GUIDE SOLAVSKÄRMNING
GRUNDLÄGGANDE FAKTA... 4 Solen... 4 Solenergi... 4 Solstrålningens olika våglängdsområden... 5 Begreppsförklaring... 5 Vad är ett solavskärmningssystem?... 5 Varför behövs ett solavskärmningssystem?... 5 Varför behöver solavskärmningssystemet vara rörligt?... 5 Varför automatisering av solavskärmningssystemet?... 6 VARFÖR ÖKANDE BEHOV AV SOLAVSKÄRMNINGSUTRUSTNING?... 7 Ökade kylbehov... 7 Energieffektivisering... 7 Ökad medvetenhet om arbetsmiljön... 7 Möjlighet att påverka design... 7 Nya regler... 7 VID PROJEKTERING... 8 Styrsystem för solavskärmning... 8 Komfort- och energisparfunktioner... 8 Säkerhetsfunktioner... 9 Olika typer av motorer... 9 Antal motorer... 9 Antal zoner... 9 Zonstyrning... 9 Lokal styrning... 10 Dataloggning... 10 vid projektering... 10 Checklista... 11 OLIKA TYPER AV SOLAVSKÄRMNING... 13 Utvändig solavskärmning... 13 Vävbaserade... 13 Lamellbaserade... 15 Invändig solavskärmning... 16 Vävbaserade... 16 Lamellbaserade... 17 2
Smidigt förfarande. Lyckat resultat. Nordic Light ger dig stöd hela vägen från första idé till genomfört projekt. Lyssnar på dina önskemål och anpassar därefter. Projekterar, tillverkar, installerar och dokumenterar. Plus upprättar service- och underhållsavtal för smidig och problemfri drift. Vårt sätt att arbeta gör livet enklare för dig som är ansvarig för att välja, beställa och underhålla invändig och utvändig solavskärmning. Oavsett vad du arbetar med för slags byggprojekt har vi rätt produkter och rätt kunskap för att svara mot dina krav på estetik, energieffektivitet och funktion. Grunden för det är vårt breda produktsortiment och rikstäckande nät med erfarna återförsäljare. 3
Grundläggande fakta SOLEN Solen är förutsättning för allt liv på jorden samt vår viktigaste energikälla. Dess strålar tillför konstant jorden en energimängd på 4,2 miljarder kilowattimmar per dygn. Detta innebär att den tillför samma energimängd på 1 sek som jordens alla kraftverk tillsammans producerar på ett dygn. Detta medför en strålning på 700-900 W/m² av jordens yta. SOLENERGI Solens strålar innehåller stora mängder energi. Energi kan inte förbrukas eller försvinna, endast omvandlas från en form till en annan. När solenergi strålar mot ett vanligt klart glas så kan den endast ta tre vägar: En del går rakt igenom glaset, strålningen transmitteras, ca 83 % En del absorberas (fastnar) i glaset och omvandlas till värme, ca 10 % En del reflekteras tillbaka, ca 7 %. Glaset släpper igenom kortvågig strålning men ej långvågig strålning. Den kortvågiga strålningen som kommit in i rummet träffar olika föremål och värmer upp dessa. Dessa föremål börjar då alstra långvågig energi. Denna långvågiga energi som träffar glaset igen absorberas i glaset (c:a 85 %) och resterande del reflekteras in i rummet igen, därav uppkommer växthuseffekten, som värmer rummet. Glaset blir en sekundär värmekälla som strålar både inåt och utåt. Det som strålar utåt är värmeförluster. Vanligt klarglas Total solinstrålning 100 % (kortvågig strålning) Reflektion c:a 7 % Transmitterad solstrålning ca 83% (kortvågig strålning) Sekundär värmeavgivning c:a 10 % (långvågig absorptions värme från glasen) 4
SOLSTRÅLNINGENS OLIKA VÅGLÄNGDSOMRÅDEN 200 nm 280 315 380 780 2500 nm UVC-STRÅLNING UVB-STRÅLNING UVA-STRÅLNING SYNLIGT LJUS INFRARÖD STRÅLNING Energirik kortvågig strålning som absorberas nästan helt av ozonskiktet iatmosfären Strålning som ger solbränna och orsakar hudskador Strålning som ger solbränna och gör så att huden åldras Strålning som kan uppfattas av det mänskliga ögat Värmestrålning BEGREPPSFÖRKLARING Den direkta (primära) transmitterade solinstrålningen brukar ofta benämnas ST (=solenergi transmission, c:a 83% i vårt exempel). Man använder även termen TST (total solenergi transmission). Detta är den direkta solenergitransmission (ST) + den energi som absorberas av glaset och sedan avges till rummet. TST kallas ofta för SF (solfaktor) eller g. Ljustransmission kallas även VT och uttrycks i decimalform eller i %. Detta är ett mått på hur mycket av det synliga dagsljuset som strålar igenom glaset. God termisk komfort (=människans upplevelse av det termiska klimatet) upplever de flesta människor när hudtemperaturen är mellan 33-34 C. Temperaturen är då rummet mellan 23-26 C och lufthastighet 0,25 m/s, vid dessa temperaturer är 80% nöjda med klimatet (se ISO-EN std 7730). VAD ÄR ETT SOLAVSKÄRMNINGSSYSTEM? Det finns flera sätt att avskärma solljuset med olika resultat. Ofta kombineras olika typer för att uppnå ett önskvärt resultat. De olika utföranden av solavskärmning som kan ingå är utvändig solavskärmning, glaset i sig, mellanliggande (mellan glasen) solavskärmning samt invändig solavskärmning. Denna kombination brukar benämnas solavskärmningssystem. VARFÖR BEHÖVS ETT SOLAVSKÄRMNINGSSYSTEM? Delvis vill man kanske skärma av den direkta solinstrålningen (UV- och IR-strålning) för att få ett bättre klimat och sänka kylbehovet. Samtidigt vill man bibehålla hög ljustransmission och ta till vara