Jämshögs kyrka Antikvarisk medverkan vid interiör och exteriör renovering Jämshögs socken, Olofströms kommun Blekinge museum rapport 2012:30 1:e antikvarie Thomas Persson
Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria... 2 Befintliga förhållanden... 4 Bakgrund till genomförda åtgärder... 6 Omfattning... 7 Exteriör renovering... 8 Interiör renovering... 10 Tekniska installationer... 16 Referenser... 17 Administrativa uppgifter... 17 Bilaga 1... 18 Bilaga 2... 19 Bilaga 3... 20 Bilaga 4... 21 Bilaga 5... 24 Bilaga 6... 25
2 Inledning Jämshögs församling har under perioden december 2011 september 2012 låtit genomföra en renovering av Jämshögs kyrka efter programhandlingar upprättade av Krister Wall, Wall & Möller Arkitekter AB. Solem Byggutredning AB, Karlshamn, har svarat för projektledning. Länsstyrelsen lämnade 2010-10-27 tillstånd till åtgärderna (dnr 433-2127-10). 1:e antikvarie Thomas Persson, Blekinge museum, har svarat för antikvarisk medverkan. Arbetet har slutbesiktigats utan erinran. Vid renoveringen har även en konservering och restaurering av fast inredning och lösa inventarier genomförts efter program upprättat av Konservator Herman Andersson AB. Arbetet har utförts av Conservator J.T.F. Peteus AB, som inkommer med separat rapport. Arbetet slutbesiktigades 2012-09-26 utan erinran. Byggnadshistoria Den första kända kyrkan i Jämshög uppfördes omkring 1250. Den byggdes i tegel med rektangulärt långhus och smalare, lägre kor. En radikal ombyggnad genomfördes 1737-39 efter ritningar av kyrkoherden Peter Estenberg. Med inspiration från södra Tyskland omvandlades den medeltida byggnaden till en barockkyrka. 1778 byggdes en sakristia i öster. 1803 drabbades Jämshög av en omfattande brand. Kyrka, klockstapel, prästgård och ytterligare sex gårdar förstördes. 1803-04 sattes kyrkan åter i stånd. En större om- och tillbyggnad genomfördes 1832-33 efter ritningar av Olof Tempelman. Kyrkan förlängdes mot väster och försågs med torn. På den norra sidan uppfördes ett s.k. gudmorshus ett väntrum för kvinnorna vid kyrktagning och barndop. Samtidigt omgestaltades kyrkorummet med ny altaranordning och övrig fast inredning. 1. Jämshögs kyrka. Förslag till ombyggnad av Peter Estenberg 1737-39. Teckning i Uppsala Universitets Bibliotek
3 1926 genomfördes en restaurering av kyrkan efter handlingar upprättade av Melchior Wernstedt. Murarna putsades och kalkades. I samband härmed dokumenterades bevarade medeltida murpartier på kyrkans norra sida. Det medeltida murverket markerades i fasaden. Kyrkans spåntak ersattes med tegel. I rundbågen ovanför huvudentrén i väster insattes ett galler i konstsmide. Interiört utvidgades koret mot väster. Korgolvet byttes ut, varvid de gravar som påträffades dokumenterades. I långhuset togs de tre bakre bänkarna bort och ersattes av trappor till läktaren. Valv, väggar och fast inredning ommålades. 1963-64 gjordes en ny, omfattande renovering av kyrkan efter handlingar av Nils. H. Hernström. Delar av fasaden sandblästrades och omputsades. Tegeltaket ersattes med falsad kopparplåt. De rötskadade golven på läktare och i gudmorshus byttes ut. Kalkstengolvet justerades och kompletterades. Under läktaren togs ytterligare tre bänkrader bort. Tunnvalvets brädinklädnad var kraftigt skadad av trämask och ersattes i sin helhet med nytt virke. Interiört gjordes en total ommålning av tak, väggar och fast inredning, baserad på provtagning av den ursprungliga färgsättningen. Korets dekorerade östvägg och triumfbågens pilastrar restaurerades i likhet med altaruppsats och predikstol. 