Energistrategi 2035. -en kortversion



Relevanta dokument
Energistrategi Vision

Innehåll. Bilaga 1. Deltagarlista Bilaga 2. Sammanställning av inkomna synpunkter på remissutgåvan av energiplanen. ISBN nummer:

Energiplan Antagen av kommunfullmäktige

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Fossilbränslefri kommun 2025

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Energiplan för Vänersborg År

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Förnybarenergiproduktion

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Klimatoch energistrategier

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Mot ett energismart Falun 2050

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Energi- & klimatplan

Beskrivning av ärendet

Bräcke kommun

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Energiläget för Södermanland 2016

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box OSKARSHAMN. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Energistrategi. Älvkarleby kommun

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Energistrategi för Svalövs kommun

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Energiläget 2018 En översikt

ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN

Energisituation idag. Produktion och användning

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Sysselsättningseffekter

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Åtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Energi- och klimatstrategi

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Miljöbokslut 2014 kortversion

Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun

Energiöversikt Haparanda kommun

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Lokala energistrategier

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+?

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Dagordning Lunch

Klimatpolicy Laxå kommun

Helsingborg - unika förutsättningar

Tankar kring flytten av Kiruna Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) Marie Rosenqvist.

Energiöversikt Kiruna kommun

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

Summering av gruppdiskussionerna

Skånes Klimat- och energistrategi

Gröna exempel från Växjö kommun

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi


Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energigas en klimatsmart story

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockolm 2050

Lokala perspektiv och hållbarhet

Vägval för energi och klimat

Transkript:

Energistrategi 2035 -en kortversion

Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2

Innehåll Helsingborg ska ligga i framkant 4 Energistrategi och energiplan för Helsingborg 6 Mål för Helsingborg 9 Fjärrvärme och fjärrkyla 10 Vindkraft och vågkraft 12 Solenergi 14 Försörjningstrygghet - el 16 Försörjningstrygghet - värme 16 Biogas och biometan 17 Energianvändning 18 Gods- och varutransporter 20 Persontrafiken 22 Planering och byggande 24 Stadens egna verksamheter 26 Energistrategins effekter på energisystemet 30 3

Helsingborg ska ligga i framkant Energistrategin är en del i arbetet med att uppnå stadens övergripande målsättningar och visioner. Helsingborgs stads vision är att Helsingborg ska vara Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag. Ett av de övergripande målen för att uppnå denna vision är att Helsingborg ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor. Ett väl fungerande och på alla sätt hållbart energisystem är här en mycket viktig del. Med detta som grund har visionen för energiarbetet i Helsingborg arbetats fram: Den energi som används i Helsingborg kommer från uthålliga förnybara energikällor. Staden är energineutral i den meningen att tillförseln av förnybar energi från anläggningar inom staden motsvarar den mängd energi som staden använder. Energianvändningen är effektiv och resurssnål. Samverkan i energifrågorna inom kommunen är god. 4

5

Energistrategi och energiplan för Helsingborg Syfte Syftet med energistrategin och energiplanen är att skapa en samlad bild av energiförsörjning och energianvändning inom kommunen som geografiskt område. De ska peka på förutsättningar för en energiomställning i mer hållbar riktning, ge handlingsberedskap och underlätta beslutsfattande i dessa frågor. Ett annat syfte är att öka samverkan inom staden. Levande dokument Energistrategin ska omvärderas och utvärderas kontinuerligt utifrån ny teknik, nya förutsättningar och nya kunskaper. Samverkan med näringslivet är en viktig framgångsfaktor. Kommunen ska vara en aktiv part i utvecklandet av ett hållbart energisystem. Minst en gång per mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till eventuellt behov av revidering av energistrategin. Målen i energistrategin omsätts i en konkret handlingsplan, energiplanen, som ska revideras årligen. 6

Framtagande av energistrategin Energistrategin har tagits fram av en arbetsgrupp, en ledningsgrupp och en politisk styrgrupp med representanter från nio förvaltningar och kommunala bolag. Projektledningen har legat hos miljöförvaltningen, medan kommunstyrelsens förvaltning respektive kommunstyrelsen har haft ordförandeskapet i ledningsgruppen och i den politiska styrgruppen. 7

