ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSFONDEN 1 (16) 3.12.2004

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSFONDEN 1 (16) 3.12.2004 ANVISNINGAR OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER ÅR 2005

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT 3 2 BETALNINGSSKYLDIGA 4 Huvudregel 4 Avvikelser från betalningsskyldigheten 4 a) Arbetsgivaren är inte betalningsskyldig 4 b) Löntagaren är inte betalningsskyldig 5 Praktiska exempel på fall där arbetslöshetsförsäkringspremie inte uppbärs 6 Arbetstagaren sysselsätts högst 12 dagar under kalenderåret 6 Bolagsmän i öppna bolag och ansvariga bolagsmän i kommanditbolag 6 FöPL underställda delägare i aktiebolag 7 Hemhjälpar och hemstädare 7 Gränser för lönesumman vid uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremie2005 7 Arbetstagaren är försäkrad med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstid 7 3 DELÄGARE I FÖRETAG 8 Ledande ställning 8 Familjemedlem 9 Indirekt ägande, det röstetal som aktierna medför 9 Exempel på delägarskap i företag till följd av ägande i mellanbolag 10 Förändringar i ägandeförhållanden 11 4 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER 11 5 LÖNEBEGREPPET INOM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING 12 Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie 12 Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 12 Exceptionella situationer 13 6 BETALNINGS- OCH UPPBÖRDSPRAXIS 13 Arbetsgivaren innehåller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie från lönen 13 Försäkringsbolaget uppbär arbetslöshetsförsäkringspremie av arbetsgivaren 13 Arbetsgivarens informationsskyldighet och följder av försummelse 14 Retroaktiv korrigering av premier 14 Dröjsmålsränta och utsökning 15 Besvär 15 Försummelse av betalning av arbetslöshetsförsäkringspremie 15 Information och handledning 16 Bilagor 16

3 ANVISNINGAR OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER ÅR 2005 1 ALLMÄNT I början av år 2005 trädde vissa ändringar i kraft i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. Också procent- och eurobeloppen för vissa arbetslöshetsförsäkringspremier samt uppbörden och redovisningen av dem har ändrats i början av året. Arbetslöshetsförsäkringsfonden ger därför nu ut nya anvisningar för de arbetslöshetsförsäkringspremier som hänför sig till år 2005. Anvisningarna träder i kraft 1.1.2005. På de premier som hänför sig till tidigare år tillämpas dock de tidigare anvisningarna för respektive år. Skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremier grundar sig på lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) (nedan finansieringslagen). Lagen gavs i juli 1998 och har tillämpats på finansieringen av arbetslöshetsförmåner och arbetslöshetsförsäkringspremier sedan början av år 1999. I finansieringslagen har genom lagen om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (1301/2002, RP 243/2002) införts vissa ändringar, av vilka vissa trädde i kraft år 2003 och 2004 och vissa träder i kraft åren 2008 och 2009. Lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner har också ändrats genom lagen om upphävande av 12 4 mom. och 15 3 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (637/2004, RP 76/2004). I dessa anvisningar om arbetslöshetsförsäkringspremier ingår de ändringar som träder i kraft år 2005 och de justeringar som de medför i de tidigare anvisningarna. Övriga lagändringar, vilka träder i kraft senare, samt deras inverkan på uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier kommer att behandlas i Arbetslöshetsförsäkringsfondens senare anvisningar. Arbetslöshetsförsäkringspremierna består av två delar - arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremierna sköts i anslutning till den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Detta innebär att samma försäkringsbolag i vilket arbetsgivaren har tecknat den lagstadgade olycksfallsförsäkringen uppbär av arbetsgivaren såväl arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie som löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, vilka arbetsgivaren innehållit från den anställdas lön. Försäkringsbolaget har rätt att för en försäkring som börjar i början av året eller under året uppbära förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien. Försäkringspremien fastställt slutgiltigt per kalenderår efter att försäkringsperioden enligt lagen om olycksfallsförsäkring löpt ut. Försäkringsbolaget redovisar de av arbetsgivaren uppburna avgifterna vidare till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund sköter uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremierna, om arbetsgivaren har försummat sin försäkringsskyldighet enligt lagen om olycksfallsförsäkring och därigenom samtidigt försummat att betala arbetslöshetsförsäkringspremier.