dagsljuset (synligt ljuset), dels för att detta är en viktig faktor för vår trivsel samt att minska behovet av artificiellt ljus och på så vis också minska energiförbrukningen. VARFÖR BEHÖVER SOLAVSKÄRM- NINGSSYSTEMET VARA RÖRLIGT? Det finns ett antal faktorer som påverkar resultatet och komplicerar utförande av solavskärmningssystemet. Jorden vrider sig runt sin egen axel, detta medför att solen strålar in med olika vinkel olika tider på dygnet. Jordaxeln lutar, vilket medför att solen strålar mot jorden i olika vinklar beroende på årstid och breddgrad vi befinner oss på. Detta medför en variation på upp till 46.9 av solstrålarnas infallsvinkel mot jorden. Denna variation medför förändrat behov av omfattning av solavskärmning både över året samt dygnet. Tex vid användande av persienner så medför detta behov av olika vinklar på lamellerna för att erhålla optimalt förhållande mellan avskärmning resp insläpp av dagsljus, både över året och dygnet. Även varierande temperaturer över året medför skiftande behov av värme alternativ kyla inne i fastigheten. Ofta när ett vanligt glas har effektiva solavskärmande egenskaper (lågt ST värde) så medför detta även att ljustransmissionen sjunker i motsvarande grad. Detta medför att man ej får in önskad mängd dagsljus som medför ökande behov av artificiellt ljus. Dessa faktorer tillsammans medför att delar av solavskärmningssystemet måste vara rörliga eller aktivt på något sätt. Det är sällan det går att uppfylla samtliga önskemål samtidigt. Detta medför att man ofta tvingas välja mellan exempel- 5
vis låg energiförbrukning, individens individuella möjlighet att påverka sin arbetsmiljö samt tillvaratagande av dagsljus. Med dagens mer avancerade styr- och reglersystem försöker man optimera mellan och ta hänsyn till alla dessa problemställningar. Det viktiga är att man vid val av solavskärmningssystem beaktar och adderar alla ingående delar och dess egenskaper, från utsidan till insidan. VARFÖR AUTOMATISERING AV SOLAVSKÄRMNINGSSYSTEMET? För att kunna uppnå maximala fördelar med solavskärmningen krävs att dessa kan regleras på ett optimalt sätt. Automatisering av funktionerna kan göras i varierande grad och är en förutsättning för att uppnå en effektiv användning. Vid manuell reglering försvinner en stor del av solavskärmningens fördel som energibesparare och kan främst ses som ett ljus- och bländskydd. En fördel är även om automatiken för solavskärmningen kan kommunicera med exempelvis fastighetens värme- resp kylsystem, så att dessa ej motverkar varandra. I en undersökning, utförd av det norska företaget Erichsen & Horgen A/S, testades olika scenarier på solavskärmningssystem. Ett scenario med utvändig solstyrd solavskärmning visade att kylbehovet (och därmed energiförbrukningen) samt problem med bländning minskade. I ett annat scenario testades ett automatiserat solavskärmningssystem som visade sig vara mycket energibesparande. Systemet bestod av utvändig solstyrd solavskärmning för temperaturer över 0 C. Användning av invändig solavskärmning vid temperaturer lägre än 0 C, dessa kördes även ned kalla nätter för att minska värmeförlusterna. Belysningen var dagsljusreglerad (belysningen minskades då det fanns gott om dagsljus). Denna kombination av både automatiserad utvändig resp invändig solavskärmning tillsammans med dagsljusreglerad belysning visade sig minska energiförbrukningen med ytterligare 18 % jämfört med att endast använda solstyrd utvändig solavskä rmning. I vårt land är det delar av året kallt (under +-0 ), vilket ställer speciella krav (pga frysrisk) på utförande av solavskärmningens automatik för bibehållen funktion. Det finns även många andra fördelar med automatiserad styrning exempelvis undvikande av vindskador vilket medför ökad livslängd på solavskärmningen. Vissa system kan även skapa estetiska fördelar. Detta genom att ett antal gånger per dygn överordnat gå in och ordna likformighet av den utvändiga solavskärmningen på fasaden, då ett flertal solavskärmningar finns på samma fasad. Det kan även ge slutanvändaren möjlighet att individuellt att påverka sin solavskärmning. Med rätt automatisering kan en optimering ske emellan resp hänsyn tas till både behovet av energibesparing samt individens möjlighet att påverka sin egen arbetsplats. Exempelvis kan automatiken styra den utvändiga solavskärmningen för energiförbrukningens skull samtidigt som individen ges möjlighet att delvis eller helt manuellt reglera den invändiga solavskärmningen med avseende på ljus och avbländning. Det är viktigt för den enskilde individen att ha möjlighet att påverka, överstyra dessa delar av solavskärmningen för att öka trivseln på sin egen arbetsplats. 6
