.A r:::q!;a EE 'C.rn r~ rkh _ : :!rl'~, ~ J -,:- re'''' rg VlAKTENS FORUM FÖR FLYGVAPNET -2000 www.aef.se

.A r:::q!;a EE 'C.rn r~ rkh _ : :!rl'~, ~ J -,:- re'''' rg VlAKTENS FORUM FÖR FLYGVAPNET -2000 www.aef.se 769

CHEFREDAKTÖR Peter Liander 08-7887569 peter.liander hkv.mil.se ANSVARIG UTGIVARE Owe Wagermark Flygtaktiska kommandot - Uppsala REDAKTIONENS ADRESS: FlygvapenNytt HKV/lnfo 107 85 Stockholm Fax: 08-788 88 66 www.mil.se/flyg Flygvapen Nytt utges av tidningssektionen, Högkvarterets informationsavdelning, Tillsammans med Armenytt, MarinNytt och Försvarets Forum. I den gemensamma Redaktionen för Försvarsmaktens centralt utgivna tidningar ingår Sven-Åke Haglund Sektionschef Direkttel 08-788 85 54 Rick Forsling Peter Liander Ulf Petersson Hans Strömberg PRENUMERATION: Marie Tisäter 08-788 9019 marie.tisater@hkv.mil.se Prenumerationspris: 100:-, 4 nr/år Postgiro: 31 69 97-6, Kassa 103.0 Bidrag från läsekretsen välkomnas. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera allt material. Endast ledaren ger uttryck för generalinspektörens åsikter. För signerade artiklar svarar respektive författare, för redigering redaktionen. För ej beställt material ansvaras ej. Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas tydligt angiven_ FlygvapenNytt 4/00 utges i december_ Manusstopp för 4/ 00: 23 oktober. Grafisk form: MSK T&D/ Eva Kent Tryck: Christer Perssons tryckeri, Köping Trycks på miljövänligt papper_ SW ISSN 00 15-4792 Så tog då sommaren slut, sommaren som enligt många aldrig var någon sommar. Hur det än är med detta så innebar semesterperioden en omställning och övergången till den nya Försvarsmakten inleddes_ Stålbadet I Vissa förband försvann, nya enheter etablerades. Självklart sved det i hjärtat hos många. Gamla fina landskapsregementen avvecklades_ Nya militära begrepp kom istället Den l juli etablerades ett delvis nytt högkvarter med en ny ÖB. Den Operativa Insatsledningen kom till med bland annat de tre taktiska kommandona. Vår tidigare ÖB gick i pension efter en fantastisk insats med ambitionen att skapa en ominriktad försvarsmakt. Han kom otroligt långt på kort tid. Jag önskar honom all lycka i fortsättningen med helt nya utmaningar. Övergången till ny organisation har krävt stora arbetsinsatser. Det har jag haft stor respekt för. Det nedlagda arbetet har varit imponerande_ Övergången har naturligtvis också krävt personliga uppoffringar, som även påverkar familj och den sociala situationen. Jag hoppas att alla kommer att hitta bra lösningar för framtiden _ Det Flygtaktiska kommandot börjar successivt finna sin roll. Det är glädjande att vi nu tar steget in i den organi sation vi sedan länge önskat Nu har vi möjlighet att utveckla tydlig ledning och flottiljernas och flygstridskrafternas verksamhet kan ledas och samordnas från en stab_ Med de utmaningar som väntar, bedömer jag att det är nödvändigt. En mycket viktig utmaning är flygvapnets uppgifter i internationella sammanhang. Den nyligen genomförda övningen Baltic Link 2000 visade att vilja och förmåga finn s. Övningen genomfördes på ett utmärkt sätt, vilket jag är både stolt och tacksam för. Nu gäller det att gå vidare med uppgifterna att från årsskiftet ha snabbinsatsförbanden SWAFRAP AJS 37 och C-l30 insatsberedda i 30 dagars beredskap. Detta är en synnerligen viktig uppgift för alla inblandade_ Det gäller att visa Sveriges och flygvapnets förmåga att sätta upp flygförband för internationella insatser. Senast vi var ute i sådana sammanhang var i Kongo Omslagsbilden: Flygvapnets nye generalinspektor Mats Nilsson är chef för Flygtaktiska kommandot och dessutom en aktiv Gripenpilot. Foto: Pia Ericsson/FMV:Prov

1961-63 och dessförinnan i Finland 1939-40. Faktum är att de erfarenheter, som drogs vid F 19 och F 22 fortfarande har ett värde. De som kämpade då inhämtade kunskaper som i utvecklat skick har giltighet även nu. Utmaningarna vi står inför är många, men personligen känner jag stor tillförsikt inför framtiden. De beslut som väntar angående Flygskolans lokalisering, framtiden för F 16 i Uppsala, Flygtaktiska korrunandots lokalisering, underhållsorganisationens utveckling m m ger osäkerheter. Men osäkerheter kommer alltid att finnas i vår snabbt föränderliga värld. Vi måste alla vänja oss vid ständiga förändringar och att beslut inte kommer att ha permanent giltighet. I det avseendet har vi hamnat precis i det läge näringsii vet levt under lång tid. Därför är det viktigt att vi alla aktivt deltar i vad som sker och att vi utnyttjar de tillfällen vi har att kunna påverka utvecklingen. Jag utgår från att alla i flygvapnet arbetar med vårt bästa som mål. Sedan jag tillträdde som Generalinspektör för flygvapnet har jag besökt de flesta av våra förband och skolor. Jag tror mig ha en god uppfattning om läget inom flygvapnet, inte minst genom de regelbundna mötena med flottiljcheferna. Mina "fem punkter", som jag redovisat för flygvapnets personal vid flottiljbesöken, är att vi gemensamt ska: Tydliggöra flygvapnets uppgifter Bredda och utveckla framtida kompetens Upprätta högkvalitativ taktisk ledning Säkerställa hög operativ förmåga i flygvapnets insatsförband Utveckla bra och fungerande korrununikation mellan taktisk ledning och förband MATS NI LS SON GENERALINSP EKTÖR FÖR FLYGVAPN ET

