Bedömning av ansökningar i Formas utlysningar 1. Bedömning av ansökningar allmänt Formas uppdrag är att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Forskningen som finansieras ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och relevans för Formas ansvarsområden i ett nationellt och internationellt perspektiv. Formas kan även stödja utvecklingsprojekt i begränsad omfattning. Sökanden uppmanas att vara mycket noggrann med ansökans upplägg och tydlighet då granskning enbart baseras på den information som finns i ansökan. Ansökningar ska bedömas sakligt och opartiskt och med hänsyn till de instruktioner och anvisningar som de sökande får i utlysningstexten. Ansökningar bedöms av en internationell beredningsgrupp som utgörs av aktiva forskare och användare av forskningsresultat som är kvalificerade för att bedöma den potentiella samhällsnyttan. Forskarna är i majoritet. Gruppen har den expertkunskap som krävs för att granska humaniora, natur-, samhälls-, hälso-, och teknikvetenskap inom Formas ansvarsområden. Gruppen kan också granska mång- och tvärvetenskaplig forskning. Ansökan bedöms utifrån tre kriterier för vetenskaplig kvalitet (frågeställning, metod och genomförande, vetenskaplig kompetens) samt två kriterier för samhällsrelevans (frågeställningens möjliga samhällsnytta och forskningskommunikation med intressenter/användare). Alla kriterier ska adresseras i ansökan och sökande uppmanas att klart och tydligt relatera ansökan till dessa kriterier. Vart och ett av de vetenskapliga kriterierna och samhällsrelevanskriterierna ska betraktas som lika viktigt, och den sammanvägda bedömningen av ansökan görs utan förutbestämd viktning av de fem kriterierna. Ansökningar inom riktade utlysningar ska bedömas med avseende på de utvärderingskriterier som anges i utlysningstexten, men om inga ytterligare kriterier anges används Formas ordinarie kriterier för vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans. Rörande relevanskriterierna uppmanas sökanden att explicit relatera det föreslagna forskningsprojektet och frågeställningarna till ett större perspektiv och beskriva den relevans detta kan ha för samhället, både nationellt och internationellt, på lång och/eller kort sikt. Det åligger den sökande att konkret och realistiskt redogöra för detta i sin ansökan på ett sätt som gör det möjligt för granskarna att bedöma om den föreslagna forskningen och dess resultat relateras väl till den, av den sökande, beskrivna samhällsrelevansen i förhållande till bedömningskriterierna. Observera att i de fall en ansökan gäller grundforskning där samhällsrelevansen inte är direkt kopplad till en viss tillämpning och/eller inte ses som närliggande i tiden utan mer systemövergripande, gällande för olika möjliga tillämpningar och/eller förväntas framkomma på längre sikt, måste sökande även i dessa fall explicit och tydligt motivera forskningens grundläggande, breda systemövergripande och/eller långsiktiga roll i relation till relevanskriterierna: möjlig samhällsnytta (med exemplifiering av möjliga tillämpningsfrågor i fall flera olika sådana kan vara långsiktigt relevanta) och kommunikation med intressenter/användare (där dessa för grundforskningsprojekt även kan vara mer tillämpade forskare och nationella eller internationella forskningsorganisationer). En grundforskningsansökan med enbart potentiell långsiktig samhällsnytta och kommunikationsplaner som främst involverar andra forskare kan ändå finansieras, om den beskrivna grundforskningen uppfyller hög vetenskaplig kvalitet. Däremot kan inte en ansökan finansieras som har toppbetyg i samhällsrelevanskriterierna kombinerat med låg vetenskaplig kvalitet. 2. Skäl för tidigt avslag eller avvisning av en ansökan Formas sekretariat avvisar, utan beredning, ansökningar som uppenbart ligger utanför Formas ansvarsområden eller utlysningens ramar. Sekretariatet avvisar även ansökningar som innehåller formella fel eller är ofullständiga, dvs. ansökningar där det finns brister i den information som krävs i ansökningsblanketten eller bilagorna. Beslut om tidiga avvisningar tas av Formas huvudsekreterare.
