Av Fredrik Axelzon och Lisa Isaksson Rapport om aktörer, målgrupp och metoder inom området för sexuell och hälsa i Västra Götalandsregionen
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 SYFTESBESKRIVNING... 3 MÅLSÄTTNING... 3 METOD... 4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 4 TIDSBOKNING... 5 UPPFÖLJNING... 5 UTMANINGAR MED METODEN... 5 SKOLANS ARBETE MED SEXUELL HÄLSA... 6 EMPIRI... 10 UNGDOMSMOTTAGNINGAR... 10 VERKSAMHET... 10 MÅLGRUPP... 12 METODER... 12 UTÅTRIKTAD VERKSAMHET... 13 SAMARBETSFORMER... 16 ANALYS... 17 FOLKHÄLSOPLANERARE... 19 VERKSAMHET... 19 MÅLGRUPP... 19 METODER... 19 SAMARBETSFORMER... 20 ANALYS... 20 RFSU... 21 VERKSAMHET... 21 MÅLGRUPP... 21 METODER... 21 SAMARBETSFORMER... 22 ANALYS... 22 RFSL... 23 VERKSAMHET... 23 MÅLGRUPP... 23 METOD... 23 SAMVERKANSFORMER... 24 ANALYS... 24 HÄLSOÄVENTYRET OASEN I VARA... 25 VERKSAMHET... 25 MÅLGRUPP... 25 METODER... 25 SAMARBETSFORMER... 26 ANALYS... 26 ii
HÄLSOKÄLLAN I FYRBODAL... 27 VERKSAMHET... 27 MÅLGRUPP... 27 METODER... 27 SAMARBETSFORMER... 28 ANALYS... 28 POSITIVA GRUPPEN I VÄST... 29 VERKSAMHET... 29 METODER... 29 MÅLGRUPP... 29 SAMARBETSFORMER... 29 ANALYS... 30 SAMLEVNADSGRUPPEN I TROLLHÄTTAN... 31 VERKSAMHET... 31 METODER... 31 MÅLGRUPP... 31 SAMARBETSFORMER... 31 ANALYS... 31 ANALYS... 32 UNGDOMSMOTTAGNINGAR:... 32 FOLKHÄLSOPLANERARE... 33 RFSU:... 33 RFSL:... 33 HÄLSOÄVENTYRET OASEN I VARA... 33 HÄLSOKÄLLAN I FYRBODAL... 33 POSITIVA GRUPPEN I VÄST... 34 SAMLEVNADSGRUPPEN I TROLLHÄTTAN... 34 SPANINGAR FÖR FRAMTIDEN... 34 REFERENSER... 35 LITTERATUR... 35 TIDIGARE FORSKNING... 35 INTERNETKÄLLOR... 35 BILAGOR... 1 BILAGA 1- INTERVJUADE AKTÖRER... 1 BILAGA 2 INTERVJUFRÅGOR... 3 BILAGA 3 INTERVJUER UNGDOMSMOTTAGNINGAR... 5 TIDAHOLM... 5 LIDKÖPING... 6 LERUM... 8 TROLLHÄTTAN OCH LILLA EDET... 12 STENUNGSUND... 15 ULRICEHAMN... 17 BORÅS... 19 KARLSBORG... 21 SKÖVDE... 23 GRÄSTORP... 24 TÖREBODA... 27 MARIESTAD... 29 iii
FALKÖPING... 31 VARA... 33 TIBRO... 35 ALE... 36 BENGTSFORS... 39 DALS ED... 41 FÄRGELANDA... 44 KUNGÄLV... 45 LYSEKIL... 47 MELLERUD... 50 MUNKEDAL... 51 KÅLLERED... 53 ORUST... 55 STRÖMSTAD... 58 TJÖRN... 60 VÄNERSBORG... 63 BILAGA 4 FOLKHÄLSOPLANERARE... 66 GÖTENE... 66 LERUM... 68 LYSEKIL... 71 MUNKEDAL... 73 MARIESTAD... 76 SKARA... 78 SKÖVDE... 80 TÖREBODA... 83 VÄNERSBORG... 85 BILAGA 5 - ÖVRIGA AKTÖRER... 88 HÄLSOKÄLLAN I FYRBODAL... 88 HÄLSOÄVENTYRET I VARA... 91 POSITIVA GRUPPEN I VÄST... 93 RFSL - BORÅS... 96 RFSU... 100 SAMLEVNADSGRUPPEN I TROLLHÄTTAN... 102 iv
Sammanfattning Som följd av HIV epidemins utbrott i slutet på 1980-talet har ett stort antal aktörer under de senaste 15 åren medverkat kring att medvetandegöra ungdomar och skolor inom området sexuell hälsa. I en rapport från Socialstyrelsen konstateras att skolan är en central del och arena för undervisning i sex och samlevnad. Den betonar också vikten att knyta andra aktörer, exempelvis ungdomsmottagningar och föreningar, till denna arena och även hur viktigt det är med uppsökande arbete för dessa aktörer, inte minst i skolan. Vidare rapporterar socialstyrelsen att antalet hiv positiva ökar och att klamydian fått ett epidemiskt förlopp bland unga i Sverige. Likaså ökar antalet aborter. Över åren har ett större antal aktörer genomfört ett stort antal insatser som riktar sig mot ungdomar eller skolor. Det finns däremot inte någon samlad bild över arbetet och hur det ser ut idag. Vilka aktörer som finns, vilka metoder som används, till vilken målgrupp och så vidare är okänt. Med anledning av detta genomförs denna utredning på uppdrag av Smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen med syfte att kartlägga vilka aktörer som verkar inom området sexuell hälsa, vilka metoder som används samt till vilken målgrupp man vänder sig. Uppdraget begränsar sig till att omfatta Västra Götalandsregionen undantaget Göteborg. Aktörer som identifierats vid kartläggning är ungdomsmottagningar, folkhälsoplanerare och övriga aktörer såsom RFSU, RFSL, Hälsoäventyret Oasen i Vara, Hälsokällan i Fyrbodal, Positiva Gruppen i Väst och Samlevnadsgruppen i Trollhättan. Vid intervjuer med dessa aktörer har funnits att den aktör som främst agerar på skolans arena i arbetet med sexuell hälsa är ungdomsmottagningar och som ett viktigt komplement till deras arbete finns även övriga ovanstående aktörer som på olika sätt arbetar med ungdomar inom fokusområdet. Målgruppen idag är i de flesta fall mellan 13 och 25 år och de metoder som idag främst används är studiebesök på ungdomsmottagningar, värderingsövningar, samtal och diskussionsövningar. Aktörer som till exempel Hälsoäventyret Oasen i Vara använder sig av upplevelsebaserat lärande där ungdomar genom upplevelsepedagogik får lära om kropp och själ. Aktörer som RFSL använder sig av standardiserade modeller som framtagits för undervisning i sexuell hälsa. Samarbetsformer sker idag mellan de olika aktörerna och skolor i varierande utsträckning och det påpekas av ungdomsmottagningar såväl som av aktörer som Positiva Gruppen i Väst att ytterligare förstärkt samarbete med skolan är mycket önskvärt. 1
Bakgrund HIV epidemins utbrott i slutet på 1980-talet förorsakade ett antal insatser på nationell nivå vilket har fått till följd att ett stort antal aktörer under de senaste 15 åren medverkat kring att medvetandegöra ungdomar och skolor inom området sexuell hälsa. En av dessa insatser var tillhandahållande av resurser för preventivt arbete för HIV. Dessa resurser har utgått till de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö samt landstingen. Resurserna har fördelats lokalt av respektive aktör. Delar av dessa resurser har nyttjats antingen genom offentliga stödcenter i landsting och kommuner (t.ex. Lava i Stockholm) eller till ideella aktörer (t.ex. RFSL och RFSU). Enligt socialstyrelsen ökar antalet hiv positiva och klamydian har ett epidemiskt förlopp bland unga i Sverige. Likaså ökar antalet aborter. Över åren har ett större antal aktörer genomfört ett stort antal insatser som riktar sig mot ungdomar eller skolor. Det finns däremot inte någon samlad bild över arbetet och hur det ser ut idag. Vilka aktörer som finns, vilka metoder som används, till vilken målgrupp och så vidare är okänt. I Socialstyrelsens rapport Ungdomars hälsa Internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete av Margareta Forsberg (2007) är en av slutsatserna att skolan är en central del och arena för undervisning i sex och samlevnad. Den betonar också vikten att knyta andra aktörer, exempelvis ungdomsmottagningar och föreningar, till denna arena och även hur viktigt det är med uppsökande arbete för dessa aktörer, inte minst i skolan. 2
