Budget facknämnder 2014:2. Fritids- och folkhälsonämnden

Budget facknämnder 2014:2 Fritids- och folkhälsonämnden

Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Omvärldsanalys...4 3 Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer...6 3.1 Människor möts i Borås...6 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga...7 3.3 Företagandet växer genom samverkan...9 3.4 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt...9 3.5 Ekonomi och egen organisation...11 4 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden...12 4.1 Människor möts i Borås...12 4.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga...12 5 Nämndens förbättrings- och förändringsområden...13 6 Nämndens verksamhet 1...15 6.1 Fritid och folkhälsa...15 6.2 Ekonomiskt sammandrag...15 6.3 Nämndens uppgift...15 6.4 Ekonomiska förutsättningar...16 6.5 Verksamhet 2014...17 7 Nämndens verksamhet 2...29 7.1 Föreningsbidrag...29 7.2 Ekonomiskt sammandrag...29 7.3 Nämndens uppgift...29 7.4 Ekonomiska förutsättningar...30 7.5 Verksamhet 2014...30 8 Verksamhetsmått...31 8.1 Simhallar...31 8.2 Föreningsbidrag...31 8.3 Idrottsanläggningar...32 9 Investeringar...33 Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 2(33)

1 Inledning Förutsättningarna för budgetarbetet 2014 är en uppräkning av lönerna med 2,5% samt en uppräkning av övriga kostnader på 1,2% jämfört med 2013. Något anpassningskrav föreligger för närvarande inte. De interna hyrorna för idrotts- och friluftsanläggningar ökar inte i den takt som varit fallet de två senaste åren. De kostnadsökningar som är aktuella är ökade kapitalkostnader för de investeringar som har genomförts under 2013. De senaste två-tre åren har Fritids- och folkhälsonämnden investerat i näridrottsplatser och nya konstgräsplaner. Målsättningen är att de ökade kapitalkostnader, som dessa objekt genererar, ska inrymmas i den rambudget nämnden har till förfogande. Genom ett ständigt effektivitets- och förbättringsarbete, bland annat via nya driftsformer (föreningsdrift) på anläggningarna, kan ett utrymme skapas som täcker de ökade kostnaderna. Taxorna kommer att öka med i genomsnitt 3-5%, bevekelsegrunden för höjningen är behovet av ökade underhållskostnader i idrotts- och simanläggningarna. 2014 blir ett stort evenemangsår. Förberedelserna för O-ringen 2015 blir allt mer intensiva. Kronan på verket är dock SM-veckan som Borås Stad är värd för under vecka 27. I en knivskarp konkurrens fick Borås den stora äran att arrangera SM-veckan i samverkan med Riksidrottsförbundet och Sveriges Television. Under en veckas tid kommer mellan 30-35 olika idrotter att kröna nya svenska mästare och tävlingarna får stor uppmärksamhet i SVT och övriga media. Ambitionen är att göra arrangemanget till den hittills bästa SM-veckan någonsin. Ett extra ekonomisk tillskott av engångskaraktär är nödvändigt för 2014. Åtagandet redovisas under flik 6.4 ekonomiska förutsättningar. Fritids- och folkhälsoförvaltningen arbetar vidare med de uppdrag som nämnden delade ut 2011/2012. Speciell uppmärksamhet kommer att ägnas åt badenheten (Sandaredsbadet och Stadsparksbadet), föreningsenheten med nya riktlinjer för de sociala föreningarna, anläggningsenheten och det ständiga arbetet med att kostnadseffektivisera driften samt uppmuntra till föreningsdrift där så är möjligt, folkhälsoenheten och samarbetsavtalet med Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Brygghuset och arbetet med att utveckla verksamheten fullt ut. Resultaten från de olika uppdragen har fått stor betydelse i arbete med budget 2014, inte minst i det långsiktiga arbetet med investeringsbudgeten. De stora utmaningarna på området idrotts- och simanläggningar, blir att snarast möjligt komma igång med renoveringen av Sandaredsbadet. Kommunfullmäktige har fattat beslut och gett Lokalförsörjningsnämnden i uppdrag att verkställa en renovering av badet för motsvarande 31 miljoner kr. Tidsplanen är att renoveringen ska påbörjas under april-maj månad och att anläggningen ska vara fädig våren 2015. Gymnastikföreningarna i Borås har väntat i många år på ett permanent Gymnastikens Hus. Kommunfullmäktige har även här avsatt medel (700 tkr) för en ökad hyreskostnad i Sjuhäradshallen. I en gemensam förstudie, mellan berörda gymnastikföreningar, IF Elfsborg och Fritids- och folkhälsoförvaltningen, har ett intensivt arbete pågått för att lösa lokalfrågan i den nuvarande Sjuhäradshallen. Detta förutsätter dock en tältöverbyggnad på Borås Arena 2, ett tält som kan resas under oktober/november för att monteras ned under mars månad. Då kan fotbollen få en ersättningshall till Sjuhäradshallen. Som ytterligare en bonus i projektet kan en eftersatt idrott för människor med funktionshinder, få chansen att blomma upp i Sjuhäradshallen. Boråshallens förstudie är avslutad. Boråshallen föreslås anpassas i tre steg, där steg 1 är prioritering på tillgänglighetsförbättrande åtgärder av bl a omklädningsrum och läktare. Isbana på Boda är den fjärde prioriterade satsningen och kommer att diskuteras vidare under 2014 för att tas med i investeringsbudgeten 2015. Förstudien visar att det är fullt möjligt att anlägga en fullstor isyta i anslutning till Bodaskolan. Avslutningsvis vill Fritids- och folkhälsonämnden fullfölja satsningen och prioriteringen på den konstgrässtrategi som nämnden antog under 2012. Under 2014 kommer nya planer att anläggas på Byttorp och Boda samt utbyte av gräs vid Dalsjöfors. Samtliga enheter kommer att arbeta för en jämlik fritid för flickor och pojkar samt för kvinnor och män. Via ett målmedvetet och strategiskt arbetssätt kommer insatser att prövas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 3(33)

