* 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående s offensiva borgenärsuppgifter med utlandsanknytning och s (KFM) arbetsuppgift som behörig myndighet för utlandsindrivningen. Sedan övertagit handläggningen av de offensiva borgenärsuppgifterna, men funktionen som behörig myndighet vad gäller internationell indrivning av skatt finns hos (KFM), är det: 1. hinder för Sverige att inom ramen för ett internationellt indrivningsförfarande ansöka om en konkurs, eller liknande förfarande, som en indrivningsåtgärd i en annan stat, och 2. förenat med visst onödigt merarbete för svenska myndigheter att fullgöra de åtaganden, som följer av EG-rätt och konventioner, gentemot andra stater. 1 Sammanfattning och förslag 1.1 Ansökan om konkurs som en indrivningsåtgärd utomlands För att möjliggöra en konkursansökan i andra stater, som en indrivningsåtgärd, inom ramen för ett handräckningsärende, så att kan utöva sin offensiva borgenärsuppgift med utlandsanknytning, föreslås bestämmelsen i 18 lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden (LÖHS) ändras så att den får följande lydelse, se kursiverad text: Begäran om handräckning i främmande stat för www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171 94 Solna 0771-778 778 huvudkontoret@skatteverket.se
* 2(12) indrivning av svensk skatt får göras endast om beslutet i skatteärendet är verkställbart i Sverige och fordringen inte kan drivas in i Sverige utan väsentlig svårighet. Begäran får avse indrivning inte bara hos den skattskyldige utan även hos arbetsgivare eller någon annan som är betalningsskyldig enligt svensk lagstiftning. Begäran får även avse att den främmande staten ska vidta åtgärder enligt lagen (2007:324) om s hantering av vissa borgenärsuppgifter. s begäran enligt sistnämnda lag ska lämnas till, som utan egen prövning ska skicka den till den främmande staten. All kommunikation mellan den främmande staten och ska i sådana fall ske genom förmedling av. Förslaget till ändring av 18 LÖHS leder även till ett behov av komplettering av 3 andra stycket punkten 1 i samma lag, se kursiverad text: Med behörig myndighet avses i denna lag 1., såvitt avser handräckning enligt första stycket 2, utbyte av upplysningar och delgivning av handlingar i ärenden om indrivning, samt förmedling av s begäran och följande skriftväxling enligt 18 andra stycket, och Dessutom leder förslaget till ändring av 18 LÖHS till ett kompletterande behov genom en ändring av 1 andra stycket, förordningen (2007:781) med instruktion för, se kursiverad text: är behörig myndighet i ärenden om bistånd åt eller bistånd av andra staters myndigheter för verkställighet och indrivning, utbyte av information och delgivning av handlingar i ärenden om verkställighet och indrivning, samt förmedling av s begäran och följande skriftväxling enligt 18 andra stycket, lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden.
* 3(12) 1.2 Effektivare indrivning i Sverige av utländska skatter För att effektivisera indrivning i Sverige av utländska skatter kommer, enligt vad erfarit underhand, en ändring i förordningen (2007:789) om s hantering av vissa borgenärsuppgifter (BorgF) att ske. Genom denna ändring avses lagen (2007:324) om s hantering av vissa borgenärsuppgifter (BorgL) göras tillämplig på sådana utländska skatter och avgifter som är föremål för handräckning i Sverige. En sådan ändring behöver även kompletteras med en ändring med samma inriktning i 4 andra stycket LÖHS, dock enbart i förhållande till. Detta med hänsyn till att nuvarande reglering som ger KFM, Behörig myndighet, möjlighet att förordna annan myndighet, dvs. än, bör bibehållas. 2 Inledning, sammanfattning av problem och förslag till lösningar 2.1 Ansökan om konkurs som en indrivningsåtgärd utomlands För att genom BorgL nu ska kunna ges en möjlighet att ansöka om konkurs för svenska skattefordringar med stöd av Rådets direktiv 2008/55/EG av den 26 maj 2008 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder (Indrivningsdirektivet), och konventioner med indrivningsbestämmelser, behövs det författningsändringar. EG-rätten, t.ex. artikel 6 i Indrivningsdirektivet, liksom konventioner med indrivningsbestämmelser, hänvisar till nationell rätt i den indrivande staten när det gäller att bestämma vad som ska avses med indrivningsåtgärder. Omfattningen av vad som ska avses med indrivningsåtgärder kommer därför att variera i