Syftesbeskrivning Med anledning av detta genomförs denna utredning på uppdrag av Smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen med syfte att kartlägga vilka aktörer som verkar inom området sexuell hälsa, vilka metoder som används samt till vilken målgrupp man vänder sig. Uppdraget begränsar sig till att omfatta Västra Götalandsregionen undantaget Göteborg. Att Göteborg inte finns med i utredningen beror på att verksamheter och aktiviteter idag finns som är speciellt riktade till Göteborg och dessa bedriver eget kartläggnings - och analysarbete. Denna rapport kommer inte att studera skolors arbete med sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen utan syftar till att finna aktörer utöver dessa. Målsättning Uppdragets målsättning är att identifiera följande: Vilka aktörer som verkar inom området sexuell hälsa och som riktar sig mot ungdomar och skolor? Vilka metoder som aktörerna använder i sitt arbete och om det finns utvärderingar gjorda kring dessa? Vilken målgrupp har aktörerna och hur stor omfattning har aktörernas verksamhet? Sker det något samarbete mellan aktörerna och i sådant fall i vilken utsträckning? 3
Metod I detta kapitel ges en genomgång av metoden som har använts i insamlandet av material i kartläggningsfasen som sedan ligger till grund för slutanalysen. Tillvägagångssätt Genom informationssökning på Internet har identifiering av aktörer som verkar inom området sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen kunnat göras. Genom så kallad snöbollseffekt 1 har dessa sedan gett tips på ytterligare aktörer. Genom de intervjuer som genomförts med folkhälsoplanerare har även ett par aktörer kunnat finnas. Detta utesluter dock inte att det finns ytterligare aktörer som arbetar inom fokusområdet som vi inte lyckats identifiera och det bör därför tas i beaktning att osynliga aktörer kan finnas. Denna rapport har vidare inte kartlagt skolors arbete inom sexuell hälsa området och inom denna sektor kan därmed flera viktiga aktörer finnas. Då en kartläggning gjorts av funna aktörer har en kontaktlista kunnat sammanställas. Denna kontaktlista innehöll aktörerna ungdomsmottagningar och folkhälsoplanerare samt enstaka övriga aktörer och enskilda namn. Ett frågebatteri som riktar sig till aktörerna har framtagits och som är tänkt att besvaras via mail eller telefon. I skede två påbörjades en rundringning till folkhälsoplanerare men efter flertalet misslyckade kontaktförsök skickades ett mail ut till var och en av dessa där en förfrågan om intervju lades fram. Syftet med att inleda undersökningen att kontakta folkhälsoplanerare var att genom dem som innehar ett övergripande ansvarsområde för folkhälsofrågor, skapa sig en bättre och mer samlad bild av vilka aktörer som finns i varje kommun. Via dessa personer kunde därmed ytterligare aktörer identifieras. Nio stycken intervjuer har således genomförts med Folkhälsoplanerare och dessa har gjorts i de flesta fall via telefon men även via mail. I alla kommuner är inte sexuell hälsa ett prioriterat folkhälsoområde och då har heller inte anledning att genomföra intervjuer med dessa funnits. I Skaraborg sker samverkan med samtliga folkhälsoplanerare vilket således inneburit att samtal med samordnaren för dessa kommuner varit tillräcklig. Då aktören har valt att genomföra intervjun via mail har dessa fått frågeformuläret skickat till sig för att efter genomförande skicka det åter. De intervjuer som genomförts på telefon har tagit ca 30 minuter. Intervjuer med ett stort antal ungdomsmottagningar har genomförts och även här har de flesta gjorts via telefon och ett fåtal via mail. Intervjuer med ytterligare identifierade aktörer såsom RFSL, RFSU, Positiva Gruppen i Väst, Hälsokällan, Hälsoäventyret i Vara och Samlevnadsgruppen i Trollhättan har samtliga genomförts via telefonintervjuer. Intervjuer har även förts med REAGERA och Sociala resursförvaltningen i Göteborg men då dessa endast verkar inom Göteborg och detta område är undantaget denna rapport kommer dessa att utelämnas ur rapporten. 1 Esaiasson m fl. (2002) 4
Tidsbokning Kontakten med de olika aktörerna har som tidigare nämnts skett dels via mailutskick där en förfrågan om intervju gjorts och dels genom rundringning. I de fall då förfrågan skett via mail har tidsbokning intervju skett antingen genom svar via mail eller också genom kontakt per telefon. Vid rundringning har tid för intervju kunnat bokas vid ett senare tillfälle antingen då man lämnat meddelande och blivit uppringd eller om kontakt har skett direkt. Uppföljning I de fall då man via mail inte lyckats få kontakt med aktörer har en påminnelse och med ytterligare en förfrågan skickats aktören med uppmaning om kontakt. Då man via telefon inte lyckats med kontakt har påringning gjorts varav man då lyckats med att få kontakt med ett par fler. Dock har man inte lyckats med att få kontakt med alla på dessa sätt. Utmaningar med metoden I ett inledande skede fanns vissa svårigheter med att få kontakt med Folkhälsoplanerare per telefon. Efter mailutskick med en förfrågan om intervju och en uppmaning om att lämna förslag om tid för detta började så svaren att komma in. Då ungdomsmottagningarnas verksamhet till största delen består av tidsbokad mottagning och drop in tider, blir det svårt för dem som arbetar där att avvara 30 minuter till intervjun, speciellt på de mindre mottagningarna där oftast en person arbetar en eller ett par dagar i veckan. Antalet aktörer som ska intervjuas har uppgått till ca 60 stycken vilket har upplevts som ett relativt stort antal med tanke på tiden och antalet genomförare. Kanske att fler personer borde ha deltagit i själva intervjugenomförandet utifrån tidsramen som var given. Som tidigare nämnts har vi man inte lyckats få till kontakt med samtliga ungdomsmottagningar vilket kan anses som en brist i utredningen. Dock har påtryckningar gjorts på samtliga av dessa och då viss tidsbrist redan rådde gjorde man därför avvägandet att lämna dessa därhän. 5