4 2 BETALNINGSSKYLDIGA Bestämmelserna i finansieringslagen om skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie har ändrats i början av år 2005. Om arbetsgivarens betalningsskyldighet stadgas i lagens (1301/02) 12 och om löntagarens betalningsskyldighet i lagens 15. Huvudregel Skyldiga att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är sådana arbetsgivare som enligt lagen om olycksfallsförsäkring är skyldig att försäkra sina anställda. Arbetsgivarens betalningsskyldighet gäller också så kallade delägare i företag (se närmare nedan). Skyldiga att betala löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är personer i arbets-, tjänste- eller annat anställningsförhållande som omfattas av det obligatoriska olycksfallsskydd som arbetsgivaren ordnat. Bägge förutsättningarna skall uppfyllas för att betalningsskyldighet skall uppkomma. Obligatoriskt olycksfallsskydd Skyldighet att teckna en lagstadgad olycksfallsförsäkring har arbetsgivare som under ett kalenderår har anställda under minst 12 arbetsdagar. Med arbetsdagar avses kalenderdagar och till exempel inte en arbetsmängd på 8 timmar. Om sex personer arbetar två hela dagar blir detta sammanlagt redan 12 arbetsdagar. Olycksfallsskyddet för professionella idrottare har ordnats genom speciallagstiftning (lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottare 575/2000). För dem gäller alltså inte den lagstadgade olycksfallsförsäkringen enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Därför uppbärs heller ingen arbetslöshetsförsäkringspremie. Arbetsförhållande I gränsdragningen mellan arbete som utförts inom ramen för en anställning och till exempel för egen räkning iakttas den tolkningspraxis som blivit vedertagen inom olycksfallsförsäkringen. Enligt denna tolkningspraxis faller bland annat enskilda, tillfälliga föreläsningsarvoden och honorar, vilka inte ingår i arbetstagarens normala arbete, upphovsrättsersättningar och andra motsvarande situationer utanför den lönesumma som meddelas försäkringsanstalten. På dem innehålls sålunda inte heller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Om å andra sidan honoraret ansluter sig till den anställdas arbete betraktas det som en arbetsrelaterad ersättning och uppges i löneanmälan. Betalningsskyldigheten gäller också delägare i företag (se närmare nedan). Dessa huvudregler om betalningsskyldigheten, vilka ingår i finansieringslagen, har inte ändrats. Avvikelser från betalningsskyldigheten

5 a) Arbetsgivaren är inte betalningsskyldig Arbetsgivaren är inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie för följande personer: 1) Arbetstagare som arbetar på ett finländskt handelsfartyg som är infört i en handelsfartygsförteckning enligt lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart, och som inte bor i Finland 2) arbetstagare som på basis av 3 kap. 1 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/02) inte är berättigad till arbetslöshetsförmåner (personer under 17 eller över 65 år) eller som efter fyllda 65 år med stöd av 3 kap. 1 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa är berättigad till arbetslöshetsförmåner. I praktiken börjar åldersgränsen tillämpas från den första löneutbetalningsdagen under den kalendermånad som följer efter att åldergränsen uppnåtts. 3) ansvarig bolagsman i kommanditbolag, 4) bolagsman i öppet bolag, 5) arbetstagare för vilken det i den lagstadgade olycksfallsförsäkringen tillämpade försäkringspremiesystemet inte grundar sig på ett lönebelopp som arbetsgivaren betalat (med fast premie, dvs. hemhjälpar och hemstädare), 6) arbetstagare som för sin huvudsyssla enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare är skyldig att ta en försäkring enligt dessa lagar, och som enligt 1 kap. 6 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa definieras som företagare och följaktligen inte är berättigad till de förmåner som finansieras med arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie (RP 243/2002, förarbetena till finansieringslagen). Bedömningen av om det är frågan om huvudsyssla grundar sig på tidsanvändning. Betalningsskyldiga är till exempel inte följande delägare i aktiebolag, om han eller hon arbetar på heltid i bolaget och är skyldig att ta en FöPL-försäkring (äger till exempel tillsammans med sin sambo över 50 % av aktierna, men omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen) lantbrukare som är skyldiga att ta en LFöPL-försäkring för sin huvudsyssla. Betalningsskyldigheten gäller alltså personer som är heltidsanställda i ifrågavarande anställning även om han eller hon i annan verksamhet uppger sig vara företagare. Olycksfallsförsäkringsanstalten kan på ansökan av arbetsgivaren genom samrådsförfarande besluta att en arbetstagare inte omfattas av arbetsgivarens olycksfallsförsäkring, om arbetstagaren arbetar utomlands och arbetet inte är tillfälligt (lagen om olycksfallsförsäkring 34 ). För en sådan arbetstagare behöver arbetslöshetsförsäkringspremie inte betalas. b) Löntagaren är inte betalningsskyldig