1984 byggdes kyrkorummets västra del om efter ritningar av Hanna Viktorsson. Utrymmet under läktaren avskiljdes med panelklädda lättväggar. Väntrum, toaletter, städ- och förrådsutrymme inrättades. För ändamålet togs två bänkrader bort. Kyrkans huvudentré i väster anpassades för bättre tillgänglighet. Trappan ersattes av en utfyllnad och trösklar togs bort. Kyrkan fick 1914 sin första värmeanläggning, vilken förnyades 1923 och 1942. 2005 ersattes den då oljebaserade värmeanläggningen av fjärrvärme. 2. Jämshögs kyrka från S
4 Befintliga förhållanden Exteriör Kyrkan har rektangulärt långhus med något smalare men lika högt kor. I öster är en smalare, lägre sakristia. Mitt på nordsidan är en utbyggnad för ett s.k. gudmorshus. I väster är torn med lanternin i träkonstruktion. Kyrkans huvudingång är belägen i väster. Sidoingångar finns i norr och söder. De vitkalkade murarna är spritputsade med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Fönster- och dörrsnickerier är gråmålade. De brutna takfallen är täckta med falsad kopparplåt. Samma taktäckning finns på lanterninen. Som ovan nämnts finns mellan gudmorshuset och koret ett bevarat parti av den tidigare kyrkans murverk. Murverket är väl synligt genom avvikande putsbehandling. Interiör Interiören har i huvudsak kvar sin ursprungliga karaktär från 1830-talets omgestaltning men fick sin nuvarande planlösning vid en restaurering 1984, då delar av utrymmet under läktaren togs i anspråk för toalett, väntrum, förråd mm. Kyrkorum och kor täcks av ett tunnvalv av gråmålade bräder, vilket över koret är försett med en målad dekoration i form av ett allseende öga. Målningen är i sitt nuvarande utförande, troligen tillkommen vid 1963-64 år restaurering. Infästningen till lampkronornas pendlar markeras av förgyllda sjuuddiga stjärnor av trä. Längs takfoten är en profilerad, tandsnittsförsedd gesims i trä med dekorationsmålad meanderslinga. Väggarna är vitmålade med djupa, rundbågiga fönsternischer. Golven i kyrkorum och kor är belagda med kvadratiska kalkstenplattor. Korgolvet ligger ca 0,25 m högre än långhusgolvet. På korets östvägg är en dekorativ utsmyckning i form av marmorerade, målade och förgyllda väggfält på puts. Dekorationen är ursprungligen utförd av Carl Strömberg och restaurerades och återställdes till ursprungligt utförande 1964. Dekorationen består av på varje sida om altaruppställningen ett i ljusa toner marmorerat väggfält med ram med förgylld löpande hund på svart botten. På väggfältens rundbågiga krön finns vardera två målade liggande änglafigurer. Väggfälten omges av pilastrar i träkonstruktion med förgyllda kannelyrer och joniskt kapitäl. Över väggfälten löper en klassisk fris med förgyllda triglyfer. Till korets väggdekoration hör även korets marmorerade hörnpelare mot långhuset, vilka utgör anfang till triumfbågen. Marmoreringen är utförd i olika ljusa toner med svarta ramar. Övergången mot takgesimsen utgörs av en förgylld äggstavsbård. Altartavlan, av Carls Strömberg, är utförd i olja på duk och visar en framställning av Kristi förklaring. Den arkitektoniska omfattningen, ritad av J.A. Haverman 