Skolans arbete med Sexuell hälsa Detta teoriavsnitt tar sitt utgångsläge utifrån hur skolor arbetar med sex och samlevnad för att sedan använda detta som ett stöd för slutanalysen kring ungdomsmottagningars verksamhet i sin utåtriktade verksamhet mot framförallt skolor. I Socialstyrelsens rapport Ungdomars hälsa Internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete av Margareta Forsberg (2007) är en av slutsatserna att skolan är en central del och arena för undervisning i sex och samlevnad. Den betonar också vikten att knyta andra aktörer, exempelvis ungdomsmottagningar och föreningar, till denna arena och även hur viktigt det är med uppsökande arbete för dessa aktörer, inte minst i skolan. I 1994 års läroplan för det obligatoriska lärandeväsendet går det att läsa att rektorn ansvarar för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. Det betyder alltså att det är rektorn på respektive skola som ansvarar för att eleverna får sex och samlevnads undervisning under sin skolgång och detta medför att undervisningen ska vara ämnesövergripande. Hur ser då sex och samlevnadsundervisningen ut på dagens skolor? I Angelöfs och Frisings uppsats Elevers uppfattning om sex och samlevnadsundervisningen (2007) visar den tydligt att den undervisningen inte är integrerad på ett långsiktigt och kontinuerligt sätt i gymnasieskolan, utan sker vid ett eller några få tillfällen. Elever fick svara på frågan Vid hur många tillfällen under gymnasietiden har ni haft sex och samlevnadsundervisning och det gav följande svar i procent. 6
Vid hur många tillfällen har ni haft sex och samlevnadsundervisning under gymnasiet? 70 60 50 40 30 20 10 0 Vid ett tillfälle Vid två eller fler tillfällen Minns inte I samma undersökning svarade respondenterna på frågan I vilken form skedde undervisningen svarade 85,5% att det skedde någon form av gästföreläsning. Vilket visar att aktörer som exempelvis ungdomsmottagningar och RFSU och RFSL spelar en mycket viktig roll på gymnasieskolan. Undersökningen ställde även frågorna Känner du dig nöjd med den undervisning skolan har gett dig i Sex och samlevnad och Tycker du att det är viktigt att skolan undervisar i sex och samlevnad på gymnasieskolan? Svaret redovisas nedan i procent. Känner du dig nöjd med den undervisning skolan har gett dig i Sex och samlevnad? 7
Tycker du att det är viktigt att skolan undervisar i sex och samlevnad på gymnasieskolan? Svaren ifrån den här undersökningen visar tydligt att det finns en stor önskan ifrån elevernas synvinkel med en ökad sex och samlevnadsundervisning och inte minst att de anser den vara viktigt. Hur ser då lärarna på sex och samlevnad? I uppsatsen Sex och samlevnad i grundskolan senare del av Lustig och Medina (2005) visar att flertal lärare är positiva till att arbeta ämnesövergripande kring sex och samlevnad men att det saknas kunskap och att fortbildning i ämnet inte ges. Rektorerna anser även att det tyngsta ansvaret bland lärarna gällande detta ämne ligger hos NO-lärarna. Rektorerna ställer sig enligt uppsatsen positiva till att det sker en utveckling i ämnet med exempelvis fortbildning för lärarna. I en debattartikel i Dagens Nyheter den 7 november 2007 då Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, och Åsa Regnér, generalsekreterare i RFSU gick ut och krävde att kurser i sex och samlevnad ska vara obligatoriska inom lärarutbildningen. Där de samstämmigt konstaterar att lärarna inte har någon utbildning i dessa frågor och många elever får inte den utbildning de behöver. Artikeln mynnade ut i krav att det bland annat ska ges kurser i sex- och samlevnadsundervisning ska ingå i lärarutbildningen. Lärarstudenterna bör få en generell utbildning i sex och samlevnad. De ansåg även att det bör ske en nationell samordning sker med skola, Socialstyrelse, Folkhälsoinstitut och andra aktörer. Något som lyfts fram i Socialstyrelsens rapport Ungdomars hälsa Internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete av Margareta Forsberg (2007) är hur kommunikation ska ske kring i diskussioner kring sex och samlevnad. Stor vikt 8
ska läggas på att skapa en trygg miljö som ska göra det möjligt att arbeta med en aktiv och involverande pedagogik. Det kan röra sig om diskussioner där rollspel eller dramatiseringar genomförs eller besök på ungdomsmottagningar. Vidare menar man att det är centralt med en öppen kommunikation och medvetande om hur olika budskap kommuniceras för att skapa en miljö där ungdomar reflekterar utifrån den egna situationen hur olika agerande får för olika konsekvenser. Rapporten understryker också vikten av att läraren skapar en tillitsfull och trovärdig situation i skolan när dessa ämnen ska diskuteras. Något som bygger på att även lärarna ska känna trygghet att undervisa i dessa ämnen. 9
Empiri I detta kapitel sker en genomgång av de olika aktörer som har intervjuats i kartläggningsfasen. För att gå in och läsa på enskilda aktörer s svar i intervjuerna hänvisas läsaren till bilagan. Ungdomsmottagningar Verksamhet Mottagningarna finns knutna till i alla 49 kommuner i Västra Götalandsregionen. I några kommuner har man dock valt att samarbeta och därför finns inte ungdomsmottagningar i samtliga fall i varje kommun. Deras verksamhet beror på upptagningsområde och resurstilldelning, vilket skiljer sig åt markant mellan de olika mottagningarna. Detta tar sig till exempel uttryck i antalet tjänster, öppet tider och utåtriktad verksamhet. Även antalet besökare skiljer mycket åt mellan de olika mottagningarna där de journalförda besöken rör sig mellan 200-7300 besökare exklusive grupper och kondomutdelning. På Ungdomsmottagningarna finns det olika yrkeskategorier som är verksamma, exempelvis barnmorska, kurator, allmänläkare, sjuksköterska, ibland gynekolog, fältassistenter och psykolog. Även här är det stor skillnad mellan de olika ungdomsmottagningarna och på de minsta finns det bara en barnmorska några tider i veckan och på de största finns det tillgång till många olika typer av resurser i form av personal. Det finns två typer av huvudsaklig verksamhet på ungdomsmottagningarna, dels mottagningsverksamhet och dels utåtriktad verksamhet. Utöver detta så arbetar ibland ungdomsmottagningar i projektform. En del ställer sig negativa till detta och menar att det tar mycket tid i