Mer information om skäl för tidigt avslag eller avvisning av en ansökan återfinns i Formas allmänna anvisningar. 3. Bedömningskriterier 3.1 Kriterier för vetenskaplig kvalitet Frågeställning Syftets vetenskapliga betydelse Originalitet och nyhetsvärde i syfte, teori och hypoteser Möjlighet till vetenskapligt betydande resultat Syfte i linje med utlysningen Mång- och tvärvetenskapliga angreppssätt ska beaktas positivt när de är tillämpliga för den aktuella frågeställningen Genusperspektiv, klass, etnisk tillhörighet och andra sociala aspekter ska inkluderas i frågeställningen när så är möjligt Metod och genomförande Den vetenskapliga metodens genomförbarhet och lämplighet Metodens nyhetsvärde Konkret och realistisk arbetsplan Konkret och realistisk plan för vetenskaplig publicering och informationsspridning Koordinering av projektet och forskargruppen Lämpligheten av mång- och tvärvetenskapliga angreppssätt Etiska överväganden Budgetens rimlighet i förhållande till projektets upplägg och förväntade resultat De vetenskapliga metodernas genomförbarhet och lämplighet ska i första hand beaktas Vetenskaplig kompetens Publikationernas vetenskapliga kvalitet Förmåga att genomföra projektet enligt planen Erfarenhet av handledning av yngre forskare (postdocs, doktorander, samt examensarbetare för sökande som själva är unga forskare) Erfarenhet av projektledning Nationella och internationella aktiviteter, däribland projekt, nätverk, uppdrag, hedersuppdrag, samt deltagande vid eller arrangerande av workshops eller konferenser Intresse, erfarenhet och förmåga att kommunicera forskning och forskningsresultat med intressenter/användare Forskargruppens styrka och konkurrenskraft Kvaliteten på vetenskapliga publikationer ska bedömas med hänsyn till standarder inom varje vetenskapsområde När flera forskare samarbetar bedöms både varje enskild forskares vetenskapliga kompetens och gruppens samlade vetenskapliga kompetens För Mobilitetsstöd ska forskningsmiljöns styrka och konkurrenskraft bedömas för både hemuniversitetet och värduniversitetet
3.2 Kriterier för samhällsrelevans Frågeställningens möjliga samhällsnytta Frågeställningen avser viktiga samhälls-/sektorsfrågor inom utlysningens inriktning (Formas hela ansvarsområde för den årliga öppna utlysningen), nationellt och/eller internationellt Projektet kan på kort eller lång sikt bidra till hållbar utveckling, nationellt och/eller internationellt Intressenters/användares behov har beaktats i utformningen av projektet Syfte i linje med utlysningen. Beaktande av intressenters/användares behov kan innefatta referenser till t.ex. direktiv, miljömål och -strategier samt diskussioner med relevanta intressenter/användare Kommunikation med intressenter/användare Beskrivning av relevanta intressenter/användare Konkret och realistisk plan för projektets involvering av relevanta intressenter/användare och för kommunikation av forskningen och dess resultat med dessa Intressenter/användare ska betraktas i vid mening som aktörer utanför och/eller ibland även innanför forskarsamhället (beroende på om projektet är av mer grundläggande eller mer tillämpad karaktär) nationellt som internationellt, som kan dra nytta av forskningsresultat eller möjliggöra dess framtida användning i samhället Kommunikation med intressenter/användare kan ske på olika sätt och med olika tidsramar beroende på den aktuella frågeställningen men bör innefatta olika former av dialog med intressenter och möjliga användare av forskningen och forskningsresultaten. Se Stöd för att adressera kommunikationskriteriet. 4. Jämställdhet mellan könen I behandlingen av ansökningar får diskriminering på grund av kön inte förekomma. Ansökningarnas vetenskapliga kvalitet och relevans är överordnad jämställdhetsaspekten, men vid lika bedömning ska företräde ges till underrepresenterat kön. Beredningsgruppen bör också vara uppmärksam på att könsfördelningen bland huvudsökande för de projekt som föreslås beviljning inte avviker på ett betydande och omotiverat sätt från könsfördelningen bland huvudsökande för alla inskickade ansökningar till beredningsgruppen. När den sökandes vetenskapliga produktion bedöms ska endast åren med aktiv forskning beaktas. Det innebär att tid för till exempel föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring och politiska uppdrag ska räknas bort. 5. Bedömningsprocessen Kompetensbedömning och jäv Innan beredningsarbetet påbörjas ska samtliga ledamöter bedöma sin kompetens att granska varje ansökan som tilldelats beredningsgruppen samt utvärdera om det föreligger någon jävsituation. Kompetensen att granska ansökningarna anges på en tregradig skala: 3 = högre kompetens 2 = medelkompetens 1 = lägre kompetens