6 Följande personer är inte betalningsskyldiga: 1) arbetstagare som arbetar på ett finländskt handelsfartyg som är infört i en handelsfartygsförteckning enligt lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart, och som inte bor i Finland 2) arbetstagare som på basis av 3 kap. 1 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte är berättigad till arbetslöshetsförmåner (personer under 17 eller över 65 år) eller som efter fyllda 65 år med stöd av 3 kap. 1 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa är berättigad till arbetslöshetsförmåner. I praktiken börjar åldersgränsen tillämpas från den första löneutbetalningsdagen under den kalendermånad som följer efter att åldergränsen uppnåtts. 3) ansvarig bolagsman i kommanditbolag, 4) bolagsman i öppet bolag, 5) i familjevårdarlagen avsedd familjevårdare 6) arbetstagare för vilken det i den lagstadgade olycksfallsförsäkringen tillämpade försäkringspremiesystemet inte grundar sig på ett lönebelopp som arbetsgivaren betalat (med fast premie, dvs. hemhjälpar och hemstädare), 7) arbetstagare som enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare är skyldig att ta en försäkring enligt dessa lagar, 8) arbetstagare som fått lön enligt lagen om lönegaranti (866/1998) eller kompletteringsdagpenning som betalats av en sjukkassa. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa tillämpas inte på löntagare som inte är skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. (Lagen om utkomstskydd för arbetslösa 1:8) Olycksfallsförsäkringsanstalten kan på ansökan av arbetsgivaren besluta att en arbetstagare inte omfattas av arbetsgivarens olycksfallsförsäkring, om arbetstagaren arbetar utomlands och arbetet inte är tillfälligt (lagen om olycksfallsförsäkring 34 ). För en sådan arbetstagare behöver arbetslöshetsförsäkringspremie inte betalas. Praktiska exempel på fall där arbetslöshetsförsäkringspremie inte uppbärs Arbetstagaren sysselsätts högst 12 dagar under kalenderåret Arbetslöshetsförsäkringspremier betalas inte, om arbetsgivaren under ett kalenderår sysselsätter anställda under högst 12 arbetsdagar, och därför inte har tecknat någon lagstadgad olycksfallsförsäkring. En dylik s.k. småarbetsgivare är inte skyldig att teckna lagstadgad olycksfallsförsäkring och är därför inte heller skyldig att betala arbetsgivares eller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Om arbetsgivaren har tecknat en obligatorisk försäkring som grundar sig på lagen om olycksfallsförsäkring, trots att kravet på 12 arbetsdagar inte uppfylls, uppbärs dock både arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie.

7 Bolagsmän i öppna bolag och ansvariga bolagsmän i kommanditbolag Bolagsmän i öppna bolag och ansvariga bolagsmän i kommanditbolag är inte skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. Betalningsskyldighet uppstår inte ens fastän de skulle omfattas av det obligatoriska lagstadgade olycksfallsskyddet. Betalningsskyldigheten gäller dock för tysta bolagsmän i kommanditbolag, om han eller hon arbetar i företaget och omfattas av det obligatoriska olycksfallsskydd som arbetsgivaren ordnat. Till exempel kan en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag omfattas av den obligatoriska lagstadgade olycksfallsförsäkringen, om han eller hon ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar i företaget har en bestämmanderätt som motsvarar högst hälften. Bolagsmannen är dock inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremier enligt ett uttryckligt stadgande i finansieringslagen. FöPL underställda delägare i aktiebolag Delägare i aktiebolag, vilken arbetar i sitt bolag och är skyldig att teckna en FöPLförsäkring för företagarverksamhet som huvudsyssla, men som ändå omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Hemhjälpar och hemstädare Arbetslöshetsförsäkringspremier uppbärs inte, om en fast årspremie har uppburits som premie för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, dvs. i de fall där försäkringspremien inte grundar sig på ett lönebelopp. Dylika lagstadgade olycksfallsförsäkringar med så kallad fast premie kan i praktiken tecknas för hembiträden och hemstäderskor. Hemhjälpens arbetsuppgifter kan utöver hemvård i barnfamiljer omfatta också barnavård. Gränser för lönesumman vid uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremie 2005 Gränserna för lönesumman vid uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier fastställs för varje kalenderår för varje försäkringstagare på FO-nummernivå, inte särskilt för varje försäkring. Dessa eurogränser är beroende av procenten för arbetslöshetsförsäkringspremier för respektive år och fastställs således årligen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie uppbärs inte av arbetsgivaren, om det lönebelopp som ligger till grund för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie år 2005 är högst 4 571 euro. I fråga om delägare i företag uppbärs arbetsgivarpremie inte, om det lönebelopp som utgör grund för arbetsgivares premie är högst 1 714 euro. Löntagarpremie innehålls av arbetstagarna, men försäkringsanstalterna uppbär dem inte av arbetsgivaren, om de lönebelopp som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för de anställda i samma företag år 2005 sammanlagt är högst 2 400 euro. I fråga om delägare i företag innehålls löntagarpremie av delägarna, men försäkringsanstalterna uppbär dem inte av arbetsgivaren, om de lönebelopp som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie sammanlagt är högst 7 059 euro. De anvisningar för när arbetslöshetsförsäkringspremier inte skall uppbäras som ges här grundar sig på vedertagen praxis samt på ett avtal mellan Arbetslöshetsförsäkringsfonden och Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund angående uppbörd och redovisning av