2 Omvärldsanalys Eventstaden Borås pockar på uppmärksamhet. Borås Stad och arrangerande föreningar fortsätter strategin med att vara en allsidig och professionell arrangör av stora tävlingar. Under 2013 har Finnkampen i Innebandy i Boråshallen, EM i Trial på Motorstadion i Gäddered samt Friidrotts SM på den nyrenoverade friidrottsarenan vid Ryavallen, varit de stora evenemangen. Under 2014 kommer Grand Prix gina tricot i Borås Ridhus att utökas med SM i hästhoppning, sommaren kommer att krönas med SM-veckan, ett av de större idrottsliga arrangemang i hela Sverige under året. SM-veckan arrangeras av Riksidrottsförbundet och Sveriges Television i samverkan med Borås Stad och dess lokala föreningar. Mellan 30 och 40 olika SM-tävlingar kommer att avgöras i Borås under en och samma vecka. Under 2015 välkomnas landets orienterare till den årliga O-ringen - med centrumnära tävlingar. Många städer och kommuner är med och konkurrerar om att få ansvara för denna typ av arrangemang. Det ger uppmärksamhet och spinoff effekter för hotell, restauranger och handel. Staden stärker sitt varumärke och invånarna känner i regel en stolthet över att få positiv uppmärksamhet. Samtidigt ställer detta krav på anpassade och moderna arenor och en organisation i staden som kan lösa de krav som "uppdragsgivaren" ställer. Genom ett väl utvecklat samarbete mellan BoråsBorås AB, berörda föreningar och fritids- och folkhälsoförvaltningen skapas ett flexibelt och dynamiskt nätverk som klarar uppdragen. Utvecklingen inom föreningsverksamheten fortsätter att gå mot mer spontanidrott och mindre av traditionell föreningsledd idrott. Ett exempel är att var tredje tonåring mellan 14-20 år i Borås är medlemmar i någon av de privata eller föreningsdrivna gymverksamheterna. Anledningen är att du väljer själv tid och plats samt hur ofta du vill träna. Du är inte styrd i en organiserad verksamhetsform. Samma utveckling kan vi se på många andra platser i Sverige och det är inte unikt för Borås del. Tilläggas kan att Borås Stad utmärker sig positivt genom att det totalt sett är vanligare att man är medlem i en förening i Borås än i landet i övrigt. Det gäller oavsett om man går i år 8 på grundskolan eller år 2 på gymnasiet. Emellertid är det pojkarna i Borås som står för den större andelen. För flickorna är resultatet som för riket i stort. Utvecklingen visar behovet av eftertanke och reflektion inom det befintliga föreningslivet. Förvaltningen och SISU, idrottens eget utbildningsförbund, ska tillsammans med föreningarna arrangera workshops under året för att diskutera föreningarnas roll i framtiden. Samtidigt visar samstämmiga rapporter ("Är idrott nyttigt") på tydliga positiva effekter med att ungdomar som idrottar i en förening uppnår en bättre hälsa. Erkända professorer har i rapporten följt drygt 400 tonåringar under tre år och jämfört utvecklingen för de som idrottat hela tiden med de som aldrig idrottat, de som slutat och de som börjat under perioden. Resultatet talar väldigt tydligt till de idrottande ungdomarnas fördel. De har bättre självkänsla, har färre depressiva symptom, klarar sig bättre i skolan, begår färre brott och dricker mindre alkohol än jämnåriga som inte är engagerade i idrottsföreningar. I samma utredning får också idrottsrörelsen kritik för brist på jämställdhet. Jorid Hovden, sociolog från universitetet i Trondheim, är utifrån ett genusperspektiv kritisk. Mot bakgrund av att bara 15 procent av den svenska idrottsrörelsens ordförande och generalsekreterare i specialidrottsförbunden är kvinnor ifrågasätter hon om den kan betecknas som en demokratisk folkrörelse. Vackra ord och tankar om jämställdhet hjälper inte om inte idrotten omsätter dem i praktisk verksamhet genom att styra och leda organisationerna, hävdar hon. Fritids- och folkhälsonämnden arbetar med en medveten strategi på fler och tillgängliga näridrottsplatser, detta för att stimulera till ökad aktivitet och rörelse på individens egna villkor samtidigt som man främjar möten mellan människor i olika åldrar och från olika miljöer. Särskild uppmärksamhet måste finnas på utformningen av näridrottsplatserna, så att de välkomnar män och kvinnor på lika villkor. Studier om nyttjandegraden på platserna från övriga Sverige visar att näridrottsplatserna domineras av killar/män och att flickor/kvinnor inte får samma möjlighet till Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 4(33)

tillträde. Fritids- och folkhälsonämnden har en ambition att utveckla Skatehallen/skateparken till den mest jämställda skateparken i Sverige under 2014. Riksdagens övergripande mål för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen oberoende av bland annat ålder och kön. Detta omsätts genom, bland annat, välfärdsbokslutet - där framkommer att hälsan i Borås ser olika ut beroende på var du bor, vilken utbildningsnivå du har samt om du är pojke eller flicka. Att skapa samhälleliga förutsättningar handlar bland annat om att man i den långsiktiga samhällsplaneringen, oavsett om det gäller utveckling av arenor, bad- och simhallar, spår och leder, gång- och cykelleder eller näridrottsplatser, möjliggör för alla befolkningsgrupper att kunna använda dem. Livsstils-, hälso- och välfärdsfrågor hör till vardagstankarna hos allt fler medborgare. Borås Stads ansvar är att se till att tillgången till attraktiva grönområden är fortsatt god, vilket särskilt gynnar grupperna barn, unga, äldre, personer med funktionsnedsättning, personer med utländsk bakgrund och socioekonomiskt svaga grupper. Forskning visar att vistelse i naturen har positiv betydelse för såväl den fysiska som psykiska hälsan. Hälsa uppmärksammas även alltmer som ett medel för ekonomisk utveckling såväl på individnivå som på lokal, regional och nationell nivå. För den enskilda individen är god hälsa både en vinst i sig och en faktor för att förbättra de socioekonomiska villkoren. Dock finns det orosmoln som motverkar en bra hälsa. Idag finns det starka röster för att legalisera cannabis. Legaliseringsförespråkarnas argument baseras på uppgifter som det såg ut för mer än tjugo år sedan. Idag vet man att rökningen är förknippad med skadeeffekter på hjärnan såsom effekter på psyke, motorik och koordination samt minne och kognition. Särskilt stor är risken hos dem som missbrukar drogen i unga år, innan hjärnan är fullt utvecklad. Cannabis har även en försämrande effekt på IQ. Cannabis är den absolut mest använda narkotikan bland unga. I den nationella drogvaneundersökningen svarade 19 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna i gymnasiets år 2 att de använt cannabis. Borås Stad medverkar sedan en tid tillbaka i en forskningscirkel tillsammans med FoU Sjuhärad Välfärd, Göteborgs Universitet, Länsstyrelsen och några andra kommuner. Syftet med cirkeln har varit att belysa skillnader i attityder och kulturer relaterat till cannabis samt att bidra till en lokal mobilisering mot cannabis. Resultaten av arbetet presenteras i höst. Förvaltningen kommer under 2014 att prioritera arbetet med att förstå de bakomliggande mekanismerna för att kunna informera föräldrar och utbilda personal. Syftet är att mobilisera mot de drogliberala strömningarna och minska användande av cannabis. Fritids- och folkhälsonämnden har kompletterat Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden med att lägga till två viktiga uppdrag. Ett av uppdragen handlar om att Fritids- och folkhälsoförvaltningen får i uppdrag att utarbeta ett förslag till Idrottspolitiskt program. Programmet ska innehålla en långsiktig viljeyttring om hur idrottens förutsättningar kan utvecklas i Borås. Programmet ska också ta hänsyn till årligen återkommande stora arrangemang och mästerskap. Programmet ska föregås av ett antal medborgardialoger med i första hand det lokala föreningslivet. Det andra uppdraget består i att Fritids- och folkhälsoförvaltningen ska utveckla och intensifiera verksamheten för människor med funktionsnedsättning. I samverkan med föreningar, SISU idrottsutbildarna samt Sociala omsorgsförvaltningen ska förutsättningarna att bedriva en aktiv fritid förbättras. Förvaltningens samtliga enheter ska medverka till att skapa en meningsfull sysselsättning för så många som möjligt. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 5(33)