anspråk att skriva ansökningar och att projekten ofta är tidsbegränsade vilket får till följd att det kontinuerliga arbetet man eftersträvar får ge vika. Således är det istället önskvärt att ökade resurser avsattes till det kontinuerliga arbetet. Mottagningsverksamheten innebär att enskilda besökare eller grupper kommer till mottagningen. Det kan röra sig om allt ifrån rådgivning till provtagning (se mer under rubriken metod). Det kan antingen röra sig om på förhand bokade besökare eller besökare på så kallad drop-in. Förutom detta finns även bestämda telefontider under veckorna när folk kan ringa till mottagningen för antingen tidsbokning eller rådgivning. På vissa ungdomsmottagningar finns även speciella tider då bara killar får komma samt även speciella kille - och tjejgrupper. Det har blivit vanligare att ungdomsmottagningarna även har kvällsöppet en eller två kvällar i veckan för att underlätta för besökarna att komma på besök. Någon ungdomsmottagning hade även mer öppet under sommaren istället för mindre, eftersom de ansåg att sommaren är en period då det är viktigt att kunna finnas 10
där för ungdomarna då det händer mycket under sommarmånaderna som gör att ungdomsmottagningen behövs.. Grupper som kommer till mottagningen är oftast högstadieklasser, gymnasieklasser eller särskoleklasser. Bland enskilda besökare är det också vanligt att ungdomsmottagningen får besök av tjejer och killar ifrån grannkommuner. Detta kan då bero på att de studerar på orten men också att det kan kännas mer anonymt att inte gå på hemkommunens ungdomsmottagning. Den utåtriktade verksamheten består främst av besök på skolor under temadagar eller av undervisning i klasser. Ungdomsmottagningarna är även med på andra specifika evenemang, som exempelvis hälsodagar, klamydiadagar och festivaler. Exempeltabell på antalet besökare på ungdomsmottagningar i Västra Götaland Denna tabell visar på ett urval av ungdomsmottagningar som varit med i kartläggningen. Antal besökare avser journalförda besök och inte kondomutdelning. Nästa kolumn avser grupper som antingen varit på besök på mottagningen eller klasser som ungdomsmottagningen besökt på skolor. I de fall där det endast står grupper är en rimlig avvägning att det rör sig mellan 10-25 personer per grupp. Fler besökarantal går att finna i respektive intervju som återfinns i bilagan. Ungdomsmottagning Journalförda besök Grupper /Gruppbesökare Tidaholm 700 13-14 /- Lidköping 3300 66/- Lerum 5745 (dock även kondomutdelning) 78/- Alingsås, Herrljunga, Vårgårda 4749 73/- Ulricehamn 2100 100/- Borås 5465 86/- Grästorp 480 - Tibro 500 26/- Mariestad 1500 45/- Orust 1400 -/500 Lysekil 1100 -/300 Mellerud 1000 -/200 Ale 1891 72/923 Bengtsfors 1000 -/200 Strömstad 1100-1300 -/100 Dals Ed 550 -/600 Tjörn 1400 -/600 Vänersborg 3000 -/500 Munkedal 1000 -/500-600 Kållered 6000-11
Målgrupp Ungdomsmottagningarnas målgrupp är alla ungdomar mellan 13-25 år. För att nå dessa bedrivs det dels mottagningsverksamhet och dels utåtriktad verksamhet, exempelvis skolbesök. Utöver detta riktar sig vissa enskilda ungdomsmottagningar mot specifika grupper. Ett exempel på detta är i Dals Ed där man har aktiviteter riktade till den gymnasiala turismlinjen med riksintag eller som i Strömstad som samarbetar med ungdomsmottagningen i Sälen för gemensamt finna arbetsformer för att nå ut till den tillströmmande gruppen av säsongsarbetare. Det är även vanligt att vissa ungdomsmottagningar speciellt riktar sig mot vissa elevhem eller ungdomsboenden. Alla ungdomsmottagningar upplever det svårare att nå fram med sin verksamhet till killar. Tjejer kommer i mycket större utsträckning till mottagningar och vissa ungdomsmottagningar arbetar aktivt med denna problematik genom exempelvis speciella killgrupper eller öppettider då bara killar får komma på besök. Metoder Under denna rubrik görs det en skillnad på om det gäller mottagningsverksamhet eller utåtriktad verksamhet. Mottagningsverksamhet På ungdomsmottagningarna utförs olika aktiviteter. Beroende på storlek och resurstilldelning kan omfånget av dessa aktiviteter skifta mellan ungdomsmottagningarna. Preventivmedel Det sker information och samtal om hur preventivmedel fungerar samt gratis kondomutdelning Rådgivning En stor del av verksamheten innebär att ge råd och svara på frågor kring sex och annat som rör sig i tankarna hos ungdomarna. Graviditetstest Det finns möjligheter för tjejerna att göra graviditetstest. Smittspårning På ungdomsmottagningar arbetas det med smittspårning kring exempelvis Klamydia. STI Det sker arbete med information kring och test av könssjukdomar. 12
Kuratortid Ungdomarna har möjlighet att prata med kurator om problem eller funderingar. Det sker även ett samarbete med sociala myndigheter och BUP. Läkartid På vissa ungdomsmottagningar finns det tillgång till allmänläkare, distriktsläkare eller gynekologer några timmar i veckan. Detta upplevs som mycket positivt på dessa ställen av personalen. Besök av grupper Ungdomsmottagningarna får också besök av olika grupper. Framförallt är det vanligt att samtliga årskurs 8 men på vissa ungdomsmottagningar årskurs 9 i upptagningsområdet kommer på besök. Då får de information kring vilket arbete ungdomsmottagningen bedriver, på vilket sätt ungdomarna kan få hjälp av personalen och det sker även diskussioner kring sex, relationer och andra frågor ungdomarna bär med sig. Förutom skolklasser ifrån grundskolan sker också besök ifrån andra grupper, exempelvis särskolan, elevhem och invandrargrupper. Utåtriktad verksamhet Skolan Den utåtriktade verksamheten bedrivs framförallt mot skolan. Det gäller dels temadagar eller temaveckor men framförallt att personal ifrån ungdomsmottagningen håller i en återkommande lektion med en viss årskurs. På en hel del ungdomsmottagningar besöks alla årskurs 5 på skolorna i det geografiska området som tillhör ungdomsmottagningen. Det vanligaste sättet är att killarna och tjejerna delas upp varför sig och det är ibland bara tjejerna som får delta i ungdomsmottagningens aktivitet. På vissa ungdomsmottagningar sker denna verksamhet istället mot årskurs 6. Det är även vanligt att ungdomsmottagningarna besöker klasser på högstadiet och det kan variera om det är årskurs 8 eller 9 som besöks. På vissa ungdomsmottagningar besöks även gymnasieklasser vilket dock inte är lika vanligt förekommande som besök på grundskolan. Det exakta upplägget på vad som görs när skolor och klasser besöks skiljer sig åt ifrån de olika ungdomsmottagningarna. En viktig faktor som påpekas i intervjuerna är att tiden oftast är knapp vid klassbesök och det rör sig oftast om tid mellan 40 minuter till 1,5h. Besöken inleds ofta av en presentation av ungdomsmottagningens verksamhet för att därefter övergå till information om könssjukdomar, kondomkunskap och avslutas med samtal kring sex och samlevnad. Ungdomsmottagningar trycker på att det som ger mest är samtalet mellan dem och eleverna och de tankar och frågor som väcks hos ungdomarna i dessa dialoger. Vidare nämner många av de intervjuade att metoder som rena föreläsningar, information och faktapresentationer ofta fungerar dåligt eftersom detta gör ungdomarna passiva och ofta inte ger något resultat. 13
