Mission och mänskliga rättigheter i en globaliserad värld Sammanfattning av ett seminarium i Borås den 21 september 2013 under BORÅSMÖTET av Christer Daelander Vi lever i en globaliserad värld. Kontakterna över alla gränser och mellan människor från alla jordens hörn förvandlar vår världsbild, bidrar till utveckling mentalt, ekonomiskt, socialt och kulturellt och frisätter både goda och onda krafter och ger dessa krafter ett mycket större spelrum än någonsin tidigare. Globalisering är inget nytt i den kristna kyrkan. Jesus sa till sina lärjungar innan han lämnade dem ni skall vittna om mig till jordens yttersta gräns. I sitt berömda missionstal uppmanar han sina lärjungar: gå ut i hela världen och gör alla folk till mina lärjungar. Redan under Jesu tid led människor under förtryck och sjukdomar härjade mer eller mindre fritt. Många levde under stor fattigdom. Detta gör att Jesu programförklaring i Nasarets synagoga är lika radikal nu som då där han citerar en profetia i gamla testamentet och tillämpar den på sig själv: Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. Detta uppdrag gav han sedan vidare till sina lärjungar och sin kyrka när han efter uppståndelsen säger till dem: Så som fadern har sänt mig så sänder jag er Equmeniakyrkan vision är EN KYRKA FÖR HELA LIVET DÄR MÖTET MED JESUS KRISTUS FÖRVANDLAR MIG, DIG OCH VÄRLDEN. Denna vision bryter rakt in i den verklighet som kyrkan och mänskligheten lever i idag. Mötet med Jesus ger mig dels en personlig livgivande relation till Gud genom Jesus Kristus, dels förvandlar det mig och min livssituation och livsinriktning där jag får bejaka det uppdrag som Gud gav Jesus och hans församling. Därigenom får min förvandling bidra till att du förvandlas och tillsammans förvandlar vi världen. För mig ser jag att nyckelordet i den kristna kyrkan mission är BEFRIELSE. Det handlar om andlig befrielse, fysisk befrielse, social befrielse, ekonomisk befrielse, befrielse från sjukdom och från förtryck. Detta är kyrkans uppdrag i en globaliserad värld. Men hur ser då denna värld ut? En globaliserad värld Det finns klart positiva resultat av globaliseringen. Den världsvida kyrkan, vänskap över alla gränser, invandrare som berikar vår kultur, bildandet av FN och alla de konventioner och deklarationer som faktiskt bidrar till att dämpa det onda i vår värld. Men det finns även många negativa konsekvenser inbördeskriget i Syrien med militär inblandning av utländska krafter med dess fruktansvärda konsekvenser för civilbefolkningen är ett exempel. Porrindustrin och barnporrbrott på internet och människohandel är andra exempel. Den ekonomiska dimensionen Finansflöden och handel går idag över alla gränser och är global. Detta ger stor ekonomisk tillväxt på många håll. Detta gynnar i första hand den redan rika världen men flera nya länder har kommit med i tillväxtligan de sk. BRIK-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina). Tidigare var det länderna och deras finansmyndigheter som höll i tömmarna för världens finansutveckling. Idag är det överstatliga banker, t.ex. Europeiska Centralbanken och framför allt de multinationella företagen som tillsammans förfogar över en större del av världsekonomin än alla ländernas samlade statsekonomier. Så om man vill påverka den ekonomiska utvecklingen var skall man sätta in energin? 1
Den politiska dimensionen Den politik som påverkar människornas livsvillkor är inte längre enbart en nationell fråga. De politiska besluten på internationell nivå påverkar oss minst lika mycket, såsom FN, EU, NATO, WTO och OECD m.fl. Deras beslut avgör hur våra liv blir. Dessutom finns det internationella nätverk och lobbygrupper som har stort inflytande och påverkar utvecklingen t.ex. Green Peace, Al Quaida, Attack, Amnesty, Humar Rights Watch, Swedwatch m.fl. Ett annat fenomen man hör då och då efter att politiska beslut fattats är Hur reagerade marknaden. Om marknaden reagerade negativ kan man till och med ändra besluten. Vem