* 4(12) förhållande till vad som gäller i olika nationella lagstiftningar. Av Meddelanden för exekutionsväsendet, MEX 2006:9, notis 9, Ansökan om konkurs i annan EU-stat för svenska skattefordringar, framgår att 13 EU-stater i november 2004 ansåg att en indrivningsframställning, som rörde en ansökan om konkurs och som gjorts med stöd av Indrivningsdirektivet i den indrivande EU-staten var att betrakta som en indrivningsåtgärd. Av samma notis framgår att 9 EU-stater inte ansåg att en sådan ansökan om konkurs var att betrakta som en indrivningsåtgärd. KFM har tidigare i mycket begränsad omfattning använt sig av de möjligheter som finns att ansöka om konkurs för svenska skattefordringar med stöd av Indrivningsdirektivet. Samma förhållande avser även möjligheten till ansökan om konkurs enligt artikel 16 i avtalet mellan de nordiska länderna om handräckning i skatteärenden av den 7 december 1989. KFM är, enligt LÖHS, Behörig myndighet vad gäller handräckning för skatteindrivning. KFM handlägger sedan årsskiftet 2007/08 inte några offensiva borgenärsuppgifter. KFM företräder alltså inte längre några borgenärsintressen när det t.ex. gäller konkurs, ackord, företagsrekonstruktion och skuldsanering. De bestämmelser som tidigare gav KFM sådana befogenheter, 14-16 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar, m.m., har upphävts och har övertagit dessa befogenheter. Ska man göra det möjligt för Sverige,, att ansöka om konkurs, eller motsvarande insolvensförfaranden, i en annan stat inom ramen för ett handräckningsförfarande, som en indrivningsåtgärd, så krävs det författningsändringar, t.ex. i LÖHS. Det är önskvärt att så sker för att Sverige ska kunna bibehålla denna möjlighet till agerande inom ramen för s offensiva borgenärsuppgifter. Det innebär dock samtidigt att då får ta över det ev. kostnadsansvar som uppstår i ett förfarande då en annan stat ansöker om konkurs.
* 5(12) Även om s konkursansökningar skulle komma att öka, jämfört med KFM:s tidigare ansökningar, kommer de sannolikt ändå att utgöra en mycket låg andel ärenden jämfört med de internationella indrivningsärenden som hanteras inom KFM:s behöriga myndighetsfunktion. Det finns samordningsfördelar med att KFM ges i uppgift att vara förmedlande organ för s konkursansökningar med stöd av Indrivningsdirektivet och konventioner med indrivningsbestämmelser. KFM kan, i sin egenskap av behörig myndighet inom hela det internationella indrivningsområdet, fortsätta att representera Sverige i förhållande till andra stater även beträffande de relativt fåtalet ärenden som rör en framställning om indrivningsåtgärden ansökan om konkurs. har redan idag möjlighet att ansöka om konkurs i samtliga EU-stater med stöd av Rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (Insolvensförordningen). Insolvensförordningen innebär att konkurser, och andra insolvensförfaranden, avseende svenska skattskyldiga kan inledas i andra EU-stater och då i enlighet med dessa staters lagstiftningar. Även om Insolvensförordningen möjliggör för att ansöka om konkurs i andra EU-stater är det ändå av intresse för Sverige,, att alternativt kunna använda möjligheten att ansöka om en konkurs, som en indrivningsåtgärd, enligt t.ex. Indrivningsdirektivet. 2.2 Effektivare indrivning i Sverige av utländska skatter Sedan den 1 januari 2008 har övertagit de offensiva borgenärsuppgifterna från KFM finns vissa problem i samband med indrivning av offentligrättsliga fordringar.
