2012 Minoritetspolitisk handlingsplan

2012 Minoritetspolitisk handlingsplan Vualtjeren tjïelte Vilhelmina kommun Laila Daerga & Veronica Labba Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-23

Innehå ll 1. INLEDNING... 2 1.1 Regeringens minoritetspolitiska mål... 2 1.2 Vualtjeren tjïelten/vilhelmina kommuns skyldigheter för samer enligt... 2 LoNM... 2 1.3 Vualtjeren tjïelten/vilhelmina kommuns skyldigheter för övriga... 4 nationella minoriteter enligt LoNM... 4 2. BAKGRUND... 4 3. DET SAMISKA SPRÅKET... 6 3.1 Språksituationen inom Vilhelmina kommun... 6 4. SAMER I VILHELMINA KOMMUN... 7 4.1 Samer och samisktalande i kommunen... 7 4.2 Samebyar... 7 4.3 Sameföreningar... 8 5. MINORITETSPOLITISK HANDLINGSPLAN - MÅL FÖR VUALTJEREN TJÏELTE/VILHELMINA KOMMUN SOM SAMISK FÖRVALTNINGSKOMMUN... 8 5.1 Inflytande och delaktighet för samerna samverkan... 9 5.2 Rätten att använda samiska hos myndigheter... 10 5.3 Samverkan över kommun-, läns- och nationsgränser... 11 5.4 Samisk förskoleverksamhet... 12 5.5 Modermålsundervisning och integrerad samisk undervisning... 13 5.6 Samisk äldreomsorg... 14 5.7 Utbildnings- och informationsinsatser... 15 5.8 Revitalisering av det samiska språket... 16 5.9 Aktivt synliggörande av de nationella minoriteterna... 17 6. PRIORITERINGAR... 18 7. FINANSIERING... 19 8. UPPFÖLJNING OCH ÅTERRAPPORTERING... 19 9. REFERENSER... 20 10. RAMBUDGET 2012, NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK... 21 11. KARTLÄGGNING SAMMANSTÄLLNING... 22 1

1. Inledning Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun är sedan 1 januari 2010 en samisk förvaltningskommun och omfattas av Lagen om minoriteter och minoritetsspråk, LoNM (2009:724). Lagen ställer särskilda krav på förvaltningskommunerna som ska verka för att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. De nationella minoriteterna i Sverige är samer, tornedalingar, sverigefinnar, judar och romer. Minoritetsspråken är samiska, meänkieli, finska, jiddisch och romani chib. Samer har även särställning som urbefolkning i Sverige. Lagen LoMN (2009:724) innehåller tre grundskyddsparagrafer (3, 4, 5 ) som gäller för alla nationella minoriteter oavsett om man ingår i ett förvaltningsområde eller ej. Denna handlingsplan innehåller riktlinjer för att skydda de lagliga rättigheterna. Handlingsplanen ska vara ett dynamiskt verktyg och styras efter aktuellt behov, den bör revideras vart tredje år medan rambudgeten justeras årligen. 1.1 Regeringens minoritetspolitiska mål Regeringens övergripande mål är att stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande, samt främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken motverka diskriminering och utsatthet säkerställa en bättre efterlevnad av Europarådets ramkonvention och minoritetsspråkskonventionen 1.2 Vualtjeren tjïelten/vilhelmina kommuns skyldigheter för samer enligt LoNM informera samerna om deras rättigheter främja samernas språk och kultur ge samerna inflytande i frågor som berör dem ge möjlighet att använda samiska i kontakt med kommunen erbjuda förskoleverksamhet helt eller delvis på samiska erbjuda äldreomsorg helt eller delvis på samiska synliggöra samernas språk och kultur 2