1834, utgörs av en storskalig träkonstruktion i empirestil. Kolonnordning och fronton är närmast korintisk. Kolonnernas baser och kapitäl och de inre pilastrarnas baser, kapitäl och kannelyrer samt detaljer i det rikt smyckade entablementet är förgyllda. Fris och överstycke har dekorationsmålad växtornamentik medan övriga målade ytor till största delen är marmorerade. Kolonner, frontoner och huvuddelen av entablementet har marmorering på svart botten. Pilastrarna och anslutande ramparter har gråvit marmorering. Altarringen är från ombyggnaden 1832-33. Den är utförd i trä med profilerade dockor vilande på en svartmålad sockel. 1926 försågs utrymmet mellan dockorna med profilerade fyllningar och överliggaren förändrades och kläddes med svart skinn. Predikstolen, belägen i kyrkorummets nordöstra del, ritades av J.A. Haverman 1834, ursprungligen som altarpredikstol. Korgens kupa, baldakinens takkupa samt trappans och
5 korgens ramverk har samma svarta marmorering som altaromfattningen m.m. Speglarna har målade symboler för Lag och Evangelium, Tron och Hoppet, Dopet och Nattvarden. Orgelläktaren i väster, uppförd 1832-33, har bärande pelare med förgyllda kannelyrer och korintiska kapitäl. Barriären har ljus gråmarmorerade spegelfyllningar med förgyllda lister. Orgelfasaden, från 1864, är gråmålad med indelande tureller, kolonner och pilastrar, vars listverk och ornamentering är förgyllda. Kyrkorummets fasta bänkinredning tillkom 1832-33 och utgörs av fyra kvarter. I samband med korets utvidgning 1926 avlägsnades de två främre bänkraderna. 1984 togs de två bakre bänkraderna bort för att ge plats för den då tillkomna läktarunderbyggnaden. Det förhöja golvet i bänkkvarteren är av fernissade bräder. Gudmorshuset har lackat plankgolv med längs väggarna en fris av kalkstensplattor. Väggarna, inklusive fönsternischerna är målade i rött. Rummet täcks av ett plant, gråmålat trätak. På ömse sidor om passagen från västentrén finns väntrum, toaletter, städutrymme och förråd. I den västra delen löper två trappor upp till läktaren. Vapenhuset i tornets bottenvåning har golv av skifferhällar. Väggarna är vitmålade, taket brunbetsat av plank med synliga, bärande bjälkar. 3. Vy av kyrkorummet före renovering
6 4. Kyrkorummets östra del före renovering Bakgrund till genomförda åtgärder Den senaste stora renoveringen av kyrkan gjordes 1963-64. Efter nästan femtio år var därför ytskikten interiört slitna och kraftigt smutsade. Behovet av om- och kompletteringsmålning var akut. Altaranordningen och övriga kulturhistoriskt värdefulla inventarier var i huvudsak i gott skick men behövde rengöras och ses över. Fasadputsen var i gott skick men avfärgningen behövd förnyas. Färgskikten på lanterninen, som senast målades 1992, flagnade och måste åtgärdas. Detsamma gällde fönstersnickerier och portar. Församlingen önskade mera utrymme i koret, vilket förutsatte en ombyggnad av altarringen. Tillgängligheten behövde dessutom förbättras med en ramp från långhuset samt utrymme för rullstolar. Ett återkommande önskemål var också bättre förvaringsutrymmen. Befintliga el-, ljud- och larmanläggningar var i stort behov av uppgradering. Vidare fanns önskemål om teknik för bildspel med visningsdukar. För förbättrad värmeekonomi var det slutligen angeläget att komplettera befintliga installationer med bänkvärmare och ny styrenhet.