-~ Chefredaktör'n harordet Internationellt Just nu sitter du med årets tredje utgåva av FlygvapenNytt i din hand. Ett nummer vars innehåll karaktäriseras av framför allt två ämnen: internationell verksamhet och bildandet av flygtaktiska kommandot som leds av den ny tillträdde generalinspektören, generalmajor Mats Nilsson. Sven-Åke Haglund har mött honom för en intervju. Under sommarmånaderna har flygvapnet deltagit i ett flertal internationella övningar; Cooperative Banners, Maple Flag, Cooperative Chance, Baltops men framför allt Baltic Link 2000. Den sistnämnda arrangerades vid F 17 i Ronneby under två veckor i augusti. Övningen satte sin prägel på hela flottiljområdet med mycket folk i rörelse. Med representanter från elva länder på plats ges naturligtvis många intryck av olika karaktär. Ett av många bestående intryck för undertecknad var förekomsten av ett stort antal datorer, eller rättare sagt bildskärmar. Förutom att folk flög, stridsledde eller klargjorde flygplan hade många personer sin arbetsplats vid bildskärmar, vissa jobbade framför dem nära nog hela tiden - tillämpningen av modem kommunikations- och informationsteknik i dessa sammanhang framstod här mycket tydligt. Baltic Link-övningen är föremål för flera artiklar med början på sidan 17. Ryssland deltog, men inte med några flygplan i Baltic Link, men det har ändå vid flera tillfällen de senaste månaderna varit ryska flygplan i Sverige. I juli an vändes F 16 i Uppsala som bas för en rysk spaningsflygning över Sverige enligt det förtroendes kapande Open Skiesavtalets principer. Den ryska flygningen kommer att följas upp med en svensk fotograferingsflygning över Ryssland. Uppsala-flottiljen var dessutom värd för en rysk delegation under ett vänskaps besök i början av september. Det blev också första gången som ryssarnas moderna jaktflygplan Su-30 landade på svensk mark. Läs mera om besöket på sidorna 40-41. Med livet som insats Den ökande internationella verksamheten kommer att sätta stark prägel på Försvarsmaktens framtida verksamhet. Men det finns naturligtvis fortfarande en mera vardagsmässig verksamhet här hemma, vilket bland annat innebär stöd till det civila samhället. Att även den kräver sitt tribut blev vi grymt påminda om genom den tragiska helikopterolyckan med en Super Puma som drabbade Helikopterflottiljen i början av augusti. De tre omkomna i besättningen i helikoptern "Helge 94" offrade sina liv i ett dramatiskt försök att undsätta andra. För många piloter och tekniker i helikopterförbanden är det en självklar vardagssyssla att tillhöra en beredskapsbesättning i en räddningshelikopter. Vad vi andra kanske inte tänker på så ofta är att de ibland gör det med mycket stora uppoffringar. De förtjänar därför all respekt. PETER LIANDER peter.liander@hkv.mil.se 4 FlygvapenNytt 3 2000

INNEHALLSFORTECKNING 3-2000 Ledare 2 Chefredaktör' n har ordet 4 Flygvapnets nye generalinspektör 6 ~---;...- Viktigt att ställa upp utomlands 10 I beredskap för snabbinsats 12 Med kameror som vapen 14 Anpassat flygunderhållskompani 15.-.-... ~':::ll;;3~~::;:::}.~~ SWAFRAP AJS 37 insatsövas Framgångsrik samövning 16 17 Finsk sisu på Baltic Link 2000 22 En dirigent bland molnen 24...~----:-- Med Viggen i Norge 26 Svenskar i utländsk stabsövning 30 Storövningen Maple Flag 32 Flygstridsledare till sjöss 35 r----- Sverige redo för Open Skies 36 t---- Open Skies i Sverige 38 Ryssar på vänskapsbesök 40 Flygtaktiska kommandot 42 I korthet 47 FVRF-aktuellt 52 FlygvapenNytt 3 2000 5

Foto; Pia. Ericson! FMV:Prov.." FlygvapenNyu 3 2000

Flygvapnets nye generalinspektör: ~Kal a Ig Mats~ Mats Nilssons andra arbetsdag börjar halv tio på kvällen efter"aktuellt", när barnens läxor sedan länge är lästa och tystnaden sänkt sig över Täby-villan. Planeringen inför nästa arbetsdag pågår sedan fram till midnatt. Mats Nilsson ger ett intryck av att alltid vara förberedd, att aldrig bli tagen på sängen. Det sena kvällsarbetet kan vara en del av förklaringen: "Ett arv från tiden som provflygare är att jag ständigt jobbar med frågan: Vilka alternativ har jag om det oväntade ändå händer?" AV SVEN-ÅKE HAGLUND Flygvapnets nye generalinspektör, blott 43-årige generalmajoren Mats Nilsson, sitter lugnt i flygtaktiska kommandots förarstol - förlåt chefsstol redan efter två månader_ Leendet finns ständigt nära, ingen av intervjuarens frågor besvärar honom, inte ens knepigheter som SWAFRAP eller det som borde vara ett känsligt ämne: att som flygvapnets högste företrädare "sälja" JAS 39 Gripen till utländska spekulanter. General Nilsson tycks gilla att diskutera alla frågor som kommer på bordet, med ett enda - mer personligt - undantag: Allt som har med hans ringa ålder att göra. Förmodligen är ämnet redan uttjatat, men Mats Nilsson vore inte Mats Nilsson om han undvek frågan... - I förra veckan var jag i Sydafrika i samband med sydafrikanska flygvapnets 80 års jubileum. På seminarium och utställningar träffade jag många flygvapenchefer. Självklart är man ung i den kretsen. Men faktiskt, kollegan från Malawi var ännu något yngre... Hur känns det att ha sina tidigare chefer under sig i organisationen, är åtminstone inte det ett problem? - Min första reaktion var att det här måste bli tokigt. I nästa sekund insåg jag att problemet inte ska förstoras. Det handlar egentligen bara om två saker: Öppenhet och ärlighet från alla parter. Som en pojkbok Ett samtal med Mats Nilsson vandrar ut över vida fält. Hans karriär är som en pojkbok, spännande och fylld av överraskningar. Men ganska snart förstår intervjuaren att mycket av Mats Nilssons liv handlar om ett tryggt och inrutad liv tillsammans med hustrun Anna samt barnen Carl och Johanna. - Jag värdesätter min tid med familjen väldigt högt. Jag vill vara hemma både till frukost och middag. - Dottern som just börjat andra klass ska kunna göra läxorna både med mamma och pappa. Vår 13-årige son likaså. Klockan fem kastar jag alla papper i portföljen och åker hem. Familjen äter middag tillsammans, vi pratar om vad som hänt i skolan, på fritids. - Portföljen tar jag fram igen vid halv tiotiden och jobbar i ungefär två timmar. Så har jag levt ett antal år och värdesätter högt möjligheten att själv styra arbetstiden så att familjelivet inte kommer i kläm. Då får det gärna bli sena herrunakvällar istället. Ett föräldramöte höll för övrigt på att bli en komplikation för nyutnämnde ÖB Johan Hederstedt, när han skulle tillsätta de högsta chefsposterna i sin organisation: - Hederstedt ringde med kort varsel och ville träffa mig kl 16.00 onsdagen i påskveckan. Jag svarade ärligt att jag inte kunde komma, eftersom jag inte skulle hinna att både träffa Hederstedt och gå på föräldramötet hemma i Täby. Dessbättre förstod blivande ÖB dilemmat och ändrade sitt eget dagsschema. Mats Nilsson hann med båda mötena, och efter resonemang med familjen under påskhelgen kunde flygvapnets nye generalinspektör (efter Jan Jonsson som nu är chefför Operativa insatsledningen, OPIL), utses. Cyklande segelflygare Att Mats Nilssons väg till GI-stolen har gått snabbt förstår vi av hans (redan påpekade) låga ålder. Snabbt - men däremot inte rakt. Åtminstone inte i vanliga termer räknat. För att göra historien någorlunda kolt, kan vi börja med en l4-åring på cykel i höstmörkret mellan hemmet i Lomma och Landskrona, en sträcka på cirka 25 kilometer enkel resa. I Landskrona fanns en segelflygklubb och en skicklig lärare i världsmästaren Göran Ax. På hösten avverkades teorin innan vårljuset förde med sig 22 starter i Bergfalke, de sista två ensamflygningar. Där kunde hela historien ha slutat. Mats Nilsson blev nämligen en duktig gymnasist, och som sådan också utbytesstudent i USA. Kontakten med flygningen bröts. Väl hemma ett år senare mönstrade Mats och skulle göra värnplikten på KA 2 i Karlskrona. En placering som han tyckte var helt OK. FlygvapenNyu' 3 2000 7