är då marknaden, som har en sådan makt? Den kulturella dimensionen Någon har sagt att ungdomarna i London har mer gemensamt med ungdomarna i Bombay i Indien än de har med befolkningen på landsbygden utanför London. Facebook, Twitter, Bloggar, Internetbaserade spel, SKYPE mm. har gjort att en stor del av världens befolkning öppet kommunicerar med varandra på ett sätt som aldrig förr och i realtid. Värderingar sprids och utvecklas oerhört snabbt. Filmformat Fångarna på fortet och Robinson skapas i ett land och sprids sedan på kort tid till hela världen. Inflytandet över media är dessutom oroväckande koncentrerat till få företag. Två tredjedelar av de över 2000 miljarder kronor som media omsätter årligen kontrolleras av endast 10 medieföretag. För en del leder den kulturella globaliseringen till att man anammar mycket från många håll och vill att allt skall vara fritt. Piratpartiet är ett politiskt exempel på detta i Sverige. Andra vill isolera sig och skydda sig från det främmande, okända och osvenska. Sverigedemokraterna är ett politiskt exempel på detta. Spridningen av den amerikanska kultuern har fått motreaktioner i form av våldsam Jihad i muslimvärlden och fransk begränsning av icke franska filmer i Frankrike. Den religiösa dimensionen De s.k. kristna delen av världen utgör cirka 32,5% av världen befolkning med en tillväst på 1,43% per år och den muslimska delen utgör 21,2% med en tillväxt av 2,17% per år. Hur kristna och muslimer hanterar sina relationer är därför avgörande för världsfreden. Ett fredsinitiativ av 138 muslimska teologer 2007 gav god respons i flera kristna läger och har lett till många dialogsamtal, inte minst mellan baptister och muslimer. Kyrkornas globala vecka har i år temat Helig fred tro som fredsskapare där man vill vända på uppfattningen om att religionerna orsakar krig. Fattigdom och hälsa Hälsotillståndet är mycket olika på olika håll i världen. Medellivslängden och medelinkomsten brukar användas som måttstock på fattigdom och hälsa. Här ser vi att Kongo Kinshasa ligger i botten av de afrikanska länderna söder om Sahara, som även som kollektiv ligger lägre än andra världsdelar. Jesus har gett oss ett globalt uppdrag Att förmedla befrielse till ande, kropp och själ är det uppdrag Jesus gett oss. Att det skall förmedlas till alla jordens hörn (geografiskt) och till alla folkgrupper (demografiskt) sa han också. Jesus sa: Herren har smort mig (sänt mig) att förkunna ett glädjebud till de fattiga ge de förtryckta frihet Gå ut i hela världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen gör alla folk till lärjungar (Luk 4:18; Mark 16:15; Matt 28:19). Kristna i Afrika, Asien och Latinamerika i procent av alla kristna Sedan 1900 och fram till idag har den kristna demografin dramatiskt förändrats. År 1900 bodde färre än 17% av världens kristna i tvåtredjedelsvärlden (Afrika, Asien, Latinamerika). Idag bor mer än 60% av världens kristna här. Från att ha varit en förföljd folkrörelse i Mellanöstern under Jesu och apostlarnas tid och under förtryck i romarrikets första hälft blev kristendomen romarrikets och senare Väst- och Östeuropas statsreligion. Med start vid sekelskiftet mellan 1700-1800 talet startade den moderna missionsrörelsen och blev under stora delar av 1900-talet en västerländsk rörelse från Väst och Nord till Syd och öst. Nu har landskapet helt förändrats. Tyngdpunkten i den kristna 2