3 Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer 3.1 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T2 2013 Målvärde 2014 Antal genomförda medborgardialoger. 6 Andel säker och tryggcertifierade föreningar, %. 14 17 Antal arrangemang för ungdomar och unga vuxna på Brygghuset. Antal genomförda medborgardialoger. Så når nämnden målet för indikatorn 75 100 Genom ett strategiskt planeringsarbete kommer presidiet alternativt nämnden att bjuda in till dialogmöte under minst sex tillfällen under året. Dialogerna kommer att behandla i stort sett alla verksamheter inom nämndens ansvarsområde. Andel säker och tryggcertifierade föreningar, %. Så når nämnden målet för indikatorn Genom upplysningskampanjer, goda exempel samt genom redan antagna bidragsbestämmelser. Antal arrangemang för ungdomar och unga vuxna på Brygghuset. Så når nämnden målet för indikatorn Brygghusets personal utbildar/stöttar unga med vilja att arrangera. Brygghuset marknadsför möjligheterna med huset för olika målgrupper för att på så sätt ha en föränderlig agenda med varierande utbud. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 6(33)

Verksamhetens indikatorer Nya besökare till badanläggningarna Andel anläggningar som är inventerade i tillgänglighetsdatabasen Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T2 2013 Målvärde 2014 5 100 1 600 4 600 30% Nya besökare till badanläggningarna Så når nämnden målet för indikatorn Anläggningarna ska vara tillgängliga under den större delen av dygnet och under årets alla dagar. Värdskapet ska kännetecknas av professionalitet och service. Utbudet ska vara attraktivt och brett samt locka till återbesök. Andel anläggningar som är inventerade i tillgänglighetsdatabasen Så når nämnden målet för indikatorn Samarbete med Lokalförsörjningsförvaltningens personal för inventering av återstående anläggningar 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarfulla vuxna. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T2 2013 Målvärde 2014 Barn och unga, 6-20 år, som tillhör någon förening, antal medlemskap. Andel elever i åk 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som det kan prata förtroligt med, %. 21 500 89,2 92 Barn och unga, 6-20 år, som tillhör någon förening, antal medlemskap. Så når nämnden målet för indikatorn Genom att skapa bra förutsättningar för föreningar att bedriva ungdomsverksamhet, genom bidrag till verksamheten och genom ändamålsenliga anläggningar. Andel elever i åk 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som det kan prata förtroligt med, %. Så når nämnden målet för indikatorn Implementera föräldrastödsprogrammet. Involvera föreningar och andra organisationer i arbetet med föräldrastöd. Stödja metodutveckling för att stärka den psykiska hälsan hos barn och unga. Verka för mötesplatser där man kan träffa jämnåriga och vuxna med tid för samtal. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 7(33)

En fortsatt utveckling av Brygghuset. Stödja andra förvaltningar och organisationer i arbetet med att nå målet. Statistiken visar att det finns stora skillnader av socialt stöd beroende på var man bor eller om man är flicka eller pojke. Några av områdena i Borås har redan 2012 uppnått målvärdet 92% medan andra har en lång bit kvar. Det långsiktiga målet bör dock givetvis vara 100%, dvs alla elever i årskurs 8 i Borås ska ha någon vuxen i sin närhet de kan prata öppet och förtroligt med. Verksamhetens indikatorer Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T2 2013 Målvärde 2014 Andel barn i Idrottskolan 36% 55% 34% 60% Simkunnighet 88,34% 100% 88,34% 90% Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna flickor Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna pojkar Andel barn i Idrottskolan Så når nämnden målet för indikatorn 13% 12% 19% 18% Insatserna kommer att öka i hela kommunen och samarbetet med stadsdelarna, föreningarna och de ideella ledarna kommer att förstärkas. En projektledare samordnar arbetet. Simkunnighet Så når nämnden målet för indikatorn Genom att erbjuda obligatorisk simskola under två terminer. Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna flickor Så når nämnden målet för indikatorn Fritids- och folkhälsonämnden har på egen hand begränsade möjligheter att nå målet. Ur ett förebyggande perspektiv har dock förvaltningen ett ansvar för att mobilisera i frågan, men för att nå måluppfyllelse krävs ett nära samarbete med olika förvaltningar och organisationer. Förvaltningen avser därför att prioritera: -att implementera det drogpolitiska programmet med tillhörande handlingsplan -utbildning och information till professionella som arbetar med och möter unga -information till föräldrar. -synliggöra och redovisa fakta och statistik. -stödja förvaltningar och andra i det drogförebyggande arbetet Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 8(33)

Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna pojkar Så når nämnden målet för indikatorn Fritids- och folkhälsonämnden har på egen hand begränsade möjligheter att nå målet. Ur ett förebyggande perspektiv har dock förvaltningen ett ansvar för att mobilisera i frågan, men för att nå måluppfyllelse krävs ett nära samarbete med olika förvaltningar och organisationer. Förvaltningen avser därför att prioritera: -att implementera det drogpolitiska programmet med tillhörande handlingsplan -utbildning och information till professionella som arbetar med och möter unga -information till föräldrar. -synliggöra och redovisa fakta och statistik. -stödja förvaltningar och andra i det drogförebyggande arbetet. 3.3 Företagandet växer genom samverkan Målbild Borås Stads tillväxt förutsätter ökat företagande. Kreativ samverkan mellan näringsliv, akademi, kommun och andra delar av samhället bidrar till utveckling som skapar arbetstillfällen. Verksamhetens indikatorer Ett antal företag ska bli möjliggörare för Studio 14 Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T2 2013 Målvärde 2014 35 6 35 Ett antal företag ska bli möjliggörare för Studio 14 Så når nämnden målet för indikatorn Fokus på företag där det kan finnas synnergieffekter. I dagsläget planeras en uppsökande marknadsföring där besök kommer att ske i olika nätverk av företag för att presentera den verksamhet som bedrivs, exempelvis vid olika frukostmöten inom kommunen. 3.4 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T2 2013 Målvärde 2014 Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. 4 Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 9(33)

Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Så når nämnden målet för indikatorn Kommunicera budskapet rörande Faritrade City och det politiska ställningstagande som råder rörande etisk konsumtion. Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Det innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt utbud av Fairtrade-produkter i butiker, på kaféer, restauranger och arbetsplatser. Samtliga politiska partier i kommunen är överens om att Borås skall vara en Fairtrade City. En förutsättning för att fortsätta vara en Fairtrade City krävs ett gemensamt engagemang mellan kommun och näringsliv så att utbudet av Fairtrade-märkta produkter ökar varje år. Verksamhetens indikatorer Total energianvändning för uppvärmning på fastigheten Borås Arena Total energianvändning för uppvärmning på konstgräsplan Borås Arena 1 Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T2 2013 Målvärde 2014 300MWh 1 100MWh Total energianvändning för uppvärmning på fastigheten Borås Arena Så når nämnden målet för indikatorn Under året kommer förbrukningen att följas upp varje månad tillsammans med vaktmästarna. Värmeanläggningen ska ses över och trimmas in. Mindre åtgärder görs omgående och större tas med i kommande års budget. Total energianvändning för uppvärmning på konstgräsplan Borås Arena 1 Så når nämnden målet för indikatorn Under året kommer förbrukningen följas upp varje månad tillsammans med vaktmästarna. Värmeanläggningen ska ses över och trimmas in. Mindre åtgärder görs omgående och större tas med i nästa års budget. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 10(33)

3.5 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T2 2013 Målvärde 2014 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 3,9 2 5,2 3 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. 3,8 2 4,5 3 Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. 43 50 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Så når nämnden målet för indikatorn Fritids- och folkhälsoförvaltningen bibehåller sin låga sjukfrånvaro och ligger i linje med de mål som finns för 2012. Ett förebyggande arbete pågår för att förhindra att personal drabbas av sjukfrånvaro. Ambitionen är att vara en attraktiv arbetsgivare som kan erbjuda förebyggande friskvårdsinsatser, stimulerande arbetsuppgifter, samverkan över enhetsgränser samt med ett tydligt förhållningssätt som ska prägla förvaltningen. Personalen i fritids- och folkhälsoförvaltningen ska vara professionella, serviceinriktade samt utvecklingsbenägna. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Så når nämnden målet för indikatorn När det gäller den höga siffran för timavlönade omräknat till årsarbetare som redovisats för 2011, har ett intensivt arbete påbörjats för att sänka antalet timavlönade under 2012. Redan nu kan ett positivt resultat redovisas jämfört med utfallet för 2011. Under första kvartalet 2013 har antalet timavlönade omräknat till årsarbeten minskat med ca 50%. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Så når nämnden målet för indikatorn Målet ska nås genom ett antal olika insatser som genom samverkan bidrar till en attraktiv och stimulerande arbetsplats. Exempel på insatser är; en förebyggande företagshälsovård, stimulerande arbetsuppgifter, aktiva friskvårdsinsatser samt ett bra och tydligt ledarskap. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 11(33)

4 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden 4.1 Människor möts i Borås Uppdrag Genomföra en inventering av samtliga platser för spontan aktivitet i hela Borås. Föreningar och privatpersoner skall kunna boka lokaler direkt på nätet i förvaltningens bokningssystem under 2014. Samarbetet mellan Fritid- och folkhälsonämnden och Sociala omsorgsnämnden behöver utvecklas ytterligare vad gäller kontakter med frivilligorganisationerna. Vi ger därför Fritid- och folkhälsonämnden i uppdrag att se över riktlinjerna för föreningsbidrag, där man prövar möjligheten att som verksamhet räkna administration/samordning i syfte att utveckla samarbetet med de sociala föreningarna. Idrottspolitiskt program - Utarbeta ett förslag till idrottspolitiskt program. Programmet ska innehålla en långsiktig viljeyttring om hur idrottens förutsättningar kan utvecklas i Borås. Programmet ska också ta hänsyn till årligen återkommande stora arrangemang och mästerskap. Utveckla och intensifiera verksamheten för människor med funktionsnedsättning. I samverkan med föreningar, SISU idrottsbildarna samt Sociala omsorgsförvaltningen ska förutsättningaran att bedriva en aktiv fritid förbättras. Så genomför nämnden uppdraget En arbetsgrupp bestående av representanter från anläggningsenheten, folkhälsoenheten samt föreningsenheten arbetar strategist med uppdraget. En arbetsgrupp på anläggningsenheten och föreningsenheten arbetar med att effektivisera bokningssystemet samt i samverkan med Lokalförsörjningsförvaltningen lösa frågan om låssystemen på idrottsanläggningarna. Ett arbete har påbörjats med de båda presidierna för att klarlägga uppdragets innehåll och innebörd. Därefter kommer föreningsenheten att återkomma med förslag om förändring. Programmet ska föregås av ett antal medborgardialoger med i första hand det lokala föreningslivet. Förvaltningens samtliga enheter ska medverka till att skapa en meningsfull sysselsättning för så många som möjligt. 4.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Uppdrag Idrottsskolan kommer under året att fortsätta arbetet med att få igång verksamheten i socialt utsatta områden. De satsningar som planeras är bl.a. att informera om idrottsskolan på föräldramöten och samarbeta med stadsdelarna och de föreningar som verkar i områdena. Borås har deltagit i ett projekt för att skapa ett sammanhållet och lätt tillgängligt föräldrastöd. Målet är att alla föräldrar genom ett varierat utbud skall erbjudas ett generellt stöd oavsett barnens ålder. Syftet har varit att utveckla befintlig föräldrastödsverksamhet. Fritids- och folkhälsonämnden får i uppdrag att permanenta denna verksamhet. Så genomför nämnden uppdraget De satsningar som planeras är att öka samverkan mellan berörda föreningar och stadsdelar i de socialt utsatta områdena. Ett föräldrastödsprogram har tagits fram under 2013. Arbetet kommer att implementeras i stadsdelarna under 2014. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 12(33)