3

1.3 Vualtjeren tjïelten/vilhelmina kommuns skyldigheter för övriga nationella minoriteter enligt LoNM på lämpligt sätt informera om deras rättigheter skydda och främja språken: finska, meänkieli, jiddisch och romani chib ge möjlighet för de nationella minoriteterna att behålla och utveckla sin kultur i Sverige ge möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda i sådana frågor erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg, helt eller delvis, om kommunen har tillgång till språkkunnig personal verka för att det finns personal med kunskaper i finska och meänkieli där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten 2. Bakgrund Den svenska minoritetspolitikens mål är att ge skydd för de nationella minoriteterna och att stärka deras möjligheter till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. I februari 2000 ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen). I samband med Sveriges ratificering infördes minoritetspolitiken som politikområde inom den svenska statsbudgeten. Romer, judar, samer, sverigefinnar och tornedalingar erkändes som nationella minoriteter. De nationella minoritetsspråken är romani chib (alla varieteter), jiddisch, samiska (alla varieteter), finska och meänkieli (alla varieteter). Samerna har även en särställning i egenskap av ursprunglig befolkning i Sverige (urfolk). I oktober 2010 fastslog Sveriges regering att samerna är ett ursprungligt folk i grundlagen. FN:s generalförsamling har antagit en deklaration om urfolkens rättigheter (2007), urfolksdeklarationen. 4

Urfolksdeklarationen säger bland annat att urfolk har rätt till eget språk och utbildning i sin egen kultur och på sitt eget språk, rätt att delta i beslutsfattande som berör deras rättigheter och rätt att utveckla sina egna beslutsfattande institutioner. (Nationella minoriteters rättigheter: en handbok för kommuner, landsting och regioner) Europarådets granskning av den förda svenska minoritetspolitiken under åren 1999 till 2009 pekade på behov av förbättringar inom en rad områden samt att det krävdes ytterligare åtgärder. Utifrån dessa erfarenheter presenterade regeringen i mars 2009 en ny minoritetspolitisk strategi i propositionen Från erkännande till egenmakt - regeringens strategi för de nationella minoriteterna. Den 10 juni 2009 antogs prepositionen av riksdagen och den 1 januari 2010 trädde Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) i kraft. Regeringens slutsats är att det behövs ett medvetet arbete för att integrera ett minoritetsinriktat tankesätt i kommuners och myndigheters arbete med dessa grupper. Utvecklingen av minoritetspolitiken är en fortlöpande process där insatser för att stärka och skydda de nationella minoriteterna ska ingå som en naturlig del i samhällets åtaganden gentemot medborgarna. Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun ingår i ett så kallat förvaltningsområde för samiska och har således förstärkt skydd för det samiska språket. I dagsläget 2012 ingår 19 kommuner i förvaltningsområden för samiska språket: Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Dorotea, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Krokom, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund. Innehållet i prepositionen ligger till grund för Vualtjeren tjïelten/vilhelmina kommuns handlingsplan. Majoritetsmedborgarnas ökade kunskaper kan förväntas öka förståelsen för de nationella minoriteternas behov och skapa en ökad respekt och öppnare och mer positiv attityd till användning av minoritetsspråken (Regeringens preposition 2008/09:158). 5

3. Det samiska språket Samiska är ett finsk-urgiskt språk som är indelat i tre huvuddialekter: östsamiska, centralsamiska och sydsamiska, dessa huvuddialekter delas i sin tur upp i nio varieteter. Östsamiska varieteter talas på Kolahalvön i Ryssland. Centralsamiska varieteter talas i Finland, Norge och Sverige och sydsamiska varieteter talas i Sverige och Norge. I Sverige talas nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, som tillhör den centralsamiska huvuddialekten, samt sydsamiska och umesamiska (sydsamisk varietet). Gränserna mellan de olika varieteterna är inte helt tydliga då de är föränderliga. Minoritetsspråklagstiftningen anger samiska som ett språk och omfattar samtliga varieteter som talas i Sverige. 3.1 Språksituationen inom Vilhelmina kommun Vilhelmina ligger inom sydsamiskt språkområde, vilket i stora drag omfattar Västerbotten, Jämtland, delar av Härjedalen och Dalarna samt motsvarande områden på norska sidan. Det sydsamiska språket talas av få, ca 500 personer, och bedöms vara hotat. I det sydsamiska området har språkbytesprocessen pågått under en lång tid och därav hunnit gå mycket långt. Språkbytesprocessen innebär att användandet av ett minoritetsspråk minskar till förmån för majoritetsspråket. Inom kommunen förekommer även nordsamiska, den varietet som talas av flest samer, ca 5000-6000 personer i Sverige. Under 1930-talet kom nordsamisktalande familjer till Vilhelmina-området som en följd av statens tvångsförflyttningar av renskötarfamiljer från Karesuandoområdet. 6

