PO Nordquist Fastighet & Energi AB Kontrollrapport Energibesiktning Datum 2015-08-12 Sammanställning av energideklaration SKORTSED 3:1 PO Nordquist Fastighet och Energi AB Sikelvägen 10, 894 30 Själevad Tel +46 70-379 42 19, epost: info@fastighetochenergi.se www.fastighetochenergi.se Bankgiro 419-1144 PlusGiro 66 50 82-4 Org.nr 556919-5661 Innehar F-skattebevis Tillämpar ABK 09
Allmänna data: Fastighetsbeteckning: Skortsed 3:1 Adress: Verksamhet: Byggnadstyp: Nibblingsvägen 6,89155 Arnäsvall Bostadshus Friliggande byggnad Byggår: 1909 *A (temp) : 227 m 2 *I A (temp) inkluderas all golvarea innanför klimatskärmens insida, som har en temperatur överstigande +10 C. Beskrivning: Byggnaden är uppförd 1909 och består av 1 3 / 4 -plan på torpargrund med källardel. Byggnadens klimatskal består av trävägg med fasad av trä. Fönster i byggnaden är 2-glas fönster. Uppvärmning av byggnaden sker med ved. Ventilationen är av typen S (självdragsventilation). BYGGNADENS ENERGIPRESTANDA Byggnadens energiprestanda är 146 kwh/m² och år. Energiprestanda för Boverkets jämförbara referensobjekt är 200-245 kwh/m² och år. Total angiven elenergianvändning för perioden är 13 057 kwh med 5 boende i byggnaden. Enligt säljare har vedförbrukningen varit cirka 25 kubikmeter = 28 750 kwh/år. Brukarbeteendet har stor inverkan på energianvändningen och energiförbrukningen kan därför skilja sig beroende på bland annat antal boende, inomhustemperatur, konsumtion av varmvatten och hushållsel. Eftersom byggnaden har ved som huvud uppvärmning och med det låg energikostnad innebär det att det bedöms föreligga få ekonomiskt försvarbara installationstekniska förslag. Tekniska Installationer Uppvärmning sker med ved i dockad till två ackumulatortankar. Vedpanna med ackumulatorer i garage med kulvert. Distributionen av värmen sker med vattenburna radiatorer. Reglerautomatik saknas. Ventilationen är av typen S-ventilation (självdragsventilation) Allmänt om ved: Ved är en ren naturprodukt och ett mycket bra miljöval. Att elda med ved ger inget tillskott av Koldioxid till atmosfären eftersom den mängd biobränsle som eldas upp sägs återföras till kretsloppet. Detta gör att ved anses vara ett hållbart energislag som inte ger någon global negativ påverkan på växthuseffekten. För att få maximalt utbyte av vedeldning krävs att veden hanteras på bästa sätt, ju torrare ved desto bättre. Ved är ett skattebefriat bränsle, vilket gör det till en billig uppvärmningsform. Nackdelen med ved är att den är arbetskrävande, både vid sågning och vid klyvning, men även vid själva eldningen.