5 Nämndens förbättrings- och förändringsområden På tillståndsenheten har man påbörjat ett arbete med ständiga förbättringar. De första stegen togs i och med deltagandet i Förenkla helt enkelt där prioriterade områden är bemötande, rättsäkerhet, effektivitet och information. Nu går enheten vidare med ett Lean-inspirerat arbete för att bli mera effektiva i tillståndshandläggningen, genom att arbeta med detaljerna och på så sätt påverka helheten. Välfärdsbokslutet kommer att göras vartannat år. Förvaltningarna ska i samverkan ta fram en handlingsplan med åtgärder som följs upp i nästkommande välfärdsbokslut. Syftet är att ge mera tid till åtgärder och att gemensamt kunna fokusera på några prioriterade områden. Kopplingen till Vision 2025 är av stor betydelse. Fritids- och folkhälsonämnden ser en viktig princip i att ha rätt lokaler och anläggningar inom sitt ansvarsområde, därav uppsägningen av Kårhuset och Rotundan/Parkteatern. Som en konsekvens av uppsägningen kommer 2,0 årsarbetare att bli övertaliga, vilket är medräknat i liggande budgetförslag. Å andra sidan har nämnden inget emot att ta ett större ansvar för de idrottshallar och övriga idrottsanläggningar som nämnden idag ställer till förfogande för föreningslivet. Bevekelsegrunden för detta är att ha en helhetssyn på våra anläggningar och hitta bra och praktiska lösningar tillsammans med föreningslivet för själva verksamheten och driften av desamma. Föreningslivet bygger i stora delar på ett ideellt engagemang som staden ska uppmuntra och premiera. Det är också själva grunden i samhällets demokratiarbete. Förvaltningens uppdrag och utmaning är att ta tillvara på engagemanget, att ha en bra dialog, att ge föreningslivet de bästa förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Ofta innebär detta ett vinna-vinna koncept för både förening och stad. Det är också viktigt att föreningar och organisationer har en väg in för sina frågor och synpunkter kring de gemensamma anläggningar. Idag är ansvaret delat på tre parter, Lokalförsörjningsnämnden som hyresvärd, Fritids- och folkhälsonämnden som hyresgäst och Servicenämnden som utförare. För närvarande förs diskussioner med Sociala Omsorgsförvaltningen angående en utökad samverkan mellan förvaltningarna och berörda föreningar kring bl a frågan om hemlöshet. Här kan de föreningar som får ett föreningsbidrag från Fritids- och folkhälsonämnden fylla en viktig funktion i arbetet. En prioiterad insats under 2014 är att skapa förutsättningar för ett nytt "Gymnastikens Hus" samt anpassade lokaler för människor med funktionsnedsättning som vill idka idrott, i en och samma lokal - Sjuhäradshallen. I många år har det funnits starka önskemål om en idrottsanläggning som kan serva de olika disciplinerna i en och samma lokal. Boråshallen är en oerhört väl utnyttjad idrottshall för både träning, tävling och evenemang. Hallen är dock gammal och lokalerna är i behov av anpassning och modernisering. Förstudien redovisar insatser i tre steg och bör omgående prioriteras för att uppfylla bl a tillgänglighetskraven på en idrottsanläggning. Inom uthyrningsverksamheten pågår ett omfattande arbete för att föreningar och privatpersoner ska kunna boka direkt på nätet i förvaltningens bokningssystem och på sikt betala digitalt över nätet för bokningen. Arbetet är en del i nämndens och förvaltningens prioriterade insatser för en förbättrad tillgänglighet. I nämndens investeringsbudget finns redovisat andra insatser inom tillgänglighetsområdet. Ett annat förändringsområde är badverksamheten, där det finns stora renoveringsbehov i framförallt Sandaredsbadet och Stadsparksbadet. Under våren 2014 kommer ett omfattande renoveringsarbete att påbörjas i Sandaredsbadet, arbetet beräknas vara färdigt våren 2015. Under nästkommande år är Stadsparksbadet prioriterat att renoveras och utvecklas. Eventstaden Borås har fått en genombrott tack vare kreativa och initiativrika föreningar som har varit delaktiga i de lyckosamma arrangemangen och stora tävlingar som har varit de senaste åren och som Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 13(33)

förväntas de närmaste två åren. En förutsättning för lyckade arrangemang är att det finns en mottagningsapparat som kan ta hand om och samordna och organisera allt det som är runt omkring arrangemangen. Likaså är det viktigt att utveckla anläggningarna så att Borås kan konkurrera med de andra stora städerna i samma genre. Idag finns ett framgångsrikt samarbete mellan Fritids- och folkhälsonämnden, det lokala föreningslivet och BoråsBorås AB med tydliga roller i det gemensamma arbetet. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 14(33)

6 Nämndens verksamhet 1 6.1 Fritid och folkhälsa 6.2 Ekonomiskt sammandrag Tkr Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014:1 Budget 2014:2 Förändring Intäkter 43 467 43 043 39 912 40 579 667 Kostnader -183 467-184 828-182 162-183 779-1 617 Buffert Nettokostnader -140 000-141 785-142 250-143 200-950 Kommunbidrag 140 000 140 000 142 250 143 200 950 Resultat 0-1 785 0 0 0 Ackumulerat resultat 3 128 3 128 3 128 3 128 0 Nettoinvesteringar -28 018-28 018-37 050-11 500 25 550 6.3 Nämndens uppgift Till fritids- och folkhälsonämndens huvuduppgifter hör att tillgodose såväl allmänhetens som organisationers behov av anläggningar för motion, rekreation, upplevelser och tävlingsverksamhet samt att främja fritidsverksamheten i kommunen. Som ett led i detta uppdrag ansvarar nämnden för drift av stadens bad-, idrotts- och friluftsanläggningar. Fritids- och folkhälsonämnden stödjer aktivt etablerande av större idrottsevenemang till staden och fritids- och folkhälsoförvaltningen har idag ett väl utvecklat samarbete med Borås Borås AB i ansökningar för nya stora tävlingar och evenemang till staden. Tillsammans med intresserade föreningar finns idag ett väl utvecklat och fungerande värdskap för evenemangen. Fritids- och folkhälsonnämnden har också huvudansvar för det övergripande folkhälsoarbetet i kommunen och att utifrån fastställda mål arbeta med att kartlägga, rapportera, följa upp och föreslå åtgärder som främjar en jämlik, jämställd och god hälsa. Till detta hör både riktade och generella insatser för att förbättra hälsan hos stadens medborgare. Exempel på detta är arbetet med en säker och trygg kommun, föräldrastöd, välfärdsbokslut och det brotts- och drogförebyggande arbetet. Till folkhälsoarbetet hör också myndighetsutövning. Genom ett ansvar för kommunens tillstånds- och tillsynsuppgifter enligt alkohol- och tobakslagen, ansvarar förvaltningen även för kontroll enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt avger yttranden i anledning av remisser från Lotteriinspektionen. Under fritids- och folkhälsonämndens ansvar finns Brygghuset - den självklara mötesplatsen där ungas drömmar och idéer kan förverkligas. Här drivs frågor om ungas framtid när det gäller fritid, kultur, hälsa och arbetsliv. Brygghuset ska vara en angelägenhet för hela Borås Stad. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 15(33)