- Men så dök stunderna i Bergfalke upp igen. Hur härligt jag hade tyckt att det var att få flyga alldeles ensam. Sagt och gjort. jag sökte till flygvapnet, blev antagen och ryckte in på Ljungbyhed två veckor efter studentexamen 1976. Svårt med instrumenten - Det jag minns är att jag hade jättesvårt att flyga efter instrument i början. Min flyglärare Kenneth Hansson. som förresten jobbar här på FTK idag, hade tack och lov tålamod med mig. Efter officersexamen på F 20 i Uppsala, lärde sig Mats Nilsson att flyga Viggen i Söderhamn, innan det bar i väg till F 17 i Ronneby. Efter drygt två år som spaningspilot kom den telefonsignal som fick honom ur den normala flygvapenkarriären. - Samtalet kom från Försökscentralen i Linköping. Jag erbjöds att jobba där som testpilot. FC visste jag inte något om förutom det jag hade läst i jubileumssboken "Att flyga är att leva", men jag förstod att det här var en chans modell annorlunda. - Jag stannade tio år som provflygare, med avbrott för allmänna kursen på MHS och ett år på den amerikanska flottans provflygarskola. Kursetta på F-18 Hornet Mats säger det inte själv, men bakom uttryck som "jätteskoj" och "fantastisk roligt", döljer sig också en annan sanning: Svensken Mats Nilsson blev kursetta i stenhård konkurrens på provflygarskolan. - Det här var 1984-85, jag var minst sagt hungrig på all slags flygning. Mitt slutarbete gjorde jag på F-I8 Hornet som då var alldeles ny. Väl tillbaka i Sverige och Linköping blev det ett ännu nyare plan för Mats, även om det skulle dröja innan JAS 39 Gripen kom i luften. När det väl var dags, gick det som vi minns, snett vid en misslyckad landning. - Jag flög aldrig ettan. Min roll blev betydligt mer annorlunda än som tänkt. Det blev haverikommissionen istället. Däremot, när tvåan kom i luften dryga året efter ettan var det Saab:s chefsprovflygare Arne Lindholm och jag som flög den. - Det varade i drygt ett år. Lärorikt men fullständigt oplanerbart. Vi flög när planet var fri skt och vi hade tillräckligt bra väder. Flygpasset kunde vara planerat till tisdag eftermiddag, men det blev lördag eftermiddag innan vi var i luften. Lämnade sitt drömjobb Mats Nilsson beskriver sig själv som målinriktad och bestämd. Vi tror honom. Att beskriva något som har med ett yrke, ett jobb, att göra på ett mer livfullt och positivt sätt än när Mats berättar om sina år som provflygare går överhuvud taget inte. Ändå sa han upp sig, valde skolbänken och en väntande stabskarriär. Hur mycket "målinriktning" behövs det inte för att göra ett sådant val? - Som du förstått stortrivdes jag som provflygare men ville ändå gå vidare. Det blev högrekursen på dåvarande Militärhögskolan 1991-93, följt av två år på flygstabens samordningsavdelning. - Därefter F 16 och Uppsala i fyra år. Först som flygchef och sedan, efter ett samtal från Kent Harrskog, som flottiljchef under dryga två år. - Samtalet? Jo, Harrskog ringde och frågade om jag ville ta över flottiljen. Tror du att jag klarar det?, frågade jag. Kanske inte den smartaste jag kunde ha fått ur mig. Harrskog ställde en självklar motfråga: Skulle jag ha ringt dej annars') I Åter kände Mats att det var dags att gå v idare. Vid det senaste årsskiftet blev han chef för Operationsledningens planeringsavdelning på Högkvarteret i Stockholm. - Mycket stabssamtal med andra länder, mitt i Högkvarterets omstrukturering. Lärde mig mycket om uppbyggnaden av EU:s krishantering, nyttigt för mig idag när vi nu sätter upp våra två insatsförband, benämnda SWAFRAP AJS 37 respektive C-BO. 8 FlygvapenNytt 3 2000

inte i början. Visst har vi haft barnsjukdomar med JAS 39, ocb det berättar jag. Problem med bränslesystemet, problem med luftsystemet - men till bilden hör att vi idag har snart tre operativa divisioner som fungerar mycket bra! Mats Nilsson inledde sin karriär som förbandspilot i spanings-viggen_ Här flyger han fotospaningsversionen under sin tid som provflygare. Foto: Peter Liander Tömmer resurserna Handen på hjärtat, Mats Nilsson, visst har det varit en hel del diskussioner runt åtminstone Viggen-förbandet, att piloterna inte kan eller vill vara ute en tänkt missions alla sex månader? - Vi har en enda spaningsdivision kvar i Sverige, och det är vid F 21 i Luleå. I storleksordning handlar det totalt om 16 piloter. Ti" förbandet hör också personalkategorier som fototolkar och systemtekniker. Lika exklusiva grupper också de. - När det gäller SWAFRAP talar vi om ett behov i storleksordning tio piloter. I princip tömmer vi vår spaningsresurs på hemmaplan. Till detta kommer att en insats i exempelvis Kosovo, vilket är det troligaste området, handlar om taktisk flygspaning av inte speciellt svårt slag till skillnad från de skarpa uppdrag som flygs här hemma. - Vad som behövs, för att både lösa uppgifterna här hemma och under ett internationellt uppdrag, är ett klokt rotationssystem som också syftar till att hålla uppe kompetensen på bredden. Kanske blir det fem-sex veckor därnere och två därhemma rullande under en sexmånaders mission. Mats Nilsson menar att det inte blir så kraftiga omställningar för besättningarna på våra transportflygplan med 20-25 års erfarenhet från flygningar på uppdrag från i huvudsak FN, Sida och Räddningsverket. - Problemet är att det också här är fråga om en begränsad resurs. Totalt har vi åtta Hercules med tillhörande besättningar, som redan idag är hårt engagerade både inom och utom landet. Också här behövs ett väl genomtänkt rotationssystem. - Så, det handlar inte om ekonomi, inte om några gräddfiler i jämförelse med kamrater i de båda andra försvarsgrenarna, utan det faktum att vi samtidigt ska kunna lösa vissa begränsade uppgifter här hemma. Ovan säljarroll? Vi byter ämne. Nästa fråga handlar just om ekonomi. Och affärer. Försvarsmakten ska stödja svensk försvarsindustri, "exportfrämjande verksamhet", som det heter. Att jobba som säljare av Gripen, som nyligen i samband med Sydafrika-besöket, måste väl ändå vara en ovan roll? - Stopp! Flygvapnet är ingen säljorganisation. Däremot är vi en kvalificerad kund, som gärna återger våra erfarenheter och våra krav när det gäller JAS 39 Gripen. På så sätt ger vi vårt stöd till exportsatsningen. Men, handen på hjärtat, Mats Nilsson, du är t o m mer än flygvapnets främste företrädare i ett sammanhang som det här. Få, om ens någon, pilot känner Gripen så grundligt som du när det gäller konstruktion och funktion. Kan du vara helt ärlig och svara uppriktigt även när det gäller känsliga, mindre bra punkter') - I annat fall skulle det genomskådas, förr eller senare. De som frågar är yrkesmän, kollegor. De vet mycket väl att ingen teknisk konstruktion av det här slaget någonsin kan vara fulländad. Framför allt Med i bagaget Sedan den I juli är du generalinspektör för flygvapnet, försvarsgrenens främste företrädare, med ett utökat ansvar i jämförelse med företrädaren på stolen. Samtliga flottiljchefer är numera direkt underställda GI. Du är dessutom taktisk chef med ansvar för de uppgifter som tre flygkommandochefer tidigare delade på. Med din för generaler helt unika bakgrund som provflygare, är det något speciellt som du har med i bagaget? - Ett arv från tiden som provflygare, är att jag ständigt jobbar med frågan: Vilka alternativ har jag om det oväntade ändå händer? - Som provflygare måste du vara analytisk, förberedd, målinriktad, kommunicerbar. Är det med samma egenskaper du nu styr flygvapnet? - Faktiskt finns det paralleller. Det jag försöker leva upp till själv och uppskattar hos andra är öppenhet, tydlighet och ärlighet. Det går inte att driva en sådan här verksamhet om du inte är tydlig. "Kalla mig Mats" Till sist. Din företrädare, nuvarande chefen för OPIL, Jan Jonsson kallas mer eller mindre allmänt för "Pinnen". Har du något smeknamn? - Nej, också polarna säger Mats. Här på FTK har jag talat klarspråk också när det gäller hur jag vill tilltalas: Ni ska kalla mig Mats. Att också jag, som chef, kan tilltalas med förnamn är ett uttryck för den öppenhet och lätta stämning jag vill ha på min arbetsplats. - Men det är klart, vid uppställningar, parad för fanan och sådant. måste det väl ändå bli något åt generalshållet... FlygvapenNytt 3 2000 9