Varför ökande behov av solavskärmningsutrustning? Oftast är det någon av eller en kombination av tre olika problemställningar som är aktuella när solavskärmningsutrustning efterfrågas. Energiförbrukningen skall minskas, arbetsmiljön förbättras och fastighetens utseende (design) förskönas. ÖKADE KYLBEHOV Ny byggteknik i kombination med ett förändrat nyttjande av fastigheter har gjort att det ställs helt nya krav för att uppnå ett optimalt inomhusklimat. Moderna fastigheter har en mycket god isolationsförmåga vilket medför att behovet av att kyla har ökat väsentligt. Även det ökade användandet av glas i fasader medför ett ökat kylbehov. Kylbehovet ökar linjärt med andel glas i fasaden. En solbelyst glasyta 10 m² motsvarar en värmeradiator på 3-5kW, utan termostat. Men även ökningen av användandet av värmegenererande produkter, som tex datorer och annan elektronisk utrustning. Att kyla är kostsamt. Erfarenhetsvärden säger att det är 5 ggr så dyrt att kyla som att värma. Detta talar för den passiva kylanläggningen i form av solavskärmning med sina låga driftskostnader. ÖNSKEMÅL OM ENERGIEFFEKTIVISERING Solavskärmning har visat sig ha mycket goda egenskaper för såväl reduktion av kylkostnader som optimering av ljusförhållande och inomhusklimat. Energiförbrukningen minskas genom att solvärmen avskärmas alt släpps in samt att dagsljuset tas till vara och på så vis minskar behovet av artificiellt ljus. Vissa typer av solavskärmning har även en bra isolationsförmåga vilket kan avvändas vintertid för att undvika vämeläckage i form kallras under tex nätter och helger. Enligt artiklar skrivna av Helena Bülow-Hübe (Lunds Tekniska Högskola) så kan tex moderna kontorsbyggnader med måttlig glasandel i fasad (ca 20-40%), reducera det maximala effektbehovet för uppvärmning och kylning med upp till 40-50% med hjälp av tex utvändiga (automatiserade) persienner. ÖKAD MEDVETENHET OM ARBETSMILJÖN Det visar sig att god tillgång på dagsljus och möjlighet att själv kunna styra dagsljusinsläppet och solavskärmningen är en viktig faktor för personalens välmående. Resultatet från en Amerikansk undersökning visar att 8 av 10 anställda lider av dåliga ljusförhållanden på sin arbetsplats. Av dessa önskade 3 av 4 att själva ha bättre kontroll över ljusförhållande på sin arbetsplats. Forskning visar också att utblick mot omgivningen är en annan viktigt faktor för kontorsarbetandes välmående (se även kapitlet Användarstudie nedan).i fastigheter utan kylanläggning är solavskärmningens primära uppgift att förbättra den termiska komforten (se Begreppsförklaring ovan). Det finns erfarenheter och beräkningar som visar att vi varma dagar kan acceptera upp till 3 högre temperatur inomhus, om vi själva har möjlighet att påverka denna. Exempelvis genom att öppna fönstret samt reglera solavskärmningen. Vidare finns det en undersökning gjord vid det Danska Tekniska Universitetet som visar att vår produktivitet sjunker med upp till 40 % om temperaturen stiger från 25 C till 32,5 C. Insikten om inneklimatets betydelse för hälsa, komfort och trivsel fick sitt genombrott under 80-talet. I samband med att denna insikt blivit allmän har brukarnas krav på inneklimatet ökat dramatiskt inom loppet av några år. Det som accepterades i mitten av 80-talet är oacceptabelt idag. MÖJLIGHET ATT PÅVERKA DESIGN Arkitekttoniskt skapar även solavskärmningen stora möjligheter att påverka utseende på fasader genom att välja olika färger och typ av solavskärmning efter behov. NYA REGLER Den 16 december 2002 skrev samtliga EU:s medlemsländer under ett nytt direktiv (Kyotoavtalet 2002/91/ EG) beträffande byggnaders miljöprestanda. Det finns beräkningar som visar att 18,6 %* av världens koldioxid utsläpp kommer från fastighetssektorn. Direktivet skall anpassas lokalt i varje land så bra som möjligt med landets klimat och arkitektur. Direktivets mål är att minska energiåtgången och utsläppen från fastigheter samtidigt som miljön optimeras och förbättras för brukaren. Uppvärmning, kylning, ljus och luftkvalitet är de huvudsakliga punkter som tas i beaktande. Samtliga existerande och framtida fastigheter (med vissa undantag) skall certifieras och dokumenteras beträffande dess energi och miljöprestanda. Därefter upprättas en handlingsplan på hur direktivets krav kan innehållas. Direktivet beaktar seriöst automatiserad solavskärmning och fönsteröppningar som ett bra sätt att minska energiförbrukningen och reglera ljuset. Direktivet påtalar vidare att solavskärmning skall beaktas på varje fastighet i samband med projektering. (se www.kyotobuildings.org). *Källa CITEPA/inventaire UNFCCC 12/2002 7