Tillsättning av granskare för varje ansökan Formas utser normalt fyra granskare för varje ansökan. Dessa ska vara ledamöter med högsta kompetens att granska den aktuella ansökan. En av granskarna utses till rapportör. Rapportören ansvarar för att kortfattat föredra ansökan vid beredningsgruppens möte samt sammanställa beredningsgruppens skriftliga yttrande. Externa granskare För ansökningar som beredningsgruppen inte har tillräcklig kompetens att bedöma används externa granskare. Dessa kan vara ledamöter i någon av Formas andra beredningsgrupper. Ansökan granskas fortfarande av fyra ledamöter i beredningsgruppen, med den eller de externa granskarnas omdömen som vägledning. Vid en extern granskning ges poäng och skriftligt omdöme på varje kriterium. Formas jävsprinciper gäller även för externa granskare (Formas allmänna anvisningar). Poängskala Granskarna bedömer de ansökningar de har fått sig tilldelade och poängsätter bedömningskriterierna för vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans samt skriver korta kommentarer om varje ansökans styrkor och svagheter. Kommentarerna är obligatoriska och används för att underlätta diskussionen vid beredningsgruppens möte och som hjälp för rapportörerna att sammanställa det skriftliga yttrandet. De individuellt satta poängen och skrivna kommentarerna utgör gruppens arbetsmaterial och delges inte sökanden. För varje bedömningskriterium sätter beredningsgruppens ledamöter poäng enligt nedanstående skala: 7 Outstanding. The application successfully addresses all relevant aspects of the criterion in question. Shortcomings are insignificant. 6 Excellent. The application successfully addresses all relevant aspects of the criterion in question. Shortcomings are minor. 5 Very good. The application addresses the criterion very well, but with some notable shortcoming. 4 Good. The application addresses the criterion well, but with several notable shortcomings. 3 Acceptable. While the application broadly addresses the criterion, but there are considerable weaknesses. 2 Poor. The application addresses the criterion in an inadequate manner, or there are serious inherent weaknesses. 1 Insufficient. The application fails to address the criterion under examination or cannot be judged due to missing or incomplete information. Beredningsgruppens möte Varje beredningsgrupp träffas för att diskutera och rangordna ansökningarna. Ledamöternas individuellt satta poäng och skrivna kommentarer används som utgångspunkt för gruppens diskussion, vilken ligger till grund för gruppens slutliga samlade betygsättning och yttrande. Endast för Formas årliga öppna utlysning Ansökningarna i årliga öppna utlysningen rangordnas på beredningsgruppsmötet enligt de olika typerna av bidrag: Forsknings- och utvecklingsprojekt Forsknings- och utvecklingsprojekt till framtidens forskningsledare Mobilitetsstöd till unga forskare Samlat yttrande från beredningsgruppen Alla projektledare får en skriftlig redovisning av beredningsgruppens samlade bedömning av ansökan. Det samlade yttrandet redovisar bedömningen i termer av: Poäng på varje kriterium
Sammanvägd helhetspoäng Kortfattad skriftlig kommentar Fördelning av budget inom årliga öppna utlysningen Formas budget för Forsknings och Utvecklingsprojekt fördelas mellan de åtta beredningsgrupperna baserat på söktryck, vilket innebär att beredningsgrupperna gör en slutgiltig rangordning av dessa ansökningar vid beredningsmötet. För de två bidragsformerna Forsknings- och utvecklingsprojekt för framtidens forskningsledare och Mobilitetsstöd är Formas budget gemensam för alla beredningsgrupper. Varje beredningsgrupp rangordnar ansökningarna för respektive bidragsform. Därefter görs en gemensam rangordning av ansökningarna för de båda bidragsformerna baserat på rangordningen som gjorts vid respektive beredningsgrupps möte. För ansökningar som föreslås finansiering inom bidragstyperna Forsknings och Utvecklingsprojekt samt Forsknings- och utvecklingsprojekt för framtidens forskningsledare gör beredningsgrupperna en bedömning om sökt budget är rimlig i förhållande till de aktiviteter som beskrivs i forskningsplanen och projektets förväntade resultat. Detta innebär att beredningsgrupperna har mandat att besluta om nedskärning av sökt budget för ansökningar till dessa båda bidragsformer. I Formas årliga öppna utlysning avgör budgeten hur stor andel av alla inkomna ansökningar som kan beviljas. I beredningen blir den samlade poängnivån för en del ansökningar inte tillräckligt hög för att de ska kunna bli aktuella för finansiering i det rådande konkurrensläget. Det handlar då inte om enskilda detaljer utan om den samlade bedömningen. Dessa ansökningar får en standardtext som kortfattad skriftlig kommentar i beredningsgruppens samlade yttrande. 