Nya snabbinsatsförband Regeringen beslöt den 21 juni att Sverige och Försvarsmakten som under perioden (2004) ersätts av ett las 39-förband ska bidra med förband ur samtliga försvarsgrenar för att upp inklusive basförband. fylla överenskomna Nato partnerskapsmål angående delta gande i multinationella fredsbefrämjande operationer för peri oden 2001-2006. För flygvapnets del innebär beslutet att två snabbinsatsförband bildas: En transportflygförband (fyra TP 84 Hercules) inklusive basförband. Förbanden benämns SWAFRAP (Swedish Air Force Rapid Reaction Unit) AlS 37 respektive C-130. Snabbinsatsförband Ett förband med AlS 37 Viggen, inklusive basförband, har 30 dagars insatsberedskap från den l januari 2001. AV PETER LIANDER Nu pågår rekryteringen av personal till flygvapnets två insatsförband för internationella insatser. Efter årsskiftet ska de kunna sättas i drift med 30 dagars varsel. M ed böljan den l januari 200 I ökar flygvapnets beredskap för att kunna sättas in i internationella insatser med basering utomlands. Flygvapnet ska med 30 dagars insatsberedskap kunna ställa upp utomlands med ett spaningsflygförband med Viggen respektive ett transportflygförband med fyra TP 84 Hercules. De två enheterna, inklusive tillhörande basförband, be nämns SWAFRAPAlS 37 och SWAFRAPC-130. Högkvarteret gav Flygvapencentrum (Flygtaktiska kommandot FTK) i uppdrag att leda utvecklingen och upprättandet av SWAFRAP. För projektens genomförande har förbandsarbetsgrupper bildats vid F 21 i Luleå och F 7 i Såtenäs. Sammanhållande för arbetsgruppernas verksamhet är överste Frank Fredriksson, flottiljchef för F 21 i Luleå. Han anser att förbandens tillkomst är av största betydelse: - Svenska värnpliktiga och officerare gör en omvittnat skicklig in sats i internationella sammanhang. Sveriges internationella engagemang bidrar till fred och SWAFRAP:s utvecklingschef Frank Fredriksson: Vikt-gt att stä la upp tom ands säkerhet i Europa samtidigt som det ger nya impulser och erfarenheter till vål1 försvar. - Överbefälhavaren Johan Hederstedt har klart deklarerat att även flygstridskrafterna nu ska användas i internationella sammanhang. Nu har vi chansen att tillsammans visa att även flygvapnet klarar detta på ett proffsigt sätt. Frivilligt deltagande När det gäller transportflyg har Sverige deltagit internationellt vid flera tillfällen, bland annat med transporter av förnödenheter till det belägrade Sarajevo under Bosnien-ki iget. Det senaste tillfället som svenska stridsflygkrafter användes i motsvarande sammanhang var under Kongokrisen mellan 1961-63. Nu kan det således bli dags igen, vilket är ett tydligt tecken på Försvarsmaktens ominriktning från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. - Vi står inför ett historiskt ögonblick med att planera, rekrytera och eventuellt sätta upp ett flygvapenförband utomlands, säger Frank Fredriksson. Den enda kvarvarande spaningsdivisionen är "Urban Röd", d v s l. divisionen vid F 21. Divisionen jämte markpersonalen från flottiljens 1. flygunderhållskompani kommer att utgöra grunden för SWA- 10 FlygvapenNytt 3 2000

Överstelöjtnant Harry Östling och överste Frank Fredriksson framför en av de Viggen som kommer att ingå i ett av flygvapnets snabbinsatsförband. Foto: Ivar Blixt/Försvarets bildbyrå FRAP AJS 37. Förbandet kommer att bestå av cirka 225 personer och det kommer därför att behövas mycket personal som noimalt inte arbetar vid just F 21. - Stödet till SWAFRAP vid upprättandet och en eventuell insats kommer att beröra hela flygvapnet. Det blir en gemensam angelägenhet för oss alla, säger överste Fredriksson. Viggen-förbandet organiseras för att kunna vara operativt i sex månader. All personal som ska ingå i SWAFRAP-förbanden gör det på frivillig basis. Tjänstgöring i dessa förband är naturligtvi s annorlunda jämfört med den vardagsbetonade i Sverige. Men Frank Fredriksson framhåller starkt att uppgiften är viktig: - Jag är övertygad om att vi genom lag- arbete kan skapa en stimulerande och spännande miljö där alla delaktiga kommer att kunna utveckla både sin egen och förbandets kompetens. Min önskan är att alla som på något sätt finner detta intressant, tillsammans med sin familj och anhöriga verkligen överväger att ställa upp för Sverige och flygvapnet. Om du vill deltaga ett Tolk Sjukvårdare (5) SWAFRAP-förband Jurist Fältpräst Sjuktransportman (4) Flygplansmekaniker AJS 37 (10) Den som är intresserad av att ingå i ett Sambandsexpeditionsgruppchef Fototolk (5) SWAFRAP-förband kan kontakta SWE Närskyddsmän (24) Sensorgruppchef( 6) DINT/ 11, Box 635, 15127 Södertälje. Kock (2) Beträffande SWAFRAP AJS 37 finns Utspisningsbiträde (7). Personalen i SWAFRAP C-l30 avses behov av personal som inte tillhör Drivmedelsman (4) rekryteras bland F 7:s ordinarie personal. Försvarsmakten. Vilka befattningar som Bussförare (3) Endast ett fåtal befattningar blir aktuella är aktuella framgår enligt följande tabell. Lastbilsförare (3) för övriga. Befattningarna är en för Siffror inom parentes anger antalet per Förrådsman (3) bandsplatsgruppchef och fyra lastsamsoner på respektive befattning. Bilmekaniker (4) ordnare. FlygvapenNytt 3 2000 11