8

Mål för Helsingborg I energistrategin finns mål kring användning och tillförsel av energi inom Helsingborgs kommuns geografiska område. Alla sektorer är med, även transportsektorn. Målen är främst satta till år 2035 och 2020, men det finns även delmål till tidigare datum. För området planering och byggande har målen satts till år 2020. Målen är kvantifierade och mätbara i de allra flesta fall. De som inte är kvantifierade avses uppnås så snart det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Målområden: Fjärrvärme och fjärrkyla Vindkraft och vågkraft Solenergi Försörjningstrygghet - el Försörjningstrygghet - värme Biogas och biometan Energianvändning Gods- och varutransporter Persontrafiken Planering och byggande Stadens egna verksamheter 9

Fjärrvärme och fjärrkyla Mål till år 2035 1. Inga fossila bränslen används för el-, fjärr värme- och fjärrkyletillförsel. 2. I första hand ska solavskärmning och motsvarande metoder användas för att minska uppvärmningen av lokaler. Vid ytterligare behov av komfortkyla ska miljöoch klimatprestanda ligga till grund för val av teknisk lösning. 3. Spillvärme utnyttjas för fjärrvärme- och fjärr kyletillförsel så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt samt miljö- och hälsomässigt motiverat. Målet gäller kontinuerligt. Delmål före år 2020 4. Tillförseln av fjärrkyla nyttjar endast icke-fossila bränslen och el från förnybara energikällor år 2010. 5. Spillvärme utnyttjas för fjärrvärmetillförseln så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Målet gäller kontinuerligt. 10

11

Vindkraft och vågkraft Mål till år 2035 1. Energin från vindkraft och vågkraft uppgår sammantaget till minst 240 GWh per år. Delmål till år 2020 2. Energin från vindkraft och vågkraft uppgår sammantaget till minst 60 GWh år 2020. 300 Vindkraft och vågkraft Energimängd, GWh 250 200 150 100 50 0 2005 2020 2035 Förväntad utveckling av vindkraft och vågkraft i Helsingborg 2005 2035. 12

Delmål före år 2020 3. Senast år 2012 vet vi vilken potential för förnybar energi som finns inom kommunen. Målen gäller vindkraft och vågkraft inom kommunens gränser. 13

Solenergi Mål till år 2035 1. Energin från solfångare för värme och varmvatten uppgår till minst 15 GWh per år. 2. Energin från solceller för eltillförseln ökar och den installerade produktionseffekten uppgår till minst 2,5 MW. Solenergi Energimängd, GWh 18 16 14 12 10 Solel 8 6 4 Solvärme 2 0 2005 2020 2035 Förväntad utveckling av solenergi i Helsingborg 2005 2035. 14

Delmål till år 2020 3. År 2020 uppgår energin från solfångare till minst 3 GWh per år. 4. År 2020 uppgår energin från solceller till minst 0,5 GWh per år. Delmål före år 2020 5. Senast år 2012 vet vi vilken potential för förnybar energi som finns inom kommunen. 15

Försörjningstrygghet - el Mål till år 2035 1. Minst 600 GWh elenergi produceras per år. Delmål Se avsnitten om vindkraft och vågkraft, sol energi och biogas. Försörjningstrygghet - värme Mål till år 2035 1. Minst 1000 GWh värmeenergi levereras till fjärrvärmenätet i Helsingborg per år. Delmål till år 2020 2. År 2020 levereras minst 935 GWh värmeenergi till fjärrvärmenätet i Helsingborg per år. 16

Biogas och biometan Mål till år 2035 1. Produktionen av biogas och biometan uppgår sammantaget till minst 314 GWh per år. Delmål till år 2020 2. Ökad produktionskapacitet till minst 84 GWh biogas till år 2020. 350 Biogas och biometan Energimängd, GWh 300 250 200 150 100 50 Deponigas Förgasning av biomassa Grödor (rötning) Gödsel (rötning) Avloppsslam (rötning) Torrötning Avfall (rötning) 0 2005 2020 2035 Förväntad utveckling av biogas- och biometanproduktionen i Helsingborg 2005 2035. 17

