Lärarhandledning till Finding Sasja INFORMATION ATT LÄSAS INNAN SPELET PÅBÖRJAS Spelet Finding Sasja handlar om flickan Sasja som blivit offer för människohandel i sexuella syften, vanligtvis kallat trafficking. De som faller offer blir sålda, lurade, tvingade eller på annat sätt försatta i situationer de inte kan ta sig ur. Andra offer för människohandel utnyttjas för arbetskraft, organhandeln, olagliga adoptioner osv. FN:s Specielle Rapportör om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi har gjort följande definition av trafficking: I begreppet trafficking innefattas alla handlingar som har att göra med värvning, eller transport, av personer inom ett lands gränser, eller över nationsgränser, där man använder sig av manipulation, påtryckning eller tvång, skuldberoende eller förfalskning, i syfte att utsätta människor för övergrepp eller utnyttjande, som påtvingad prostitution, slavliknande behandling, misshandel eller extrem grymhet, samt exploatering på arbetsplatser med svältlöner och dålig miljö; i fabriker eller privata hushåll. Varje år beräknas 1,2 miljoner barn bli offer för människohandel världen över, däribland i sexuella syften. Till EU kommer ca 120 000 barn, ungdomar och vuxna varje år för att säljas för sexuella ändamål. Gynnad av dåligt bevakade gränsövergångar, bristfällig lagstiftning och avancerad kommunikationsteknologi har människohandel blivit en i allt högre grad lönande verksamhet. FN uppskattar att människohandeln i stort är den tredje mest lönsamma kriminella verksamheten efter drog- och vapenhandeln. Till skillnad från droger och vapen, kan människokroppar säljas om och om igen. Varför existerar trafficking i sexuella syften? Den främsta anledningen till att trafficking existerar är köparna. Med sina pengar skapar de en efterfrågan och upprätthåller på så sätt en marknad för sexuella tjänster. Utan köpare skulle det inte finnas efterfrågan och därmed ingen marknad för trafficking-offer. Ett sätt att illustrera hur efterfrågan skapar marknaden är vissa krigshärjade länder där fredsbevarande styrkor finns stationerade. I flera fall har en liten lokal marknad för sexuella tjänster exploderat i omfattning. Successivt blir offren allt yngre. Orsakerna är självklart flera och starkt bidragande faktorer är fattigdom, låg utbildningsnivå, människors längtan efter ett bättre liv m.m. Personer i socialt utsatta situationer luras lättare av människohandlare som ofta vet vilka de ska rekrytera och vilka argument som fungerar. Att handeln tillåts operera relativt ostört i många länder och att lagstiftningen är svag eller obefintlig, gör också denna verksamhet särskilt attraktiv för kriminella nätverk. 1
Människohandlarna Hallickar och människohandlare är ute efter en sak pengar. De bedriver en hänsynslös verksamhet men kan lite förenklat delas upp i två kategorier: våldsverkarna och lismarna. Våldsverkarna har ett mycket primitivt förfaringssätt. De kidnappar ofta offren och kuvar dem genom våld och sexuella övergrepp. Lismarna använder inte våld. De inser att flickorna kommer att vara mer benägna att rymma och prata med polisen om behandlingen är brutal. De vet vem de ska leta efter och riktar sig ofta till unga offer som är arbetslösa eller på annat sätt befinner sig i en utsatt situation. Antingen luras offren, får en förskönad bild av framtiden i Sverige eller lockas med så mycket pengar att frestelsen blir för stor. Syftet är dock detsamma som för våldsverkarna: att maximera vinsten. Samtidigt gör den mindre brutala behandlingen av offren att de minimerar riskerna. De brottsliga nätverk som uppdagats består i regel av både kvinnor och män. Flera av de inblandade kvinnorna har själva