I beredskap för a b s AV OLOF EKMAN Från det kommande årsskiftet kan insatsförbandet SWAFRAP C-130 komma att med 30 dagars beredskap sättas in utomlands. I så fall lyfter fyra av Försvarsmaktens åtta lp 84 Hercules från F 7 Såtenäs mot en basering utomlands, som kan komma att vara i upp till ett år. Det kan då komma att få märkbara konsekvenser för det militära transportflygets kapacitet i Sverige. Foto: Peter Liander/ Försvarets bildbyrå (C-130). Försvarsmaktens långvariga deltagande i t ex FNsammanhang har möjliggjorts bland annat av den egna transportflygfiottan. De uppdragen har lett till att F 7:s Transportflygenhet idag har en gedi vid F 7 Såte gen erfarenhet av olika typer av interna Transportflygenheten näs har flugit uppdrag utanför tionella uppdrag. I operationsrummet på, Sveriges gränser i flera decennier, Såtenäs täcks ena väggen av enhetens under 50-talet med TP 79 och sedan mit världskarta, där olikfärgade nålar marketen av 6O-talet med TP 84 Hercules rar de flygplatser som har besökts. De flesta länder världen över är markerade med minst en nål och i Europa är nål mattan tät. Från det kommande året tillkommer dock ett nytt inslag för enheten. Då ska förbandet SWAFRAP C-130 innehålla 30 dagars beredskap för att kunna sättas in som en del i en multinationell PSO (Peace Support Operation) under Nato:s ledning. Av Försvarsmaktens åtta Hercules ingår fyra i insatsförbandet. I likhet med AlS 37-förbandet förbereds SWAFRAP C-130 för att kunna verka i ett operationsområde beläget i främst Europa eller dess närhet. Däremot ska förbandet kunna verka längre, upp till tolv månader i sträck. SWAFRAP C-i30 planeras att baseras på en flygbas i närheten av själva insatsområdet och där få stöd av värdnationen och/euer Nato. Väl på plats ska förbandet 12 FlygvapenNytt 3 2000

kunna flyga i tvåskift med två TP 84 dygnet runt. Det kan även bli aktuellt att tillfälligt flyga med fyra flygplan samtidigt, även om uthålligheten då minskar över tiden. Företagsplanering, uppföljning, samverkan och övrig ledning ska kunna ske dygnet runt på samma sätt för att hantera uppdragen. Uppdragstyperna omfattar förbands-, materiel- och sjuktransporter, men däremot inte stridstransporter. Efter 2004 kan uppgiften dock komma att utökas med lufftankning. Då planeras SWAFRAP AJS 37 nämligen ersättas av JAS 39, där lufttankning kan komma att ingå som krav. Just nu pågår ett arbete inom TP 84-systemet som syftar till lufttankningsförmåga med en demonstrator TP 84 från 2004. Nato-modell Bemanningen inom SWAFRAP C-I30 fördelar sig på fyra delar; en stabsdel, en divisionsdel, en kompanidel och en sjukvårdsdel, alla under förbandschefen överstelöjtnant Lars-Eric Blad. Organisationen följer Nato-modell och staben sätter därmed upp ett nav för upp- dragsplanering och uppföljning under namnet S3 Operations. Det biträds, enligt samma Nato-mönster, av SI personaitjänst, S2 underättelseavdelning, S4 ogistik, SS samverkan och S6 sambands- och informationssystem. Fyra besättningar Förbandets divisonsdel med' divisionschef major Tore Ottosson i spetsen, innehåller fyra kompletta besättningar, klargöringspersonai och en särskild grupp för att hantera varnings- och motmedelssystemet med remsor och facklor, VMS. Till denna kommer en kompanidel, under kompanichef major Per Norelius, med resurser för service och reparation, motorkörning och materielhantering. Kompanidelen ska även kunna ge stöd tilllastsamordning i samverkan med värdnationen. Dessutom ska övriga svenska transportflygplan kunna tas emot i begränsad omfatting. Förbandets sjukvårdsgrupp består också aven sjuksköterska. Transportflygenheten har redan viss erfarenhet av Nato-strukturen genom att under 9O-talet ha medverkat i luftbron till Sarajevo, den humanitära luftbron under Kosovo-kriget och övriga flygningar till Balkan. Luftrum och flygplatser i området hanteras delvis av Nato:s ledningscentral CAOC (Combined Air Operations Centre) i Vincenza, Italien, vilket kräver kunskap om Nato:s organisation, regler och terminologi för att flyga i omådet. Personalen har således vana vid att arbeta på engelska och med Nato-begrepp som ATO (Air Tasking Order, d v s uppdragsorder), SPINS (Special Instructions) och STA NAG (Standard NATO Agreement). Det underlättar den ofta omfattande samverkan som förutses som nödvändig med Flygtaktiska kommandot och SWEDINT som operationens ledning, andra länders förband och lokala myndigheter. Under det gångna året har arbetet med att förbereda SWAFRAP C-l30 i stor utsträckning präglat Transportflygenhetens arbete. Rekrytering och materielförberelser planeras att slutföras under hösten. ARTIKELFÖRFATTAREN ÄR MAJOR OCH TJÄNSTGÖR VID FLYGTAKTISKA KOMMANDOTS INSATSLEDNING. FlygvapenNytt 3 2000 13