4. Samer i Vilhelmina kommun 4.1 Samer och samisktalande i kommunen Antalet samer i Vilhelmina kommun beräknas enligt Sametingets språkhandbok uppgå till 382 personer. Beräkningen grundar sig på antalet samer som är registrerade i röstlängden till det senaste Sametingsvalet (2009). Eftersom alla samer inte har registrerat sig i röstlängden och barn under 18 år inte heller finns i röstlängden, är det faktiska antalet sannolikt betydligt högre. 4.2 Samebyar Samebyn är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som regleras i rennäringslagen. Det finns 51 samebyar i Sverige inom det s.k. renskötselområdet som sträcker sig från Idre och Dalarna i söder till Könkämä och Treriksröset i norr. Vilhelmina södra sameby Vilhelmina södra sameby är den sydligaste fjällsamebyn inom Västerbottens län och belägen inom Vilhelmina kommun. Vilhelmina södra sameby bedriver renskötsel från konventionsområdet i nordväst och ner till Höga Kusten i öst. Samebyn har sina åretruntmarker, dvs. mark där renskötseln får bedrivas året om, ovan odlingsgränsen inom Dorotea och Vilhelmina kommuner. Vinterbetesmarkerna, där renskötsel får bedrivas 1 oktober-30 april, omfattar Åsele, Strömsund, Sollefteå samt Kramfors och Örnsköldsvik. Vilhelmina södra sameby består av 19 rennäringsföretag och har omkring 40 medlemmar (2011 års uppgifter). Högsta tillåtna renantalet är 8000 djur i vinterhjorden (årskalvar ej inräknade). Vilhelmina norra sameby Vilhelmina norra sameby är den andra samebyn inom Vilhelmina kommun och den sjätte samebyn norrifrån räknat inom Västerbottens län. Samebyn har sina åretruntmarker inom Vilhelmina kommun medan vinterbetesmarken omfattar Åsele, Bjurholm, Nordmaling och Örnsköldsvik kommuner. 7

Vilhelmina norra sameby består av 23 rennäringsföretag och har 61 medlemmar enligt 2011 års uppgifter. Högsta tillåtna renantalet är 8 400 renar (årskalvar ej inräknade). 4.3 Sameföreningar Fatmomakke sameförening Fatmomakke Sameförening är Sveriges och Sápmis äldsta samiska lokalförening. Föreningen arbetar med kulturella frågor, med syfte att öka intresset och kunskapen om den samiska kulturen. Idag har Fatmomakke Sameförening 190 medlemmar, vilka främst kommer från Vilhelmina Norra- och Södra Sameby. Fatmomakke if Föreningens huvuduppgift är att främja idrottsverksamheten för den samiska befolkningen i kommunen. De arrangerar olika aktiviteter och samiska idrottsarrangemang. Fatmomakke if har ca 120 medlemmar i dagsläget. Vueltjere duodji Föreningen arbetar med kulturella frågor, med syfte att öka intresset och kunskapen om den samiska kulturen. Vueltjere duodji har ca 50 medlemmar. Föreningen har Vueltjere duodji Saemiesijte på kyrkberget, som består av kåtor och ett timmerhus. Saemiesijte är en mötesplats för medlemmar och används även för visning och information till allmänheten. Föreningen har ett samarbete med skolorna/förskolorna i Vilhelmina. 5. Minoritetspolitisk handlingsplan - Mål för Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun som samisk förvaltningskommun Vilhelmina är en kommun som har haft en levande samisk kultur så långt vi kan blicka tillbaka i tiden. Den samiska kulturen är en tillgång som berikar Vilhelmina kommun, både historiskt sett men framförallt i dagsläget och i framtiden. Många personer inom kommunen bedriver och lever av rennäring. Dessutom skapar näringen inkomster och arbetstillfällen till andra verksamheter inom kommunen. Den samiska näringen och kulturen ska, i samarbete med den samiska befolkningen, ses som en resurs med utvecklingsmöjligheter. Det finns ett värde för Vilhelmina kommun att främja och utveckla det samiska språket och de samiska näringarna. 8