utnyttjats i prostitution innan de fått rollen som hallickar. Försäljningen sker till stora delar via Internet. Kvinnorna bjuds ut via hemsidor och som kontaktinformation finns en anonym e-postadress eller ett mobilnummer med kontantkort som inte går att spåras. Var pågår handeln? Handeln sker både inom och mellan länder. Inom ett land fraktas offren vanligtvis från landsbygd till storstad eller turistorter. När det handlar om gränsöverskridande trafficking brukar i regel tre länder vara involverade: ursprungslandet (där offret är hemmahörande), transitlandet (genomfartslandet) och destinationslandet (slutdestinationen för offret). Vissa länder hör hemma i samtliga tre kategorier, som till exempel Guatemala. Barn smugglas från Guatemala till Mexiko och USA, samtidigt som Guatemala är ett destinationsland för barn från El Salvador, Honduras och Nicaragua och ett transitland till USA. Rutterna som utnyttjas av människohandlare växlar ständigt beroende på lokala omständigheter samt tillgång och efterfrågan. Det stämmer inte längre att offren alltid skickas från fattiga länder till rikare. I många fall verkar det inte finnas någon logik i riktning eller tillflöde. Exempel: Unga kvinnor från Rumänien och Moldavien lockas till Kambodja. Vissa barn fraktas över gränsen från Paraguay till Brasilien och andra i motsatt riktning. Barn skickas från Kina för att arbeta i sexindustrin i Thailand, medan barn från Korea och Vietnam blir handelsvaror i Kina. Marknaden i Syd- och Mellaneuropa börjar nu bli mättad, varför människohandlarna söker sig allt mer upp mot Skandinavien. Vad händer med offren? Offren blir ofta helt isolerade, inlåsta i en lägenhet, bordell eller liknande. Rör det sig om gränsöverskridande trafficking, kan offren varken landets språk eller kultur. Offren känner sig också som kriminella eftersom de vistas i landet illegalt, saknar pass och kanske tvingades att smuggla med sig droger. Offren kanske därför inte vågar kontakta polisen. Erfarenheter från hemlandet, där polisen kanske är korrumperad eller i maskopi med människohandlarna, påverkar också deras inställning till polisen. Offren får sällan ordentligt med mat, vägras hälsoundersökningar samtidigt som våld är vanligt förekommande. Offer som räddats ur trafficking riskerar att hamna svårigheter när de återvänder till sina hemstäder. De riskerar att bli behandlade som kriminella och där deras egna familjer vänder dem ryggen. Är offren flickor har de förlorat sin oskuld, vilket gör att de inte heller kan giftas bort. Uppföljningen och behandlingen av offer som räddats ur trafficking är fortfarande mycket bristfällig. Det finns emellertid goda exempel. 2
Bekämpning av trafficking i sexuella syften Bekämpningen av trafficking går långsamt. Det är först på senare år som trafficking har kommit upp på den internationella politiska agendan. Inom EU arbetar medlemsländerna på att samtliga länder inom EU ska få en gemensam lagstiftning för att på så sätt kunna bekämpa problemet gemensamt. FN har bland annat tagit fram en konvention om bekämpning av handel med kvinnor och barn. Sedan 1 juli 2002 har Sverige en speciallagstiftning mot trafficking för sexuella ändamål. Lagen utvidgades 2004 till att kriminalisera all typ av handel med människor, dvs. inte enbart handel i sexuella ändamål. Varje led i handeln är kriminaliserad. Det gäller bland annat den som rekryterar eller transporterar offren, upplåter lägenheter till människohandlarna eller hallickarna m.m. Brottet kan ge upp till 10 års fängelse. 