AV PETER LIANDER Viggen-divisionen "Urban Röd" vid F 21. i Luleå kommer att utgöra grunden till SWAFRAP AJS 37. Dess piloter har förberett sig genom att bland annat göra nya utbildningsanvisningar och öva ett nytt taktiskt uppträdande i luften. PotospaningSflygning i en fredsbevarande uppgift ställer andra krav än vad som traditionellt gällt för det svenska spaningsflyget inom invasionsförsvaret. Då karaktäriserades spaningsflygningarna av extrem lågflygning som genomfördes i hög fart, med ett flygplan per mål. Major Per Nilsson är sedan 1996 chef för spanings- och attackdivisionen "Urban Röd" vid F 21 i Luleå: - Tanken är att vi ska kunna genomföra två rote-företag per dag med en förmåga att momentant kunna fördubbla antalet företag. Vi skall kunna verka i Europa och dess närhet under sex månader för att sedan åka hem och utbilda/utvärdera och åka tillbaka igen efter tolv månader. - Taktiken som Nato använder och som vi har anpassat oss till innebär att spaningsflygningarna genomförs med en rote, d v s två flygplan. Flyghöjden är relativt hög, mellan 3000-6000 meter. Därmed kan man undvi.ka det hot som eventuellt kan uppkomma från vissa luftvärnsrobotar. Över målområdet sjun.ker ett flygplan till 1500-3000 meter medan rotetvåan ligger kvar ovanför och " håller ryggen fri ". - Vi piloter har förberett oss genom att ta fram utbildningsanvisningar för divisionens personal, berättar Per Nilsson. Vi har också läst publikationer från Nato. Det vi har studerat mest är Aircent Air Interoperability Handbook, i dagligt tal kallad AAIH. Den är uppdelad i 23 kapitel och är ett dokument som beskriver hur Nato genomför fredsbevarande operationer. Dessutom har vi noga satt oss in i ordervägssystemet. För att få del av erfarenheter från flygningar över Balkan-området har även utländska kontakter etablerats i samband med studiebesök hos flygförband ur tyska, Nya utbildningsanvisningar har skapats för att svenska spaningspiloter ska kunna delta i fredsbevarande operationer utomlands. Foto: Ivar Blixt/Försvarets bildbyrå Major Per Nilsson, divisionschef för spaningsflygdivisionen vid F 21 i Luleå. Foto: Peter Liander/Försvarets bildbyrå norska, holländska och det amerikanska flygvapnen. - Studiebesöken var mycket givande och vi har bemötts med stor förståelse och öppenhet. Utan detta hade vi inte nått så här långt i förbe redelserna. Nato-förbandens gemensamma syn på vår förmåga är att vi kl.arar av att genomföra de insatser som vi planerar för. Vi måste bara anpassa vår taktik och förbättra vår kunskap om hur Nato planerar och genomför sina insatser. När denna utgåva av FlygvapenNytt lämnar tryckeriet pågår rekryteringsarbetet för fullt. - Divis ionen har en positiv attityd, säger Per Nilsson. För oss innebär uppgiften något aven nytändning. Vi har varit nedläggningshotade två gånger de senaste åren, men nu har det vänt. Jag upplever att vi för närvarande är den mest prioriterade divisionen i hela flygvapnet. 14 FlygvapenNyll 3 2000

Anpassa yg de ållsko pa AV ROG ER MANNBERG Utvecklingsarbetet med SWAFRAP-förbanden omfattar i hög grad markpersonalen. Här krävs en anpassad organisation för att ett spaningsflygförband ska kunna operera effektivt utomlands. Organisatoriskt finns det vissa skillnader gentemot ett "normalt" flygunderhållskompani. Förändringama är nödvändiga för att få en mer flex.ibel organi sation i och med att numerären är mindre. I kompani ledningen finns förutom kompanichef och ställföreträdare även klargöringsledare, verksamhetsföreträdare (klargöring flygplan/underhåll fly g plan) samt en systemingenjör. I kompaniet ingår en flygunderhållspluton samt en fototolkpluton. Flygunderhållsplutonen är i princip uppbyggd som en normal servicepluton förutom att man har en klargöringstropp för betjäning av fl ygplan samt en materielgrupp för underh åll av materiel och handläggning av reservdelar och utbytesen heter. Fototolkplutonen är uppbyggd som en fototolktropp, men har tillförts en motmedelsgnlpp för utvärdering av varnings- och motmedelssystemet (VMS). Totalt består kompaniet av 59 personer, varav två är civila och 26 är värnpliktiga. Det bör nämnas att kompetensmässigt är urvalet inte stort om man ser till kunskap om AJS 37-systemet. Detta gör att alla förband i flygvapnet korruner att bl i delaktiga. Det finns vissa särskilt trånga sektorer såsom systemtekniker foto tolktropp, flygtekniker avionik AJS. Under ett internationellt uppdrag ska kompaniet klara att: I flygunderhållskompaniet som ingår i SWA FRAP AJS 37 finns fototolkar som har till uppgift att utvärdera flygspaningsfilmerna. Betjäna flygföretag med AJSF 37 Viggen dagligen, sju dagar per vecka. Ladda/plundra/framkalla film och utvärdera flygspaningsresultat. Förebyggande och felavhjälpan de unde rhåll på stridsfältnivå av AJSF 37 Viggen. Förebyggande och felavhjälpande underhåll av varnings- och motme delssystem samt IR- robotar för själv försvar. För att uppnå detta har förberedelsearbetet bland annat inneburit att kompaniets personal har övat genom att arbeta med Air Task ing Order (ATO) samt enligt den nya kompaniorganisationen. Vidare har personalbehove t för Flygunderhå ll s kompaniet kartlagts, erforderlig materiel har definierats och materiellistor har framställts. Vidare har en mall att användas vid rekognosering aven ny bas utvecklats, liksom en stående order för kompaniet. Fortsättningsvis krävs ett stort engagemang för att färdigställa förbandet. Det kommer att krävas en kraftfull arbetsinsats av alla be rörd a under ett eventuellt uppdrag utomlands. Det är en stor utmaning. En Viggen laddas med nya filmkassetter. Bilder: Peter Liander/ Försvarets bildbyrå ARTIKELFÖRFATTAREN AR MAJOR OCH CHEF FÖR 1. FLYG UNDERHÅLL SKOMPANIET VID F 21 I LULEÅ. FlygvapenNytl :1 2000 15

SWAFRAP AJS 37 I sa sövas i hös AV HARRY ÖSTLING Under hösten kommer en stor övning att genomföras med den personal som kommer att ingå i insatsförbandet SWAFRAP AJS 37. Den blir kulmen på ett omfattande utvecklingsarbete som det senaste halvåret bedrivits i F 21:s regi. Utvecklingen av flygvapnets internationella insatsförband, SWA FRAP AJS 37/C-130 kom igång i april. Målet är att förbanden ska kunna upprätthålla 30-dagars beredskap från den l januari 200 l. Sex arbetsgrupper bildades för att driva utvecklingsarbetet inom olika områden: förbands ledning, personaltjänst, underrättelsetjänst, sambandstjänst, logistik, personlig räddningsutrustning för fl ygande personal inklusive undsättning (CSAR), samt fastställande aven preliminär förbandsmålsättning för SWAFRAP-förbanden. I början av maj fastställdes en stabsarbetsplan som ska leda till att de två förbanden ska vara organiserade, rekryterade och övade samt kunna upprätthålla anbefalld beredskap. Den preliminära målsättningen för förbanden godkändes av Högkvarterets krigsförbandsledning i slutet av juni. Därmed var organisationen fastställd och utgör grunden för den fortsatta utvecklingen. Vid samma tidpunkt var det också klalt vilken typ av befattningar som ska i ngå i förbandet. Under arbetet i arbetsgrupperna fram kom ett behov av utveckling avseende erhålla rätt kompetens i förbanden gentemot ställda uppgifter. Övning i höst Arbetet med rekrytering av personal till de båda förbanden påbörjades i slutet av augusti. Målsättningen är att rekryteringsprocessen ska vara slutförd i oktober. En viktig del i utvecklingen av Viggenförbandet är att med den rekryterade personalen som bas genomföra en övning. Denna syftar dels tijl att utbi Ida personalen, dels till att utvärdera och skapa bra förutsättningar för att utveckla en dokumenterad målsättning med hänsyn taget till takti ska, operativa och ekonomiska aspekter. Detta ska vara fastställt senast vid årets slut. Övningen kommer att ledas av FTK och inleds i mitten av oktober med rekognosering aven fl ygbas någonstans i södra Sverige. Den valda fl ygbasen får representera en bas utomlands och kommer senare att bli centralpunkt för den fortsatta övningen. Under november ska sedan övningen genomföras med olika skeden: Etablering aven övningsmission med tilltransport av personal och materiel. Genomförande av fl ygverksamhet enligt gällande stridsfrekvenslinjal. Öva och utbilda organisationen gentemot de uppställda taktiska, operativa och ekonomiska målen. Avveckling av övningsmission och hemtransport av personal och materiel. I nära anslutning till övningen ska den rekryterade personalen genomföra viss anpassad utbildning; främst avseende det engelska språket, Nato:s organisation och arbetssätt, missionsutbildning samt för civil personal även allmän militär utbildning. ARTIKELFÖRFATTAREN ÄR ÖVERSTELÖJTNANT OCH ENHETSCHEF VID F 21 I LULEÅ. AJSF 37 Viggen målas nu i grå kamouflage färger som är bättre lämpad för spaningsuppdrag materiel och utbildning. Allt för att kunna på hög höjd. Foto: Ivar Blixt/Förs varets bildbyrå :1.6 FlygvapenNytt 3 2000