Vid projektering Vilken kombination av solavskärmning och fönster ( solavskärmningssystem ) som skall väljas måste studeras under projekteringen. Rörlig solavskärmning är oftast att föredra eftersom solen då kan avskärmas när det behövs. Övrig tid kan soltillskottet ljus och värme tas till vara. Alltför ofta sparas solavskärmningen in under projekteringsskedet och en mer säker eller åtminstone mer traditionell kylanläggning installeras. Det läggs på hyresgästen alt fastighetsägaren att installera solavskärmning i efterhand. Sådana lösningar blir ofta mer komplicerade och dyra. Framför allt är det då för sent att välja en mindre kylanläggning, eller kanske välja att ej installera en. Beräkningar finns som visar att hela eller delar av investeringen av solavskärmningssystem återbetalas direkt då kylsystemet kan dimensioneras ned och därmed minska dess investeringskostnad. Till detta kommer den årliga besparingen pga avsevärd minskad energiförbrukning för kylanläggningen. Många har idag dåliga erfarenheter från automatiska solavskärmningsanläggningar som projekteras med inköpspriset i fokus. Ofta har solavskärmningen initialt inte varit specificerat tillräckligt noggrant och beställaren har då i samråd med byggherren prioriterat enklast möjliga utförande. Detta har inneburit att det monterats solavskärmningsanläggningar med exempelvis alldeles för stora grupperingar av solavskärmning med för få vindsensorer. Detta har medfört att exempelvis hela fasaden blir utan solavskärmning, när det blåst mycket på ett ställe längs fasaden. Ofta har brukare inte fått tillgång till individuell manövrering som kan överstyra automatiken och har då känt vanmakt och irritation över att solavskärmningen rör sig utanför deras kontroll. Har brukaren fått möjlighet till kontroll över sin solavskärmning (mhja individuell manöverbrytare), så har det ofta varit med tryck och håll funktion på som innebär att det tar tid att manövrera solavskärmningen. Dagens individuella brytare har impulsfunktion och brukarens favorit kan förprogrammeras. STYRSYSTEM FÖR SOLAVSKÄRMNING Det finns ett brett urval av styrutrustning, alltifrån enkla radio- alt kabelstyrda strömställare, fjärrkontroller, sol- och vindsensorer, temperaturgivare till komplexa system för projekt med automatiker och bus-system. Ibland bedöms systemens systemfunktion, exempelvis i termerna standard resp avancerad. Detta är bara ett mått på hur många funktioner systemet innehåller. Radiostyrningar används undantagsvis där minimal kabeldragning är ett krav, tex på K-märkta byggnader. Komfort- och energisparfunktioner Komfort- och energisparfunktionerna gäller både invändig resp utvändig solavskärmning. Solfunktionen är en av de grundläggande funktionerna vars princip är enkel: När solen skiner skall solavskärmningen automatiskt täcka för fönstret så att skugga skapas och på så vis minimera bländning, minska kostnaderna för komfortkyla samt skapa ett behagligare inneklimat. Styrsystemen kan även vara försedda med en invändig temperatursensor som känner av inomhustemperaturen och aktiverar solavskärmningen till att skärma av vid stigande temperatur. Suntracking är en funktion som justerar vinkeln på persiennens lameller beroende på tid på året resp tid på dagen. Funktionen kan exempelvis reglera vinkeln på persiennlamellerna 3 ggr per dygn för att persiennen hela tiden skall ha en god avskärmande funktions samtidigt som den släpper in maximal mängd ljus och ger så goda förutsättningar som möjligt till utblick. Suntracking kombineras ibland med ljuslänkning vilket innebär att den övre delen av persiennens lameller har en annan vinkel, för att reflektera in solljuset i rummet och dess tak för att minimera behovet av articifiellt ljus. Ibland kan exempelvis ett rum förses med en närvarodetektor. När ingen är i rummet kan detektorn låta solavskärmningen styras av det överordnade styrsystemet för att exempelvis minimera energiförbrukningen. Fönsterkontakten känner av om fönstret är öppet och stängt. Vid öppet fönster blockerar systemet solavskärmningen från att fällas ned. Styrsystem kan vara försedda med en ingång (brytande kontakt) som får en signal från fastighetens värmeresp kylsystem. Denna ingång medför möjligheter att säkerställa att systemen ej motverkar varandra exempelvis genom att solavskärmningen går ner när värmebehov föreligger och tvärtom. Vid ännu komplexare system, exempelvis sådana som bygger på standard databussystem typ EIB/KNX resp LON Works, finns möjlighet till ytterligare samverkan i sekvens mellan fastighetens olika system. 8
Styrsystem är också ofta försedda med tidur som exempelvis kan köra ned samtlig solavskärmning på fastigheten efter dagens slut för att spara energi. Systemet kan även ha flera tidur som styr resp zon. Säkerhetsfunktioner Säkerhetsfunktionerna gäller utvändig solavskärmning och har till uppgift att skydda dessa mot ogynnsamma väderleksförhållanden. En av de viktigaste säkerhetsfunktionerna för solavskärmningen är den kombinerade vaktsensorn som mäter vindriktning och hastighet. Skulle det börja blåsa kraftigt kör vindautomatiken upp utvändig solavskärmning. Detta hindrar solavskärmningen att blåsa sönder samt förlänger livslängden på markisduk och persienner. Nederbördssensorn känner av regn och kör upp solavskärmningen för att undvika skador. Detta gäller speciellt för solavskärmning där det råder risk för tunga vattenansamlingar, exempelvis vikarmsmarkiser. Temperatursensorn känner av om det är risk för frost och blockerar solavskärmningen vid frysrisk för att undvika skador. De flesta av utvändig solavskärmningar är mer eller mindre känsliga för frost och bör stängas av under den delen av året. Detta är ett vanligare problem vid blåsigare kustområden med hög luftfuktighet