2003 dömdes två personer för människohandel och elva för människohandelsliknande brott såsom koppleri, grovs koppleri etc. 2004 gjordes 29 anmälningar om människohandel i sexuella syften varav inga dömdes. Däremot dömdes 20 personer för människohandelsliknande brott. Situationen i Sverige Polisens uppskattningar visar att mellan 400-600 barn, ungdomar och vuxna kommer till Sverige varje år för att säljas sexuellt. Enligt polisens lägesrapport från 2004 kom offren i första hand från Estland, Litauen, Ryssland och Polen. Även offer från Thailand, Ungern, Marocko och Moldavien har förekommit i polisens utredningar. Försäljningen av sexuella tjänster sker till stora delar via Internet. Det finns även exempel på hur hallickar åker runt med offren i bilar varpå sexköparen får peka ut vem de vill ha. Offret förs därefter till en plats som sexköpare och hallick kommit överens om och där offret utnyttjas sexuellt. Lästips: Rikskriminalens lägesrapport 7 för 2004 Finns att ladda ner på: http://www.polisen.se/inter/nodeid=19155&pageversion=1.html 3
DISKUSSIONSFRÅGOR Inled med att låta eleverna spela spelet. Diskutera sedan följande frågor. Vad har eleverna fått för bild av trafficking. Orsaker till att trafficking existerar Intressanta frågeställningar kan vara: Vad beror trafficking på: världens fattigdom, människosmugglare eller att det finns köpare? Exempel på svar är att huvudproblemet är köparna som skapar och upprätthåller en marknad, där människohandlare tjänar pengar på att rekrytera och lura offer. Fattigdom och social utsatthet gör personer lättare till offer. Vem är värst i sitt handlande: människohandlaren/hallicken eller köparen? Dvs. personen som tjänar pengar på att lura offren eller han som utnyttjar offren? Exempel på svar är återigen att köparens pengar är det som får människohandlare/hallickar att lura och sälja människor. Det innebär inte att människohandlarnas och hallickarnas roll ska förringas. Vilka faktorer gynnar trafficking? Ställ frågan om ytterligare faktorer som kan göra offret enklare att rekrytera in i trafficking. Sådana faktorer kan delas in i push och pull factors. Push factors är orsakerna som leder till att en person lämnar ett ställe och pull factors är de orsaker som bestämmer platsen dit offret flyttar eller flyttas till. Exempel på pull factors är: Fattigdom Familjeproblem Låg utbildningsnivå Brist på arbetstillfällen Press på personen att försörja familjen. Diskriminering, bland annat av kvinnor, som gör det svårt att försörja sig på vanligt sätt. Exempel på pull factors i spelet: Hos systern går det att läsa i en tidning att arbetslösheten ökar. Systern kommenterar även att lönerna kommer att sänkas. Om man först varit hos Sasja och sedan frågar systern angående engelskaboken i Sasjas lägenhet så berättar hon att Sasja slutade studera vid 14 års ålder. Push factors: Längtan efter ett bättre liv Drömmar om rikare länder som personen kanske sett på TV Exempel på push factor i spelet är till exempel då systern kommenterar att Sasja ville resa till USA. Det var en dröm Sasja hade. Sannolikt såg hon erbjudandet om modelljobb som ett sätt att nå sina mål. 4
Borde Sasja ha förstått? Modellagenturen är förtäckt trafficking-verksamhet. Frågor: Borde Sasja ha förstått att något var fel? Verkade inte erbjudandet om jobb utomlands för bra för att vara sant? Hur många av eleverna tror själva att de skulle kunna hamnat i trafficking om de varit i Sasjas situation? I regel vet människohandlare vilka personer de ska rekrytera och hur de ska lägga fram erbjudandet. Ibland handlar det om rena lögner och ibland om förskönande utmålningar om syftet med resan. Även om offret kanske vetat vad som väntat dem är det svårt att tala om någon slags frivillighet. Snarare handlar det om brist på andra försörjningsalternativ. Diskutera köparen I spelet menar förövaren precis som