5.1 Inflytande och delaktighet för samerna samverkan Enligt SFS 2009:724 5 ska förvaltningsmyndigheter ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Erfarenheter har visat att det finns ett behov av att diskutera minoritetsfrågor på lokal nivå och att öka kunskapen och medvetenheten om minoritetspolitikens syften bland lokala beslutsfattare, tjänstemän och de nationella minoriteterna. I Regeringens preposition 2008/09:158 förespråkar man att i beredningen av frågor som berör nationella minoriteter ska man medvetet arbeta med konsekvensanalyser. Detta skulle synliggöra de nationella minoriteternas behov. Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun har sedan i början av år 2011 en samisk samrådsgrupp. Samrådsgruppen arvoderas enligt det kommunala arvodes- och ersättningsreglementet. Samrådsgruppen består av representanter från Vilhelmina södra sameby, Vilhelmina norra sameby, Fatmomakke sameförening, Fatmomakke idrottsförening, Vualtjere duodji, grundskolan, kommunchefen, minoritetssamordnaren och språkarbetare/kartläggaren. Gruppens frågor ska hanteras som övrigt politiskt beslutsfattande. Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun har sedan augusti månad 2011 haft en samisk minoritetssamordnare och en samisk språkarbetare/kartläggare anställda på vardera halvtid. Deras uppgifter har bl.a. bestått i att: samordna det minoritetspolitiska arbetet sköta det löpande administrativa arbetet ansvara för genomförande av samrådsgruppsmötena planera utbildnings- och informationsinsatser samt viss skyltning genomföra sydsamisk kurs till föräldrar som har barn som läser samiska i skolan svara för kontakter med andra aktörer inom minoritetspolitiken utgöra ett stöd för förvaltningarna utföra mindre översättningsarbeten genomföra och analysera kartläggning av minoritetsspråk vad gäller språkkompetens och behov 9

Mål Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun ska långsiktigt verka för att stärka nationella minoriteterna och avser att följa regeringens minoritetspolitiska strategi. Åtgärder Kontinuerliga samrådsmöten med den samiska samrådsgruppen Tydliggöra samrådsgruppens roll. Samiska samrådsgruppen: ska föreslå fördelning av minoritetsmedlen i samarbete med kommunchefen som har beslutsdelegation bistår vid revidering av handlingsplanen genomföra samråd med de övriga nationella minoriteterna i kommunen, det kan ske genom att bjuda in till öppna samråd Placera ut förslagslådor på strategiska platser t.ex. biblioteket och kommunhuset där människor kan lämna sina synpunkter Systematiskt införa arbetssättet med konsekvensanalyser i frågor som berör samerna 5.2 Rätten att använda samiska hos myndigheter Enligt SFS 2009:724 8 12 har enskilda har rätt att använda samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder samiska i ett sådant ärende är kommunen skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har även rätt att efter begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på samiska. Kommunen har möjlighet att fastställa särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av samisktalande. Ovanstående gäller även finska och meänkieli om kommunen har personal som behärskar dessa minoritetsspråk. 10

Mål Vualtjere tjïelte/vilhelmina kommun ska upprätta väl fungerande rutiner för att tillgodose samernas rätt att används samiska i kontakt med kommunen. Kommunen ska även eftersträva att kunna bemöta finnar och tornedalingar på sina språk, om det inom kommunens förvaltning finns personal som behärskar finska och/eller meänkieli. Åtgärder Informera berörda (samisktalande och kommunpersonal) samt allmänheten om LoNM 2009:724 Utfärda rutiner och lättillgänglig information så att kommunväxeln och övrig personal vet hur de ska behandla frågorna Utfärda rutiner för att anlita auktoriserade tolkar alternativt att anlita samisktalande personal inom kommunförvaltningen eller bland kommunmedborgarna 5.3 Samverkan över kommun-, läns- och nationsgränser Samverkan över alla gränser kan ge både praktiska och ekonomiska fördelar. Mål Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun ska aktivt verka för samarbete med andra förvaltningskommuner (både på svensk och norsk sida) och andra samarbetspartners med intressen inom nationell minoritetspolitik. Åtgärder Aktivt utveckla nätverk och samarbete med andra förvaltningskommuner, på svensk och norsk sida samt med Västerbottens läns landsting. 11