7 Omfattning Arbetet har i huvudsak omfattat följande åtgärder: utlagning av putsskador samt avfärgning av fasader ommålning av lanternin ommålning av fönster och portar ommålning av väggar och tak interiört ommålning av bänkinredning rengöring och konservering av fast inredning och lösa inventarier partiell nyläggning av kalkstensgolv i kor och långhus rengöring, slipning och ytbehandling av befintliga trägolv i gudmorshuset och sakristian ny ramp till koret inrättande av plats för rullstolsburna i södra bänkkvarteret komplettering av befintlig värmeanläggning med ny styrenhet, nya rördragningar samt bänkvärmare förnyelse och komplettering av befintliga el-, ljud och larmanläggningar installation av projektorer med visningsdukar ny skåpinredning i sakristia, ombyggnad av korbänkar för förvaring ombyggnad av läktargolv med körgradänger ny glasad skjutdörr innanför västentrén upprustning av samlingsrum, toaletter, pentry och städutrymme
8 Exteriör renovering Frånsett viss sprickbildning över fönsteröppningar samt vid takanslutning var fasaderna i gott skick. Färgen hade dock på sina ställen vittrat och flagnat och delvis tvättats bort från ytligt liggande barlast. Skadorna utlagades med hydrauliskt kalkbruk och fasaderna avfärgades efter rengöring. I programmet var föreskrivet en traditionell kalkning med 5-7 strykningar. Utan sanktionering frångicks detta och entreprenören valde en behandling med en CD-färg. För full täckning utfördes två strykningar. (se bifogad materialbeskrivning) Samtliga fönster renoverades med uppskrapning, grundning och två strykningar med linoljefärg. Ett antal bågar uppvisade rötskador, vilka utlagades med nytt likvärdigt virke. Lanterninen visade sig vara i stort behov av en ommålning. Framför allt på den södra och västra sidan var färgskiktet kraftigt uppsprucket och flagnat och här var väggfältens dekorationsmålning även kraftigt skadad. Väggarna är uppförda av stående plank, vilka torkat isär. Sprickorna fogades. Efter nerskrapning av lös färg och grundning gjordes två strykningar med linoljefärg. Väggfältens dekorationsmålning återställdes. Tornets luckor hade ställvis rötskador, vilka utlagades med nytt, likvärdigt virke. Torrsprickor fogade. Luckorna hade krackelerade, fast sittande färgskikt, vilka fick sitta kvar. Endast lös färg bortskrapades före omålning. 5. Flagnande dekorationsmålning på lanterninens västra sida 6. Södra gavelfältets dekorationsmålning före renovering
9 7. Detalj av utlagad tornlucka 8. Dekorationsmålningen återställd I det under sakristian belägna tidigare pannrummet placerades installationer för VVS och el. I norr anslutande tankrum revs och igenfylldes. Källarnedgången på den östra gaveln försågs med ny plåtklädd överbyggnad. Den till pannrummet hörande skorstenen revs. 9. Källarnedgången i öster. På bilden syns även den nya belysningsarmaturen
10 Interiör renovering Kyrkorummet De putsade murarna hade vid tidigare renovering strukits med tät färg, vilken nu avlägsnades med kemiskt färgborttagning och skrapning. Putsen uppvisade endast begränsade skador främst sprickbildning, vilka utlagades. Då underlaget inte möjliggjorde en traditionell kalkning ströks väggarna med Keim Soldalit i en bruten vit nyans. På den ursprungliga kalkade ytan fanns i höjd med fönsternischerna en delvis bevarad, målad bröstning i ljusgrått med en avslutande rand i engelskt rött. Bröstningen rekonstruerades. 10. Norra långhusväggen efter renovering Det brädinklädda tunnvalvet rengjordes och målades i en grå nyans avstämd mot gesims och bänkinredning. Takgesimsen rengjordes och retuscherades av konservator. (se separat konservatorsrapport) 11. Detalj av takgesims
11 Kalkstensgolvet rengjordes med såpa och löst liggande plattor justerades och fogades. Brädgolvet under den borttagna bänkraden i västpartiet revs. Därunder framkom det sannolikt ursprungliga kyrkgolvet, bestående av intill 45 cm breda plankor. Nytt golv av kalkstenplattor lades med fris mot omgivande golvyta. 12. Äldre plankgolv under bänkar 13. Utlagat kalkstensgolv
12 14. Ramp till koret samt bänkkvarterens nya färgsättning Nivåskillnaden mellan långhuset och koret är ca 0,25 m. I mittgången byggdes på det befintliga stengolvet en ramp, belagd med plattor av röda och gråa kalkstensplattor. Ytskikten på bänkinredningen var kraftigt slitna och bänkarna ommålades i sin helhet. Den befintliga enhetligt gråa färgsättningen ersattes med tre olika gråa nyanser samt en markering av spegelns ramlist i guldockra. Principen för färgsättningen hämtades från i tornrummet förvarade bänkdörrar. Ramlistens guldockraton stämdes av mot takgesimsen. 15. Utrymme för rullstolsburna I det främre södra bänkkvarteret avlägsnades en bänk för att ge plats för rullstolsburna. Enkla fällsitsar för medföljande monterades. Den ovan nämnda rampen medförde att de främre bänkdörrarna måste kortas något. För att bereda mera plats under läktaren togs den bakre bänkraden bort.