kyrkan ligger i Afrika, Asien och Latinamerika. Dessa kyrkor är dessutom många gånger starkt missionsinriktade, speciellt vad gäller evangelisationsdelen i missionsuppdraget. Mission idag är från överallt till överallt och i takt med att avkristningen ökar i vår del av världen ökar även behovet av evangelisation från andra delar av den kristna kyrkan till oss. Samtidigt finns de ekonomiska resurserna framför allt i Nord och Väst. Ömsesidighet är ett viktigt ord i den missionsstrategi som Equmeniakyrkan håller på att ta fram. Hur skall den se ut? Är det möjligt, och i så fall hur? Evangelium och folkgrupperna Jesus sa att budskapet om Guds Rike skulle förkunnas i hela världen för alla folk innan slutet. Av de beräknade 12000 folkgrupper som finns så är det fortfarande ett par tre tusen som inte har egna självutbredande församlingar. Detta visar att evangelisationsuppdraget och uppdraget att plantera nya församlingar i folkgrupper med svag kristen närvaro är fortsatt angelägen. Världens utmaning Levnadsnivån ökar för de flesta av världens länder och på många håll menar man att man kommer att uppnå milleniemålen som sattes upp av FN för år 2015. Undantaget gäller dock delar av Afrika. De som oroar är dock att klyftorna mellan rika och fattiga ökar, vilket är förutom orättvist även en stor orsak till spänningar och konflikter. Jag menar att inför det strategiarbete som pågår är det viktigt att Equmeniakyrkan prioriterar folk och länder där det finns en svag kristen närvaro och länder och folk som lever i utsatthet. Equmeniakyrkans samarbetsländer Equmeniakyrkan har systerkyrkor och partners i 27 länder i Latinamerika, Afrika, Mellanöstern, Europa, Centralasien och Asien. Med vissa har vi ett omfattande samarbete med stora gemensamma projekt. Med andra har vi enbart vänskapskontakter och utbytesresor. Andra är så svaga och ibland förföljda att de inte har organiserade systerkyrkor men är desto mer beroende av stöd och uppmuntran. Det framtida strategiarbetet och prioriteringsarbetet kommer att utifrån de kriterier som vi kommer fram till avgöra hur samarbetsrelationerna kommer att utvecklas eller avvecklas och om vi även skall ha nysatsningar. Denna process sker som dialog med systerkyrkor och med och mellan de lokala församlingarna och regionerna i Sverige. Thailand Tillsammans med karenbaptistsamfundet stöder vi evangelisation bland pwokarenerna i Norra Thailand, har projekt för att hjälpa dessa att få medborgerliga rättigheter och drägliga livsvillkor. Kongo Kinshasa I slutet av 1800-talet skickades svenska missionärer till Kongo Kinshasa och församlingar bildades och sjukvården och hälsovården tog fart. Svenska missionärer opponerade sig mot den belgiske kungens förtryck av kongoleserna vilket ledde till att han tvingades överlämna landet till belgiska staten. Efter självständigheten 1960 har landet drabbats av en rad problem och krig, både inbördeskrig och krig med stöd och finansiering från andra länder. Idag är detta, ett av världens råvarurikaste länder, i praktiken ett av världens fattigaste länder. Vanstyre och externa makternas girighet är bidragande orsaker. Här arbetar Equmeniakyrkan och Diakonia tillsammans med systerkyrkor och partners. Vi skulle behöva arbeta tillsammans med våra systerkyrkor för att få bukt med korruption och maktmissbruk. Azerbajdzjan, Turkmenistan, Uzbekistan i det Turkiska bältet Dessa är tre länder med vilka Equmeniakyrkan har en relation. Folk lever generellt under stor kontroll av dessa länders regimer som är oroliga för alla former av fria föreningar och möten. Yttranderätten är begränsad och religiösa minoriteter ses på med misstänksamhet och deras verksamhet försöker man begränsa med lagar, registrering och poliskkontroll. De kristna upplever även fientlighet från 3
den till största delen av de muslimska befolkningarna. Folk är i allmänhet starkt sekulariserade och även hängivna muslimer har det mycket svårt att utöva sin tro fritt. Brott mot mänskliga rättigheter i Mellanöstern Laglöshet, diskriminering av minoriteter och våld mellan etniska och religiösa grupper hör till vardagen i Mellanöstern. Det grymma inbördeskriget i Syrien som förvärras av inblandning av extrema fundamentalistiska grupper och av vapenleveranser från grannländer och andra är en daglig nyhet i våra medier. Konfliken mellan Israel och Palestina skapar våld och ett oerhört mänskligt lidande. Israel har i praktiken omöjliggjort en fungerande palestinsk förvaltning genom att bygga murar och stängsel tvärs och kors genom de palestinska