än ett torrare inlandsklimat. Om nederbördssensorn har känt av regn inom ett inställt tidsintervall och temperatursensorn samtidigt registrerat fallande temperatur (som medför frysrisk) så blockerar styrsystemet solavskärmningen. Detta för att undvika skador pga isbildning. Nederbördssensorn blockerar uppkörning av solavskärmningen vid snöbeläggning för att undvika skador. Detta gäller speciellt gejder och linstyrda solskydd typ fasadpersienner. Styrsystemen kan även vara försedda med en larmingång som ex kör upp solavskärmningen vid brandalarm för att underlätta ev släckningsarbete. Olika typer av motorer Solavskärmning regleras ofta med asynkrona 230Vmotorer, vilket gör att motorerna normalt måste separeras via motorreläer. Dessa reläer kallas motorkontroller. Med hjälp av reläer kan också solavskärmningen styras individuellt samt delas upp i grupper vilket medför en hög grad av flexibilitet. Det förekommer även att 24V likströmsmotorer används. Antal motorer Solavskärmning regleras ofta med en motor per solskydd. Ibland går det att sammankoppla flera solavskärmningar och låta dessa regleras av en motor. Hur många som kan sammankopplas avgörs av motorns kapacitet. Det står ofta angivet för respektive produkt i vilken omfattning de kan sammankopplas. Vilka solavskärmningar som kan sammankopplas påverkas också av vilken verksamhet det är i lokalerna och vilka som är hyresgäster. Olika nyttjare kan ha väldigt olika behov. Generellt gäller att ett lägre antal motorer medför en lägre kostnad för solavskärmningssystemet. Antal zoner Ofta behöver solavskärmningssystemet delas upp i ett flertal zoner. Delvis så har fasader i olika väderstreck olika sol- och vindbelastningar och styrs därför med fördel individuellt. Även olika våningar i en fastighet i samma väderstreck kan ha olika belastningar exempelvis beroende på närliggande skuggande fastigheter samt att solen går olika högt vid olika tider på året. Är det kraftig östlig vind så kan det exempelvis fortfarande vara möjligt att använda solavskärmningen på västfasaden. Även olika typer av solavskärmning kan ha olika förutsättningar avseende vindkänslighet exempelvis vikarmsmarkis vs fasadpersienn resp utvändigt vs invändigt. Olika hyresgäster alt nyttjare kan också ha olika behov vilket medför behov av zonindelning. Varje zon behöver oftast varsin solgivare (sensor). Vindsensorn kan vara gemensam förutsatt att den är försedd med vindriktningssensor och placerad så att den känner av alla relevanta vindriktningar. Zonstyrning Det kan vara bra att kunna stänga av delar av solavskärmningen i samband med underhållsarbete eller exempelvis fönsterputsning. För att möjliggöra detta så delas anläggningen in i mindre delar (ofta en zon eller flera) som förses med låsbara brytare ( nyckelbrytare ). På så vis kan arbetet utföras säkert i en del av anläggningen samtidigt som övriga delar är i funktion. 9
Lokal styrning Som vi nämnt tidigare så är det viktigt att den enskilde individen har möjlighet att påverka, överstyra de delar av solavskärmningen som påverkar denne och därmed ökar trivseln dennes arbetsplats. Det är detta som kallas lokal styrning. Detta kan ske med en liten väggmonterad fast ansluten manöverpanel, lokal brytare. Alternativt kan detta ske med fjärrkontroll som styr med radiosignal alternativt IR. Dataloggning Flera styrsystem är försedda med dataloggfunktion vilket underlättar avsevärt vid felsökning. Dessa system kan också ofta övervakas och fjärrstyras via telefonmodem vilket dessutom medför att fastighetsägaren kan få hjälp av leverantören av styrsystem vid felsökning och justering av parametrar. Ofta kan merparten av eventuella driftstörningar avhjälpas snabbt och enkelt med denna funktion. TIPS VID PROJEKTERING 1997 gjorde statens byggeforskningsinstitut i Danmark en undersökning ibland 2000 kontorsanställda som dokumenterades 1999 i SBI-rapport 318. Rapporten finns att beställa på www.byogbyg.dk. Syftet med undersökningen var att kartlägga vilka krav som bör ställas på fönster på arbetsplatser. Mer än 95% av de undersökta använde PC i arbetet i genomsnitt 55% av arbetstiden. 9 st av rapportens huvudsakliga slutsatser redovisas nedan. Nedan finns också 10 goda råd från seniorforskare Kjeld Johnsen från By og Byg i Danmark. Resultat användarstudie 1. Även om personer som sitter vid fönstret ofta besväras av bländning och reflexer i bildskärmen så vill de ha en arbetsplats nära fönstret och mer än 70% vill ha PC:n där. 2. För fönster med solinfall (syd, öst & väst) verkar det finnas en optimal storlek där flest människor är nöjda. Fönsterstorleken motsvarar mellan 25-35% av ytan på ytterväggen för de undersökta byggnaderna. 3. De förhållande avseende fönstret som tilldelades störst positiv betydelse är möjligheten att kunna se ut, att kunna följa med vädret utanför och att kunna vädra ut. 4. Bländningen är det vanligaste problemet vid fönstret och stiger i takt med andelen glas i fasaden. 