13 16. Glasat dörrparti från samlingsrum I den 1984 tillkomna västväggen togs två öppningar upp till samlingsrum resp. pentry. Öppningarna försågs med glasade dörrar resp. paneldörrar, vilka målades med laserande temperafärg i ljusockra. Koret Vid renoveringen 1963-65 återställdes delar av den dekorativa bemålningen kring altaruppsatsen samt på triumfbågens båda pilastrar. Vid den nu genomförda rengöringen av korväggarna visade sig dessa i sin helhet ha varit målade i en varm röd ton, östväggens gavelfält i ljust gråblått. Den senare kulören ligger nära takgesimsens grundton. Färgsättningen måste ha tillkommit i samband med korets omgestaltning 1832-33 och samspelar med och framhäver altaruppsatsens svarta marmorering. I nära samråd med byggnadskommittén beslöts efter tillstånd från länsstyrelsen att färgsättningen skulle återställas. För att vinna mera plats för körframträdanden mm minskades altarringens omfång. Detta innebar en ombyggnad av densamma, där befintliga delar återanvändes. Knäfallet omkläddes. Den tidigare klädda överliggaren målades. Förändringen förutsatte en komplettering av kalkstensgolvet. Golvet belades med röda och grå kalkstensplattor med fris mot omgivande golvyta. Även övriga delar av korgolvet omlades i sin helhet. Invid altaret byggdes en halvrund kalkstensklädd avsats. Korbänkarna byggdes om för förvaring. På altaruppsatsens baksida monterades ny förvaring för antependier. Av äldre foton framgår att triumfbågen tidigare varit försedd med en målad dekoration. Inga spår av densamma påträffades, varför den planerade återställningen utgått
14 17. Före ombyggnad 19. Altarring och korgolv efter renovering 18. Kalkstensgolvet demonterat
15 Gudmorshuset Befintligt plankgolv slipades och såpbehandlades. Skadade plattor i kalkstenfris byttes ut. Väggar gavs lika behandling som i kyrkorummet och målades i samma kulör som koret. Befintlig skåpinredning för textilförvaring mm demonterades och ersattes med ny boasering med integrerade hörnskåp, till vilka kablage och högtalare förlades. Den nya inredningen målades med äggoljetempera ljusockra ton. 20. Före ombyggnad 21. Efter ombyggnad Övriga utrymmen I sakristian togs heltäckningsmattan bort och underliggande, mönsterlagda trägolv slipades och gavs en ytbehandling med linoljevax. Fris av kalkstensplattor rengjordes och kompletterades. Väggarna försågs med socklar. Väggar och tak behandlas lika kyrkorummet. Rummet försågs med en nytillverkad förvaringsinredning, vilken målades med äggoljetempera i ljusockra nyans. För bättre värmeekonomi och kontakt med kyrkorummet monterades innanför huvudentrén i väster glasade skjutdörrar. Dörrarna mellan vapenhuset och den innanför passagen kunde därmed tas port. Dörrbladen monterades på anslutande väggar. I de tidigare tillkomna utrymmena under läktaren, toaletter, samlingsrum, förråd och städutrymmen förnyades ytskikt mm. 22. Västentrén med skjutdörrar