Tyska MiG-29 och JAS 39 Gripen sida vid sida i svenskt luftrum under Baltic Link. Bilder: Peter Liander/ Försvarets bildbyrå Framgångsrik samövning AV PETER LIAN DER Under två augustiveckor genomfördes flygövningen Baltic Link 2000 med F 17 i Ronneby som bas. Det var första gången som Sverige arrangerade en stor internationell övning med stridsflygplan. Övningen genomfördes i "Partnerskap för freds anda" och cirka 600 personer från elva nationer deltog. elva länder: England, Norge, Österrike samt alla Östersjö-stater, utom Litauen som lämnade återbud i sista stund. Under Baltic Link 2000 gavs tillfälle för de inblandade ländernas deltagare att prova sin interoperabla förmåga, d v s förmåga att agera i samverkan. Sju länder deltog med egna flygplan baserade i Ronneby. Polen och Tyskland med MiG-29 Fulcrum, Norge med F-16 Fighting Falcon och Finland med sina nya F-18 Hornet. Estland och Lettland hade var siu transportflygplan på plats, vilka användes som transport- och målflygplan. F 17, Blekinge flygflottilj, i Ronneby var under tiden 14-25 augusti värd för den första stora internationella övningen med stridsflygplan som arrangerats i Sverige. Övningen kallades Baltic Link 2000 och genomfördes i "partnerskap för freds anda" med deltagare från En norsk F-16 taxande på F 17 i Ronneby Totalt elva nationer deltog i Baltic Link. FlygvapenNytt 3 2000 17

Bilder: Peter Liander & Gösta Bolander/ Försvarets bildbyrå för alla deltagare. Därigenom blev det möjligt att kommunicera med exempelvis anhöriga via e-post. Multinationellt samarbete - svenska, polska och finska officerare under en genomgång utanför en av nations barackerna i den stora hangaren. Österrike deltog med piloter som flög i svenska JA 37 Viggen. För svensk del var det första gången som JAS 39 Gripen och FSR 890 användes i en internationell samövning. På plats fanns även ett svenskt luftvärnsförband från Lv 6 i Halmstad med RBS 77 Hawk. Ett annat unikt inslag i övningen var också att man för första gången använde ett brittiskt radarspaningsflygplan - populärt kallat AWACS - för stridsledning. Vid två tillfällen landade flygplanet, en E-3D Sen try, på Sturups flygplats i Malmö för att låta svenska stridslednings- och luftbevakningsofficerare på plats ta del av hur stridsledning från luften enligt Natomode\l går ti\l. Övningens storlek med de 600 deltagarna satte en speciell prägel på flottilj OImådet. På marken kretsade det mesta av verksamheten kring en av hangarerna som var en sorts centralpunkt för övningsdeltagarna. Här hölls så kallade " mass briefings" d v s stora genomgångar två gånger per dag och här fanns en väl tilltagen matsal. Personal som arbetade med olika ledningsfunktioner för flygtjänsten hade sina arbetsplatser i samma hangar. I en annan del av byggnaden disponerade varje nation dessutom var sitt kontor, som utgjordes av byggbaracker. I närheten av hangaren fanns en radargruppcentral för stridsledningen av flygplanen. Utrymmet var väl tilltaget och mejlan barackerna fanns sittgrupper som utnyttjades till avkopplande samvaro likvä l som genomgångar inför och efter flyguppdragen. Mitt bland allt detta fann s också ett "Internet-torg" med datorer tillgängliga Flygförbudszon Övningsscenariot förutsatte att det efter ett fredsavtal mellan två fiktiva stater upprättats en flygförbudszon i området, en så kallad "No Fly Zone". Uppgiften som övades var att med radar och flygplan övervaka flygförbudszonen. Flygförbudszonen patrullerades i luften genom att fyra flygplan, uppdelade på två rotar, flög j en patrullbana - Combat Air Patro!. På marken arbetade flygstridsledare från olika nationer för att med hjälp av radar upptäcka kränkningar av det förbjudna luftrummet. När luftrummet kränktes var piloternas uppgift att identifiera det okända flygplanet och rapportera uppgifterna till marken. När detta skett skulle en avvisning ske. Det kränkande flyget utgjordes av Flygstridiedaren löjtnant Stefan Siggelin arbetade med att leda angriparsidans flygplan från radargruppcentralen Myran. 18 FlygvapenNytt 3 2000

-------------- BaL~~~~@@@ -- En svensk flygtekniker vinkar in en tysk MiG 29. Den norske teknikern Vidar Pedersen skriver i loggboken till en F-16. En estnisk underrättelseofficer registrerar Thor Erikssons iakttagelser. Viggen, SK 60, TP 84 HercuJes, en estnisk An-2 och en lettisk L-4JO, som var baserade på Gotland. Därifrån hade de ett bra utgångsläge till övningsormådet som var beläget över Östersjön. Flygmässigt var uppgiften relativt enkel, men i en fredsbevarande operation är det viktigt att piloterna vet exakt hur man ska agera i olika situationer. Det är inte självklart att man får ta till vapen för att freda flygförbudszonen, utan tvingas agera på annat sätt. Strikta regler De grundläggande bestämmelserna för piloternas agerande är ett regel verk kallat Rules Of Engagement, förkortat ROE. Det som är mest signifikant för ROE är att de skapas speciellt för varje aktuell uppgift. Reglerna ska inte kunna misstolkas och inte heller ge utrymme för egna initiativ från enskilda piloter. De är således extremt hårt styrda av hur ROE är utformade. Piloterna får aldrig improvisera, vilket i värsta fall skulle kunna leda till en upptrappad konflikt. Översatt till svenska förhållanden kan ROE jämföras med IKFN, d v s det regelverk som styr enskilda piloters agerande om ett främmande flygplan skulle kränka svenskt luftrum. En stor skillnad jämfört med IKFN är att ROE "skräddarsys" för varje operation och att de kan förändras i takt med utvecklingen i det aktuella konfliktormådet. Internationell kommandostruktur Baltic Link genomfördes med en kommandostruktur som överensstämmer med vad som tillämpas inom Nato. Däremot övades inte hela orderkedjan, utan insatserna koncentrerades till själva genomförandedelen. - Vi övade inte med en Joint Forces Operation Commander, JFAC, och heller inte Central Air Operations Center, CAOC, berättar överstelöjtnant Johan Svetoft som var ställföreträdande flygchef under övningen. Överstelöjtnanterna Thomas Niclasson (t h) och Johan Svetoft på plats i Wing Operation Center. Niclason var dessutom övningens flyg chef och bland annat ansvarig för flygsäkerheten. Kapten Jim Boistrup arbetade med Air Tasking Order, d v s den speci ella order som styrde varje enskilt flyguppdrag. FlygvapenNyl1 3 2000 19