5.4 Samisk förskoleverksamhet Enligt minoritetsspråklagen 17 har kommuner i ett förvaltningsområde skyldighet att erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det möjlighet att få förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på samiska. Omfattningen av den förskoleverksamhet som erbjuds på samiska blir beroende på hur många barn den omfattar och tillgången på språkkunnig personal. Förskoleverksamhetens roll är särskilt viktig, eftersom grunden för additiv tvåspråkighet (dvs. inlärning av ett andra språk som inte sker på bekostnad av det första språket), läggs under ett barns tidiga barndom och förutsättningarna försämras med stigande ålder (Regeringens preposition 2008/09:158). Mål I förskolans läroplan sägs att medvetenheten om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kulturer ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor värderingar. Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun ska aktivt verka för samiska barn får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål (skollagen 8 kap 10 ), samiskan, därmed stärks även deras identitet. Förskoleverksamheten utgör ett värdefullt och kraftfullt verktyg i revitaliseringsarbetet. Åtgärder Erbjuda förskoleverksamhet på samiska Samråda med föräldrarna om den samiska verksamhetens organisering Verka för att finna lämpliga lärare med goda kunskaper i samiska alternativt timanställa modermålstalare som kan delge både språket och kulturen Verka för att där hela eller delar av verksamheten bedrivs på samiska ska utökas från dagens 40 minuter i veckan Skapa samiska miljöer i anslutning till förskolorna, framför allt i fjälldalarna Naturlig integrera samisk kultur och traditioner i verksamheten 12

5.5 Modersmålsundervisning och integrerad samisk undervisning Enligt skollagen har alla barn och unga med ett annat modersmål än svenska rätt till modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan (1994:1194). Barn med samiska som modersmål ska få modersmålsundervisning även om det bara finns en elev som ska ha det och även om språket inte används som dagligt umgängesspråk i hemmet. Kommunen ansvarar för att det finns modersmålsundervisning för dem som begär det samt bekosta det. Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun har avtal med Sameskolstyrelsen om integrerad samisk undervisning, vad gäller samiska språket och sameslöjd. Den omfattar alla grundskolans årskurser och är ett viktigt komplement till sameskolorna. De elever som inte har möjlighet att välja sameskola kan härigenom få samisk inriktning i grundskoleutbildningen. Sameskolstyrelsen står för en del av kostnaderna för integrerad samisk undervisning. Kommunen är huvudman för den integrerade undervisningen. Med integrerad samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och undervisning i samiska utöver den undervisning som anordnas i samiska som modersmålundervisning. Mål Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun ska verka för att det samiska språket och den samiska kulturen ska bli en naturlig del av skolverksamheten. Skolmiljön ska vara tilltalande och fri från fördomar, mobbning och diskriminering. Alla barn, oavsett etnisk tillhörighet, ska känna lika värde. Åtgärder Sörja för att varje elev efter genomgången grundskola har kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia Verka för att finna lämpliga lärare med goda kunskaper i samiska, om lärare med adekvat utbildning saknas överväg distansundervisning Skapa samiska miljöer i anslutning till skolorna Naturligt integrera samisk kultur och traditioner i verksamheten 13

5.6 Samisk äldreomsorg Rätten att använda sitt minoritetsspråk inom äldreomsorgen är betydelsefull av flera skäl. Först och främst handlar det om att kunna göra sig förstådd och kunna kommunicera med personalen. Det är viktigt av den anledningen att det språk som man senast har lärt sig kan försvinna med åldern, medan däremot kunskaperna i modersmålet består. Att vistas i en miljö där personal och boende talar ens modersmål och har gemensamma erfarenheter kan betyda mycket för den som är äldre och kanske sjuk. I detta sammanhang är inte bara den språkliga delen utan också de kulturella symbolerna och värdena mycket viktiga. Enligt minoritetsspråklagen 18 ska en kommun i ett förvaltningsområde erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar samiska. Omfattningen av den äldreomsorg som erbjuds på samiska blir beroende av hur många som önskar omsorg av personal som talar språket, vilken typ av omsorg de önskar samt tillgången på personal som talar språket. Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun har under 2011 genomfört en baskurs i sydsamiska och samisk kultur för all personal inom äldreomsorgen i Saxnäs och Dikanäs. Observeras bör att denna baskurs på åtta utbildningstillfällen inte gav tillräckliga kunskaper i samiska men förhoppningsvis blev någon i personalstaben intresserad av språket och önskar gå vidare med fortsatt inlärning. Mål Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun ska erbjuda alla, oavsett etnisk tillhörighet, en värdig och trygg omsorg på ålderns höst. Kommunen ska sträva efter att samiska brukare av äldreomsorgen ska erbjudas möjlighet till samisktalande personal samt samiska kulturella inslag. 14

