Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 17 personer. är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet.
Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv. Jämförelser mellan två olika lösningar i Borås och Göteborg. Seminarium/Partstämma 2008-03-10 Waste Refinery - Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv (WR04) Projektet Frågeställningar Förstudie Klimatpåverkan från avfallshanteringen i Göteborg. Metodik och systemgräns Huvudresultat Känslighetsanalys
Waste Refinery - Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv (WR 04) Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv (WR 04): Ekonomisk och miljömässig utvärdering av avfallsbehandlingstekniker ur ett systemperspektiv - Fallstudie Göteborg - Fallstudie Borås - Teknikutvärdering WR - Uppskalning Sverige - Internationell utblick
Waste Refinery - Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv (WR 04) Expertgruppen Åke Nordberg JTI, Andras Baky JTI, Ulf Sonesson SIK, Andreas Johansson SP, Roger Nordman SP. Göteborg Katarina Pettersson Renova, Ola Ståleby Renova, Jessica Granath KK, Peter Aarsrud KK, Göran Andersson GE, Ann-Marie Lindell GE, Ola Fredriksson Gryaab Christian Baarlid Renova, Christer Lundgren Renova, Kaj Andersson KK, Bengt- Göran Dalman GE, Stig Hård Gryaab Borås Andreas Ulveström BEMAB, Ralph Pettersson BEMAB, Göran Carlsson BEMAB Gunnar Peters BEMAB Johan Sundberg, Mattias Bisaillon, Mårten Haraldsson, Ola Norrman Eriksson, Jenny Sahlin, Karolina Nilsson
Systemstudie WR Systemavgränsning och modeller Jordbruket Transportbränslemarknaden Bränslemarknader Elsystemet Materialmarknader Avfallsbehandling i utanför Gbg Avfallssystemet Fjärrvärmesystemet? Metod: Orware mm Metod: Martes mm
Systemstudie WR Exempel på frågeställningar och tekniker som ska studeras i Göteborg och Borås Ny teknik - Stöd för Waste Refinery projekt Konsekvenser av fortsatt ökande avfallsmängder Värdering av avfallsreduktion Framtida behov av avfallsförbränning Framtida elproduktion från avfall Bränsleförädling Biogasproduktion med rötning Utökad sortering av lättnedbrytbart Utökad sortering av material till återvinning Etanolproduktion Energikombinat Torkning/pelletering av avloppsslam Höja elproduktionen och/eller värmebehovet sommartid Termisk förgasning
Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv. Jämförelser mellan två olika lösningar i Borås och Göteborg. Seminarium/Partstämma 2008-03-10 Waste Refinery - Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv (WR04) Projektet Frågeställningar Förstudie Klimatpåverkan från avfallshanteringen i Göteborg. Metodik och systemgräns Huvudresultat Känslighetsanalys
Avfallshanteringens påverkan på växthuseffekten fallstudie Renova. Huvudslutsatser Avfallsförbränning med kraftvärme, biogas produktion genom rötning och kompostering är tre behandlingsmetoder som alla bidrar till att minska det totala utsläppen av växthusgaser Avfallsförbrännningen står för den absolut största minskningen. Hög elproduktion är viktigt. Den bästa lösningen är en mix av alla tre tekniker
Direkta och indirekta emissioner GHG El- och värmeproduktion i fjärrvärmesystemet. Elproduktion i elnätet GHG Förbränning Rötning Renova år 2014 Återvinning GHG Kompostering Deponering Transporter Sortering GHG Direkta emissioner av växthusgaser (GHG) Produktion och användning av fordonsdrivmedel GHG Avfallshantering utanför Renova Produktion och användning av konstgödsel
Renovas totala klimatpåverkan Centrala antaganden: - Hypotetisk ersättning av FV-produktion från Sävenäs år 2006 - Marginalelproduktion i Norden: Naturgaskombi - Alternativ behandling: Deponering i europeiskt perspektiv kton CO2-ekv./år 300 200 100 0-100 -200 Direkta emissioner från Renovas avfallshantering Indirekta emissioner (främst el- och värmeproduktion samt ersatt deponering) -300-400 Nettopåverkan -500-600 -700 2006 Cirka 2014
Bidraget från delsystem per ton behandlat avfall OBS! Olika typer av avfall behandlas! Förbränning: Blandat hushålls- och verksamhetsavfall Kompostering: Lättnedbrytbart biologiskt avfall + park- och trädgårdsavfall Rötning: Lättnedbrytbart biologiskt avfall + fettavskiljarslam + mat- och matberedningsavfall 0,6 0,4 Direkta emissioner från Renovas avfallshantering ton CO2-ekv./ton behandlat avfall 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0 Indirekta emissioner (främst el- och värmeproduktion samt ersatt deponering) Nettopåverkan -1,2-1,4 Förbränning (2006) Kompostering (2006) Rötning (2014)
Direkta emissioner från Renovas avfallshantering 250 200 150 100 50 0 2006 Cirka 2014 Rötning Summa kton CO2-ekv./år Insamling & transport Omlastning Sortering S-kärr-Högsbo Elektronikdemontering Kompostering M-holm Kompostering Kläpp Farligt avfall Ringön Sävenäs AKV Deponi Tagene Deponi Fläskebo Återställning Torsviken
Uppdelning av indirekta emissioner 2006 Cirka 2014 100 0 Prod/distr av diesel Elkons. (exkl Sävenäs) Netto el Sävenäs Netto FV Sävenäs Kompost/ rötrest Biogas Undviken deponering Summa -100 kton CO2-ekv./år -200-300 -400-500 -600
Municipal waste landfilled in European countries, 2004 Mton/year 180 160 140 120 Landfilling 100 80 60 40 20 Material recycling Incineration MBT (Mechanical Biological treatment) Composting Other Treatment Anaerobic digestion % of Municipal waste landfilled <25% 25-50% 50-75% >75% Countries not included in the study Source:, AvfallsAtlas
Götaforsliden 13, nedre 431 34 Mölndal 031-720 8396/8390 johan.sundberg@profu.se www.profu.se
Viktiga antaganden för resultatet Marginalelproduktion i Norden: Naturgas KVV Marginalelproduktion i Norden: Kolkondens Marginalelproduktion i Norden: Kolkondens Biobränsle begränsad resurs 50 0-50 2006 2014 50 0-50 2006 2014 50 0-50 2006 2014-100 -100-100 -150-150 -150-200 -200-200 -250-250 -250-300 -300-300 -350-350 -350 Enhet: [kton CO2-ekvivalenter/år]
Alternativ värmeproduktion utan Sävenäs Om avfallsförbränning i Sävenäs inte hade byggts har vi i studien antagit att för år 2006 hade motsvarande mängd värme producerats med: - 20% Spillvärme - 40% Biobränsle (kraftvärme) - 40% Naturgas (kraftvärme)