6.4 Ekonomiska förutsättningar Förutsättningarna för budget 2014 är ett påslag för löneökningar med i genomsnitt 2,5% och 1,2% för kostnadsökningar. Fritids- och folkhälsonämnden fortsätter kontinuerligt och marginellt att höja taxorna för att täcka de kostnadsökningar som verksamheten drabbas av, bl a som hyresökningar och ökade krav på underhåll i gamla lokaler. I Fritids- och folkhälsonämndens budgetarbete för 2014 har målsättningen varit att samtliga kostnader ska inrymmas i den tilldelade ramen på 142 250 tkr. Det innebär bland annat att kostnaden för ökade kapitalkostnader på 3 200 tkr ryms inom ramen. Genom effektiviseringar av driften av idrottsanläggningarna (föreningsdrift), personalneddragningar, uppsägning av lokaler, nedläggning av grönytor, något minskade lokahyror samt en marginellt högre taxa, kan de ökade kapitalkostnaderna inrymmas i ramen. Dock kan inte Fritids- och folkhälsonämnden redovisa en buffert på 1%. De nedan redovisade kostnadsökningarna i driftsbudgeten har Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige beaktat i den nya ramen för Fritids- och folkhälsonämnden, 143 200 tkr. SM-veckan I avtalet med RF och SVT har Borås Stad förbundit sig att ställa en budgetram på 3 000 tkr till förfogande för arrangemanget. Häri ingår alla kostnader för arenaanpassningar, marknadsföring, logistiklösningar med mera. Kostnaden är fördelad med 2 000 tkr i investeringsbudgeten och 1 000 tkr i driftsbudgeten. Gymnastikens Hus - Fotbollshall Ett målmedvetet arbete pågår för att lösa lokalproblematiken för Borås Stads gymnastikföreningar. En långt framskriden idé är att konvertera den nuvarande sjuhäradshallen (fotbollshall) till ett kombinerat Gymnastikens Hus och en idrottshall för människor med funktionsnedsättning. En förutsättning är dock att Borås Arena AB kan arrangera en tältlösning över Borås Arena 2, där IF Elfsborg med flera fotbollsföreningar kan bedriva sin vinterträning. Tältet ska monteras upp i oktober/november och tas ned under mars månad varje år. I arbetet deltar fyra gymnastikföreningar, Borås Arena AB och IF Elfsborg samt föreningar som har intresse för idrott för människor med funktionsnedsättning. Utredningen redovisas som särskilt ärende på Fritids- och folkhälsonämnden. Merkostnaden för Borås Stad och dess Fritids- och folkhälsonämnd är ca 1 400 tkr för ett nytt Gymnastikens Hus samt en ny fotbollshall. Summan är beräknad på helår. För 2014 blir summan 700 tkr och är beaktad i den nya ramen. O-ringen 2015 Förberedelserna för O-ringen 2015 har startat sedan något år tillbaka och kostnaderna bokförs på Fritids- och folkhälsonämnden. Under 2014 kommer planeringsarbetet att intensifieras och förvaltningen har ett samordningsansvar för kommunens alla delar i arrangemanget. Ett separat avtal mellan Kommunstyrelsen och O-ringenorganisationen är på väg att fastställas i Kommunstyrelsen innan året är slut. Förstärkt bemanning vid tillsyn av handel med tobak, folköl och receptfria läkemedel. För att förstärka arbetet med tillsyn fick Fritids- och folkhälsonämnden 250 tkr. Motivet för begäran var att verksamheten hittills varit alldeles för sårbar då en tjänsteman bedrivit all tillsyn. I enlighet med lagstiftningen är kommunen skyldig att bedriva tillsyn över försäljning av tobak, folköl och receptfria läkemedel. 2014 har nämnden möjlighet att förstärka bemanningen till en och en halv tjänst. En vinst med att vara två, förutom den uppenbara vinsten ur ett säkerhetsperspektiv, är att bedömningarna blir mer professionellt då man kan göra gemensamma bedömningar. Det skapar en trygghet för butiksinnehavaren i förlängningen och man undviker ord mot ord - situationer. Det är också viktigt att alla butiker med försäljning av tobak, folköl och receptfria läkemedel behandlas likvärdigt. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 16(33)

6.5 Verksamhet 2014 Tkr Budget 2013 Gemensam fritidsadministration Prognos 2013 Budget 2014:1 Budget 2014:2 Förändring Intäkt 0 0 0 0 0 Kostnad -7 685-7 085-7 951-8 309-358 Nettokostnad -7 685-7 085-7 951-8 309-358 Information/marknadsfö ring Intäkt 0 10 0 0 0 Kostnad -922-832 -894 0 894 Nettokostnad -922-822 -894 0 894 Idrotts- /fritidsanläggningar Intäkt 20 228 20 228 17 091 17 310 219 Kostnad -110 968-112 968-110 327-111 570-1 243 Nettokostnad -90 740-92 740-93 236-94 260-1 024 Simhallar Intäkt 18 661 18 011 19 271 19 268-3 Kostnad -48 641-48 641-47 978-48 175-197 Nettokostnad -29 980-30 630-28 707-28 907-200 Evenemang Intäkt 0 0 0 0 0 Kostnad -1 464-1 264-1 232-1 269-37 Nettokostnad -1 464-1 264-1 232-1 269-37 Folkhälsoverksamhet Intäkt 2 121 2 121 1 258 1 258 0 Kostnad -4 995-4 845-4 587-4 389 198 Nettokostnad -2 874-2 724-3 329-3 131 198 Fritids- och folkhälsonämnd Intäkt 0 0 0 0 0 Kostnad -725-740 -740-740 0 Nettokostnad -725-740 -740-740 0 Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 17(33)