Åtgärder Utfärda och erbjuda ett utbildningsalternativ för äldreomsorgspersonalen i Vilhelmina tätort (liknande den som personalen i Saxnäs och Dikanäs genomgått) Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar, kunskaper i nationella minoritetsspråk ska med fördel anges som en merit i platsannonser Vid behov omfördela samisktalande personal dit behov finns Kontinuerligt erbjuda traditionell samisk mat Införskaffa samiska tidningar till äldreboenden med samiska brukare Hjälpa de äldre brukarna att komma ihåg nyheter på samiska (radio och TV) Anordna gudstjänster med samiska inslag Anordna samiska kulturella aktiviteter 5.7 Utbildnings- och informationsinsatser En grundförutsättning för att den enskilde ska kunna hävda sina rättigheter är att ansvariga tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå som ska bistå allmänheten, är tillräckligt insatta i rättighetslagstiftningen och att de informerar allmänheten om gällande regler på ett korrekt sätt (Regeringens preposition 2008/09:158). Mål Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun ska aktivt verka för att kommunens personal, samerna och den breda allmänheten ska vara medvetna om de lagstadgade rättigheter som LoNM 2009:724 innebär. Åtgärder Kontinuerligt informera och utbilda kommunens personal om samernas rättigheter och kommunens skyldigheter Genomföra utbildningsinsatser som syftar till att öka kunskapen om samernas språk och kultur Informera samerna om deras rättigheter via t.ex. möten, kommunens hemsida, broschyrer på strategiska platser, sociala medier o.s.v. Anordna seminarier/temadagar om nationella minoriteter för kommunens anställda och allmänheten 15

5.8 Revitalisering av det samiska språket Minoritetsspråken är en viktig del av de nationella minoriteternas identitet och kulturarv. Minoritetsspråken är genom sin långa historiska närvaro också en levande del av vårt svenska kulturarv (Regeringens preposition 2008/09:158). Sydsamiskan är ett hotat språk men det finns goda förutsättningar att vända den negativa utvecklingen under förutsättningen att aktiva revitaliseringsåtgärder omedelbart sätt in. Det krävs insatser från samhällets sida för att höja språkens status och skapa ett mer språkbevarande klimat. Mål Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun ska verka för att främja och synliggöra det samiska språket enligt Regeringens proposition 2008/09:158 som slår fast att utgångspunkter för den minoritetspolitiska reformen ska vara att majoritetssamhället ska bidra till minoritetsspråkens överlevnad och utveckling genom att skapa ett språkbevarande klimat samt bistå med konkreta verktyg för revitaliseringen. Åtgärder Stimulera till att den som tillhör en nationell minoritet ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Det gäller i första hand samiska eftersom Vilhelmina kommun är en samisk förvaltningskommun Vara innovativ och flexibel genom att ge bidrag/anordna samiska språkbad, språkkurser till enskilda men också där hela familjen inkluderas Främja samiska alfabetiseringsinsatser (insatser för att stärka vuxna samers läs- och skrivkunnighet) Synliggöra det samiska språket för att höja dess status Kunskaper i samiska ska ses som en merit i olika sammanhang 16

5.9 Aktivt synliggörande av de nationella minoriteterna De nationella minoritetsspråken och kulturerna är en värdefull del av det svenska kulturarvet. För att på ett positivt sätt markera detta bör de nationella minoriteterna och detta kulturarv synliggöras i samhället. Det påverkar majoritetsbefolkningens förståelse för grupperna och deras situation och de stärker minoriteternas möjligheter att värna sina språk och kulturer (Regeringens proposition 2008/09:158). Mål Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun ska aktivt arbeta för att synliggöra och sprida information om samer, det samiska språket och den samiska kulturen som en naturlig del i vårt samhälle Åtgärder Fortlöpande arbeta med skyltning på samiska på offentliga platser Anordna/uppmuntra till samiska kulturevenemang som utvecklar och synliggör det samiska språket, kulturen och traditionen Seminarier och temadagar om nationella minoriteter för allmänhet och kommunanställda Kontinuerligt informera om minoritetslagsstiftningen - kommunens skyldigheter och samernas rättigheter: internt inom kommunförvaltningen politiska organisationer samerna allmänheten 17