8 arbetslöshetsförsäkringspremier år 2005, samt på en tolkning av detta avtal. Arbetstagaren är försäkrad med frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstid Skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier föreligger inte, om skyddet i händelse av olycksfall har ordnats med hjälp av en frivillig försäkring enligt 57 1 eller 4 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring. I sådana fall gäller den obligatoriska försäkringsskyldigheten enligt olycksfallsförsäkringslagen inte arbetsgivaren. Till exempel är en företagare eller självständig yrkesutövare, som inte omfattas av det obligatoriska olycksfallsskyddet och som tecknat en frivillig försäkring för arbetstid enligt 57 lagen om olycksfallsförsäkring, inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. 3 DELÄGARE I FÖRETAG I finansieringslagen används begreppet delägare i företag. Detta begrepp förekommer inte inom den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. De ändringar i finansieringslagen som trädde i kraft i början av år 2003 och de ändringar som gjorts i tolkningen av dem har ändrat innebörden av begreppet delägare i företag. 13 och 16 i finansieringslagen innehåller bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremier som betalas för delägare i företag. I dessa paragrafer finns hänvisningar till 1 kap. 6 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa som innehåller en definition av delägare i företag. Det som avviker från tidigare är att delägare i företag tidigare kunnat finnas endast i aktiebolag medan delägare i företag nu - efter ändringarna i lagen år 2003 och i tolkningen av dessa - också kan finnas i andra företag eller sammanslutningar. Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa är en delägare i ett företag 1) en person som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag där han själv har minst 15 % eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom har minst 30 % av aktiekapitalet eller av den rösträtt som aktierna medför eller annars har motsvarande bestämmanderätt. 2) en person som arbetar i ett aktiebolag där han själv eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom har minst 50 % aktiekapitalet eller den rösträtt som aktierna medför eller annars har motsvarande bestämmanderätt eller 3) en person som på ett ovan i punkt 1 eller 2 angivet sätt arbetar i ett annat företag eller en annan sammanslutning där han eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom anses ha en sådan bestämmanderätt som avses i de nämnda punkterna. De andra företag eller sammanslutningar som avses i punkt 3 ovan kan vara öppna bolag, kommanditbolag eller andelslag. En privat näringsidkare (självständig företagare, yrkesutövare) är inte en sådan sammanslutning som avses i denna punkt och kan därför inte ha delägare. Detta beror på att en naturlig person som är privat näringsidkare bedriver näringsverksamhet i sitt eget namn och själv har beslutanderätten i fråga om sin näringsverksamhet.

9 En i punkt 3 avsedd delägare kan t.ex. vara - en avlönad tyst bolagsman i kommanditbolag eller någon annan som arbetar i ett kommanditbolag, vilken bor i samma hushåll som en ansvarig bolagsman och är hans eller hennes familjemedlem - en avlönad person som arbetar i ett öppet bolag, vilken bor i samma hushåll som en ansvarig bolagsman och är hans eller hennes familjemedlem. Ledande ställning I lagen om utkomstskydd för arbetslösa anses en person ha ledande ställning i ett företag om han eller hon är verkställande direktör eller styrelsemedlem i ett aktiebolag eller har motsvarande ställning i ett aktiebolag eller ett annat företag eller en annan sammanslutning. I den lagstadgade olycksfallsförsäkringen innebär medlemskap i styrelsen däremot inte nödvändigtvis att personen anses vara i ledande ställning. Familjemedlem Såsom familjemedlem till en person som arbetar i ett företag betraktas make och släktingar i rakt upp- eller nedstigande led, vilka bor tillsammans med honom i gemensamt hushåll. Sambo jämställs med make. Makar som till följd av söndring varaktigt bor åtskiljs betraktas inte som varandras familjemedlemmar. Parterna i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta makar. I 1 kap. 7 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa uppräknas för klarhetens skull förutsättningarna för ett samboförhållande: parterna är en man och en kvinna som under äktenskapsliknande förhållanden bor i ett hushåll som bör betraktas som gemensamt och detta tillstånd inte är uppenbart tillfälligt. I lagen om olycksfallsförsäkring betraktas däremot inte en sambo utan endast en äkta make som familjemedlem. Indirekt ägande; den rösträtt som aktierna medför Också så kallat indirekt ägande via andra företag eller sammanslutningar beaktas när ägandet eller bestämmanderätten fastställs. Ägande i mellanbolag förutsätter att a) personen eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom äger minst hälften av mellanbolagets aktiekapital eller b) röstetalet för de aktier som de äger utgör minst hälften av röstetalet för samtliga aktier eller c) personen själv eller någon medlem av hans familj är bolagsman i ett öppet bolag som utgör mellanbolag eller ansvarig bolagsman i ett komman-