* 6(12) Problemen betingas främst av den omständigheten att enligt BorgL företräder svenska staten som skatte- och avgiftsborgenär vad gäller offensiva borgenärsuppgifter, t.ex. konkurs. BorgL innehåller den begränsningen att den tillämpas på svenska statens fordringar. Enligt 1 andra stycket BorgL får regeringen meddela föreskrifter att BorgL ska tillämpas även på andra liknande fordringar som inte är statens men som vid verkställighet enligt utsökningsbalken (UB) handläggs som allmänt mål. Det är alltså möjligt för regeringen att förordna att BorgL ska tillämpas även beträffande sådana utländska skatter och avgifter som är föremål för handräckning i Sverige. Något sådant förordnande har inte meddelats; se BorgF. Enligt vad verket erfarit under hand överväger Finansdepartementet att inom kort meddela ett sådant förordnande. När det gäller indrivning i Sverige av utländska staters offentligrättsliga fordringsanspråk klarar vi våra åtaganden, men detta arbete kan göras effektivare. Detsamma gäller det offensiva borgenärsarbetet. Det medför dock visst onödigt merarbete eftersom Behörig myndighet i varje enskilt fall där det kan bli aktuellt måste uppdra åt att utföra den ifrågavarande arbetsuppgiften. Detta merarbete skulle kunna elimineras om regeringen förordnade att BorgL ska tillämpas beträffande alla mål som enligt UB handläggs som allmänna mål. Detta kräver endast ändring i BorgF. Enligt vad verket inhämtat under hand förbereder Finansdepartementet en sådan ändring. 3 Handräckningsuppdrag till Sverige 3.1 Begäran om att försätta gäldenären i konkurs i Sverige på grund av utländska skatter Det kan någon gång vara så att ansökarstaten redan i sin ansökan om handräckning angett att den önskar konkurs i Sverige om gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar i Sverige. I dessa situationer kan Behörig myndighet, med stöd av 4 LÖHS, uppdra åt att ansöka om konkurs och att företräda ansökarstaten som konkursborgenär. Ett sådant uppdrag ska, enligt 4
* 7(12) LÖHS, lämnas i varje enskilt fall, dvs. några generellt giltiga uppdrag kan inte lämnas. Om BorgL görs tillämplig även på sådana utländska skatter och avgifter som är föremål för handräckning kommer att vid utövandet av sina offensiva borgenärsuppgifter att likställa dessa med motsvarande svenska fordringar. får då en egen behörighet att t.ex. ansöka om konkurs. All kommunikation mellan och den främmande staten ska i sådant fall ske genom förmedling av KFM. 3.2 Gäldenären har försatts i konkurs, eller företagsrekonstruktion har inletts, eller fråga om underhandsackord har uppkommit i Sverige I dessa situationer kan Behörig myndighet med stöd av 4 LÖHS uppdra åt att företräda ansökarstaten som konkursborgenär. Ett sådant uppdrag ska lämnas i varje enskilt fall, dvs. några generellt giltiga uppdrag kan inte lämnas. Om BorgL görs tillämplig även på sådana utländska skatter och avgifter som är föremål för handräckning kommer vid utövandet av sina offensiva borgenärsuppgifter att likställa dessa med motsvarande svenska fordringar. får då egen behörighet att t.ex. ansöka om konkurs. Inför en ev. sådan konkurs behöver få klargjort om ansökarstaten är beredd att åtaga sig kostnadsansvaret för förfarandet. När det gäller att ta ställning till ett ackordsförslag är huvudregeln dock att den anmodade staten själv har beslutanderätten, se prop. 1989/90:14 s. 78 och s. 108-109. Det kan undantagsvis tänkas att den utländska skattemyndigheten vill att svenska myndigheter ska rösta för och bevaka även de utländska skatterna. Detta meddelas då till via Behörig myndighet.
* 8(12) 3.3 Skuldsanering har uppkommit i Sverige Meddelanden om att en gäldenär har ansökt om skuldsanering samt övriga handlingar i skuldsaneringsärendet sänds till när gäldenären har offentligrättsliga fordringar. Finns det restförda utländska skatter kommunicerar KFM:s skuldsaneringsteam, enligt uppgift, direkt med de utländska myndigheterna. Huvudregeln är att när det gäller att ta ställning till skuldsaneringsförslaget ligger beslutanderätten hos den utländska skattemyndigheten, se 4.2 nedan. Det kan undantagsvis tänkas att den utländska skattemyndigheten vill att svenska myndigheter ska företräda den i skuldsaneringsärendet. Behörig myndighet uppdrar då, med stöd av 4 LÖHS, åt att företräda den utländska myndigheten. 3.4 Skuldsanering har beslutats i Sverige Enligt en överenskommelse under hand mellan de behöriga myndigheterna inom Norden innefattar ett handräckningsuppdrag tills vidare även att bevaka att gäldenären betalar i enlighet med en beslutad skuldsaneringsplan. Från svenskt håll framfördes uppfattningen att resp. myndighet själv skulle bevaka sin fordran även i annat land. Den svenska ståndpunkten vann dock inte gehör. Om BorgL görs tillämplig även på sådana utländska skatter och avgifter som är föremål för handräckning kommer att vid utövandet av sina offensiva borgenärsuppgifter att likställa dessa med motsvarande svenska fordringar. får då skyldighet att bevaka att betalning sker i enlighet med planen. Skulle fråga om omprövning av skuldsaneringen, 27 skuldsaneringslagen (2006:548), vara aktuell gäller motsvarande rutiner som beträffande konkursansökan i Sverige.
