägen. Under svängen vid ZK såg han att det stod 20 på marken och att det medgavs ett för litet utrymme mellan den gula taxilinjen och höjdrodret på det parkerade luftfartyget. Han påpekade detta för befälhavaren. Då befälhavaren styrde till höger, samtidigt som han tittade bakåt och till vänster, trodde den biträdande föraren att denne också uppfattat detta. Den biträdande föraren var av uppfattningen att den gula markeringen som från ZK ledde förbi plats 20 även fortsatte till plats 19 (se fig. 6). Han uppgav att transpondern var aktiverad samt att det fanns markpersonal vid plats 19 som han förväntade sig skulle reagera om hinderfrihet för passage inte fanns. Den biträdande föraren uppgav tre faktorer som bidragande till varför denne inte trodde att de skulle kollidera med det parkerade luftfartyget; Befälhavaren sa att vänster vinge gick fri för passage, transpondern var aktiverad samt till sist att markpersonalen inte reagerade. Vid intervjun berättade den biträdande föraren att han inte upplevde några svårigheter med att säga ifrån eller bli hörd och respekterad trots skillnader i erfarenhet och ålder mellan denne och befälhavaren. Han uppgav att samarbetet var bra samt att befälhavaren brukade lyssna till hans synpunkter. 17 FSO - Flight Safety Officer - En administrativ tjänst i ett flygbolaget för flygsäkerhetsrelaterade frågor.

17 1.17 Företagets organisation Flygbolaget bildades 1989 som ett dotterbolag till två andra flygbolag. Flygbolaget har bedrivit verksamhet till och från Arlanda under en längre tid. 1.17.1 Operativa föreskrifter 1.18 Övrigt Av flygbolagets operativa manual OM-A (Revision 15, kap 8.3) framgår att luftfartyget ska stannas då osäkerhet kring dess position föreligger. 1.18.1 Miljöaspekter Tillbudet har inte medfört någon miljöpåverkan. 1.18.2 Flygtrafikledningen Flygtrafikledningen ansvarar bl.a. för separation av luftfartyg inbördes inom manöverområdet, vilket innefattar rullbanor och taxibanor. Olycksplatsen var på plattan, vilken inte tillhör manöverområdet. Enligt ANS 18 drifthandbok (del 3, sek 7, kap 3, punkt 4.1.1) ska flygtrafikledningen lämna taxiklareringar som innehåller enkla och tydliga instruktioner och lämpliga upplysningar som hjälper föraren att följa korrekt taxningsväg, undvika kollision med luftfartyg, fordon eller föremål. Det fanns emellertid ingen uttrycklig skyldighet enligt drifthandboken (del 3, sek. 7, kap. 3, punkt 4.1.3) att utfärda färdtillstånd innehållande en komplett färdväg med samtliga aktuella taxivägars benämning, eftersom det fanns en publicerad sådan vad avser avfart X3 vid bana 26 till plats 19. Systemet A-SMGCS och de signaler som ett luftfartygs transponder sänder ut ger flygtrafikledningen möjlighet att följa ett luftfartygs rörelse på marken. 1.18.3 Vidtagna åtgärder Operatören har vidtagit följande åtgärder med anledning av händelsen: a) Utfärdat s.k. SAFRECs 19 (Safety Recommendations) innehållande information kring taxning, dimensioner för luftfartyget och användning av LIDO kartmaterial med kompetensprov. Potentiella risker vid osäkerhet kring luftfartygets position har belysts samt hur en besättning då ska agera. b) Ändringar i de operativa manualerna OM-A (Revision 16) samt OM-B (Revision 19) rörande taxiprocedurer. c) Brev till samtliga CRM 20 -instruktörer där de uppmanas att lägga vikt på utbildning gällande situationer i vilken en besättning finner sig osäkra på sin position under taxning. 18 ANS Air Navigation Services Flygtrafiktjänst. 19 SAFRECs - Safety Recommendations - Ett internt dokument i vilket ett flygbolag kan framföra rekommendationer av säkerhetskaraktär till personalen. 20 CRM - Crew Resource Management - Ett begrepp som syftar till en effektiv resursfördelning samt optimering av besättningens agerande vid handhavande av ett luftfartyg med flerpilotsystem.