6. Prioriteringar Det krävs många insatser och träget arbete för att till fullo kunna möta LoNM 2009:724. Det inledande arbetet med minoritetspolitiken handlar mycket om att omvandla teori till praktik på bästa sätt för den enskilde individen. Vualtjeren tjïelten/vilhelmina kommuns kartläggning visar att i dagsläget är behovet att få/kunna använda samiska i kontakt med kommunen eller andra myndigheter minimalt. Kommunen har dock ändå en beredskap för att hantera ärenden på samiska om det skulle behövas. Kartläggningen visade klart och tydligt att den samiska befolkningen har stor vilja att återta sitt språk. Kommunen bör därför starkt agera för språkbevarande insatser till samer i alla åldrar. LoNM 2009:724 påtalar särskilt att barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas. För Vualtjeren Tjïelte/Vilhelmina kommuns del behövs många samiska arenor där språket används naturligt, vi behöver även många vuxna som behärskar språket för bättre kunna stödja barnens utveckling och därmed få ett livskraftigt och levande språk. Vualtjeren tjïelten/vilhelmina kommuns inställning till det minoritetspolitiska arbetet ska dock vara dynamiskt och denna handlingsplan ska vara ett levande dokument. Kortsiktiga mål: språkrevitaliseringsinsatser skapa samiska mötesplatser t.ex. språkcaféer, kulturevenemang o.s.v. språkinsatser till förskolan identifiera och analysera hur kommunen ska hantera behovet av samisktalande personal på förskola och inom äldreomsorg synliggörande av det samiska språket och den samiska kulturen kunskapshöjande insatser om LoNM 2009:724 till kommunanställda, samer och allmänheten kunskapshöjande insatser om samers språk och kultur till kommunanställda och allmänheten skapa nätverk med andra samiska förvaltningskommuner 18

Långsiktiga mål: Att Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun har lyckats vända språkprocessen så att vi har ett levande samiskt språk och att kommunen till fullo kan möten lagen vilket innebär att att enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med förvaltningsmyndigheter där ärendet helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkens förvaltningsområde förvaltningsmyndigheter är skyldiga att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran gen en skriftlig översättning av beslut och motivering förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken kommunerna har särskilda skyldigheter att ordna äldre- och barnomsorg som bedrivs helt eller delvis på minoritetsspråken om någon inom förvaltningsområdet önskar detta att arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk ingår som en naturlig del inom kommunens alla förvaltningar 7. Finansiering Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun har under åren 2010 och 2011 erhållit 750 000 kronor per år för de merkostnader som den nya lagstiftningen medfört. För år 2012 har regeringen beslutat en sänkning till 660 000 kronor till följd av många nya kommuner som ansökt om att få ingå i förvaltningsområden för samiska, meänkieli och/eller finska och därmed berörda landsting. 8. Uppföljning och återrapportering Vualtjeren tjïelte/vilhelmina kommun är skyldig att årligen rapportera arbetet till Sametinget, som tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm, har regeringens uppdrag att följa upp tillämpningen av LoNM 2009:724. Inom kommunen ska alla förvaltningar till samordnaren redovisa efterfrågan på behovet av samisktalande insatser samt genomförda insatser i verksamheten 19

9. Referenser Regeringens proposition 2008/09:158: från erkännande till egenmakt: regeringens strategi för de nationella minoriteterna, Stockholm, 2009 SFS 2009:600, Språklag SFS 2009:724, Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Skollag (2010:800) 8 kap 10 Strandberg, Anna, Nationella minoriteters rättigheter: en handbok för kommuner, landsting och regioner, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm, 2011 www.samer.se 20

10. Rambudget 2012, Nationella minoriteter och minoritetsspråk Kvarvarande statsbidrag 2011 435 900 Statsbidrag 2012 660 000 Summa 1 095 900 ORGANISATION Samordnare, språkarbetare 330 000 Samisk samrådsgrupp, arvoden 30 000 Ev. tolkning 20 000 Annonsering 20 000 SPRÅKREVITALISERING Samiska nybörjarkurser 15 000 Fortsättning på föräldrakursen, sydsamiska 5 000 Språkbad eller andra språkrevitaliserande evenemang 100 000 Samisk barn- och förskoleverksamhet 20 000 SAMISK ÄLDREOMSORG Språkstimulans till äldre samer 20 000 Utbildningsinsats personal tätorten ingår i utbildnings- och informationsinsater UTBILDNINGS - OCH INFORMATIONSINSATSER Kommunal personal, samer och allmänhet 120 000 Skyltning allmänna platser t.ex. kommunhus, bibliotek 50 000 KULTURELLA INSATSER Samiska språkcaféer med olika teman 10 000 Teater 25 000 Bokcirklar med samiskt tema 5 000 Föredrag med samiskt tema 15 000 Samverkan och nätverksbyggande 25 000 BEVILJADE ANSÖKNINGAR 2011, EJ UTBETALDA Sydsamiskt språkbad, Storvallen 42 000 Kurs i renskötselterminologi 31 000 Kvar att disponera 254 900 21