Energianvändning Mål till år 2035 1. Ingen fossil oljeeldning för uppvärmning förekommer inom kommunens gränser. 2. Sektorerna industri, service och transporter har tillsammans minskat sin energianvändning med minst 30 % från 2005 års nivå. 3. Användningen av köpt energi per invånare är högst 25 MWh per år. Målet innebär en minskning med cirka 30 % från 2005 års nivå och gäller total energianvändning. Delmål till år 2020 4. Användningen av eldningsolja av fossilt ursprung avvecklas helt hos verksamhetsutövare inom miljönämndens tillsynsområde senast till utgången av år 2020. 5. Användning av övrig fossil olja inom industrin ska ha minskat med minst 50 % till år 2020 från 2005 års nivå. 18

6. Sektorerna industri, service och transporter har tillsammans minskat sin energianvändning med minst 15 % från 2005 års nivå. 7. Användningen av energi per invånare ska år 2020 vara högst 30 MWh per år, vilket motsvarar en minskning med cirka 15 % från 2005 års nivå. Delmål före år 2020 8. Energifrågorna är en särskilt prioriterad del i den tillsyn som miljönämnden bedriver av miljöfarliga verksamheter. Samtliga enligt miljöbalken anmälningsoch tillståndspliktiga verksamheter som ligger inom nämndens tillsynsområde har senast till utgången av år 2011 besökts i detta syfte. 19

Gods- och varutransporter Mål till år 2035 1. Antalet godstransporter som transporteras på väg är färre än år 2005. 2. Utsläpp av växthusgaser från vägtrafik har minskat med minst 55 % från 2005 års nivå. Målet gäller både gods- och persontransporter. 3. Logistiken av gods inom hela Helsingborg är samordnad och effektiv. Delmål till år 2020 4. Utsläpp av växthusgaser från vägtrafik har minskat med minst 35 % från 2005 års nivå. Delmål före år 2020 5. Förbindelsespåret mellan stambanenätet och hamnen är elektrifierat senast år 2015. 20

21

Persontrafiken Mål till år 2035 1. Bilresornas andel av persontransporterna är maximalt 38 % av det totala antalet resor inom kommunen. 2. Kollektivtrafikens andel av persontransporterna är minst 25 % av det totala antalet resor inom kommunen. 3. Cykeltrafikens andel av persontransporterna är minst 18 % av det totala antalet resor inom kommunen. 4. Gångtrafikens andel av persontransporterna är minst 19 % av det totala antalet resor inom kommunen. Delmål till år 2020 5. Bilresornas andel av persontransporterna är maximalt 48 % av det totala antalet resor inom kommunen. 6. Kollektivtrafikens andel av persontransporterna är minst 21 % av det totala antalet resor inom kommunen. 22

7. Cykeltrafikens andel av persontransporterna är minst 15 % av det totala antalet resor inom kommunen. 8. Gångtrafikens andel av persontransporterna är minst 16 % av det totala antalet resor inom kommunen. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Fördelning av personresor procent Gångtrafik Cykelresor Kollektivresor Bilresor 0 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 Förväntad utveckling av fördelning av personresor i Helsingborg 2005 2035. 23

Planering och byggande I detta avsnitt är målen satta till år 2020 eller tidigare. Mål till år 2020 1. Energi- och klimataspekter prioriteras i all kommunal planering. Lokalisering av bostäder och verksamheter ska minimera transportbehovet. Målet gäller kontinuerligt. 2. Kollektivtrafik samt oskyddade trafikanter prioriteras i planeringen. Målet gäller kontinuerligt. 3. Energi- och klimataspekter tas upp särskilt vid upprättande av exploateringsavtal och markanvisningsavtal och möjligheten att föreskriva användning av energiformer med minsta möjliga utsläpp av växthusgaser utnyttjas. Målet gäller kontinuerligt. 4. All nyproduktion av byggnader byggs enligt principen lågenergihus senast år 2020, med lägsta möjliga energianvändning. 5. Ombyggnation till lågenergihus eftersträvas vid renovering av befintliga fastigheter. Målet gäller kontinuerligt. 24