Tkr Budget 2013 Serveringstillstånd Prognos 2013 Budget 2014:1 Budget 2014:2 Förändring Intäkt 1 684 1 700 1 718 1 690-28 Kostnad -1 684-1 770-1 718-1 940-222 Nettokostnad 0-70 0-250 -250 Brygghuset Intäkt 773 973 574 1 053 479 Kostnad -6 383-6 683-6 735-7 387-652 Nettokostnad -5 610-5 710-6 161-6 334-173 Totalt Intäkt 43 467 43 043 39 912 40 579 667 Kostnad -183 467-184 828-182 162-183 779-1 617 Nettokostnad -140 000-141 785-142 250-143 200-950 Förändring i budget 2014:2 jämfört med budget 2014:1 Kommunbidraget för fritidsramen höjts med 950 tkr jämfört med budget 2014:1. 700 tkr avser ekonomiska effekter under 2014 för Gymnastikens Hus. Fritids-och folkhälsonämnden har också blivit tilldelad 250 tkr till en förstärkt bemanning vid tillsyn av handel med tobak, folköl och receptfria läkemedel. I jämförelse med budget 2014:1 så har en del förändringar gjorts i budgeten mellan enheterna. Ramen för gemensam fritidsadministration har ökat på grund av att medel flyttats från information/marknadsföring. Pengar avsatta för just information/marknadsföring kommer därför att följas upp under verksamheten gemensam fritidsadministration. I övrigt har kontorskostnaderna setts över och minskat i jämförelse med budget 2014:1. Intäkterna på anläggningsenheten har ökat i jämförelse med budget 2014:1. Det beror på diverse anpassningar utifrån nuvarande förutsättningar, bland annat har intäkterna på en del anläggningar ökat exempelvis intäkter för hyra från Elfsborg Tennis och Boulealliansen. En överflytt av Rockborgen till Kulturnämnden har påverkat intäkterna på anläggningsenheten och medfört en minskning, även en överflytt av lönebidrag till en annan enhet har minskat intäkterna. Kostnaderna har ökat och beror, liksom intäkterna, på anpassningar efter nuläget, däri ligger en ökad kostnad motsvarande 700 tkr för Gymnastikens Hus. Budgeten för simhallarna har ökat med 200 tkr i jämförelse med första versionen och beror bland annat på övertagande av personal från annan enhet samt en något ökad hyra på Asklandabadet. I budget 2014:1 liksom budget 2014:2 har full budget lagts på Sandaredsbadet. Detta för att lättare kunna identifiera avvikelser som uppkommer på grund av stängningen. En kompensation för den budgetavvikelse som uppstår kommer att diskuteras med Lokalförsörjningsförvaltningen. Evenemangsbudgeten har ökat med en mindre summa och beror på kapitalkostnader som genererats från tilldelade investeringsmedel avseende "Evenemangstaden Borås". Folkhälsoenhetens budgetram har minskat och beror på en tydligare identifiering av faktiska kostnader. Som tidigare nämnts har nämnden blivit tilldelad 250 tkr till en förstärkt bemanning vid tillsyn av handel med tobak, folköl och receptfria läkemedel. Därav har tillståndsenhetens budgetram ökat med 250 tkr. Brygghuset har fått en ökad budgetram i jämförelse med budget 2014:1 och beror på en mer noggrann beräkning av kostnader för lönebidragsanställda. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 18(33)

6.5.1 Administration Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Administration Stabsfunktionerna, bestående av ekonomi-, personal-, IT-, nämndadministrativ- och kommunikativ support, stödjer och servar utifrån en helhetssyn den operativa verksamheten och bidrar därigenom till att uppnå förvaltningens mål och uppdrag. Administrationen servar politiker, chefer och medarbetare med uppgifter så som: Förbereda beslutsunderlag till förvaltningsledning och nämnd Säkerställa kvalitet och information av administrativa och kommunikativa uppgifter Säkerställa att regler, lagar och styrdokument efterlevs Samordna och utveckla administrativa uppgifter inom respektive funktion Genom vår expertkompetens stödja våra medarbetare och kunder i olika frågor Inom administrationen finns också förvaltningsledningen med det övergripande ansvaret för verksamhet, ekonomi samt personal. På administrationen samordnas också det övergripande kvalitetsarbetet och förvaltningens omvärldsbevakning. I en gemensam process har personalen tillsammans tagit fram ledord som ska prägla förvaltningens förhållningssätt. De anställda i fritids- och folkhälsoförvaltningen ska vara professionella, serviceinriktade och utvecklingsinriktade, med ett bemötande som ska präglas av respekt, öppenhet och korrekthet. Förvaltningens ledord har under 2013 integrerats med Stadens ledord som finns definierade i Borås Stads kvalitetspolicy som fastställdes i fullmäktige den 22 augusti 2013. I kvalitetspolicyn framgår att professionalism, engangemang och lärande skall vara varje medarbetares ledstjärnor. Förvaltningsledningen har ett uppföljningsansvar i arbetet. Under hösten 2013 har det gjorts en intern organisationsförändring inom administrationen som kommer att få full utväxling under 2014. Ledamöterna i nämnden har gått över till läsplattor med digitala handlingar. Som ett led i organisationsförändringen kommer en del administrativa arbetsuppgifter som utförs av tillståndshandläggarna utföras av administrativ personal, så att tillståndshandläggarna kan koncentrera sig på myndighetsutövningen och behandlingen av inkomna ansökningar. 6.5.2 Anläggningsenheten Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Idrotts- och fritidsanläggningar Verksamhetsbeskrivning Fritids- och folkhälsoförvaltningen tillhandahåller anläggningar för idrotts-, motions-, utebad- och friluftsverksamhet. Anläggningarna ska också kunna tjäna som arrangemangs- och evenemangsanläggningar där så är möjligt. Uppgiften är att med bra service tillhandahålla god miljö i funktionella anläggningar till skolidrott, föreningar och allmänheten. Den centrala funktionen svarar för uthyrning av idrottsanläggningar i stadens samtliga delar. Målet är att driva anläggningarna så att de upplevs som attraktiva med hög standard och servicenivå. I målet ingår att åstadkomma ett optimalt öppethållande och högsta möjliga nyttjande. Föreningar och privatpersoner skall genom bokningscentralen på ett enkelt sätt kunna boka lokaler och anläggningar. Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 19(33)