många andra sexköpare att han är schysst som förser henne med pengar. Diskutera följande uttalanden från köparen: Alltså hon fick de pengar hon bad om. Det är ju inte så att jag slagit henne eller något ( ) Visst gör hon det av fri vilja. Hon tjänar ju pengar. Det är hennes jobb. Alla gör vi olika saker för att tjäna pengar. Diskutera följande: Hur ser köparen på sig själv och på offret? En vanlig föreställning bland köpare är att de är schyssta och hjälper offren att få vad de menar är ett bättre liv. Offren vågar ofta inte annat än att spela med och se glada ut. Hon tjänar ju pengar, det är hennes jobb! De som tjänar på verksamheten är människohandlarna som tar allt eller en stor del av köparnas pengar. Ofta får offret veta att de måste betala av påstådda skulder för uppehälle, annonsering på Internet eller liknande. Dessa påstådda skulder tenderar att hela tiden växa. Hon gör det av fri vilja! Som tidigare nämnt kan man ifrågasätta vad som är fri vilja, och en person som blir lurad har definitivt inte valt att bli offer. Diskutera portiern på hotellet På ett av hotellen finns en portier som har sett förövaren och Sasja. Förövaren hyrde rum för några timmar och checkade sedan ut. Portiern vill först inte ta i problemet: Men hur ska man veta säkert? Det var ju inte så att hon bad om hjälp eller nåt. Om jag hade sagt något så skulle jag riskerat mitt jobb och gett hotellet dåligt rykte. Vad menar du med att jag är del av problemet? Det är väl inte jag som betalar dem. Jag gör bara mitt jobb. Nu tycker jag du ska gå härifrån. Diskutera: Är det portierns problem om han misstänker något? Har han något ansvar och varför? Vad skulle han kunna göra? Exempel på svar kommer från en polis inom trafficking-gruppen i Göteborg. Verkar det unga offret sakna familjeband, ser rädd ut, talar inte svenska eller liknande, så kan det vara en poäng att försöka tala med personen. Samtidigt är det självklart svårt att avgöra om det handlar om en trafficking-situation. 5
Vad blir konsekvensen om få vågar eller vill bry sig? Ett av de största hoten mot trafficking-verksamheten är en vaksam allmänhet som snabbt rapporterar misstankar till polisen. Diskutera vad som kan göras åt problemet. Låt eleverna utifrån tidigare diskussioner ge exempel på hur trafficking kan motverkas. Vem har störst ansvar för problemet? Är det polisen eller allmänheten? Om polisen har störst ansvar, vilket ansvar har då enskilda medborgare? Vilka fler skulle kunna påverka trafficking-verksamheten? Har till exempel färjerederierna ett ansvar att motverka trafficking eftersom offer ofta transporteras med passagerarfärjorna? Hur skulle de i så fall kunna påverka? 6
Lathund över spelets olika scener Nedan följer spelets huvuddrag för att få en snabb överblick. Intro Spelaren, en svensk journalist, befinner sig i ett land i öst för att gå på konsert med gruppen Green Days. Konserten är tyvärr framskjuten några dagar. En kvinna som är Sasjas syster undrar om spelaren kan hjälpa henne. Sasja har åkt till Sverige och skulle höra av sig när hon kom fram vilket hon inte gjort. Systern är rädd att något har hänt. Sasjas lägenhet Det är en sliten lägenhet. Här finner spelaren bland annat en annons om modelljobb och andra objekt. Dra annonsen till rutorna till höger för att ta med den. Hemma hos systern I denna scen poängteras fattigdomsaspekten och Sasjas drömmar om ett bättre liv. Hos systern finns en tidning (klicka på den) som berättar om ökad arbetslöshet. Systern kommenterar även att lönerna kanske kommer att sänkas. Vidare berättar hon att Sasja hade drömmar om att bege sig till USA. För det krävs utbildning varför Sasja drömmer om att börja studera igen. 7