En vanlig och uppskattad metod som används är olika former av värderingsövningar eller associationsövningar. Dock påpekas det här att huruvida detta blir genomfört eller inte är ofta avhängigt av tiden man har till förfogande eftersom denna metod kräver mycket tid. En fördel som upplevs med dessa typer av övningar är att det bland annat ger en bra utgångspunkt för diskussion och ett sätt att lätta upp stämningen. Några få ungdomsmottagningar har uttryckt skepsis mot värderingsövningar då dessa från ungdomsmottagningarnas sida anses uttjatade. En annan metod som vissa ungdomsmottagningar gör är att dela upp tjejerna och killarna var för sig för att främja diskussionerna. Ungdomsmottagningarna jobbar efter samma metoder när de besöker klasser oavsett om det är högstadiet eller gymnasiet. I årskurs 5 och 6 är dock upplägget annorlunda och fokuserar mer kring kroppen och vad som händer när puberteten kommer. På denna nivå används ibland ritövningar för att rita könsorganen eller dockor och modeller som kan visa hur kroppen och könsorganen ser ut. Övriga grepp som ibland har använts i skolan är forumspel och teater samt även att det sker kondomutdelning. Vissa få ungdomsmottagningar har även kommit ut på gymnasieskolor och lånat skolsköterskans rum. Sedan har eleverna haft möjligheterna att komma dit och göra klamydiatest. Helt enkelt att istället för att eleverna kommer till ungdomsmottagningen så kommer ungdomsmottagningarna ut till eleverna. De ungdomsmottagningar som provat på detta sätt upplever det som positivt även om inte så många testade sig som man önskade. Dock är det ett sätt att avdramatisera att testa sig mot könssjukdomar och visa upp sin verksamhet. Vidare har även vid några tillfällen vissa ungdomsmottagningar medverkat vid föräldermöten. Exempel på övriga insatser Ungdomsmottagningar bedriver även annan utåtriktad verksamhet förutom besök på skolor. I vilken omfattning detta sker varierar mellan olika ungdomsmottagningar. Det kan röra sig om att delta på kommuners hälsodagar, stadsfestivaler och marknader eller andra sammanhang där ungdomar rör sig. Oftast sker dessa insatser några gånger per år. Vissa ungdomsmottagningar har varit med och anordnat kärleksbåtar och kärleksbussar som åker runt på sommaren där mycket ungdomar finns, exempelvis runt Tjörn. Vid dessa evenemang är det vanligast att ungdomsmottagningarna informerar och pratar med ungdomarna. Ofta delas broschyrer och kondomer ut, där särskilt kondomer upplevs som mycket positivt. Det finns även exempel där ungdomsmottagningarna testat lite nya grepp för att vid dessa tillfällen skapa uppmärksamhet, till exempelvis med ett kondomhjul som en variant på ett chokladhjul. Nedan ges några av dessa exempel på annorlunda grepp på ungdomsmottagningar. Ett speciellt grepp är ett SIDA projekt där fem ungdomsmottagningar (Kållered, Ale, Härryda, Partille och Falköping) i Västra Götalandsregionen ingår i ett treårigt utbytesprojekt med Sydafrika som handlar om hur man ska arbeta för att förebygga STI och HIV. Inom projektet har man tillsammans med filmare gjort en film om HIV i ett globalt perspektiv i samverkan med Sensus, som är spridd till i Sverige. Man har dessutom varit i Sydafrika en gång per år och haft besök av dem varje år och 14
tillsammans gemensamt fokuserat på HIV prevention (och andra STI), genusperspektiv för UM samt i även år, på metodutveckling. På Ungdomsmottagningen i Ale har man i ett nätverk tillsammans med pedagoger i kommunen gemensamt tagit fram och skrivit riktlinjer för samlevnadsutbildningen vilket främjar för ett långsiktigt arbete och en nära samverkan med skolan. Riktlinjerna som skrevs 2001 och uppdaterades 2007 ligger sedan till grund för skolornas sex och samlevnadsundervisning. Vid de årliga träffarna med nätverket utvärderas undervisningen och personal från olika skolor delar med sig av nya grepp och idéer till andra skolor. Ungdomsmottagningen i Munkedal jobbar tillsammans med folkhälsan i kommunen med ett projekt där man använder babysimulatorer. Dessa simulatorer är programmerade som riktiga bebisar och i par om två får ungdomar under några dagars tid ta hand om dessa. Detta ske ge inblick i hur det är att ha hand om ett litet barn med allt vad det innebär. 2 Övrigt Det finns en vilja att hitta nya metoder för att arbeta med attityder och värderingar kring sex och preventivmedel. Intervjuerna visar även på en frustration över att trots hårt arbete så exempelvis ökar klamydian i samhället. För att förändra attityder och värderingar krävs långsiktigt arbete och ungdomsmottagningarna välkomnar nya metoder. Klamydiaveckan är något som många ungdomsmottagningar arbetar med årligen. Flera ungdomsmottagningar upplever emellertid att denna vecka ger liten effekt på antal klamydiafall och att inte fler kommer och testar sig just under denna vecka. Flera uttrycker också att denna vecka kräver mer i planering än vad den ger resultat och att resurserna istället skulle kunna läggas på ungdomsmottagningarnas kontinuerliga arbete. 2 Mer om detta babysimulatorprojekt finns på Munkedals kommuns hemsida http://www.munkedal.se/download/18.23a44ef311329f04b9d800022787/cuppsats_maria_sandberg.pdf 15