Delmål före år 2020 6. Den kommunala energirådgivaren, miljöförvaltningen och andra intressenter ska senast år 2009 vara involverade vid försäljning av kommunal mark. 7. H+ ska bli en hållbar stadsdel. Energistrategin är ett underlag och ett stöd till projektet H+, och ger förutsättningar inom energiområdet som projektet förväntas ta hänsyn till. Ett forskningsprojekt kring hållbart byggande med H+ som demonstrationsområde genomförs. 25

Stadens egna verksamheter Mål till år 2035 1. Användning av köpt energi (inklusive verksamhetsenergi) per kvadratmeter i kommunalägda lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter har minskat med minst 30 % jämfört med 2005 års nivå. För Helsingborgshem innebär det högst 125 kwh/m² och för Kärnfastigheter högst 136 kwh/m². 2. All energi som används i kommunalägda lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter är förnybar. Delmål till år 2020 3. Stadens fordonspark och de transporter som kommunen anlitar drivs år 2020 av fossilfritt bränsle, i första hand lokalt producerat. 4. Användning av köpt energi (inklusive verksamhetsenergi) per kvadratmeter i kommunalägda lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter har minskat med minst 20 % jämfört med 2005 års nivå. För Helsingborgshem innebär det högst 143 kwh/m² och för Kärnfastigheter högst 155 kwh/m². 26

Delmål före år 2020 5. Andelen energi från fossila bränslen i kommunalägda lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter ska vara högst 3 % år 2010. 6. All el i kommunalägda lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter ska komma från förnybara energikällor år 2010. 7. Användning av köpt energi (inklusive verksamhetsenergi) per kvadratmeter i kommunalägda lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter ska till år 2010 minska med minst 10 % jämfört med 2005 års nivå. För Helsingborgshem innebär det högst 161 kwh/m² och för Kärnfastigheter högst 175 kwh/m². 8. Kommunalägda bostäder ska vara försedda med individuell mätning av energianvändningen år 2011, om behovet finns och det inte är uppenbart orimligt. 9. Utbildnings- och informationsinsatser inom energiområdet i skolor, bibliotek etcetera ska vara samordnad senast år 2010. 10. År 2011 är systematiskt energiarbete infört i alla kommunala förvaltningar. 27

11. År 2010 är alla stadens personbilar utbytta till bilar som drivs med fossilfria bränslen, främst biogas, men även etanol (E85) accepteras undantagsvis. 12. År 2015 ska antalet mil med förnybara bränslen utgöra minst 75 % av den totala körsträckan inom kommunala verksamheter. 13. Staden och stadens bolag är delaktiga i att samordna varu- och godstransporter inom Helsingborgs stad. 14. Stadens målsättning är att bli energineutral, vilket innebär ett mycket lågt energibehov samt att tillförseln av förnybar energi från anläggningar inom staden motsvarar den mängd energi som staden använder. En konsekvensanalys av vad detta skulle innebära för stadens energisystem och verksamheter ska ha gjorts senast år 2010. 28

29

Energistrategins effekter på energisystemet Ett antal analyser har gjorts av hur målen i energistrategin kommer att påverka energisysytemet. Diagrammet nedan visar en kraftig minskning av de fossila bränslena och en ökning av de förnybara bränslena till år 2035. Det visar också att den totala mängden tillförd energi minskar, vilket innebär att energin används mer effektivt än idag. 5 000 Andelen fossila respektive förnybara bränslen i energitillförseln Energi, GWh 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 Förnybara bränslen 2 000 1 500 1 000 500 Fossila bränslen 0 2005 2020 2035 Andelen fossila respektive förnybara bränslen i energitillförseln i Helsingborg. 30

De energibalanser som har tagits fram visar att den förnybara delen av energitillförseln kommer att öka, men också att vi med de mål som har slagits fast i energistrategin även fortsättningsvis kommer att använda mycket oljeprodukter och naturgas. Oljeprodukterna används främst inom transportsektorn. Både lokalt, regionalt och nationellt pågår satsningar för att göra trafiken hållbar och fossiloberoende. Dessa satsningar lär behöva intensifieras. En annan nyckelfaktor för att få ett hållbart energisystem i Helsingborg är att kraftigt öka mängden biogas och biometan. Den kan ersätta naturgasen och också bidra till en fossilfri fordonsflotta. 31

Helsingborgs stad 251 89 Helsingborg 042-10 50 00 www.helsingborg.se 32