* 9(12) Det kan noteras att ovanstående endast avser nordiska skatter som är föremål för avtalshandräckning i Sverige. Är det fråga om andra nordiska fordringar eller annan utländsk skatt än nordisk skatt är det upp till resp. skattemyndighet att själv bevaka att betalning erläggs enligt planen. 3.5 Utsökningsrättsliga frågor, m.m. I överklagade utsökningsmål och i tvister enligt 2 kap. 30 andra stycket UB företräds sökanden i allmänna mål av. Denna bestämmelse får redan innan en eventuell ändring i BorgF anses innefatta även utländska skatter och avgifter som är föremål för handräckning. 4 Svenska handräckningsuppdrag till andra stater 4.1 Begära om att försätta gäldenären i konkurs i den anmodade staten på grund av svenska skatter Så länge KFM hade möjlighet att ansöka om konkurs, dvs. före årsskiftet 2007/2008, avgjorde Behörig myndighet, eventuellt efter samråd med andra inom KFM, när man ansåg det befogat att en konkursansökan skulle göras. När KFM inte längre har denna möjlighet har det från KFM:s sida hävdats att Behörig myndighet inte längre kan tillstyrka en konkursansökan i ett sådant läge. Motiveringen för denna ståndpunkt är att KFM saknar behörighet att ansöka om konkurs. Däremot kan upplysningarna från den andra staten lämnas vidare till som då i vissa fall har möjlighet att ansöka om konkurs utanför handräckningsförfarandet. 4.2 Ett insolvensförfarande, konkurs, ackord, skuldsaneringsförfarande, osv. har inletts i den anmodade staten Skatter och avgifter som omfattas av handräckningsavtal bör, efter begäran om handräckning, bevakas av
* 10(12) borgenärsmyndigheten i den anmodade staten. Har inte handräckning begärts tidigare bör bevaka i den stat förfarandet pågår. När det gäller att ta ställning till ett ackordsförslag, eller motsvarande förfarande, kan dock, beroende på lagstiftningen i den anmodade staten, beslutanderätten ligga kvar hos. Vill i dessa fall att den utländska borgenärsmyndigheten ska rösta för och bevaka även de svenska skatterna ska detta meddelas till Behörig myndighet som vidarebefordrar önskemålet. 4.3 Skuldsanering har beslutats i den anmodade staten Enligt en överenskommelse under hand mellan de Behöriga myndigheter inom Norden innefattar ett handräckningsuppdrag även att bevaka att gäldenären betalar i enlighet med en beslutad skuldsaneringsplan, se dock ovan under 4.4. I dessa fall bevakar den nordiska indrivningsmyndigheten att de svenska skatterna betalas enligt planen. Betalar inte gäldenären enligt planen ska den utländska indrivningsmyndigheten meddela detta till Behörig myndighet som vidarebefordrar uppgifterna till. Det bör noteras att detta bara gäller skatter, m.m. som kan vara föremål för avtalshandräckning i annan nordisk stat. Är det fråga om andra offentligrättsliga svenska fordringar, eller skuldsanering i utomnordisk stat, måste självt bevaka att gäldenären betalar enligt planen. 5 Svensk konkursansökan i annan stat utanför handräckningsförfarandet Med hänsyn till gällande lagstiftning synes, för närvarande, enda möjligheten för att
* 11(12) ansöka om en konkurs, eller annat insolvensförfarande, i en annan stat vara att direkt göra det hos domstolen i den stat konkurs, eller motsvarande förfarande, önskas. Enligt Insolvensförordningen är det möjligt för en stats skattemyndighet att direkt, utan att gå vägen via avtalshandräckning, ansöka om konkurs i en annan stat som är medlem i EU. Detta gäller dock inte Danmark som inte omfattas av förordningen. Samma möjlighet kan finnas även i stater som inte är medlemmar i EU. Detta är dock helt beroende på lagstiftningen i den stat där konkursansökan avses göras. En sådan direkt konkursansökan är förenad med uppenbara svårigheter. Konkurssökanden måste känna till konkurslagstiftningen och rättsordningen i konkursstaten. Handläggningen ska ske på konkursstatens språk. I konkursansökningsmålet måste bevisning om gäldenärens obestånd, dvs. insolvens i konkursstaten, åberopas. Till detta kommer att vissa stater kan ha advokattvång vad gäller domstolsförhandlingen. En direkt konkursansökan förutsätter därför i praktiken att anlitar ett ombud, oftast en advokat, i konkursstaten. Förfarandet kommer därmed att bli kostsamt. En direkt konkursansökan ska därför endast göras om det finns starka skäl för att öppna ett konkursförfarande. En sådan ansökan får, enligt s arbetsordning, endast göras med tillstånd av huvudkontoret. Reformsynpunkterna, och förslagen till författningsändringar, i denna promemoria har gemensamt och i samråd utarbetats mellan och KFM.
* 12(12) Nils-Bertil Morgell Verksjurist Mikael Berglund Verksjurist