10 ditbolag som utgör mellanbolag. Ägande i mellanbolag förutsätter dock inte att personen arbetar i mellanbolaget. Personen betraktas således som delägare i företaget, om han har ovannämnda bestämmanderätt i mellanbolaget och via detta eller tillsammans med ägandet i mellanbolaget har sådan bestämmanderätt som fastställs i 1 kap. 6 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i någon annan sammanslutning. För att ägande i mellanbolag skall vara av betydelse skall personen eller hans familjemedlem eller personen tillsammans med sina familjemedlemmar äga minst hälften av mellanbolaget eller ha motsvarande beslutanderätt (också sambo räknas som familjemedlem). Om förutom ovanstående också kriterierna nedan uppfylls, är personen delägare: 1) personen är i ledande ställning och äger via ett mellanbolag minst 15 % eller 2) personen är i ledande ställning och äger tillsammans med sina familjemedlemmar via ett mellanbolag minst 30 % eller 3) personen är i ledande ställning och hans eller hennes familjemedlemmar äger via ett mellanbolag minst 30 % (personen själv äger alltså ingenting) 4) personen äger via ett mellanbolag minst 50 % antingen ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar eller 5) personens familjemedlemmar äger via ett mellanbolag minst 50 % (personen själv äger alltså ingenting) Med ägande avses i ett aktiebolag både ägande av aktier och det röstetal som aktierna medför. Röstetalet saknar däremot betydelse i den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Exempel på delägarskap i företag till följd av ägande i mellanbolag Exempel 1: Verkställande direktör Aalto arbetar i Företag 1 Ab, i vilket han inte direkt äger aktier. Aalto äger dock 60 % av Företag 2 Ab:s aktier och detta Företag 2 äger i sin tur 20 % av Företag 1 Ab:s aktier. Eftersom Aalto äger minst hälften av aktierna i mellanbolaget (Företag 2) och eftersom verkställande direktör Aalto via sitt ägande i mellanbolaget har en ägarandel på över 15 % av Företag 1, betraktas Aalto som delägare i Företag 1. Om Aalto inte vore i ledande ställning i Företag 1, skulle han inte vara delägare. Exempel 2:

11 Laine arbetar som löneräknare (inte ledande ställning) i Företag 1 Ab. Han äger själv inga aktier i Företag 1 och sitter inte i bolagets styrelse. Däremot äger Företag 2 Ab 50 % av Företag 1 Ab och Laine i sin tur äger tillsammans med sin make 50 % av aktierna i Företag 2 Ab (= mellanbolag). Eftersom Laine tillsammans med sin make äger minst hälften av aktierna i mellanbolaget (Företag 2) och eftersom Laine via ägande i mellanbolaget har en ägarandel på minst 50 % i Företag 1, är Laine delägare i Företag 1 Ab. Om Företag 2 (mellanbolag) hade ägt under 50 % av aktierna i Företag 1, skulle Laine inte ha varit delägare i Företag 1, eftersom han inte är i ledande ställning. Förändringar i ägandeförhållanden När försäkringsbolaget får kännedom om en ändring i företagets ägandeförhållanden uppbärs arbetslöshetsförsäkringspremien i mån av möjlighet enligt de faktiska ägandeförhållandena efter den tidpunkt då förändringen kom till försäkringsbolagets kännedom. I fråga om nyetablerade företag uppbärs premierna för delägare i företaget för de personer som var delägare när olycksfallsförsäkringen för företaget trädde i kraft. 4. ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER På ansökan av Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer social- och hälsovårdsministeriet årligen i förskott beloppen för arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier. År 2005 är löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 0,5 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är graderad enligt det lönebelopp som arbetsgivaren betalar så att den år 2005 är 0,7 procent av lönen för ett lönebelopp upp till 840 940 euro och 2,8 procent av lönen för den överskjutande delen av lönebeloppet. I denna eurogräns på 840 940 euro inräknas inte lönesummorna för delägarna. Gränsen fastställs utifrån FO-nummer, inte per försäkringsavtal. Om arbetsgivaren har tecknat en lagstadgad olycksfallsförsäkring i flera än en försäkringsanstalt, skall arbetsgivaren uppge den försäkringsanstalt, i anslutning till vars lagstadgade olycksfallsförsäkring den arbetslöshetsförsäkringspremie (år 2005 2,8 %) som grundar sig på ett lönebelopp på 840 940 euro uppbärs. Om arbetsgivaren har gett felaktiga uppgifter eller försummat att ge sådana uppgifter som behövs för fastställandet av försäkringspremien, har försäkringsbolaget rätt att utifrån ett uppskattat ansvar påföra arbetsgivaren en skälig försäkringspremie till högst det fyrfaldiga beloppet för den tid som försummelsen eller de felaktiga uppgifterna gäller. Arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier som uppbärs för sådana delägare i företag som avses i 1 kap. 6 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa fastställs så, att de motsvarar finansieringen av de förmåner som delägare är berättigade till. År 2005 är arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie som uppbärs av delägare i före-