Rekommendationer för energibesparing: Eftersom ved är ett mycket billigt uppvärmningssätt och har en bra värmefaktor så kommer återbetalningstiden på ev. rekommendationer att ligga på längre tid. Den mest lönsamma åtgärden är normalt att tilläggsisolera vinden. Förutsatt att vinden är åtkomlig. Tilläggsisolering av äldre hus medför ofta att inomhusventilationen behöver åtgärdas. För varje grad man sänker temperaturen gör man en besparing med ca fem procent på energianvändningen för uppvärmning. Allmänna åtgärdsförslag för att minska energiförbrukning Tappvarmvatten Rekommenderat tappvattentemperatur vid tappstället är 50 55 o C. För hög tappvarmvattentemperatur orsakar onödigt hög energianvändning genom högre avkylning från stillastående varmvatten i ledningar efter spolningen. Dessutom finns risk för skållning och personskada med för hög tappvarmvattentemperatur. Vid för låg tappvarmvattentemperatur finns risk för tillväxt av skadliga ämnen. För att minimera energianvändningen för uppvärmning av tappvarmvatten är det viktigt att säkerställa en korrekt tappvarmvattentemperatur. Energieffektiva kranar. Genom att installera energieffektiva kranar för kök tvättställ och dusch som är anpassade efter det verkliga behovet kan man sänka energibehovet rejält. Byter man ut tre av hushållets kranar mot resurssnåla kan man sänka energianvändningen av varmvatten med nästan 40 %. (källa energimyndigheten) Vattensnåla armaturer ger ett lågt grundflöde. En engreppstermostatblandare medger lätt inställbar temperatur med hög precision. En populär teknik kallas lågflödesstrålsamlare. Luft blandas in i vattenstrålen vilket reducerar vattenåtgången samtidigt som vattenstrålens storlek och tryck bibehålls. Beräkning bygger på installation av sparlatorer i kök och badrum samt snålspolande duschhandtag. Energi- och vattenbesparing: 25-45 % vattenbesparing och 10-30 % värmeenergibesparing. Besparing i kwh: 600 kwh/år Investering: 800 kr Återbetalningstid (payoff): ca 2,0 år *energibesparingen/återbetalningstid inkluderar även besparing av minskad vattenanvändning. Installera solfångare för uppvärmning av tappvarmvatten. Ett system med solfångare kopplat till en varmvattenberedare kan svara för cirka hälften av en normalfamiljs årliga behov av tappvarmvatten. Systemet består av cirka 4-6 kvm solfångare och en varmvattenberedare på cirka 300 liter. Varmvattenberedaren är utrustad med en elpatron eftersom solfångaren inte ensam klarar av uppvärmningen av tappvarmvattnet. Solfångaren placeras helst i söderläge och kan monteras på alla typer av tak men även på vägg eller mark. Förutom solvärmens miljömässiga fördelar har solfångaren lång livslängd (cirka 30 år). När kostnaden för investeringen är avbetald ger solvärme i princip gratis energi eftersom driftskostnaderna är försumbara. Investeringskostnad: Ett system med solfångare och varmvattenberedare kostar cirka 30 000 kr inklusive installation. Det går att söka stöd för installation av solfångare och det är anläggningens värmeutbyte som avgör hur stort stödet kan bli. Besparing per år: 2 600 kr. Beräkningen baseras på en normalfamiljs tappvarmvattenbehov. Återbetalningstid (payoff): ca 10 år
Övrigt Som alternativ till vedpanna finns t.ex.pellets, luft/vatten eller markvärmepump. Eftersom ved är mycket billigare än el per kwh går en sådan investering aldrig att räkna hem ekonomiskt. Fördel med värmepump ar är att arbetsinsatsen från de boende är lägre. Byte av befintligt uppvärmningssätt till markvärmepump. En markvärmepump dimensioneras normalt för ca 90 procents energitäckning eller ca 50-75 procent av effektbehovet. Resten, den s.k. "spetseffekten", produceras normalt med en elkassett, eller liknande. Detta innebär att värmekostnaden reduceras med ca 60-70%. Mark/berg/sjövärmepumpar används i första hand i hus med vattenburet värmesystem. I en jordvärmeanläggning grävs 400-800 meter kollektorslang ned i slingor på ca 1 meters djup och med 1 meters mellanrum på tomten. Normalt krävs 300-500 m2 fri, grävbar tomtyta. Bergvärme och jordvärme ger hög effekt (upp till 70 % besparing) och är en stabil värmekälla som ger både värme och varmvatten. Installationen av jordvärme är något