Samarbetsformer Ungdomsmottagningarna samarbetar med flera olika aktörer. Framförallt rör det sig om samarbete med skolor, läkare, gynekologer, BUP och socialtjänsten. Det kan exempelvis röra sig om att ungdomsmottagningen skickar vidare personer som har kommit till mottagningen för vidare hjälp. Detta samarbete upplevs på alla ungdomsmottagningar fungera mycket bra. I vissa kommuner sitter ungdomsmottagningarna med i samverkansgrupper som ska jobba mot ungdomar. Då rör det sig om att aktörerna träffas några gånger per år och även har någon insats per år som genomförs. Bland en del av ungdomsmottagningarna sker ett aktivt samarbete med folkhälsoplanerarna och det kan då exempelvis röra sig om vidareutbildningsinsatser. På vissa få ungdomsmottagningar utförs arbete tillsammans med fältassistenter i kommunerna. Några ungdomsmottagningar berättar också att de under vissa insatser har arbetat tillsammans med dietister och tandläkare för att ta ett vidare grepp kring ungdomars hälsa. Det sker även samarbeten med elevhem och ungdomsboenden. En viktig samarbetspartner för ungdomsmottagningarna är skolan. Det gäller både grundskolan, gymnasiet och särskolan. Det skiljer sig mellan ungdomsmottagningar kring hur bra de tycker att samarbetet är med skolan, men en tydlig tendens är att merparten upplever att det har förbättrats de senaste åren. Dock sker på en del skolor nära samverkan mellan ungdomsmottagningen och skolan, till exempel genom nätverk bestående av pedagoger och barnmorskor. Vidare upplever ungdomsmottagningarna att de gör stor nytta på skolorna och det finns ett stort intresse hos eleverna. Merparten av ungdomsmottagningarna önskar även en ännu bättre relation med skolorna än vad man har idag. Det är tydligt att det är viktigt med relationerna med individuella lärare och eldsjälar på skolorna för att få det att fungera. Något som även kommer upp i intervjuerna är att ungdomsmottagningarna oftast måste anpassa sig efter skolans önskemål kring tider och datum och att det oftast är vissa logistiska utmaningar för att få det att fungera. På någon ungdomsmottagning var det tvunget att lyftas till rektor/chefsnivå för att få det att fungera. Det sker oftast inte så mycket samarbete med skolsköterskorna på skolorna. Slutligen så skulle merparten av ungdomsmottagningarna göra fler insatser på skolorna men resurserna är begränsade. Ungdomsmottagningar arbetar inte med aktörer som exempelvis RFSL och RFSU annat än att under vissa evenemang då båda dessa aktörer kan vara inbjudna. Vissa ungdomsmottagningar arbetar i olika samverkansorganisationsformer, till exempel Hälsans hus i Stenungsund. Här har ungdomsmottagningen tillsammans med Socialtjänst och Fritid gått 16
samman under samma tak och tillsammans skapat en ny organisation för ett tydligare helhetsgrepp kring ungdomarna. Resultatet upplevs väldigt positivt. 3 Analys Samarbete med skolan Ungdomsmottagningen spelar en viktig roll när det gäller det preventiva arbetet kring sexuell hälsa men även allmänt kring ungdomars syn på sex och samlevnad. Inte minst spelar deras besök i skolorna och när de tar emot skolklasser på ungdomsmottagningar en stor roll för ungdomarna kring deras sexualundervisning. Forskningen visar att oftast har ungdomar haft några få tillfällen med sex och samlevnadsundervisning och då har det ofta varit besök utifrån skolan. Detta behandlar bland annat Angelöfs och Frisings i sin uppsats Elevers uppfattning om sex och samlevnadsundervisningen (2007) Detta får som konsekvens att det är mycket viktigt att det är ett väldigt gott samarbete mellan skolan och ungdomsmottagningarna. I nuläget fungerar detta samarbete på vissa ställen bra eller mycket bra men det är tydligt att det finns önskemål hos flertalet ungdomsmottagningarna att det ska fungera ännu bättre. Det kan exempelvis vara att ungdomsmottagningars besök blir mer prioriterade på skolan men också att samarbetet utvidgas och att ungdomsmottagningen blir på ett naturligt sätt integrerad i sex och samlevnadsundervisningen. Något som även Socialstyrelsen lyfter fram i sin rapport Ungdomars hälsa Internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete av Margareta Forsberg (2007). För att detta ska få en god effekt kräver det dock att skolan tar ett helhetsgrepp kring sex och samlevnadsundervisningen och jobbar med dessa frågor över tid istället för några enstaka punktinsatser. Något som även Lärarnas Riksförbund och RFSU har krävt i en debattartikel i Dagens Nyheter 7 november 2007. Detta förutsätter även att ungdomsmottagningarna får insikt kring hur skolorna arbetar i dagsläget och vilket behov och krav som finns utifrån skolans önskemål och läroplan. Målet skulle vara att skolorna blir en gemensam arena för sex och samlevnadsarbete där flera aktörer verkar. Detta arbete skulle dock även innebära att ungdomsmottagningarna skulle behöva ökade resurser. En tanke är att prova att arbeta på detta sätt med några skolor och sedan utvärdera arbetet. Ökat erfarenhetsutbyte och kommunikation I dagsläget så är många ungdomsmottagningar relativt självstyrande enheter som inte har så mycket samarbete med varandra kring exempelvis metoder hur klassbesök läggs upp. Genom att exempelvis skapa en bra mötesplats på webben skulle avstånden minska mellan ungdomsmottagningarna och 3 http://www.gbgreg.kommunalforbund.se/download/18.5edf71c21132ea5763e8000535/070308_ref erat.pdf 17
erfarenheter växlas. Det är dock viktigt att undersöka behovet av ett sådant så att det verkligen finns en efterfrågan för detta. Nya angreppssätt och tankebanor I intervjuerna efterlyses nya metoder att arbeta med attityder och värderingar kring sexuell hälsa. Det finns en viss frustration att trots allt bra arbete som läggs ner så är det svårt att nå fram till ungdomarna. Klamydian och aborter går inte tillbaka trots ett aktivt arbete kring preventivmedel och då framförallt kondom. Det behövs nya tänk kring hur man ska möta ungdomarna och att erbjuda ungdomsmottagningarna pedagogiska verktyg för att arbeta med frågan. Vilket även tas upp i rapporten Ungdomars hälsa Internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete av Margareta Forsberg (2007)där den betonar vikten av en involverande pedagogik. Vidare är det också viktigt att se till att vara på de platser ungdomar är så att ungdomarna möter vuxna på sina villkor och inte tvärtom. Det är bra att ungdomsmottagningar är med på festivaler och liknande aktiviteter. Något som redan idag en del ungdomsmottagningar gör. Helhetsgrepp Exempelvis Stenungsund jobbar med ett