områdena och genom de judiska bosättningarna på de palestinska områdena. De trevande försöken till demokrati efter den arabiska våren slås sönder av muslimska brödraskapen och andra liknande grupperingar som genom majoritetens tyngd försöker begränsa och förtrycka minoriteternas friheter och rättigheter. Detta är bl.a. orsaken till de oroligheter och den kris vi ser i Egypten. Kampen för mänskliga rättigheter Som Kristi kyrka, med uppdraget att förmedla Guds befrielse till människor när och fjärran är det vårt ansvar att arbeta för mänskliga rättigheter för alla. I FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna artikel 18 står det att alla människor har rätt till att fritt ha och bekänna vilken tro de själva vill och att de har rätt att praktiser sin tro. Detta skall alla världens stater följa, men i praktiken är det inte så. De som döps på bilden ni ser från Turkmenistan måste vi täcka ansiktena på eftersom de annars kan få problem om myndigheterna känner igenom dem. Bönegruppen i Turkiet och husförsamlingen i Azerbajdzjan måste även de vara försiktiga så att de inte märks. En viktig del i arbetet för mänskliga rättigheter är att vi kan möta och hålla direktkontakt med dessa troende och be för dem. Detta ger dem mod att leva och verka. Kampen för mänskliga rättigheter Religionsfrihet genom Världs- och Europabaptisterna Jag (Christer Daelander) är koordinator för mänskliga rättigheter i Equmeniakyrkan och inom min tjänst samarbetar jag med Världsbaptistalliansen (BWA) och Europabaptistfederationen (EBF). Arbetet för religionsfrihetmåste ske på flera olika nivåer. 2011 var jag med en delegation i Uzbekistan där vi möte olika kristna grupper och kunde uppmuntra dem, men vi mötte även statens kommitté för religionsfrågor. Delegationen fick även möta den ortodoxa kyrkans ledare som lovade att ge stöd i arbetet för religionsfrihet. I början av september i år var jag i Azerbajdzjan med en delegation från Equmeniakyrkan och BWA. Även här träffade vi olika kristna grupper, men även ambassader och statens religionskommitté för att påverka för full religionsfrihet. Världsbaptisalliansen (BWA) BWA har en avdelning som kallas Freedom and Justice som arbetar med religionsfrihet, påverkansarbete för mänskliga rättigheter, fred, Social rättvisa och miljö. Jag sitter med i kommissionen för religionsfrihet och Doris Bernhardson i kommissionen för miljö och social rättvisa. Raimundo Barreto är direktor för avdelningen. FN i Genève Världsbaptistalliansen har 14 observatörsplats i FN-systemet. En av dessa platser är i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Sedan 2011har jag mandatet att representera BWA i Genève och reser dit ett par gånger per år när länder och fall som är av intresse för BWA, EBF och Equmeniakyrkan tas upp. I Genève har diplomater från världens alla länder möjlighet att mötas och diskutera gemensamma problem och angelägenheter. En hel del konventioner har man enats kring som länderna skriver under på att de skall följa. Många resolutioner antas kring frågor om mänskliga rättigheter. Här kan 4
ländernas delegater mötas utan att skjuta på varandra och världen hade sett betydligt mörkare ut om dessa mötesplatser inte funnits. Organisationen för Säkerhet och Samarbetet i Europa (OSSE) OSSE är en mellanstatlig organisation där alla Europas och Centralasiens stater är medlemmar och även USA och Kanada. OSSE är en fortsättning på Helsingforsavtalet som slöts mellan Sovjet, USA och Europas stater på 1970-talet. Syftet är att främja stabilitet, fred, utveckling och mänskliga rättigheter i området. Vi i Equmeniakyrkan är medlemmar i det svenska OSSE-nätverket som samlat organisationer som vill sprida information om OSSE i Sverige. Genom EBF kan vi även vara representerade på OSSE:s årliga möte om mänskliga rättigheter som kommer att äga rum från och med nästa vecka i Warszawa 23 september-. Vi kommer att i år ha två unga kvinnor, Linnéa Gullholmer och Linnéa Jimenez, som