Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier

Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier

Vad är Uthållig kommun? Uthållig kommun är ett program för att stärka och utveckla ett hållbart samhälle med utgångspunkt i energifrågor. Programmet drivs av Energimyndigheten ihop med kommunerna Örnsköldsvik, Solna, Vingåker, Ulricehamn och Borås. Hela den här broschyren bygger på Energimyndighetens betydligt mer utförliga rapport Energitillförsel och energihushållning i samverkan. Välkommen att ladda ner den på www.stem.se. Örnsköldsvik Invånare: 55,000 Area: 6,700 km 2 Solna Invånare: 58 000 Area: 19 km 2 VIngåker Invånare: 9 200 Area: 384 km 2 Borås Invånare: 98 000 Area: 916 km 2 Ulricehamn Invånare: 22 000 Area: 1 051 km 2

Driver du industriell verksamhet? Utnyttja forskarnas resultat från Uthållig kommun. Företag verksamma i Sverige har mycket att tjäna på energieffektivisering. Det visar ett forskningsprojekt inom programmet Uthållig kommun som kartlagt energianvändningen i över 40 industrier. Även bland de företag som ansåg sig ha mycket god styrning på sin energianvändning, fanns många som förvånades över hur mycket pengar som fortfarande fanns att spara genom ytterligare åtgärder. Kostnadseffektiva åtgärder inkluderar allt från enkla beteendeförändringar till avancerad modern teknik. Skaffa dig idéer och tips som hjälper ditt företag att spara pengar och stärka konkurrenskraften ägna några minuter åt den här broschyren. Fem konkreta förslag på energi- och kostnadsbesparande åtgärder hittar du på sidan 6.

Elpriset kan fortfarande komma att fördubblas. Hur påverkar det företaget? Inom EU finns nu i princip en gemensam avreglerad elmarknad. Den ökande elhandeln mellan länderna har bidragit till ett mer likriktat elpris inom EU. Trenden är att svenska elkunder får ett stigande elpris (ett betydligt högre pris än före avregleringen). Avregleringen kan också leda till att prisvariationerna på sikt ökar mellan dag och natt. Vid produktion i Sverige förbrukas mer el än i övriga EU Elanvändningen per person i Sverige är avsevärt högre än i övriga EU. Även elanvändningen för att producera en vara är i genomsnitt högre i Sverige än i våra konkurrentländer. Orsaken är att el länge har varit billigt i Sverige. Om nu elpriset blir mer likt övriga länder inom EU, förlorar svenska företag konkurrensfördelen som ett lågt elpris innebär. De företag som lyckas bäst med att minska sin energianvändning kan därför stärka sin konkurrenskraft. De flesta energikartläggningar som gjorts i Sverige de senaste åren, visar att det finns många kostnadseffektiva åtgärder som företag kan vidta för att öka sin lönsamhet genom effektiviserad energianvändning. I byggnader och industrier kan energihushållning i princip ske på tre sätt: 1. Effektivisering som minskar energibehovet, exempelvis byte till mer energisnål teknik. 2. Laststyrning som minskar effektbehovet genom att flytta energianvändning i tiden. 3. Konvertering, exempelvis från el till bränsle eller fjärrvärme för värmeproduktion. I samtliga fall utgår man självfallet från själva nyttan och funktionen som ska vara oförändrad eller bättre än tidigare.

Hittills har inte energin varit någon prioriterad fråga för företagen. Den har varit billig. Men vi behöver tänka om för framtiden. Jörgen Henriksson, produktionschef Ulricehamns Betong AB Svenska utsläpp: 6 ton koldioxid per år per person Vid förbränning av fossila bränslen frigörs koldioxid i atmosfären som förstärker den naturliga växthuseffekten. Det ökar temperaturen på jorden. Biobränsle anses inte ge något nettobidrag till koldioxidhalten i atmosfären. I Sverige släpper vi ut cirka 56 miljoner ton koldioxid per år eller cirka 6 ton koldioxid per person och år. Energitillförseln och transportsektorn står för den största andelen av utsläppen. De globala utsläppen är cirka 4 ton per person och år.

