Relevanta dokument
Hållpunkter. Introduktion: Den stora bilden, regionens ambitioner, förutsättningar i Barentsområdet. Styrkor och utmaningar för Norra Sverige.

Lokal nytta med globalt perspektiv

Vindpark Töftedalsfjället

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Tjänsteutlåtande Utfärdat: Diarienummer: N /12

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Rapport från partienkät

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Klimatpolicy Laxå kommun

Sysselsättningseffekter

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun

Energigas en klimatsmart story

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 2 inledning

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

Piteå. Welcome to. Piteå. The New Energy Center in Europe

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

Power Väst. Henrik Aleryd - projektledare

Vindmöllor på land och på djupt vatten

byter Vi ser till riktning att tankarna

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Vindkraften i Sverige en snabb överblick!

Energi- & klimatplan

Ger vindkraften någon nytta?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Spelinstruktioner och material

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Vindkraftsamordnare Nord Stefan Lundmark, Västerbottens län och Norrbottens län.

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Vindkraften en folkrörelse

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Vattenkraft SERO:s energiseminarium i Västerås

Bräcke kommun

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel. Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors,

Vindkraftsamordnarna. Karin Österberg Cecilia Dalman Eek. Miljö- och energidepartementet

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Stoppa utsläppen inte utvecklingen

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Vindkraft i Örebro län

Utbildningsöversikt vindkraft

Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft

Lokala perspektiv och hållbarhet

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Förslag till energiplan

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Bio2G Biogas genom förgasning

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Produktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson

Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft, M 2017/00518/Ee

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

Förnybara energikällor:

Nu finns planeringsverktyget som kan öka regional nytta och acceptans. Christer Andersson. Nätverket för vindbruk

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

Energiförbrukning 2010

Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT

Energistrategi en kortversion

Hållbar Vindkraft i Dalarna Niklas Lundaahl

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

7. Stöd för hållbar utveckling

Transkript:

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av utsläppen. Risken är uppenbar att jordens klimatsystem sätts ur spel. FN:s klimatpanel menar att jordens medeltemperatur kan öka med drygt 6 grader de närmaste 100 åren. Vi kommer alla att bli drabbade. För att bromsa den negativa utvecklingen kommer att krävas både engagemang och kunskap. Det kommer att krävas av oss att vi skapar ett resurssnålare sätt att leva men även att vi kan öka produktionen av förnybar energi. Inom Piteå kommun finns goda möjligheter för en utbyggnad av vindkraft i stor skala men även för användning av andra förnybara energikällor. Den största tillgången av outnyttjade och goda vindlägen inom EU-området finns inom Barentsregionen. 1

EU åtar sig att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % till år 2020. Målet är 30% om andra industriländer gör jämförbara utsläppsminskningar. EU:s energianvändning skall effektiviseras. Energianvändningen ska minska med 20 % till år 2020. Andelen förnybar energi ska motsvara 20 % av all energianvändning i EU år 2020. För Sverige anges att andelen ska vara 49 %. Biodrivmedel ska utgöra minst 10 % av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn senast år 2020. El- och gasmarknaderna skall öppnas för konkurrens. Tillgången på energi skall säkras genom flera typer av energikällor och en mer samordnad distribution. Satsningar görs på miljöanpassad energiteknologi. EU samordnar sin politik mot länder och regioner som levererar energi. Mål har satts att nya personbilar i EU inte ska släppa ut mer än 120 gram koldioxid per kilometer i snitt år 2012. Handeln med utsläppsrätter ska effektiviseras och omfatta fler växthusgaser. Flyget ska omfattas av handeln med utsläppsrätter från år 2011. 2

SVERIGES KLIMATMÅL FÖR ATT MOTVERKA DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN Satsningar görs på miljöanpassad energiteknologi. Sveriges mål är att producera 10 TWh el från vindkraft år 2015. Elcertifikatsystemet infördes år 2003 för att stödja förnybar elproduktion. Sveriges mål är att producera 17 TWh el från förnybara energikällor år 2016. Från 2005 måste förnybara bränslen utgöra minst 3 % av all bensin och dieselkonsumtion för transportändamål. Succesivt höjd skatt på fossila bränslen till transportindustrin. Skattelättnader för fordon som drivs av förnybara bränslen. Energi- och klimatrådgivning till medborgare och företag. Diverse stöd för energianpassning av byggnader. Energimyndigheten har lämnat förslag på att öka planeringsmålet till 30 TWh till år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh i havet. 30 TWh motsvarar energibehovet för 1 000 000 villor med en förbrukning på 30 000 K Wh. 2007 producerar den svenska vindkraften 1,4 TWh. 3

PITEÅ KOMMUNS KLIMATMÅL FÖR ATT MOTVERKA DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN Kommunen ska aktivt arbeta för en utbyggnad av vindkraften. En energiplan ska upprättas senast år 2009. Under år 2009 fastläggs Piteås lokala klimatmål. Kommunen ska i sin verksamhet i största möjliga utsträckning nyttja förnybar energi. Kommunen ingår i nätverket Uthållig kommun. 4