Finska och svenska piloter under debriefing tillsammans med flygstridsledaren (i mitten) efter ett flygpass. Löjtnant Fredrik Larsson, svensk underrättelseofficer, samråder med den norske överstelöjtnanten Morten Klever. I den förstnämnda nivån sker planeringen för de närmast kommande dygnen. Utifrån detta lägger sedan CAOC upp en Air Tasking Order, ATO. Denna order lämnas ut minst ett dygn innan den ska genomföras. Den är giltig under en viss tidsperiod, vanligen ett dygn. -1 ATO:n regleras vad som ska ske under ett specifikt flyguppdrag. Principen är att den ska vara mycket tydlig, snudd på ner i minsta sväng. Där anges exempelvis exakt vilken beväpning som ska bäras och hur den ska fördelas mellan flygplanen, starttid, vilka punkter som ska passeras på väg till och från patrullbanan, förklarar Johan Svetoft. Metoden är fakti skt jämförbar med hur det svenska systemet med företagsorder för attack- och spaningsflyget tidigare var upplagt. - Ja, det stämmer. De svenskar med ett förflutet inom attackflyget som är med i övningen har sagt att gamla Första flygeskadern kanske borde återuppstå, säger Johan Svetoft med ett leende. Under Baltic Link svarade övningsledningen för utformningen av ATO:erna, med Mats Brindsjö och Richard Lindborg från F 17 som arkitekterna bakom jobbet. När ATO:n kommer ner i orderkedjan till genomförandenivån hamnar den hos en funktion benämnd Wing Operation Center (WOC). Här fördelades flyguppdragen mellan de olika nationerna, som under övningen opererade tillsammans två och två. Ett mål under övningen var att alla länder skulle få flyga tillsammans minst en gång i en "mixed fighter force operation" d v s i ett sammansatt förband med två olika flygplanstyper. Exempelvis kunde svenska Gripen och polska MiG-29 tillsammans övervaka flygförbudszonen under ett flygpass, för att senare avlösas av ett förband med norska F-16 och finska F-18. I möjligaste mån strävade man också efter att låta så många piloter som möjligt agera som gruppchefer. Inför ett flygpass åligger det "missionleadern", d v s chefen för en fyrgrupp, att tillsammans med en flygstridsledare planera genomförandet med ATO som grund, liksom att hämta in aktuell väderinformation samt att hos underättelseavdejningen hämta in uppgifter om exempelvis luftvämshot. I WOC-funktionen fanns också en befattning kallad Supervisor Flying, SOF. Den motsvaras i Sverige av flygövningsledaren på division. SOF-officeren har till uppgift att kontrollera att "missionleadem" har tagit hänsyn till en mängd olika aspekter vid planeringen för genomförandet av ett uppdrag. Exempelvis kontrojjeras att ATO:n har tolkats riktigt och att genomförandet av uppdraget inte bryter mot flygsäkerhetsbestämmelserna. - Flygsäkerhetsmålen gäller minst lika mycket under en fredsbevarande operation som i fred. Det är lika illa att förlora ett flygplan i ett haveri som att få det nedskjutet, säger Johan Svetoft. För många svenska piloter var det ett nytt sätt att arbeta och naturligtvis gjordes Två polska MiG-29 startar på väg mot övningsområdet öster om den svenska kusten. FlygvapenNytt 3 2000

Lettland deltog med en L-410 som målflygplan. Estland utförde transport- och målflygningar med denna An-2 Colt. Den estniska delegationen bestod av sex personer. Försvarsminister Björn von SydOw och ÖB Johan Hederstedt gästade Baltic Link. Överste Christer Salsing ledde övningen Baltic Link. det många värdefulla erfarenheter under övnings gång. Johan Svetoft ger ett exempel : - Vi belastade SOF för mycket, han fick för många briefingar på en dag, så vi tvingades ändra en del rutiner inom vad vi kallar "WOC-loopen". En underrättelsefunktion kallad militärinformationsavdejningen (milinfo) fick ta över avrapporteringen, debriefingen, efter varje pass, och då flöt det mycket bättre. Om andra nyvunna erfarenheter säger han: - Det är inte lätt med de nya stabsrutinerna och inte heller att lägga upp övningarna utan kunnigt stöd. Stridstekniskt är vi ganska långt framme, men vi behöver träna mera och ges möjlighet att få vara mera i en internationell miljö. Det är viktigt att öva procedurer och att få tala språket. Detta är angeläget, för vi måste snabbt komma in i de nya rutinerna inför framtida internationella uppdrag, säger Johan Svetoft. Utländsk stöd Som stöd för ledningsfunktionerna fanns erfarna utländska officerare i olika stabsfunktioner. Det fanns exempelvis en dansk flygstridsledare och inom underrättelsefunktionen fanns officerare från Storbritannien, Finland och Lettland på plats. På flygsidan deltog den norske överstelöjtnanten Morten Klever. - Han har varit helt enastående och till stor hjälp för oss som jobbade i WOC. Med sin erfarenhet från bland annat Kosovo-kriget kunde han ge goda råd om verksamheten på WOC-nivå, men också på de högre JFAC- och CAOC-nivåerna. Johan Svetoft är nöjd med Baltic Link 2000 och anser att övningens svårighetsgrad var bra anpassad. - I flygvapnet bör dessa övningar kunna göras på bredden, så vi direkt kan gå in i kommande PFF-övningar på en högre nivå. Kompetenshöjning En som också ser tillbaka på Baltic Link med belåtenhet är övningsledaren överste Christer Salsing från Flygtaktiska kommandot: - Från att inledningsvis mest ha varit politiska manifestationer, kan vi nu genomföra effektiva PFF-övningar med tydlig kompetenshöjande effekt. - Övningen blev en stor framgång. För flygvapnets del har vi tagit ett rejält steg mot ökad interoperabilitet, eftersom representanter från alla flottiljer och yrkesfack deltog. - Vi är också på god väg att behärska tillämpningen av det engelska språket, både i luften och på marken. Att övningen blev lyckad beror enligt Salsing bland annat på en noggrann planläggning där många parter varit delaktiga. Han framhåller också det fina stödet från värdflottiljen F 17 och fördelarna med att ha alla deltagarna samlade kring det gemensamma område som hangaren utgjorde. - För att kunna gå vidare på ett bra sätt måste vi samordna utbildnings- och övningsverksamheten så att det blir en tydlig kompetenshöjande effekt i varje steg. Därför är det viktigt att fortsätta öva på den inslagna vägen, både nationellt och bilateralt liksom i PFF-övningar. FlygvapenNyll 3 2000 21