16 Tekniska installationer För att möjliggöra intermittent uppvärmning installerades nytt värmesystem, baserat på fjärrvärme. Nya vägghängda radiatorer och bänkvärmare monterades. Rördragningar förlades i golv. Värmeväxlarenhet mm placerades i kyrkans tidigare pannrum under sakristian. Befintliga elinstallationer demonterades och förnyades. Styranläggning för belysning, värmesystem mm installerades. Inbrotts- och brandlarm uppgraderades. Ny ljud- och bildanläggning samt datanät installerades. I de främre kronornas pendlar monterades projektorer samt visningsdukar på ömse sidor om altaruppsatsen. I kyrkan installerades centraldammsugare. 23. Projektorer och visningsdukar på ömse sidor altaruppsatsen
17 Referenser Sveriges kyrkor. Blekinge Band II. Bräkne och Lister härad. Stockholm 1941 Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 1. Skåne och Blekinge. Stockholm 1989 Jämshögs kyrka. Vård- och underhållsplan. SWECO 2005. Jämshögs kyrka. Program avseende konservering och restaurering av fast inredning och lösa inventarier. Konservator Herman Andersson AB. 2010 Administrativa uppgifter Tillstånd till förändringar av Jämshögs kyrka i Olofströms kommun. Beslut 2010-10-27, Lst dnr 433.2127-10 Tillstånd om tillfällig flytt av kyrkliga inventarier tillhörande Jämshögs Kyrka i Olofströms kommun. Beslut 2012-04-04, Lst dnr 433.1221-12
18 Bilaga 1
19 Bilaga 2
20 Bilaga 3
21 Bilaga 4 Förteckning över använt målningsmaterial Exteriör Fasadputs Weber.cal 242, CD-färg Portar/luckor Fönstersnickerier Lanternin Alcro Modern Oljefärg Ottossons Linoljefärg Ottossons Linoljefärg Interiör Tak Wibo Emulsionsfärg Triumfbåge Alcro Miltex 7, S 1002-Y Spackel, snickerier Grundfärg snickerier Täckfärg, snickerier Ottossons Rubinol Wibo Slipstrykningsfärg Wibo Linoljefärg Golv i bänkkvarter Alcro Golvlack klar 40 Spackel putsade väggar Avfärgning puts Trägolv Keim Dolomitspackel Keim Soldalit Allbäcks Linoljevax
22
23
24 Bilaga 5 Projektledare Gunnar Solem, Solems Byggutredning AB, Karlshamn Konsulter Krister Wall & Möller Arkitekter AB, Lund Rickard Holmström, EVU Energi & Energi Utveckling AB, Ronneby Mattias Nilsson, ETG, El & Telegruppen AB, Karlshamn Medverkande entreprenörer Bygg Måleri VVS El Ljud Styrsystem Bild Klockringning Specialsnickeri Konservator Christer Jönsson, Mur & Puts AB, Fjälkinge Hans-Åke Wennerstrand, Måleribolaget, Karlshamn Niklas Brorsson, Brorssons VVS-service AB, Mörrum Mats Hoff, Holje El AB, Olofström Johannes Nordgren, Active Sound, Växjö Krister Friberg, Rows Regler och Webbteknik, Halmstad Bo Johnsson, SK&B Projector AB, Sölvesborg Per Johansson, Skånska Klockgjuteriet, Hammenhög Martin Grankvist, Mosslunda Snickeri AB, Kristianstad Thomas Petéus, Conservator AB, Vallda
25 Bilaga 6