5

KLOCKGRUNDET OCH TÄRNANS GRUND Målsättningen är att alla tillstånd skall vara klara under år 2010. Ett planprogram är under upprättande för vindkraftprojektet Klocktärnan, där det planeras för 132 vindkraftverk med en effekt på 660 MW. Exploatör är WPD Scandinavia AB 6

MARKBYGDEN I Översiktsplanen för Landsbygden som antogs år 2007 finns utlagt ett utredningsområde på en yta av ca 10 x 50 km. Svevind AB har planer på att bygga 500-1000 vindkraftverk inom området. Möjlig elproduktion är beräknad till 8-12 TWh, beroende på hur stor yta som får tas i anspråk. Den totala investeringen torde hamna på ca 40-60 miljarder kronor. 7

ÖVRIGA PROJEKT Projektering påbörjad för 8 vindkraftverk på Trundön. Gemensamt planeringsprojekt med kustkommunerna i Norrbotten påbörjas under våren 2008. Boverket lämnar 1 miljon kronor i bidrag i syfte att hitta fler lägen för vindkraftverk. Piteå Kommun har erhållit 1 miljon kronor i bidrag av Boverket för utredningar om växt- och djurlivets påverkan av vindkraftens utbyggnad i kommunen, utarbetande av en vindkraftspolicy och informationsmaterial. 8

PITEÅ KOMMUNS MÅLSÄTTNING MED UTBYGGNADEN AV VINDKRAFTSINDUSTRIN INRIKTNING Piteå skall bli ett centrum för vindkraftsindustrin i Barentsregionen. ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunen ska medverka till att planerade projekt, främst Markbygden och Klocktärnan färdigställs under perioden 2010 2020. DELMÅL Tillstånd och utredningar Beslut om tillåtlighet för Markbygden skall ha erhållits under år 2009. Tillståndsgivningen för Markbygden skall vara avklarad år 2011. Tillståndsgivningen för Klocktärnan skall vara avklarad år 2010. Utredningen Vindkraft i Norrbottens skärgård skall vara klar år 2009. 9

Investeringar, Forskning och Utbildning En monteringsindustri skall finnas etablerad i Piteå år 2010. En tillverkningsindustri för delar till vindkraftverk skall finnas etablerad år 2011. Under åren 2012 2020 dras fler tillverkare av vindkraftsprodukter till Piteå. Befintliga lokala- och regionala företag tar en aktiv del i vindkraftsutbyggnaden. Utbildningsverksamhet för framtida behov inom vindkraftsektorn skall finnas etablerad år 2010. Tillämpad forskning för utveckling av vindkraftverk i kallt klimat förläggs till Piteå år 2011. Forskningsprojekt för nyttjande av el från vindkraft inom exempelvis fordonsindustrin påbörjas år 2010. Haraholmens hamn är anpassad till vindkraftsindustrins behov år 2010. Exploatörerna avsätter medel för utveckling av Markbygden och Skärgården. Kommunen ska verka för att få ett lokalt ägande i den utbyggda vindkraften. 10

FÖRVÄNTADE EFFEKTER AV UTBYGGNADEN 500 arbetstillfällen under utbyggnadsperioden. 300 arbetstillfällen genom etablering av långsiktig extern vindkraftsindustri och utveckling av ortens industrier. Driftskedet som beräknas till 25 år kommer att ge ca 150 arbetstillfällen. Utbildning och forskning inom området vindbruk. Synergieffekter mot övrig industri och forskning Permanent etablering av vindkraftsindustri i kommunen. 11

REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN Samråd genomförs med statliga myndigheter för att ta fram en strategi att säkerställa projekt Markbygden. Kommunfullmäktige ansöker om tillåtlighet för projekt Markbygden. I samverkan med regeringens vindkraftsamordnare skapa en lösning med Totalförsvaret. Upprätta en mer detaljerad tidplan för genomförandet av vindkraftens etablering i kommunen. Utredning om Haraholmens hamns utveckling påbörjas. Kommunen ska medverka till att tillståndsprocessen förenklas. Kommunen skall medverka i planeringen av vindkraft i Norrbottens skärgård. 12

Kontakter tas med berörda parter för att få forsknings- och utvecklingsverksamhet förlagd till kommunen. Kommunen initierar en utredning för att se efter vilka utbyggnadsmöjligheter för vindkraft som finns i Barentsregionen. Samarbete med övriga energitekniska projekt i kommunen genomförs. Samarbete med exploatörer och tillverkare för att maximal tillverkning förläggs till Piteå. Stödja lokal och regional industri att utveckla vindkraftsverksamheten. Vid behov upprättas en samhällsekonomisk kalkyl som beskriver energi- och vindkraftsprojektens betydelse för kommunen och samhället i övrigt. 13

Piteås Energisatsningar Bioraffinaderi Vindkraft Fordonsbränsle Svartlut DME Tallolja Biodiesel Vindkraftsparker Markbygden m.fl. Industrietableringar, utveckling av befintlig industri, utbildning, forskning. Service, turism mm. Potentialen är enorm fantasin sätter gränser