Hur kan ditt företag minska sina kostnader? 5 konkreta förslag för energi- och kostnadsbesparing Studier i forskningsprogrammet Uthållig kommun visar att företag kan spara mycket pengar på att se över sin energianvändning. Här får du några tips baserade på erfarenheter i de över 40 företag som deltog: 1 Stäng 2 3 av ventilation och belysning när de inte behövs. Genomför åtgärden i alla slags lokaler. Byt till mer effektiva belysningsarmaturer. Mycket el kan sparas med belysning som automatiskt sätts på och stängs av via tidur eller rörelsedetektorer. Undersök möjligheten att ansluta er till ett fjärrvärmesystem. Det kan minska företagets kostnader inte minst vad gäller underhåll. Använder ni el för att ge värme? Ersätt elen med bränsle eller fjärrvärme. 4 5 Kontrollera om någon värme i företaget kan återvinnas. Fabriker kan ibland hitta effektiva sätt att använda spillvärme från processer till att värma lokalerna eller sitt eget tappvarmvatten. Låt kartlägga och analysera ditt företags energianvändning vissa åtgärder som minskar energikostnaderna betalar sig mycket snabbt. Minskad elanvändning i industrin kan dessutom bidra till att minska koldioxidutsläppen till nytta för såväl miljö och hälsa.

Möjligt att halvera elanvändningen Denna broschyr baseras på en forskarstudie där 42 små och medelstora industriföretag kartlades av forskarna. Elanvändningen i företagen varierade mellan 300 och 16 000 MWh per år, och den totala energianvändningen (inklusive elen) varierade mellan 300 och 26 000 MWh. Ofta enkelt att effektivisera inom stödprocesser De studerade industrierna använder sammanlagt 256 GWh energi per år varav 146 GWh är el. Industriernas kärnverksamheter varierar stort. Några exempel är tapettillverkning, charkuteri, bakning, textilberedning, sandbearbetning, postorderhandel, Minskning i procent 100 80 60 40 20 0 Effektivisering Konvertering Minskad elanvändning genom effektivisering och konvertering för olika processer Diagrammet visar hur mycket elanvändningen kan minskas för olika stödprocesser hos de studerade företagen. Störst möjligheter att minska elanvändningen finns inom tappvarmvatten, lokaluppvärmning och belysning. För de processer där elen används för att ge värme sker elhushållningen främst eller helt genom konvertering från el till bränsle eller fjärrvärme. Lokalvärme, kyla Tappvarmvatten Belysning Tryckluft Ventilation

Vissa företag tror att de är så energieffektiva att de inte kan spara mer. Men de blir förvånade över att det faktiskt går. Astrid Fell, doktorand i statsvetenskap Luleå tekniska universitet laminering, tryckeriverksamhet, sprängämnesförstöring samt elektronikproduktion. Forskningsresultaten ger en fingervisning hur energianvändningen i industrier kan förändras och inom vilka områden de största möjligheterna finns. Sammantaget står stödprocesserna (belysning, ventilation etcetera) för nästan hälften av de undersökta företagens totala elanvändning. Det är också just där som de stora möjligheterna att reducera elförbrukningen finns. I diagrammet på sidan 8 ser du hur mycket de undersökta företagen kan reducera sin elförbrukning inom olika stödprocesser. För närmare detaljer om hur undersökningen gick till, se sidan 14. Undersökta enhetsprocesser Möjlig elhushållning i studerade industrier (GWh/år) Stödprocesser Belysning Ventilation Tryckluft Pumpning Lokalvärme Komfortkyla Tappvarmvatten Interntransport Ånga Tillverkningsprocesser Påläggning Formning Värmning Smältning Torkning, koncentration Förpackning Sönderdelning Blandning Avverkning 70 60 50 40 30 20 10 0 Effektivisering Konvertering till fjärrvärme Övrig konvertering Elanvändning efter hushållning Bland de studerade industriföretagen är effektiviseringspotentialen mycket stor inom stödprocesserna. Förbrukningen av el i stödprocesserna kan mer än halveras genom effektivisering och konvertering. Produktionsprocesser Stödprocesser Hopfogning Kylning, frysning

