SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm

Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående fossila klimatutsläpp SIDAN 2

Utvecklig av växthusgasutsläppen Uppräkning med 40 % från 2010 års nivå = prognos av befolkningsökning 2010 2050 SIDAN 3

Utveckling av växthusgasutsläppen Åtgärd 1 Åtgärd 2 Åtgärd 3 Åtgärd 4 Resterande CO 2 -utsläpp 2010 2050 SIDAN 4

I färdplanen redovisas: Minskning CO 2 Minskning kwh Investeringskostnad kr Lägre driftskostnad kr Kostnad/vinst kr Förslag till beslut Tidpunkt för beslut SIDAN 5

Förslag till besluts- och tidplan SIDAN 6

Transporter SIDAN 7

Fossilbränslefria transporter i Stockholm 2050 är det möjligt? Personresor: möjligt minska utsläpp 40% färre/kortare personresor - stadsplanering överflyttning från bil t gång, cykel, kollektivtrafik Godstransporter: möjligt minska utsläpp 30-60% Samlastning, rutt-optimering, leveransfönster etc Effektivare fordon & byte till förnybara drivmedel SIDAN 8

Effektivare godstransporter Överflyttn fr bil till kollektiv Minskat resande samt överflyttn fr bil t gång/cykel Effektivare fordon & byte av drivmedel Utsläpp vägtrafik 2050 ca 1380 kton CO2-e LCA-rest att kompensera SIDAN 9

Vilka beslut behövs? Ny översiktplan visa på bl.a. hur försörja nya bostäder med kollektivtrafik, cykel, gång, hur underlätta god godsterminalstruktur Uppdrag till TK att underlätta fossilbränslefritt Signalprioritering, parkering, godsstrategi, vägklassning, hastighetsbegränsningar, lastzoner etc. Verka för nationell styrning mot fossilbränslefritt Nationella incitament, lokal beslutanderätt Förbud mot nybilsförsäljning av 100% fossildrivna bilar 2030 Förbud mot försäljning av fossila drivmedel 2050 SIDAN 10

Lätt göra rätt & Svårt göra fel Färdplan försöker visa på paketlösningar Skapa och visa på alternativen öka kapacitet i kollektivtrafiken underlätta cykel/gång funktionsblandad stad etc OCH Styra bort oönskad trafik trängselavgift parkeringsavgift miljözon förbud etc SIDAN 11

Energi till fastigheter SIDAN 12

Insatt energi till fastigheter SIDAN 13

CO 2 e-effekten av insatt energi till fastigheter SIDAN 14

Andel i fjärrvärmemix 2009 CO 2 e-effekt av fjärrvärme 2009 Spillvärme Avfall El Avfall Biobränslen El Fossila bränslen Biobränslen Fossila bränslen SIDAN 15

Energieffektivisering i nyproduktion 50 % energieffektivisering i befintliga fast. 35 % energieffektivisering som snittvärde i befintliga fast. Kvarvarande energibehov Kvarvarande energibehov SIDAN 16

Energieffektivisering LÄGRE nivå (20 25 % energibehovsminskning): Injustering av styr- och reglerutrustning Byte av radiatortermostater Tätning av fönster och dörrar Byte av ljuskällor (från glödlampor) Byte till vattensnåla munstycken på vattenkranar och duschar Energieffektivisering MELLAN nivå (30 35 % energibehovsminskning): Utöver lägre nivå även: Byte av styr- och reglerutrustning Uppgradering av fönster med byte av glas alt. komplettering med ett extra glas Installation av FTX-system alt värmepump på utgående ventilationsluft Tilläggsisolering av vind Byte av belysningsarmaturer Energieffektivisering HÖGRE nivå (50 55 % energibehovsminskning): Utöver mellan nivå även: Byte av fönster Tilläggsisolering av fasad Tilläggsisolering av källare/grund Bygga bort köldbryggor SIDAN 17

Olika scenarier Scenario 1: Alla byggnader energieffektiviseras till nivå högre (50 %) Scenario 2: X % av befintliga byggnader energieffektiviseras till nivå lägre Y % av befintliga byggnader energieffektiviseras till nivå mellan Z % av befintliga byggnader energieffektiviseras till nivå högre SIDAN 18