18 1.19 Särskilda eller verkningsfulla utredningsmetoder Inte aktuellt. 2. ANALYS 2.1 Förberedelser inför inflygning Den biträdande föraren påbörjade en genomgång angående taxiväg vilken kompletterades av befälhavaren som förklarade att ZK skulle användas till plats 19 och 20. Detta tillägg till genomgången kan förklaras av att befälhavaren nyligen besökt Stockholm/Arlanda och klarerats till plats 20 samt då taxade via ZK. Troligen förväntade han sig att använda ZK även denna gång eftersom plats 19 ligger strax förbi plats 20. Med befälhavarens tidigare erfarenheter som grund var besättningen till freds med ZK som trolig taxiväg, en taxiväg som även ansågs vara den närmaste och mest logiska. Detta bidrog sannolikt till att den biträdande föraren accepterade befälhavarens mening kring förväntad taxiväg. 2.2 Taxningen Besättningen var av uppfattningen att den gula markeringen som från ZK ledde i sydlig riktning och förbi plats 20 även fortsatte till plats 19 (fig. 6). Detta bidrog troligen till att de inte insåg att en otillåten taxiväg valts. Denna uppfattning kom dock att ändras hos den biträdande föraren i takt med att man närmade sig kollisionsplatsen. Att transpondern var aktiverad innebar för besättningen att de förväntade sig en uppmaning från flygledaren om de av misstag skulle taxa fel. Strax efter genomförd sväng vid ZK och mot den gula markeringen (se fig. 6) uttryckte den biträdande föraren vid två tillfällen oro huruvida rätt väg valts. Han påpekade detta för befälhavaren samt sin åsikt om att passage kanske inte skulle medges. Befälhavaren hade troligen i detta läge inte en tanke på felaktigt vägval givet sin uppfattning och förväntan. Under fortsatt taxning bröts inte denna övertygelse. Förare är liksom alla människor utsatta för den omedvetna tendensen att fortsätta med en ursprungsplan trots att förhållandena kan ha ändrats, s.k. plan continuation bias 21. Anledningen till att befälhavaren styrde åt höger i takt med att man närmade sig det parkerade luftfartyget var att han trodde att detta parkerat för långt ut. Markpersonal fanns vid plats 19 vilka besättningen trodde skulle reagera och påkalla uppmärksamhet om hinderfrihet inte fanns. Då den förväntan hos besättningen inte uppfylldes förstärktes tron om att fri passage skulle medges. Befälhavaren bedömde att de kunde passera det parkerade luftfartyget, då han hade kontrollerat det genom att titta på vänster vinge. 21 Dismukes R.K., Berman B. & Loukopoulos The limits of expertise. Rethinking pilot error and the causes of airline accidents. Ashgate Publishing Ltd, Aldershot, 2007, s. 297.

19 Enligt flygbolagets operativa manual ska luftfartyget stannas då osäkerhet kring dess position föreligger. Befälhavaren hyste emellertid inte något tvivel kring positionen och hade konstaterat att utrymme för passage var tillräckligt, varför denne inte stannade. Studier har visat att styrmän i allmänhet är mindre direkta i att ifrågasätta befälhavare än vad befälhavare är mot styrmän 22. Detta kan förklara den biträdande förarens relativt försiktiga ifrågasättande av taxningsvägen. 2.3 Färdtillståndet Flygtrafikledningen utfärdade ett färdtillstånd som var i enlighet med gällande regelverk. Eftersom det fanns en publicerad färdväg från avfart X3 vid bana 26 till plats 19 behöver inte en mer detaljerad klarering lämnas. Enligt flygtrafikledningens drifthandbok ska dock taxiklareringar innehålla enkla och tydliga instruktioner och lämpliga upplysningar som hjälper föraren att följa korrekt taxningsväg, undvika kollision med luftfartyg, fordon eller föremål. Det är haverikommissionens mening att ett mera utförligt färdtillstånd från flygtrafikledningen hade varit behjälpligt samt verkat i flygsäkerhetens intresse. 3. UTLÅTANDE 3.1 Undersökningsresultat a) Förarna hade behörighet att utföra flygningen. b) Luftvärdighetsbevisen hade gällande granskningsbevis. c) Besättningens genomgång av taxningsväg inkluderade inte den publicerade färdvägen till plats 19. d) Taxningen utfördes inte enligt publicerad färdväg. 3.2 Orsaker till det allvarliga tillbudet 3.2.1 Orsaksfaktorer Avståndet till det parkerade luftfartyget missbedömdes. 3.2.2 Bidragande orsaksfaktorer Genomgången av taxningsväg inkluderade inte den publicerade färdvägen till plats 19. Luftfartyget framfördes inte enligt publicerad färdväg. 22 Fischer, U. & Orasanu J.2000, ref. i Dismukes R.K., Berman B. & Loukopoulos The limits of expertise. Ashgate publishing Ltd, Aldershot, 2007, s. 125.

20 3.3 Riskfaktorer Eftersom taxning på plattan mellan ZH och ZK inte är tillåtet samt utgör en potentiell kollisionsrisk, anser haverikommissionen att en mer detaljerad taxiklarering samt tydlig markering på marken och i AIP-Sverige skulle bidra till att öka flygsäkerheten. 4. REKOMMENDATIONER Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelning rekommenderas att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att begränsa de riskfaktorer som anges i 3.3. (RL 2013:12 R1).