Föreningsdrift Fritids- och folkhälsonämndens intentioner är att låta föreningar sköta driften av anläggningar så långt det är möjligt. I de samtal som förs mellan förvaltningens personal och berörda föreningar diskuteras alltid dessa frågor. Under 2013 tecknas fem nya avtal och två befintliga avtal revideras. Under 2014 kommer ungefär lika många avtal att revideras alternativt nytecknas. Borås Arena Borås Arena är en av Sveriges bästa fotbollsarenor trots att några nya tillkommer varje år. Sedan invigningen har Borås Arena ständigt förbättrats och anpassats till gällande regler och krav. Målsättningen är att anläggningen hela tiden ska ligga i framkant och kunna användas till alla typer av arrangemang. Ambitionen är att Borås Arena under 2014 kommer behålla sin höga standard för att bland annat möta Svenska Fotbollsförbundets och UEFA s krav på bevakning, sittplatser, mediaservice samt handikappanpassning. Från 2014 får andelen ståplatser i förhållande till totala publikkapaciteten vara max 20% enligt Sv. Fotbollsförbundet och 0% vid UEFA-matcher. Dagens totala publikkapacitet på ca 16.000 st medger max. 3.200 stående enligt förbundets regler. Ytterligare stolar kommer att behövas monteras. Stängslet och grindarna runt Borås Arena behöver repareras och anpassas efter dagens verksamhet. I takt med ökade krav från svenska och internationella fotbollsförbunden samt behovet av ökade underhållsinsatser, kommer budgeten för Borås Arena att behöva justeras. Ryavallen Den anrika anläggningen färdigställdes inför Friidrotts-SM 2013 med dubbla länghoppsbanor, utökade löparbanor mm och tillgänglighetsanpassade läktare. Under sittplatsläktaren rustades övriga lokaler upp och en hiss installerades. Tillsammans med närliggande Ryahallen bildar Ryavallen nu ett centrum för friidrott. Boråshallen Boråshallen har genom åren använts flitigt och trycket är fortsatt stort. En förstudie har gjorts för att utröna renoverings- och utbyggnadsbehovet samtidigt som ett antal välbehövliga åtgärder görs redan under 2013. Under året fortsätter arbetet med att renovera och förbättra anläggningen. I ett gemensamt förslag med Lokalförsörjningsförvaltningen presenteras en successiv renovering och ombyggnad av Boråshallen under de tre kommande åren. Konstgräsplaner Under 2012 presenterades en konstgräsutredning där behoven av investeringar och reinvesteringar för åren 2013-2020 redovisades. I utredningen finns förslag på två nya konstgräsplaner i Byttorp och på Boda samt byte av konstgräs på en plan för 2014. Näridrottsplatser I en nyligen presenterad plan för utveckling av näridrottsplatser och utebad har nämnden fattat beslut om en långsiktig utveckling. För 2014 finns en investeringsram på 1,0 milj kr för att uppfylla nämndens mål. Spår och leder Borås Stads märkta och iordningsställda spår och leder får ofta ett högt betyg. Den digitala friluftsguiden som nyligen lanserats är ytterligare ett sätt att tillgängliggöra och locka ut fler människor i den nära naturen. Badplatser, vandringsleder och fiskesjöar finns nu samlade på kommunens hemsida. Innan du ger dig iväg på utflykten kan du söka information om platsen och planera turen utifrån vad du vill upptäcka. Som en punkt i grönområdesplanen har förvaltningen an ambition i att öka rekreationsmöjligheterna runt Hestra/Tullen/Byttorp-området genom att uppföra en vandringsled som utgår från Kolbränningens elljusspår. Området är tillsammans med Kristinberg/Hedvigsborg de områden som saknar tillgång till längre motionsspår och vandringsleder. Andra insatser under 2014 är att förbättra skyltningen till/på spår och leder, bland annat kommer mindre informationstavlor att färdigställas till Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 20(33)

en rad olika elljusspår. En förhoppning är att kunna iordningställa en mountain-bike-led antingen vid Kypegården eller Kransmossen. Mountain-bike-leder saknas än så länge inom Borås stad. Badplatser Arbetet med att förbättra och kvalitetssäkra badplatserna pågår på ett systematiskt sätt. Bryggor och säkerhetsutrustning byts ut och tillgängligheten ökar. En ambition 2014 är att anlägga en hundbadplats väster om den befintliga badplatsen i Sjömarken. Lokaluthyrning Genom en nyligen genomförd omorganisation på förvaltningen sammanfördes uthyrning och anläggningar till en gemensam enhet. Bevekelsegrunden är att skapa en helhetssyn mellan anläggningen och uthyrningen. Enheten arbetar målmedvetet för att föreningar och privatpersoner kan göra sina bokningar digitalt. Isbana vid Boda Under 2013 pågick en förstudie för att utröna möjligheten att anlägga en fullstor isbana vid Boda. En arbetsgrupp, bestående av representanter från stadsdel Öster, Lokalförsörjningsförvaltningen, Servicekontoret, Bergdalens IK samt Svenska Bandyförbundet var med och utredde förutsättningarna. Medel kommer att tas upp i 2015 års investeringsbudget för ändamålet. Ett framtida Gymnastikens Hus - Fotbollshall - Idrott för människor med funktionsnedsättning Ett målmedvetet arbete pågår för att lösa lokalproblematiken för Borås Stads gymnastikföreningar. En långt framskriden idé är att konvertera den nuvarande sjuhäradshallen (fotbollshall) till ett kombinerat Gymnastikens Hus och en idrottshall för människor med funktionsnedsättning. En förutsättning är dock att Borås Arena AB kan arrangera en tältlösning över Borås Arena 2, där IF Elfsborg med flera fotbollsföreningar kan bedriva sin vinterträning. Tältet ska monteras upp i oktober/november och tas ned under mars månad varje år. I arbetet deltar fyra gymnastikföreningar, Borås Arena AB och IF Elfsborg samt föreningar som har intresse för idrott för människor med funktionsnedsättning. Kårhuset och Rotundan/Parkteatern I liggande budgetförslag för 2014 finns inga kostnader och intäkter upptagna för rubricerande lokaler. Åtgärden innebär bland annat att 2,0 årsarbetare blir övertaliga. 6.5.3 Badenheten Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Badenheten Badenheten består av Stadsparksbadet, Sandaredsbadet, Dalsjöbadet, Borås Simarena, Alidebergsbadet, Asklandabadet och Viskaforsbadet. Fastigheterna förvaltas av Lokalförsörjningsförvaltningen. Förvaltningens egen tekniska driftsenhet sköter den dagliga driften samt vatten- och luftkvaliteten på anläggningarna. Nedan följer en presentation av de olika badens profiler och verksamhetsinnehåll. Målet för eleverna i år 3 är att de ska kunna klara av att hoppa eller dyka i på djupt vatten och därefter simma 25 m. När de sedan slutar sjätte klass ska de kunna simma 200 m varav 50 m ryggsim. Ett annat mål är att bibehålla de kunder som redan finns idag, men även att utveckla verksamheten så att nya besökare kan lockas till anläggningarna. Badenhetens vision. Erbjuda anläggningar och verksamhet som stimulerar till badupplevelser och Fritids- och folkhälsonämnden, Budget facknämnder 2014:2 21(33)