Exempel från verkligheten: Goda möjligheter till minskad elförbrukning Vad elen används till varierar förstås mycket mellan olika branscher. Inom exempelvis trävaruindustrin står sönderdelning för en stor del av elförbrukningen. Vid tillverkning av metallvaror går det ofta åt mycket el till formning. Elanvändningen kan minskas genom att för icke elspecifika processer använda fjärrvärme och bränslen istället för el. En annan väg är att effektivisera elanvändningen och att minska den då ingen tillverkning sker. Gemensamt för industrierna i undersökningen är att kostnadseffektiva besparingsåtgärder finns inom olika stödprocesser. Nedan följer några exempel på företag som deltog i studien och deras resultat. Hägglund Drives AB, Örnsköldsvik: Minskade elräkningen med 1,6 Mkr/år Efter att studien presenterades har Hägglund Drives satt konkreta energisparmål på tre års horisont. De räknar bland annat med att halvera både tomgångsförbrukningen, el för belysning och el för tryckluft. Företagets elanvändning minskas därmed med 25 procent, eller med cirka 1,6 miljoner kronor per år räknat i 2005 års elpriser. Alvis Hägglunds, Örnsköldsvik: El till belysning kan minskas med 80 procent Studien visade att de tre största elförbrukarna var tryckluft, belysning och ventilation. Tillsammans svarade de för långt mer än energianvändningen för själva tillverkningsprocesserna. Alvis Hägglunds hade till exempel belysning med installerad effekt på cirka 13 W/m 2, vilket är 300 400 procent högre än vad som normalt skulle behövas med modern effektiv belysning. Med ny belysning, närvarostyrning och sektionsstyrning skulle företaget kunna spara över 80 procent av elanvändningen för belysning. 10

Vinsten för oss är att vi både kan spara energi och få en bättre arbetsmiljö. Jan-Olof Andersson, fastighetschef Hägglund Drives Voith Paper Fabrics Högsjö AB, Vingåker: Stor besparing genom tidsstyrning Elförbrukningen vid helger och semestertider var nära hälften av förbrukningen vid full produktion. Till största delen berodde det på att ventilationen alltid gick med full effekt och att tryckluftsystemen alltid var trycksatta. Genom enkel tidsstyrning kan elförbrukningen minskas avsevärt under mer än 100 dagar/år. Bogesunds väveri, Ulricehamn: Installerade tidsstyrning av ventilationen spar på värmekostnaden Studien visade bland annat på att elförbrukningen även hos Bogesunds väveri var relativt hög även då produktion inte var igång. Sedan dess har företaget bland annat infört tidsstyrning av all ventilation. Denna mycket blygsamma investering beräknas reducera energianvändningen för ventilation och uppvärmning med cirka 50 procent. Vill du läsa om fler konkreta fall? Besök www.energimydigheten.se och ladda hem den kompletta rapporten som pdf-fil. 11

Gå igenom energianvändningen i företaget med öppna ögon. Det forskarna kom fram till vid energianalysen av vårt företag tände vårt intresse; hur sjutton kan dom tro att vi ska kunna spara så mycket? Jan-Olof Andersson, fastighetschef Hägglund Drives 12