12 tag 0,7 procent och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 0,17 procent av beloppet av de arbetslöner som betalats till delägaren. (Social- och hälsovårdsministeriets förordning om arbetslöshetsförsäkringspremierna år 2005 (se bilaga) Exempel på uppbörd av arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie år 2005, företagets lönebelopp är 2 000 000 euro (i företaget arbetar inga delägare): rat 1.1.2005 rat 1.3.2005 rat 1.9.2005 0,7 % x 2 000 0000 euro = 14 000 euro 1,1 % x 1 159 060 euro = 12 749,66 euro 1,0 % x 1 159 060 euro = 11 590,60 euro sammanlagt 38 340,26 euro. Kontrollkalkyl 0,7 % x 840 940 euro = 5 886,58 euro + 2,8 % x 1 159 060 euro = 32 453,68 euro sammanlagt 38 340,26 euro. 5. LÖNEBEGREPPET INOM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING De ändringar i finansieringslagen som trädde i kraft i början av år 2003 har skapat klarhet i lönebegreppen i arbetslöshetsförsäkringspremierna och särskilt i bestämmelsen om den inkomst som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. De nya bestämmelserna finns i 19 i finansieringslagen (inkomst som utgör grund för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie) och 19 a (inkomst som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie). I lagens 19 som gäller lönebegreppet i löntagarpremien ingår inte längre som tidigare hänvisningar till skattelagarna; dessa har utelämnats till följd av tolkningsproblem vid den praktiska tillämpningen. Med avseende på skyldigheten att betala löntagarpremie saknar det numera betydelse huruvida den lön som erhållits för arbete är skattepliktig inkomst i Finland. Det väsentliga med tanke på löntagarens betalningsskyldighet är huruvida löntagaren omfattas av ett obligatoriskt olycksfallsskydd som arbetsgivaren anordnat och huruvida löntagaren har inkomster enligt 19 a i finanseringslagen. I den lön som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien inräknas till exempel olika typer av semesterpenningar såsom semesterpremie, semesterersättning som betalas när en anställning upphör, lön för uppsägningstid och ersättningar för verksamhet med nära anknytning till anställningen såsom honorar och initiativbonusar samt penningdonationer av arbetsgivaren. Som lön som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien betraktas till exempel inte sådana förmåner som arbetsgivaren betalar vid anställningens slut såsom stödpaket, avgångsbidrag och fallskärmsavtal och inte heller skadestånd som utbetalats på grund av uppsägning eller någon annan orsak. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie

13 Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie uppbärs på basis av det lönebelopp enligt vilket arbetsgivares olycksfallsförsäkringspremie fastställs. Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie Som lön som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie anses lön eller annat vederlag som erhållits i ersättning för arbete i ett arbets- eller tjänsteförhållande eller i något annat tjänstgöringsförhållande. Som lön för utlandsarbete betraktas den lön som borde betalas i Finland för motsvarande arbete eller lön som annars kan anses motsvara arbetet. Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie innehålls inte på sådana kompletteringsdagpenningar som utbetalats av en sjukkassa som verkar i anslutning till arbetsgivaren. Efter lagändringen är lönebegreppet i löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i huvudsak detsamma som lönegreppet i lagstadgad olycksfallsförsäkringspremie och därigenom också detsamma som lönebegreppet i arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie. Dessutom är begreppet för lön vid utlandsarbete, den s.k. APL-försäkringslönen, detsamma inom arbetslöshetsförsäkringen, den lagstadgade olycksfallsförsäkringen och arbetspensionsförsäkringen. Denna försäkringslön för utlandsarbete avtalas särskilt mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Exceptionella situationer I det följande har vi sammanställt situationer där arbetslöshetsförsäkringspremien undantagsvis grundar sig på något annat lönebelopp än den faktiska lön som utbetalats till arbetstagaren eller där arbetslöshetsförsäkringspremie/-premier inte innehålls eller uppbärs av den orsaken att penninglön inte utbetalats: - Ovannämnda avtalade försäkringslön i utlandsarbete. - Arbetstagarens lön består uteslutande av naturaförmåner och inte av penninglön. Lönegrunden för både arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie utgörs av naturaförmånernas beskattningsvärde. I praktiken ansvarar arbetsgivaren i dylika fall för betalningen av bägge arbetslöshetsförsäkringspremierna eftersom arbetstagaren som vederlag får endast naturaförmåner och ingen penninglön. - Praktiserande veterinärer, vilkas lön utgörs av en av en grundlön som kommunen betalar samt av jourersättningar och inkomster av praktik. Både arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie grundar sig på det sammanlagda beloppet av den lön som kommunen betalar och de arvoden (s.k. praktikinkomster) som fastställs som grund för veterinärens pension. 6. BETALNINGS- OCH UPPBÖRDSPRAXIS Arbetsgivaren innehåller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie från lönen Arbetsgivaren innehåller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i samband med varje löneutbetalning av sådana arbetstagare som omfattas av den lagstadgade olycksfallsför-

14 säkringen. Arbetsgivaren ansvarar också för att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas till försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget uppbär arbetslöshetsförsäkringspremierna av arbetsgivaren De försäkringsanstalter som bedriver lagstadgad olycksfallsförsäkring uppbär av arbetsgivaren både arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier på basis av samma lönebelopp som olycksfallsförsäkringspremien utom i de undantagsfall som anges ovan. Försäkringsanstalten har rätt att uppbära förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien för en försäkring som börjar i början av eller under året. Den slutgiltiga försäkringspremien fastställs per kalenderår efter att försäkringsperioden för försäkringen enligt lagen om olycksfallsförsäkring upphört. Försäkringsanstalterna uppbär arbetslöshetsförsäkringspremierna av arbetsgivaren som en egen separat premie och överför de influtna medlen med dröjsmålsräntor till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier betalas med en cents noggrannhet, beloppen avrundas alltså inte. Överföringsförfarandet gällande lagstadgad olycksfallsförsäkring har ändrats fr.o.m. 1.10.2003 så, att försäkringen kan överföras till ett annat bolag kvartalsvis. En lagstadgad olycksfallsförsäkring kan sålunda börja i ett nytt försäkringsbolag 1.1, 1.4, 1.7 eller 1.10. Försäkringen skall dock gälla i ett och samma försäkringsbolag i minst ett helt kalenderår. Om en försäkring överförs till ett annat bolag vid någon annan tidpunkt än den första januari, är försäkringstagaren skyldig att meddela det nya försäkringsbolaget lönesumman för hela kalenderåret uppdelad på två poster; beloppet av utbetalda löner från årets början fram till tidpunkten för överföringen och lönebeloppet från överföringstidpunkten till kalenderårets slut. Förfallodagar för arbetslöshetsförsäkringspremien Försäkringsanstalten uppbär arbetsgivarens årliga arbetslöshetsförsäkringspremier, som förfaller under år 2005, i tre rater så, att av alla arbetsgivare uppbärs 0,7 % 1.1.2005. För den del av lönesumman som överstiger 840 940 euro uppbär försäkringsanstalten den premieprocent som fastställts för arbetsgivaren så, att 1,1 % uppbärs 1.3.2005 och 1,1 % uppbärs 1.9.2005. Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 0,5 % uppbär försäkringsanstalten i en rat 1.5.2005. Premien för delägare i företag, 0,17 %, uppbärs 1.5.2005 (se kalkylen på s. 11 12). Betalningstjänst för små arbetsgivare Småarbetsgivare har möjlighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremierna till försäkringsanstalten också månatligen med hjälp av Småarbetsgivarens betalservice under förutsättning att försäkringsanstalten och arbetsgivaren har kommit överens om ett sådant betalningssätt (Lag om betalningstjänst- och deklarationsservice för småarbetsgivare 658/2004). Småarbetsgivarens betalservice är Skattestyrelsens och försäkringsbranschens gemensamma internettjänst (www.palkka.fi) via vilken småarbetsgivare kommer att kunna sköta sina arbetsgivarålägganden. Reformen träder i kraft under år 2005.