helhetstänk där ungdomsmottagningen är en integrerad del av en verksamhet. Då blir det naturligt korta avstånd mellan aktörer och det förbättrar ungdomarnas situation när de söker hjälp. Det kräver resurser och vilja för att genomföra den här typen av organisationsförändringar men resultatet upplevs väldigt positivt av dem som arbetar på detta sätt. Ta tillvara på Ungdomsmottagningarnas synpunkter De som arbetar på ungdomsmottagningarna brinner ofta för sina jobb. De känner att det är ett viktigt och meningsfullt arbete som de gör när de hjälper ungdomarna. En del ungdomsmottagningar, särskilt i mindre kommuner känner dock att deras arbete inte alltid blir uppmärksammat. Det anses viktigt med ungdomsmottagningar men det avsätts inte tillräckligt med resurser är en åsikt som ofta kommit fram under intervjuerna. Personalen upplever att exempelvis projektansökningar och rapporter tar mycket resurser i anspråk och att insatser som Klamydiaveckan inte ger något större resultat. Det är viktigt att dessa åsikter tas på allvar och att ungdomsmottagningarna känner att de kan vara med och påverka. Vidare påpekas att tid för utvärdering av metoder och den egna verksamheten ofta inte finns. En önskan om att hinna med detta finns dock. 18
Fler killar till ungdomsmottagningar Något som återkommer gång på gång i intervjuerna är svårigheter att få killar att komma till ungdomsmottagningarna. Flera olika insatser görs redan för att göra det mer attraktivt för killar att komma på besök. Det finns till exempel på vissa ställen killgrupper, manlig personal men också speciella tider då bara killar är välkomna. Dock är resultatet långt ifrån så bra som skulle vara att önska. Detta ska ställas i relation till att exempelvis sidan www.klamydia.se, där personer kan beställa klamydiatest och göra dessa hemma för att sedan skicka in proverna, har mycket högre andel killar som genomför provtagning. Detta är ett tecken på att killar vill testa sig för könssjukdomar men att ungdomsmottagningarna har svårt att locka till sig dessa. Här behövs det nya tankebanor kring hur killarna ska känna att ungdomsmottagningarna är attraktiva att komma och besöka. Folkhälsoplanerare Verksamhet Folkhälsoplanerare eller folkhälsosamordnare arbetar vanligen i landsting och/ eller i kommuner för att förebygga sjukdom och främja den psykiska och fysiska hälsan hos invånarna. Hur arbetet är upplagt varierar i kommunerna och landstingen Man kan som folkhälsoplanerare i en kommun ingå i ett folkhälsoråd där folkhälsoplaneraren ingår så som sker i Skaraborg till exempel. I uppgifterna kan ingå att kartlägga och analyser invånarnas hälsa för att sedan utveckla en handlingsplan för folkhälsoarbetet. Arbetet sker utifrån prioriterade folkhälsobeställningar och lokala eller regionala behov. I vissa kommuner läggs alls ingen fokus på Sexuell hälsa området medan det i andra kommuner sker mycket arbete inom ramen för dessa frågor. En del kommuner menar att det finns planer på mer arbete med dessa frågor och andra menar att det varit mer fokus på frågorna under tidigare år. Målgrupp Målgruppen för aktiviteterna inom Sexuell hälsa området är från 12 till 20 år och man vänder sig till ungdomar både på deras fritid genom olika aktiviteter på stan och kampanjer via Media. Aktiviteter riktade mot ungdomar på skoltid sker främst på högstadiet och i gymnasiet. Nattvandrare och fältassistenter finns idag i någon form i de flesta av de intervjuade kommunerna. Metoder Folkhälsoplanerare arbetar främst med att initiera, samordna och stödja verksamheter och projekt med koppling till folkhälsoarbetet. De aktiviteter man idag hjälper till att stödja och finansiera är: informationskampanjer mot bland annat klamydia och kondom, utbildningssatsningar för ungdomsmottagningens personal och personal i skolan, olika mediala satsningar via radio, TV och Internet, en storsatsning i Skaraborg med tema kärlek i samverkan vilket är en seminarieserie som erbjuds all personal som arbetar med högstadier - och gymnasieelever samt en satsning på undervisning med baby simulatorer såsom sker i en kommun. 19
Folkhälsoplaneringens verksamhet följa av en verksamhetsplan som i studerade fall följs upp. Vidare görs utvärderingar på genomförda projekt och ungdomars uppfattningar och attityder kartläggs i flera kommuner. Samarbetsformer Samarbete och samverkan sker med aktörer som Smittskyddet, primärvården, RFSU, RFSL, Hälsokällan, olika skolor, fritidsledare och enskilda aktörer såsom kyrkan eller lärare. I vissa kommuner pågår ett mycket nära samarbete mellan skola, primärvård och folkhälsan. Analys Huruvida sexuell hälsa är ett prioriterat område i kommunerna varierar och även i de kommuner man arbetar eller har arbetat med området är det inte alltid som detta sker på kontinuerligt basis. Vissa folkhälsoplanerare nämner att man tidigare arbetat med området men att man idag har andra fokus. Andra nämner att man önskar arbeta med sexuell hälsa frågor men att det inte finns utrymme för detta idag. Samarbete folkhälsoplanerare emellan sker idag i stor omfattning i till exempel Skaraborg där folkhälsorådet där initierar projekt och träffar för att främja trygg och säker sexualitet. I Skaraborg samarbetar vidare folkhälsoplanerare fritid, ungdomsmottagningar och skolor. Här finns en stark medvetenhet om att utbilda för att höja kunskapsnivån inom fokusområdet. Detta är projektet Pilotprojektet ett gott exempel på där man utbildar 2 elever från varje årskurs 9 inom sexuell hälsa för att dessa ska kunna utbilda sina klasskamrater och även yngre årskurser. Samverkan och samordning mellan folkhälsoinstitut och andra aktörer debatteras även av ordföranden i Lärarnas riksförbund i en debattartikel i DN 7 november 2007 som menar att en nationell samordning av ovanstående borde ske. I de flesta kommuner finns fältassistenter eller drogförebyggare i någon form. I vilken utsträckning och hur aktivt dessa verkar variera dock. Flera intervjupersoner menar att dessa personer fyller en viktig roll då närvaron av en vuxen person på stan bland ungdomar är en trygghet. 20