5. När andelen glas i fasaden ökar, stiger även missnöjet med inomhustemperaturen. På kontor med fönster åt väster är der fler missnöjda än nöjda när glasandelen är över 25%. 6. Personer som sitter vid fönster är klart nöjdast med dagsljuset, oavsett antal personer i rummet. Personer som sitter en bit in i rummet är mindre nöjda och ju fler personer i rummet desto färre av dessa är nöjda med dagsljuset. 7. Ju högre dagljusfaktorn är i kontoret (mätt 2 m från fönstret), ju nöjdare är användarna med dagsljus förhållandena. 8. Även om solinfall och dagsljus ofta medför besvär så önskar 60% av användarna att de har direkt solljusinfall vid en eller flera tidpunkter på året. 9. Många kontorsanställda har belysningen tänd utan att det behövs och utan att de själv önskar det. Användningen av belysning beror av användarens placering, en effektiv styrning samt zonindelning skulle kunna leda till stora elbesparingar. 10 goda råd 1. Minska glasarealen 2. Förminska rumsdjupet 3. Öka takhöjden 4. Använd effektiva justerbara solskydd 5. Inred inte arbetsplatser mer än 4-5 m från fönstret 6. Se till att alla arbetsplatser utblicksmöjligheter/utsikt. 7. Sörj för belysningsmässig variation snarare än likformighet 8. Maximera användarens inflytande på eget inomhusklimat. 9. Undvik om möjligt solavskärmade rutor 10. Fokusera på användarens behov redan från börja av byggprojektet. 10
CHECKLISTA Här nedan kommer ett antal punkter som kan vara användbara och värda att beakta i samband med projektering av solavskärmningssystem. Solavskärmning Nedanstående punkter bör beaktas vid val av lämpligt solavskärmning. Tänk på olika utförande på solavskärmning passar olika bra i olika situationer (se Olika typer av solavskärmning nedan). Fönsterbredd och höjd Fasadens vindlast Antal våningar Väderstreck Infästningsförutsättningar och eventuell inbyggnad i tex nisch Övrigt solavskärmning Hä r kommer några frågeställningar som påverkar koordinering med el, inredning, HVAC och fasadprojektering. Vilken typ av reglering önskas? Slutanvändarens möjlighet att påverka ljusinsläppet Önskad avskärmningsfaktor Värmeisolation nattetid Mörkläggningsförmåga Styrning Nedanstående punkter är viktig information vid projektering av styrning samt val av styrteknologi Användarens funktionskrav (ex visualisering, fjärrstyrning, integrering med HVAC, speciella driftstrategier, rörelsedetektorer) Automatisk lamellvinkling efter solhöjden (suntracking) Typ av solavskärmning (placering invändig, mellanglas, utvändig, typ av motor, antal per våning, fasad, väderstreck osv) Typ av fastighet Antal våningar Antal styrgrupper ex individuell per solavskärmning (olika typer av solavskärmning på samma styrgrupp och givare bör undvikas pga tex olika vindegenskaper), rumsindelat, våningsindelat, fasadindelat, annan gruppstyrning eller centralstyrt Antal motorer Skuggning av tex omgivning och inredning Solstudier av huskroppen (avseende dess geografiska placering och läge) Typ och antal av givare (givare placeras lättåtkomligt på vägg eller högsta punkt där ljus och vind kan avläsas utan störning (vindgivaren får ej skugga solgivaren)) Önskas gruppströmbrytare (en strömbrytare som styr flera motorer) Möjlighet till central blockering vid ex servicearbeten alt fönsterputs Flexibilitet i byggnaden (finns de tex flyttbara väggar som kan medföra framtida omkoppling av strömbrytare) Placering av motorreläer och styrenheter (dessa placeras vid normala förhållande på vägg, i u-tak, i fönsterkanal (reläbox) eller i apparatskåp, arbetstemp. 10 ( +40 C) Övrig styrning Information som är värdefull för koordinering med elprojektering. Placering och typ av styrenhet, motorreläer och givare Möjlig kabeldragning, kabeltyper och genomföringar genom ex fasad. Elinstallation Dessa punkter förtydligar gränsdragningen till elinstallationen. Antal motorer och genomföringar i fasad Placering av enheter (kombination av vänster resp högermonterade motorer kan minimera kablage men skall då kopplas in på olika sätt i motorreläerna) Val av styrteknologi Val av säkerhetsbrytare eller synligt brytställe till motorer (Hirschmannkontakt rekommenderas) Provning i samband med installation för att undvika generella inkopplingfel Val av kablage och typ Elschaktens placering och utseende 11
Ö vrigt Nedan följer vanligt förekommande exempel på frågeställningar som lätt hamnar mellan två olika entreprenader eller saknas i projekteringen. Vem anger plats för givare och monterar dem (bör monteras lättåtkomliga för ev service) Vem ansvarar för projektering av temperaturgivare (vid risk för fastfrysning) Vem monterar (ej ansluter) centralenhet, sol- och vindautomatik, motorreläer och strömbrytare? Vem ansvarar för att motorer och strömbrytare ej parallellkopplas? Vem gör uppfästning, genomföring och montage av motorkabel genom fasad? Vem levererar och monterar eventuell Hirschmannkontakt till motorerna? (Hirschmannkontakten bör monteras horisontellt för maximal täthet och gärna döljas av solskyddets kassett). Vem ansvarar för igångkörning, provning, programmering och dokumentation med inställda gränsvärden vid överlämnande av anläggningen? Vem utbildar slutanvändaren och/eller den driftansvarige? Vem ansvarar för val av motortyp (motorer skall ha samma varvtal för att möjliggöra vinkling efter solen samt linjäritet på fasaden)? Vem väljer strömbrytare? Vem planerar för tidskoordineringen mellan fönster, fasad och solavskärmningsmontage? Önskad omfattning på dokumentation av anläggningen? För ytterligare information om de enskilda produkterna se produktblad för solavskärmning resp styr- & övervakningssystem. Kontakta oss gä rna om Ni önskar ytterligare information (www.nordic-light.com) så hjälper vi även till med det specifika projektet och kommer med förslag på passande solavskärmningssystem. 12