representerar oss genom det svenska OSSE-nätverket på denna konferens där de även kommer att lägga fram en rapport om Azerbajdzjan. I samverkan med Kyrkornas Världsråd Kyrkornas Världsråd organiserar mer än 500 miljoner av världens kristna. De arbetar även med och för mänskliga rättigheter. Equmeniakyrkan är aktiva medlemmar i KV, med vår vice kyrkoledare Sofia Camnerin i Centralkommittén och med stöd till många av KV:s projekt, bl.a. i Mellanöstern. Jag samarbetar med dem i frågor gällande religionsfrihet och medverkade i en global konferens i Istanbul där 23 länder analyserades och deltog i en konferens i fjol där man med representanter från flera religioner i Pakistan möttes för att se hur man skall kunna stoppa missbruket av hädelselagen i Pakistan. Historiska och nutida engagemang Historiskt har Metodistkyrkan och Baptisterna ett stort engagemang för mänskliga rättigheter. Redan 1612 skrev Baptistledaren Thomas Helwys en skrift om religionsfrihet för alla och baptistpastorn Martin Luther King Junior organiserade medborgarrättsrörelsen i USA och hans berömda tal som innehöll hans dröm om en värld i jämlikhet där alla kunde leva tillsammans utan diskriminering har fått världsvid betydelse. USA tidigare president Jimmy Carter var baptist och efter sin presidenttid startade han en organisation för mänskliga rättigheter som fått stor betydelse. På metodisternas sida finns bl.a. biskop Desmond Tutu som betytt oerhört mycket för försoningsrocessen mellan vita och svarta i Sydafrika och 2011 fick Liberias president Ellen Johnson Sirleaf och människorättsaktivisten Leymah Gbowee nobels fredspris för deras fredsarbete i Liberia. Ellen Johnson Sirleaf är metodist och Gbowee är reformert, den kyrkofamilj som Svenska Missionskyrkan bl.a. relaterar till. Engagemanget för mänskliga rättigheter fortsätter idag i BWA och EBF där Equmeniakyrkan är starkt engagerade. Martin Luther King-priset För drygt tio år sedan tog Baptistsamfundet initiativet att starta firandet av Martin Luther Kingdagen tredje måndagen i januari. I USA är detta en helgdag. I samband med dagen instiftades ett pris som delas ut till någon som lever i Sverige och som arbetar i Martin Luther Kings anda för fred, rättvisa och jämlikhet. Martin Luther King dagen och priset i Sverige ägs idag gemensamt av Equmeniakyrkan, Kristna Fredsrörelsen och Sveriges Kristna råd. År 2012 gick priset till Medi Garbhi som kommer från Tunisien men bor i Sollentuna utanför Stockholm. Under många år var det han som via sociala medier spred information till befolkningen i Tunisien om Tunisiska regerings övergrepp vilket gjorde att den arabiska våren startade i slutet av 2010 och under 2011 när en student brände sig till döds p.g.a. polisens trakasserier. Befrielse Anta utmaningen till Glokal mission I Matteus 9:35-38 läser vi om hur Jesus berörs av människornas elände och uppmanar sina lärjungar Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd. Vi får vara med att be till Gud om att han utrustar och sänder arbetare som förmedlar hans 5
befrielse till alla de människor som lever utan Gud, lever i fattigdom, sjukdom eller förtryck. Du och jag kan då även bli bönesvaret när vi säger ja till att själva bli arbetare i Guds rike. Men vad spelar jag för roll? Några förslag: Det personliga mötet med medmänniskor Förbönens betydelse enskilt och gemensamt Engagemang ta reda på, påverka Ekonomiskt stöd Livsstil, Konsumtionsmönster Vara med i nätverk och aktionsgrupper Att besöka andra länder, åka ut som volontär eller arbeta som missionär på kortare eller längre tid, Åka med på en internationell lärjungaskola typ Apg29. Kontakt och relation till invandrare Mitt personliga liv har en betydelse, men som en del i församlingen och i kyrkan Kristi kropp kan mitt liv få en ännu större betydelse. Grunden är dock din personliga relation till Gud genom Jesus. Equmeniakyrkans vision En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen /Christer Daelande 6