6. Beredningsgrupper Beredningsgruppens ledamöter Ledamöter i beredningsgrupperna för Formas årliga öppna utlysning utses årligen. För riktade utlysningar utses en beredningsgrupp med kompetens att täcka det aktuella ämnesområdet. Beredningsgrupperna offentliggörs på Formas webbplats efter att Formas forskarråd har tagit beslut i utlysningen. Ordförande och vice ordförande är, med stöd av Formas, ansvariga för att beredningsgruppens arbete sker i enlighet med Formas allmänna uppdrag, jävsregler, riktlinjer för granskning av ansökningar och i övrigt god etik (Formas allmänna anvisningar). Vice ordförande träder in som ordförande om ordföranden inte kan leda arbetet. Villkor för deltagande Det är möjligt att vara ledamot i beredningsgrupperna i Formas årliga öppna utlysning under en sammanhängande period om fyra år. Förordnandet av ledamöter förnyas dock varje år. Ordförande kan sitta ytterligare ett år. När fem år förlöpt efter tidigare avslutad period, kan en person på nytt utses som ledamot i någon av Formas ordinarie beredningsgrupper. Formas har som mål att ersätta ledamöter i beredningsgrupperna successivt, så att endast en minoritet av ledamöterna byts ut varje år. 6.1 Riktlinjer för sammansättningen av Formas beredningsgrupper Beredningsgrupperna består av ordförande, vice ordförande och ett för utlysningen passande antal ledamöter. Med passande menas här så många ledamöter som behövs för att
täcka den kompetensbredd som behövs för att bedöma ansökningarna som inkommit i utlysningen. Ledamöterna har mandat att bedöma såväl vetenskaplig kvalitet som relevans inom Formas ansvarsområden. Ordförande är en forskare som har kompetens på professorsnivå eller motsvarande, bred ämneskompetens, erfarenhet av strategiskt arbete och med insikter i forskningens samhällsvärde för hållbar utveckling. Till vice ordförande utses en representant för användare av forskningsresultat. Vice ordförande ska ha bred kompetens om forskningens användarvärde och samhällsnytta för hållbar utveckling, samt väsentlig erfarenhet av strategiskt arbete. En majoritet av ledamöterna är aktiva forskare, i Sverige eller utomlands, som har valts som ledamöter av beredningsgruppen primärt baserat på deras kompetens att bedöma ansökningar utifrån vetenskaplig kvalitet. Forskarna ska ha bred ämneskompetens, på eller motsvarande docentnivå, och ha förmåga att arbeta strategiskt. En minoritet av ledamöterna är användare, vilka har valts som ledamöter av beredningsgruppen primärt baserat på deras kompetens att bedöma relevans inom Formas ansvarsområden. De kan vara verksamma antingen i eller utanför Sverige. Användaren bör ha dokumenterad erfarenhet av forskning, t.ex. genom doktorsexamen, tidigare granskningar eller strategisk kunskapsuppbyggnad. Användarna ska kunna överblicka samhällets kort- och långsiktiga kunskapsbehov samt ha erfarenheter av strategiskt arbete. Beredningsgruppen som helhet ska kunna bedöma ansökningar inom hela ämnesområdet som de ansökningar som fördelas till gruppen spänner över, dvs. ha en ämnesmässig täckning och kunna bedöma både grundforskning och behovsmotiverad forskning samt användarvärde och samhällsnytta. Slutgiltigt beslut om beredningsgruppens sammansättning fattas först efter att ansökningarna har kommit in. Vid behov kan också externa expertgranskare tas in som komplement till beredningsgruppens kompetenser. Varje beredningsgrupp ska ha en jämn könsfördelning med minst 40 procent av varje kön. Ordföranden och vice ordföranden i Formas beredningsgrupper ska sammantaget ha en jämn könsfördelning. 7. Hantering av jäv Alla granskare som är involverade i bedömningen av ansökningar på uppdrag av Formas ska läsa Formas etikpolicy (Formas Allmänna anvisningar) innan de påbörjar sitt uppdrag. Ansökningar från beredningsgruppens ledamöter får inte granskas av aktuell beredningsgrupp, vare sig de står som projektledare eller har annan medverkande roll. Om en ledamot vill söka anslag hos Formas och det inte finns någon annan relevant beredningsgrupp kommer ledamoten att ersättas. Ledamoten måste meddela Formas snarast möjligt om eventuella egna ansökningar. Ett grundläggande krav för det arbete som beredningsgrupperna utför är opartiskhet. Bestämmelser om jäv finns i 11 och 12 Förvaltningslagen (1986:23). Jäv anses föreligga i följande fall: Ärendet angår ledamoten eller någon närstående till denne eller då ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för ledamoten eller någon närstående till denne. Ledamoten eller någon närstående till denne är ställföreträdare för eller arbetar vid samma institution eller företag som sökanden eller är ställföreträdare för annan som kan erhålla synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. Ledamoten har ett pågående eller nyligen avslutat nära samarbete med sökanden. Jäv föreligger också om det i övrigt finns någon särskild omständighet som kan påverka
förtroendet till en ledamots opartiskhet i ärendet. Som exempel kan nämnas vänskap, fiendskap och ekonomiskt beroende. Ledamöter i beredningsgrupperna är skyldiga att beakta och anmäla jäv samt på eget initiativ redovisa om det finns eventuella omständigheter som skulle kunna tänkas påverka dennes ställningstaganden. Vid jäv får ledamoten inte delta i handläggningen och bedömningen av den aktuella ansökan och måste lämna möteslokalen vid diskussioner där ansökan berörs. Vid beredningsgruppens möte ska jävsprotokoll föras.