Olika typer av solavskärmning Generellt finns det tre olika typer av solavskärmning; utvändig, mellanliggande resp invändig. De olika typerna av solavskärmning har olika förmåga att avskärma värmeenergi samt att reglera ljusförhållanden. Här nedan kommer några erfarenhetsvärden från solavskärmningens avskärmningsförmåga beroende på var de placeras: Utvändig 50-90% Mellanliggande 30-85% Invändig 20-65% Mer detaljerad information om energi och ljusegenskaperna kan fås genom simuleringsprogrammet Parasol (se www.parasol.se). De måttangivelser och övriga tekniska data som anges nedan är ungefärliga värden och måste kontrolleras med resp enskild produkts egenskaper. Vid behov kan solavskärmning ofta anpassas och specialtillverkas för varierande applikationer. UTVÄNDIG SOLAVSKÄRMNING Den utvändiga solavskärmningen har generellt de bästa avskärmningsfaktorerna vilket ger den största energibesparingen och lägsta inomhustemperaturen. De utvändiga solavskärmningarna kan delas in i två grupper, vävbaserade resp lamellbaserade. Vävbaserade De vävbaserade har generellt den fördelen att de lätt kan anpassas efter arkitektens idéer då markis- och screenväv kan fås i olika kulörer och mönster. Markiskasetten och armarna kan utformas och lackeras i en mängd olika utföranden för att på ett elegant sätt smälta in i fasaden. Normalt är markisen helt konstruerad i aluminium, vilket gör den återvinningsbar och dä rmed miljövänlig. De olika markistypernas konstruktion är standard utförd i naturanodiserad aluminium, men kan även fås lackerad i de vanligaste kulörerna i RAL-färgskalan. Övriga intressanta parametrar att beakta vid val av väv är bla ljusoch energireflektion (hur många procent av ljuset resp energin som reflekteras tillbaka eller ljus-, energi- resp UVtransmission (hur många procent som släpps igenom). VIKARMSMARKIS Vikarmsmarkis är framför allt avsedd att användas som solavskärmning på uteplatser, framför skyltfönster eller vid uteserveringar. Maximal bredd 7 m Maximalt utfall 4 m Betjäning: Motor, vev Seriekoppling upp till 15 m per motor. 13
FALLARMSMARKIS Fallarmsmarkis är en av de vanligaste solavskärmningarna och har generellt bra egenskaper. Armarnas antal och konstruktion är en avgörande faktor för markisens hållbarhet och funktion. Maximal bredd 7 m Maximalt utfall 1,4 m Betjäning: Motor, vev, band Kan sammankopplas via polhemsknutar vid ex burspråk Är ej lämpliga vid höga fönster. Bör om möjligt ej monteras i nisch för att undvika sidoljus. Vindtålighet: c:a 10 m/s Seriekoppling upp t 25 m per motor MARKISOLETTE Markisoletten är en kombination av en fönstermarkis och screen. Markisoletten kombinerar bra vindtålighet, genomsikt, minimerat sidoljus och används därför särskilt ofta vid höga fönsterhöjder. Markisoletten har styrskenor vilket möjliggör montage på distans från fasaden. Maximal bredd 3 m Maximalt utfall (höjd) 3 m Betjäning: Motor, vev Kan sammankopplas via polhemsknutar vid ex burspråk Är lämpliga vid höga fönster. Vindtålighet: ca 10 m/s Seriekoppling upp t 6 m per motor SCREEN Screen är i princip en utvändig rullgardin som löper i styrskenor. Ofta används en speciell genomsiktlig duk till denna solavskärmning, som filtrerar ljuset så att man ändå kan se ut. Den vertikala konstruktionen ger screenen en diskret utformning. Maximal bredd 3 m Maximalt utfall (höjd) 3 m Betjäning: Motor, vev Kan sammankopplas via polhemsknutar vid ex burspråk Seriekoppling upp till 9 m per motor Är lämpliga vid höga fönster. Vindtålighet: c:a 10 m/s KORGMARKIS Korgmarkisen är en dekorativ solavskärmning som kan byggas i ett antal olika utföranden och är särskilt lämpligt vid tex entréer. Väven som används kan variera från PVC-duk till vanlig markisväv. Det går att trycka text eller logotyp på markisen och på så vis förvandla den till en ideal reklamplats. Korgmarkisen är tack vare sin konstruktion vindtålig. Maximal bredd 6 m Maximalt utfall 2 m Betjäning: Motor, lina 14