Baren Ett otrevligt ställe där bartendern berättar att Sasja har arbetat tidigare. Dra kontaktannonsen som fanns i Sasjas lägenhet till bartendern och han berättar var modellagenturen ligger. Innan det går att ta sig in i agenturen måste besök göras i affären. Affären Expediten har saker att säga om Sasja, det mesta negativt. I butiken finns varor av varierande slag. Köp en fällkniv! Du finner den i glasmontern, drar den till expediten och klickar sedan på frågetecknet för att bekräfta köpet. Utanför modellagenturen Scenen utspelar sig utanför agenturen och för komma in används fällkniven som dyrk. Dra alltså fällkniven till dörren. 8
Modellagenturen De saker som återfinns vittnar om att något inte stämmer. Bland annat finns bilder på unga flickor, kondomer och slutligen en biljett. Ta biljetten! Färjeterminalen Dra biljetten du fann hos modellagenturen till expediten. Han berättar då att biljetten gällde en avresa för åtta dagar sedan och att nästa avresa går om en timme. Därefter bär det av till Sverige. Tullen Tulltjänstemannen verkar oroad när spelaren visar bilden på Sasja. Kan vara trafficking konstaterar han och menar att offren kommer till Sverige på grund av köparna. Människohandlarna tar hit unga flickor och säljer dem under en period för att sedan transporteras vidare. Tulltjänstemannen har mycket att berätta men verkar samtidigt lite uppgiven. 9
Polisen Polisen berättar att de utreder tips om minderåriga flickor som säljs via Internet. Flickorna kan ofta inte språket och litar inte alltid på polisen. Det gör det svårt för dem att söka hjälp. Dessutom förekommer ofta hot och våld konstaterar hon. Kiosken Expediten är uttråkad och ogillar sitt jobb. Visst känner han igen Sasja på bilden. Hon var där med en äldre man som köpte kondomer. Inget konstigt med det konstaterar han. I ena hörnet sitter en övervakningskamera som har filmat mannen. Dra den till expediten. För att få tag på videoinspelningen går expediten att muta med biljetten till Green Days. Spelaren bör även köpa hotellguiden. Den visar stadens hotell. Hotellet Det finns flera hotell men endast ett som leder vidare. Här finns en portier som känner igen Sasja. Hon kom med en man. De checkade ut några timmar senare. Portiern blir nervös när spelaren höjer rösten genom att använda utropstecknet och berättar att han trodde att mannen var hennes pappa. Man kan ju inte tro det värsta om folk, argumenterar han. Skulle han säga något riskerar han sitt arbete. Han gör ju bara sitt jobb! Genom att dra symbolen för kontokorten till portiern bekräftar han att personen betalade med kort. Med lite övertalning lämnar han till slut kvittot med mannens namn. 10
Förövaren Jan Petterson vill först inte kännas vid anklagelserna. Visst han har varit på hotellet och även i kiosken men det säger ingenting, hävdar han. Med lite övertalning erkänner han. Använd utropstecknet. I desperation att hålla familjen utanför ordnar han fram kontaktuppgifter som leder till Sasja. Epilog Två timmar efter mötet med förövaren grips Sasjas hallick på ett hotell. Sasja vill inget berätta, men ur polisförhören får vi reda på: Att hon lockats till Sverige med löfte om modelljobb. Att hon på svensk mark fråntagits sitt pass och skjutsats till en lägenhet där tre män våldtagit henne. Att hon tvingats att ta emot 5-8 kunder per dag. Att hon skulle få behålla hälften av pengarna då hon betalat av sina "omkostnader". Sasja befinner sig just nu på hemlig ort i väntan på rättegång mot hennes hallick. 11