RFSU Verksamhet RFSU står för Riksförbundet för sexuell upplysning och har funnits sen 1930-talet. RFSU finns lokalt i Göteborg och ansvarar för hela Väste Götaland samt en del uppdrag i Halland. Det är en ideell förening med två anställda (1,3 tjänster) samt ytterligare 40 aktiva medlemmar som utför arbetet. Riksförbundet och dess årsmöte styr den strategiska inriktningen på verksamheten, exempelvis det senaste året har organisationen även haft en mångfaldsfokus. Dels har organisationen mycket utåtriktad verksamhet men har även två telefonjourkvällar i veckan. Den utåtriktade verksamheten riktar sig mot hela Västra Götalandsregionen, primärt Göteborg. Har ungefär 2000 elever per år som man träffar. RFSU upplever att det är ett väldigt positivt bemötande av skolorna och eleverna. Utöver skolverksamheten delar RFSU lokal med RFSL vilket ger positiva effekter i samarbetet. Har varit på Hammarkullekarnevalen och deltagit, har även börjat med föreläsningar för vuxna och jobba mot lärarutbildningen för att få lärarna att jobba mer med sexuell hälsa. RFSU vill gärna komma in mer på utbildningar på lärarutbildningen för att påverka och få med tänket kring sexuell hälsa redan där. RFSU besöker även boende för intellektuellt funktionshindrade och diskuterar kring hur man hanterar sexuella frågor i det sammanhanget. Deltog även i Sommarkampanjen i samarbete med RFSL där man deltog i kampanjer och var med och träffade mycket ungdomar. Målgrupp Högstadiet och gymnasiet primärt, men når ut till alla grupper av ungdomar i åldern 13-25. Vidare har RFSU även specialgrupper som invandrargrupper, via skoluppdrag eller invandrarföreningar. Metoder RFSU har ett antal skolinformatörer som är ute och besöker skolorna. Skolinformatörerna ska vara mellan 20-30år, för att kunna vara ganska nära eleverna i ålder vilket underlättar för att skapa en bra relation. Under dessa besök används mycket värderingsövningar, ihop med diskussioner och aktiviteter tillsammans med eleverna. Samtalet ska hela tiden stå i centrum. Längden på dessa besök är minst 1,5 timme per grupp, helst heldag eller halvdag. Grupperna får maximalt vara 30 personer. Detta gäller dock för skolan, i andra former så är det möjligt med föreläsningar till exempel på bokmässor och annat vilket gör att fler personer kan delta. 21
Samarbetsformer Skolorna är självklar motpart, men även fritidsgårdar, RFSL, PG i Väst, invandrarföreningar och teatergrupper. Analys RFSU gör ett viktigt arbete för att nå ut till skolorna. De når ut till många elever men även till andra grupper med ungdomar. Deras tanke att använda sig av unga skolinformatörer är ett intressant val och enligt de själva skapar det många fördelar i relationsbyggandet med eleverna. Det hjälper till att skapa en tillitsfull relation vilket är grunden för en bra kommunikation, vilket även Socialstyrelsen har påpekat i rapporten Ungdomars hälsa Internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete av Margareta Forsberg (2007) som en viktig faktor i i sex och samlevnadsundervisning. RFSU är intresserade av att arbeta i ett tidigare skede med lärarna, redan under lärarutbildningen. Syftet är att vara med och påverka hur sexuell hälsa arbetet ska bedrivas på skolorna. Detta skulle medföra en långsiktig kursändring kring arbete med sex och samlevnad i skolan. Denna syn lyfts fram exempel vis i debattartikeln som RFSU:s generalsekreterare Åsa Regnér och Lärarnas riksförbunds ordförande Metta Fjelkner skrev i Dagens Nyheter 7 november 2007. 22
RFSL Verksamhet RFSL stod tidigare för Riskförbundet för sexuellt likaberättigande men bytte 2007 namn och heter nu RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. Förbundet har 5000 medlemmar och förbundskansli i Stockholm. I Västra Götaland finns RFSL i Göteborg, Borås, Trollhättan(Trestad) och Skaraborg. RFSL vill att homosexuella, bisexuella och transpersoner ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som andra. För att nå ditt jobbar förbundet med politisk påverkan, informationsarbete och annan stödjande verksamhet. RFSL:s verksamhet syftar till att stärka och hävda hbt-personers människor i samhället. Vidare jobbar förbundet även med HIV och STI-information. RFSL är även en social mötesplats. Vidare bedriver förbundet mycket skolinformation där RFSL åker ut och besöker skolor. Förbundet bedriver även informationskampanjer till myndigheter och andra organisationer.. Skolornas intresse varierar för att få besök av RFSL. Vissa skolor tycker det är väldigt viktigt och vill integrera det i sin undervisning, medan andra känner att det redan kan det. Merparten av dem som är verksamma inom RFSL arbetar ideellt men det finns även några anställda i Västra Götalandsregionen. Målgrupp RFSL har en bred målgrupp. Ungdomar anses viktiga men förbundet vänder sig till alla. Sedan genomför förbundet speciella kampanjer, till exempel mot ungdomar under 25 år. Ett exempel på detta är sommarkampanjen där det delades ut kondomer till ungdomar. Metod Val av metod när skolor besöks beror på om det är grundskola eller gymnasiet. Metoden utgår ifrån ett grundupplägg som RFSL har tagit fram. Det ska se ungefär likadant oavsett om det är en klass i Luleå och Ystad som besöks. Det innehåller dels information kring begrepp och historia. Det används också olika värderingsövningar. Sedan berättar personen om hur det var att komma ut, det vill säga kopplar egna erfarenheter till undervisningen. Det ingår inte i grundupplägget att prata om STI men ber skolan om det så görs det. RFSL upplever att ofta har ungdomsmottagningen pratar om det så att ungdomarna kan redan en del. RFSL genomför i perioder utvärderingar på sitt arbete. 23
Samverkansformer RFSL samarbetar framförallt med RFSU och socialstyrelsen. Exempelvis sommarkampanjen finansierade av Socialstyrelsen. Det sker ibland samarbete med ungdomsmottagningarna men det enligt respondenten är det svårt att få till ett bra samarbete. De lokala delarna av RFSL jobbar mycket tillsammans med RFSL riks. Analys RFSL arbetar inte primärt mot bara ungdomar men spelar en väldigt viktig roll att sprida kunskap till ungdomar om transpersoner, homosexuella och bisexuella. Det är intressant att RFSL har standardiserat metoden kring det pedagogiska upplägget på skolbesök. Något som exempelvis inte ungdomsmottagningar gör. Mycket av sexualundervisningen som bedrivs idag är heteronormativ och utifrån detta faktum skulle RFSL kunna bidra till mycket i ett samarbete med folkhälsoplanerare och ungdomsmottagningar för att skapa en förändring kring detta. 24