Lamellbaserade Generellt har de lamellbaserade solavskärmningarna mycket bra hållfastighet, ljusegenskaper och avskärmningsfaktor. Upp till 90 % av solens värmeenergi kan avskärmas. De ger möjlighet till goda utsiktsmöjligheter kombinerat med god värmeavskärmning. De lamellbaserade solavskärmningarna är i princip en vanlig persienn för utvändigt bruk vilken löper i styrskenor alt styrs av linor (wire) för att stabiliseras. Lameller och styrskenor finns i en mängd olika bredder och kulörer vilket medför en estetiskt tilltalande integrering i fasaden. Normalt byggs också persiennerna in i fasaden vilket gör solavskärmningarna osynliga då de ej används. De lamellbaserade solavskärmningarna är konstruerade helt i aluminium vilket gör dessa återvinningsbara och därmed miljövänliga. En ytterligare fördel med lamellbaserade solavskärmningarna är möjligheten till länkning av solljus dvs man vinklar de övre lamellerna i fönstret så att dessa samtidigt som de avskärmar solljuset även reflekterar detta in via lamellerna och innertaket. FASADPERSIENN Fasadpersienn finns med lamellbredderna 50 resp 80 mm. Generellt gäller att ju bredare lamell desto bättre hållfasthet. Brukaren kan själv justera vinkeln på lamellerna och därmed ljuset i rummet. Maximal bredd 3,6 m Maximalt höjd 5,0 m Betjäning: Motor, vev Är lämpliga vid höga fönster. Total yta bör ej överstiga 18 m² med en motor Bör monteras i nisch och så nära fönstret som möjligt för att maximera hållfastheten. Vindtålighet: c:a 17 m/s 15
INVÄNDIG SOLAVSKÄRMNING Denna typ av solavskärmning monteras antingen mellan glasytorna i ett fönster eller innanför glaset i rummet, frihängande och utgör ett bra komplement till den utvändiga solavskärmningen och i många fall det enda möjliga tex vid stora glasfasader. Fördelarna är god ljusregleringsförmåga och stora möjligheter att påverka interiören positivt. Flera av typerna kan motoriseras och automatiseras. Mellanglas och invändig solavskärmning kan delas in i vävbaserade resp lamellbaserade. Vävbaserade Övriga intressanta parametrar att beakta vid val av väv är bla ljus- och energireflektion (hur många procent av ljuset resp energin som reflekteras tillbaka) eller ljus-, energi- resp UV-transmission (hur många procent som släpps igenom). RULLGARDIN Rullgardiner finns i en rad olika tyger, mönster och färger från fördunklande till mörkläggande. Rör i aluminium eller stål. Maximal bredd 3 000 mm Maximalt höjd 3 500 mm Maximal area 10,5 m² Maximal vikt 5,0 kg Betjäning: Kulkedja, motor fr o m d=28 mm ENKELCELLSGARDIN Detta är en textilgardin med energismart väv. Väven har bälgkonstruktion med sexkantiga celler i ett lager, på vintern minskar den kallras och håller kvar värmen inomhus. På sommaren skyddar textilgardinen mot värmeinstrålning och bländning. Det går att välja mellan ett antal vävar med olika grad av ljusdämpning till helt mörkläggande. Maximal bredd 3 050 mm Maximalt utfall 3 050 mm Total yta bör ej överstiga 9,3 m² Betjäning: Lina DUBBELCELLSGARDIN Textilgardin med energismart väv. Väven har bälgkonstruktion med snedställda kvadratiska celler i två lager. Minskar problem med kallras och hjälper till att behålla värmen inomhus på vintern. På sommaren ett utmärkt skydd mot värmeinstrålning och bländning. Det går att välja mellan ett antal vävar med olika grad av ljusdämpning till helt mörkläggande. Finns även med flamskyddande egenskaper. Maximal bredd 2 440 mm Maximalt utfall 3 050 mm Total yta bör ej överstiga 7,4 m² Betjäning: Lina 16
PLISSÉGARDIN En plisségardin är veckad textilgardin. Den har bla fördelarna att den kan användas i tex bågformade fönster samt den kan regleras nerifrån och upp. Välj mellan tyger i ett antal olika kulörer, från genomlysande till mörkläggande. Det finns också tyger med flamskyddande eller reflekterande egenskaper. Monteras frihängande eller mellan fönsterglasen. Maximal bredd 2 000 mm* Maximal höjd 4 000 mm* Maxiamal area 7,0 m²* Betjäning: Handtag, lina * Maximalt mått resp area är beroende av fönstrets utformning VERTIKALGARDIN En vertikalgardin är en solavskärmning med lameller av tyg eller PVC som går att få i flera färger och mönster. Tyger finns i såväl fördunklande som mörkläggande versioner, i en del fall också flamskyddande eller med reflekterande egenskaper. Maximal bredd 6 000 mm Maximalt höjd 6 000 mm Maximal area 35 m² Maximal vikt 10 kg Betjäning: Motor, kulkedja & lina, vridstång Lamellbaserade ALUMINIUMPERSIENN Aluminiumpersienner finns i olika lamellbredder, 15, 25, 35 resp 50 mm och ett flertal kulörer. Denna solavskärmning kan både integreras i fönstret, mellanglas eller vara frihängande. Det är även möjligt att få en persienn integrerad i en isolerruta. Maximal bredd 4 000 mm Maximal höjd 4 000 mm Är lämplig vid samtliga typer av fönster, höga som låga. Vid frihängande montering i nisch så bör den placeras så nära fönstret som möjligt Maximal totalyta 10 m² Betjäning: Lina, kulkedja eller motor (fr o m 25 mm) TRÄPERSIENN Träpersienn är en vanlig persienn med lameller tillverkade i trä. Lamellbredden är 50 mm. Välj bland många färger på trälameller, stegsnören, vävda band och andra detaljer för perfekt matchning mot inredningen. Maximal bredd 2 438 mm Maximal höjd 4 000 mm Maximal totalyta 5 m² Betjäning: Lina, kulkedja eller motor 17
www.nordic-light.com Nordic Light is a Turnils AB registered trademark. UNIVOX.SE