15 Arbetsgivarens informationsskyldighet och följder av försummelse Om en arbetsgivare har lämnat felaktiga uppgifter eller försummat att ge sådana uppgifter som behövs för fastställandet av försäkringspremien, iakttas bestämmelserna i 37 i lagen om olycksfallsförsäkring. Försäkringsanstalten har då rätt att uppskatta omfattningen av ansvaret under den gångna försäkringsperioden och påföra arbetsgivaren en försäk-ringspremie till högst det fyrfaldiga beloppet för den tid som de felaktiga uppgifterna eller försummelsen gäller. (22 i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner) Retroaktiv korrigering av premier Vid retroaktiv korrigering av arbetslöshetsförsäkringspremierna iakttas samma förfaringssätt som i fråga om premierna för lagstadgad olycksfallsförsäkring. De slutgiltiga arbetslöshetsförsäkringspremierna för försäkringsperioden uträknas enligt den löneanmälan som erhålls av försäkringstagaren (arbetsgivaren). Den slutgiltiga premien kan korrigeras i efterskott, om uppgifterna i löneanmälan ännu i efterskott ändras eller preciseras eller om något fel har uppstått när arbetslöshetsförsäkringspremien fastställdes. I dylika fall förfar man i allmänhet på följande sätt: När en uppgift som erhållits eller ett fel som upptäckts orsakar en ändring av premien, iakttas den tidsfrist som anges i 53 a i lagen om olycksfallsförsäkring. Enligt bestämmelsen får grundbesvär skriftligen anföras inom två år från ingången av året efter det år då fordran påfördes eller debiterades. Sålunda kan till exempel korrigeringar i den slutgiltiga arbetslöshetsförsäkringspremien för år 2005 beaktas inom två år från början av år 2007, dvs. till slutet av år 2008. I praktiken korrigeras premierna alltså för det innevarande kalenderåret och de tre föregående kalenderåren. På de korrigerade premierna betalas ingen ränta. Anvisningarna ovan gäller såväl återbetalning som tilläggsdebitering. Om försäkringstagaren har förfarit svikligen, lämnat felaktiga uppgifter eller försummat att lämna uppgifter, tillämpas dock 37 i lagen om olycksfallsförsäkring och inte ovannämnda anvisningar. Dröjsmålsränta och utsökning Besvär På arbetslöshetsförsäkringspremier som inte betalats inom utsatt tid indrivs en årlig dröjsmålsränta enligt 4 1 mom. i räntelagen (633/1982). Arbetslöshetsförsäkringspremien och dröjsmålsräntan får utsökas utan dom eller utslag på det sätt som fastställs i lagen om uppbörd av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). Försäkringsbolaget kan vid uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier använda samma förfaranden som vid uppbörd av egna fordringar, såsom tratta. Besvär om arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och förskottsdebitering av dessa kan anföras enligt 53 a 3 och 4 mom. samt 53 b 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring. Besvär anförs i första instans hos olycksfallsnämnden och tidsfristen för anförande av besvär är två år från ingången av året efter det år då arbetslös-

16 hetsförsäkringspremien påfördes eller debiterades. Ändring i olycksfallsnämndens beslut kan sökas hos försäkringsdomstolen. Ändring i försäkringsdomstolens beslut söks hos högsta domstolen, om högsta domstolen meddelar besvärstillstånd. Försummelse av betalning av arbetslöshetsförsäkringspremie En arbetsgivare som har försummat sin försäkringsskyldighet enligt lagen om olycksfallsförsäkring och sålunda också betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremier är skyldig att i tilläggspremie betala en premie som motsvarar arbetslöshetsförsäkringspremien enligt 36 i lagen om olycksfallsförsäkring. I sådana fall av försummelse uppbär Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund av arbetsgivaren både en premie som motsvarar försäkringspremien för lagstadgad olycksfallsförsäkring och premierna för arbetslöshetsförsäkring höjda högst till det fyrfaldiga beloppet. Premierna indrivs för den tid som försummelsen gäller, dock inte för en längre tid än innevarande kalenderår och de tre senaste kalenderåren. I dessa fall sköts uppbörden av premierna uteslutande av Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund. Information och handledning Arbetslöshetsförsäkringsfonden ger information och handledning i frågor som gäller uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier. Kontaktuppgifter till Arbetslöshetsförsäkringsfonden Kalevagatan 12, PB 191, 00121 Helsingfors Tfn (09) 6803 730, fax (09) 6803 7358 www.tvr.fi Bilagor - lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) - social- och hälsovårdsministeriets förordning om arbetslöshetsförsäkringspremier år 2005 (969/2004) - lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) 28, 34 och 57 - Statsrådets förordning om de förvärvsinkomster som skall inräknas i det lönebelopp som olycksfallsförsäkringspremien grundar sig på (1229/2003) - lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), 1 kap 6, 7 och 8, 2 kap. 4 och 5 samt 3 kap. 1