Nedan följer ett antal vanliga myter som eventuellt dyker upp under diskussionerna MYT 1: Prostitution är världens äldsta yrke (kan inte avskaffas och bör därför accepteras). Svar: Påståendet grundar sig i bästa fall på dålig kunskap, i sämsta fall på likgiltighet. Prostitution är inget yrke och en person som säljer sin kropp gör det inte av det vi vanligen menar med fri vilja. Vid trafficking handlar det om tvång, att offren blir lurat eller får en förskönad bild av verksamheten. Andra anledningar till att en person hamnar i prostitution är sexuella övergrepp i barndomen, känslomässigt avvisande från i huvudsak modern samt andra sociala och relationsmässiga problem i ursprungsfamiljen. Enligt en svensk undersökning ( Vägen ut ) hade 74 % av intervjupersonerna ett eller flera av dessa problem. MYT 2: Så kallade lyxprostituerade tar mindre skada av sin verksamhet än flickorna/kvinnorna i gatuprostitutionen. Svar: Formen för prostitution (hur kontaktskapandet sker eller vart de sexuella handlingarna äger rum) har ingen större betydelse det är lika kränkande för den vars kropp blir behandlad som en handelsvara, oavsett om kontakten sker på gatan eller via Internet och oavsett om de sexuella handlingarna äger rum i en bil eller på lyxhotell. De psykiska och sociala skadorna är också desamma. Dessutom är det inte ovanligt att en och samma kvinna både är s k callgirl och gatuprostituerad. MYT 3: Prostitution minskar antalet våldtäkter i samhället. Svar: Några belägg för denna myt/teori finns inte. Dessutom måste man om det nu var så att man genom ett öppnare förhållningssätt till prostitution verkligen kunde minska antalet våldtäkter - fråga sig följande: Är det moraliskt och etiskt försvarbart att medvetet utsätta en grupp kvinnor i avsikt att skydda en annan? MYT 4: Barn, ungdomar och vuxna i prostitution är sexgalna och njuter verkligen av sin verksamhet. Svar: Denna myt kallas nymfoman-myten och är mycket användbar för sexköpare och andra som vill rättfärdiga könshandeln. Argumentet förekommer även bland sexköpare som utnyttjar barn sexuellt utomlands ( I den här kulturen är det helt accepterat barnen tycker om det och förresten ville jag bara hjälpa dem med lite pengar till mat och kläder ). Några sexuella känslor förekommer inte. Om några känslor är närvarande så är de snarare de motsatta. 12
VAD GÖR ECPAT SVERIGE? ECPAT HOTLINE Till ECPAT Hotline kan vem som helst rapportera misstänkta fall av trafficking, barnsexturism eller barnpornografi på Internet. Rapporteringen kan ske var som helst i världen via ett webbformulär på www.ecpathotline.se. OPINIONSBILDNING OCH INFORMATIONSARBETE ECPAT Sverige deltar i mediadebatten genom intervjuer, debattartiklar, pressmeddelanden m.m. Bland annat stod ECPAT Sverige bakom ett upprop på DN Debatt där 30 kända män uppmanade fler män att ta till orda mot barnsexhandeln. ECPAT Sverige genomför varje år ett antal kampanjer med syfte att lyfta frågan om barnsexhandel. UTREDNINGAR OCH PÅVERKANSARBETE ECPAT Sveriges påverkansarbete tar sig uttryck genom uppvaktningar av politiker, beslutsfattare eller olika nyckelaktörer. Organisationen genomför även undersökningar och utredningar. ECPATs studie kring kännedom om utnyttjande av minderåriga i prostitution, pornografi och trafficking resulterade i att regeringen tillsatte en utredning som redovisades 2004. SAMARBETE MED RESEINDUSTRIN Reseföretagen Always, Apollo, Fritidsresor, Gibe Travel Agency, Lotus Travel, Resfeber, Travel Partner och Ving har samtliga skrivit under ECPAT Sveriges Uppförandekod. I och med koden har företagen förbundit sig att motarbeta barnsexhandel ner till de enskilda resmålen. Uppförandekodens efterlevnad kontrolleras av ett internationellt sekretariat. ECPAT Sverige Nybrokajen 7, 3 tr 111 48 Stockholm Telefon: 08-611 99 34 Fax: 08-611 34 99 Hemsida: www.ecpat.se E-post: info@ecpat.se Plusgiro: 90 34 34-9 13