Stödprocesser ofta bästa stället att börja Möjligt att spara 15 procent av den totala energianvändningen Av studierna vid de 42 industrierna framgår tydligt att det är bland stödprocesserna det finns störst möjligheter att minska elanvändningen. Elhushållningen sker främst genom effektivisering av belysning, tryckluft och ventilation som står för huvuddelen av stödprocessernas elförbrukning. Studien visar att de deltagande industrierna tillsammans kan minska elanvändningen med 62 GWh per år. Det motsvarar 52 procent av stödprocessernas elförbrukning (eller 42 procent av den totala elanvädningen). Industrierna kan minska sin totala energianvändning med 38 GWh per år vilket motsvar 15 procent av energianvändningen. Tidsstyrning och andra enkla åtgärder För stödprocesserna belysning, tryckluft och ventilation finns goda möjligheter till effektivisering med enkla medel. Den sker genom att onödig användning upphör i första hand under icke arbetstid och genom att effektivare utrustning installeras. Tre bra exempel är energisnåla belysningsarmaturer, billiga tidur, samt direkt eldrivna verktyg som ersätter tryckluftsdrivna verktyg. Egen värmeåtervinning Effektiviseringen av varmvatten, lokalvärme och värmning innebär oftast att värme återvinns från någon process i fabriken. Värmen används sedan för att exempelvis värma egna lokaler eller allt tappvarmvatten. I princip kan allt tappvarmvatten konverteras. Kyla utifrån en resurs vid kall väderlek Kylning kan effektiviseras genom att vintertid använda frikyla såsom kall utomhusluft. En annan lösning är att låta fjärrvärmedriven absorptionskyla ersätta vanliga eldrivna kompressorkylmaskiner. Båda åtgärderna är attraktiva om kylning vid förhållandevis hög temperatur är tillräcklig. De kan inte alls användas för frysning. 13

Sammanfattning: Enkla åtgärder minskar elkostnaderna och bidrar till en bättre miljö Den europeiska elmarknadens höga elpriser höjer de svenska elpriserna. För att behålla konkurrenskraften behöver industriföretag i Sverige minska elanvändningen per producerad enhet. De 42 studerade industrierna kan ungefärligen halvera elanvändningen och minska den totala energianvändningen med 15 procent. Åtgärderna skulle minska industriernas sammanlagda energikostnad med drygt 20 miljoner kronor per år vid ett elpris på 45 öre/kwh (inklusive nätavgift) och med 40 miljoner kronor per år om elpriset är 80 öre/kwh. En del av de föreslagna förändringarna är nästan gratis för företagen, medan andra kräver stora investeringar. Ett exempel på en mycket lönsam åtgärd är installation av billiga tidur som minskar elanvändningen då det inte sker någon tillverkning. Fler exempel hittar du på sidan 10 11. Om de 42 företagen vidtar de förslagna åtgärderna kan det bidra till att minska koldioxidutsläppen i Europa med cirka 56 000 ton per år genom att reducera behovet av el från koleldade kondenskraftverk. Hur gick analysen till? I den här broschyren sammanfattas resultat och slutsatser på temat Energihushållning i industrier där forskarna kartlagt energianvändningen i 42 mindre och medelstora industrier. Energisystemanalyserna utfördes 2003 2005 i alla fem kommunerna av Tema teknik och social förändring samt IKP Energisystem vid Linköpings universitet. Ingångsdata, urvalskriterier, sifferhantering, resultathantering och andra detaljer kring undersökningen, hittar du på www. energimyndigheten.se. 14

Mer information från Uthållig kommun! Uthållig kommuns slutsatser om Värmeförsörjning samt Utveckling av energisystem i en kommun genom samverkan finns att ladda hem som pdf-dokument på www.stem.se. Vill du hellre beställa en tryckt version välkommen att kontakta Energimyndigheten. Alla tre broschyrer om Uthållig kommun bygger på Energimyndighetens betydligt mer utförliga rapport Energitillförsel och energihushållning i samverkan som också finns på www.energimyndigheten.se. 15

Kontakta oss gärna! Kontaktperson på Energimyndigheten är Tore Carlsson, telefon 016-544 20 44, e-post tore.carlsson@energimyndigheten.se. Se även www.energimyndigheten.se. Behöver du fler exemplar av den här broschyren? Ring Energimyndigheten på 016-544 20 00. Energimyndigheten i samarbete med Energimyndigheten, Box 310, 631 04 Eskilstuna Telefon 016-544 20 00. Fax 016-544 20 99. www.stem.se Energimyndigheten ET xxx:xx / xxxxxx / 1 000 ex / Layout: pmochco /Tryck: Östertälje Tryckeri / Bilder: Björn Tesch, Johnér Bildbyrå