Övrig el och gas 35% av energikonsumtionen och 24 % av CO 2 e-utsläppen 56% förnybar elproduktion, 38% kärnkraft (i Sverige) Troligt scenario - ökad andel förnybar elproduktion i framtiden Stadsgasen = biogas (naturgasen måste ersättas med biogas för att fossilbränslefrihet ska uppnås) Svensk elmix 2010 Avfall Biokraft Vindkraft Kärnkraft Vattenkraft Fossil SIDAN 19

Vilka beslut behövs? Alla fossilbränslen fasas ut från fjärrvärmen Alla oljepannor fasas ut Naturgasen fasas ut från stadsgasnätet Incitament så att långtgående energieffektiviseringar kan genomförs i det befintliga fastighetsbeståndet Successiva skärpningar av energikraven i alla nyproducerade byggnader SIDAN 20

Kompensation SIDAN 21

Klimatkompensation Fossilbränslefritt = Netto noll Stockholm ska minska användningen av fossila bränslen så mycket det går och kompensera resten genom klimatpositiva åtgärder. Beräkningsmetod = Konsumtionsmetoden Inkluderar livscykelanalys (LCA) - framställning, förädling, transport och användning av t ex ett bränsle eller elproduktion. SIDAN 22

Fossila rester år 2050 100 80 60 40 20 Fossilt bränsle - konvertering och energieffektivisering Fossilt bränsle LCA-påslag Förnybar energi 0 2009 2050 SIDAN 23

Klimatkompensation Transporter LCA-rest bränslen + LCA-rest eldrift Byggnader LCA-rest från elanvändning + LCA-rest från närvärme Energiproduktion LCA-rest + plast i avfallet LCA från biogasproduktion Övrig elanvändning LCA-rest elanvändning Totalt X ton CO 2 e per invånare ska klimatkompenseras SIDAN 24

Klimatkompensation Definition En finansiering av en åtgärd utanför den egna organisationen, där åtgärden leder till en utsläppsreduktion som är lika stor som de utsläpp som ska kompenseras (Tricorona) Att kompensera utsläpp av koldioxid är att återföra lika mycket koldioxid till samma system som det kom ifrån. Utsläpp från biobränslen bör kompenseras med återväxt av biobränslen, utsläpp från fossilt kol bör kompenseras genom att samma mängd koldioxid binds i geoformationer (Martin Hedberg) SIDAN 25

Klimatkompensation Metoder Ett vanligt sätt för företag och industrier att kompensera för utsläpp av koldioxid idag är att köpa utsläppsrätter i motsvarande grad på den svenska marknaden för utsläppshandel. Ett annat sätt att klimatkompensera är genom Kyotoprotokollets Clean Development Mechanism (CDM) där pengar investeras i utvalda koldioxidreducerande projekt i utvecklingsländer som minskar växthusgasutsläppen i motsvarande grad. SIDAN 26

Klimatkompensation Kommuner Inga klara regler eller riktlinjer för hur kommuner kan klimatkompensera. Enligt kommunlagen finns begränsningar vad kommunen kan göra. Några kommuner har upphandlat klimatkompensation som en tjänst, på liknande sätt som de upphandlar grön el och avfallshantering; CDM-projekt. Klimatväxling Några kommuner har valt att skapa interna handelssystem för att kompensera för de kommunala verksamheternas växthusgasutsläpp. Klimatpositiva åtgärder Överproducera förnyelsebar el för distribution till omgivning som då kan ersätta fossilbaserad elproduktion, t ex Köpenhamn. SIDAN 27

Vem klimatkompenserar? Transporter LCA-rest bränslen >> kommunen resp. övriga aktörer LCA-rest elanvändning >> kommunen resp. övriga aktörer Byggnader LCA-rest från elanvändning >> producent alt. konsument LCA-rest från närvärme >> producent Energiproduktion LCA-rest + plast i avfallet >> producent (Fortum Värme; närvärme etc.) LCA från biogasproduktion >> Stockholm Vatten resp. övriga producenter Övrig elanvändning LCA-rest elanvändning >> producent alt. konsument SIDAN 28

Vad behövs? Att utsläpp från bränning av plast i fjärrvärmen kompenseras Att LCA-rester från användning av bränslen inom transport, byggnader, energiproduktion, el och gas kompenseras Översyn av kommunens möjligheter att klimatkompensera SIDAN 29