billigare än bergvärme men det krävs en stor tomt och det görs ett betydande ingrepp på tomten under grävarbetet. En bergvärmepump tar värme från ett eller flera ca 80-200 m djupt borrade hål i berggrunden. Den värme som kan utvinnas är ca 145 kwh per meter borrhål och år. För att bergvärmepumpen ska leverera så mycket värme som möjligt är det viktigt att borrhålet är tillräckligt djupt och att husets värmesystem är injusterat så att inomhustemperaturen inte blir högre än nödvändigt. I vissa hus kan det vara nödvändigt att installera fler radiatorer eller att byta till större radiatorer för att kompensera för att värmepumpen använder lägre temperaturnivåer än en el- eller oljepanna. Investering : cirka 100 000-180 000 kr inkl. installation. Priset varierar beroende på vad som ingår, storlek, installation och fabrikat. Ventilation Denna punkt medför ingen energibesparing: Denna byggnad bör kompletteras med friskluftsventiler så att bättre luftväxling kan ske i byggnaden. När man planerar sin ventilation måste man ta hänsyn till skillnaden mellan till- och frånluft. All luft som ska ut måste ersättas av ny luft på rätt ställe för att ventilationen ska fungera bra. Luften som man vill bli av med är frånluft i t ex badrum, WC-utrymme, tvättstuga. Den nya luften som ersätter den gamla är tilluft något som bör tillföras i utrymmen som sovrum, allrum, vardagsrum eller matrum. Komplettering av tilluft medför bättre funktion på ventilationen och därigenom minskar risken för fuktrelaterade skador. I normalfallet nedför denna åtgärd en ökad energianvändning om inte ventilationen kompletteras med en frånluftsfläkt med värmeåtervinningsfunktion. Med en väl avvägd kombination av till- och frånluftventilation med ventiler kan hela huset förses med dragfri luft. En viktig faktor för komforten är att motverka känslan av drag genom en genomtänkt placering av ventilerna. Det är också viktigt att ha tillräckligt många ventiler, så att det inte blir för stora luftflöden genom varje ventil. Rekommenderat mått för god ventilation är 0,35 l/s per m 2 boendeyta. Ø 100 mm räcker till ca 20 25 m 2 Eftersom byggnaden har självdrag rekommenderar vi att man kompletterar/uppgraderar byggnadens våtrum med våtrumsfläktar. Radon Radonmätning har ej genomförts i byggnaden. För att uppfylla krav och rekommendationer för människors hälsa i bostäder är gränsvärden för radongas 200 Bq/m 3
För denna fastighet har det upprättats en energideklaration. Syftet med energideklarationen är att effektivisera energianvändningen i byggnader i enlighet med SFS 2006: 985 Lag om energideklaration för byggnader och därmed minska den påverkan på klimatet och miljön som energiproduktion bidrar till. Genom ett resurssnålt beteende kan du som bor och brukar huset bidra till minskad energianvändning. Dessutom sänker du samtidigt dina energikostnader. Slutsats åtgärder: Investering för energiåtgärder kan minskas om det finns möjlighet till bidrag. Information om bidrag går att finna på www.energimyndigheten.se, www.boverket.se eller kontakta Boverket på telefon 0455-35 30 00 BYGGNADENS ENERGIPRESTANDA Byggnadens energiprestanda är 146 kwh/m² och år. Energiprestanda för Boverkets jämförbara referensobjekt är 200-245 kwh/m² och år. Brukarbeteendet har stor inverkan på energianvändningen och energiförbrukningen kan därför skilja sig beroende på bland annat antal boende, inomhustemperatur, konsumtion av varmvatten och hushållsel. Ett uppvärmningssystem med vedpanna dockade till ackumulatorer är ett system där förutsättningar för låga driftskostnader är goda. Eftersom byggnaden har ved som huvud uppvärmning och med det låg energikostnad innebär det att det bedöms föreligga få ekonomiskt försvarbara installationstekniskt förslag. Vid ev. utförande av åtgärder bör beaktas att dessa utförs på ett fackmannamässigt sätt och föregås av en utredning. Med vänlig hälsning PerOla Nordquist Besiktningsman och oberoende energiexpert PO Nordquist Fastighet och Energi AB Sikelvägen 10, 894 30 Själevad Tel +46 70-379 42 19, epost: info@fastighetochenergi.se www.fastighetochenergi.se Bankgiro 419-1144 PlusGiro 66 50 82-4 Org.nr 556919-5661 Innehar F-skattebevis Tillämpar ABK 09