11. Kartläggning sammanställning Enkätutskick till alla (3620 st) hushåll i Vilhelmina kommun Ålder < 25 år: 26-45 år: 46-65 år: >66 år 130 71 119 45 (Antal personer) Antal personer med språkkunskaper i sydsamiska: Förstår: Talar: Läser: Skriver: 55 40 42 35 Antal personer med språkkunskaper i nordsamiska: Förstår: Talar: Läser: Skriver: 16 11 10 4 Antal hushåll som vill lära sig språket: Sydsamiska: Nordsamiska Annan samisk dialekt* 96 16 1 * Lulesamiska Antal hushåll som vill använda språket i följande förvaltningar: Förskola 60 Skola 77 Äldreomsorg 65 Information från kommunen 40 Annan kommunal verksamhet: 15 Marknadsföring, Fritidsgård, Miljö och kultur, Sjukvård, Administration, Hemtjänst, Fysisk planering, Studieförbund (kurs), Gymnasieskola, Kommunfullmäktige Antal personer med språkkunskaper i jiddisch Förstår: Talar: Läser: Skriver: 0 0 0 0 Antal personer med språkkunskaper i Romani chib Förstår: Talar: Läser: Skriver: 0 0 0 0 Antal personer med språkkunskaper i Finska Förstår: Talar: Läser: Skriver: 16 10 9 9 Antal personer med språkkunskaper i Meänkieli Förstår: Talar: Läser: Skriver: 10 6 3 3 22

Förslag på hur språk och kultur ska bli synlig inom kommunal förvaltning och i det övriga samhället: Språket Samiska språkkurser för alla åldrar Utbildning i samiska för lärare och personal i äldreomsorgen Språkkurs för föräldrar som har barn som läser samiska i skolan Språkbad Fler språkarenor, t ex. språkcafé Språkcafé med berättare Undervisning i språken Bättre utbildning inom samiskan Språkförståelsen bör kunna synliggöras på ett bättre sätt i hela samhället och inom olika. förvaltningar genom att sätta sydsamiska namn under de svenska t ex Språkkurser, kortkurser för äldre, föräldrakurs för att hjälpa barnen med språket Ortnamn på samiska Språkkurser Intresserad av sydsamiska om kurs anordnas på jobbet Ordlista över ortnamn och deras betydelse, samt att den finns tillgänglig i skolorna och inom äldreomsorgen Uppmuntra dom som vill lära sig språket.. Kurser/synliggörande av samiskans unika beskrivande terrängnamn, ta upp det i skolundervisningen och inom turistnäringen. Använda språket inom förskolan och äldreomsorgen Kommunal förvaltning En samisktalande person inom varje enhet i kommunen Planering och verksamhet inom den kommunala förvaltningen bör innefatta samisk kultur Rennäringens skydd vid exploatering borde vara en principfråga för kommunen Viktigt att kultur kommer fram på kommunfullmäktigemöten och att alla i kommunfullmäktige lär sig lite om den samiska kulturen Planering och verksamhet inom den kommunala förvaltningen ska innefatta samisk kultur. samisktalande person inom kommunal förvaltning Språk och kultur ska bli självklara i kommunal förvaltning. Att språk och kultur är gemensam för alla samer. Att våga och kunna använda samiska språket, att kulturen aldrig blir ifrågasatt i skola och äldreomsorg. Personal som kan bemöta samisktalande inom skolan och vården Vårt ursprungsspråk ska vara en självklarhet inom kommunen. Den kommunala förvaltningen ska sörja för den samiska befolkningen såväl inom vårdsektorn som inom förvaltningen. De som vill prata samiska ska få göra det men då bör det finnas myndighetspersoner som kan bemöta samisktalande inom skola och vård. Information/Synliggörande Information om rennäringen i kommunen Information genom hemsida och broschyrer Mer information om den samiska kulturen i förskola/skola Marknadsför den samiska kulturen Synliggör den samiska kulturen även i byarna Byt ut ena av två svenska flaggor på Sagadal mot en samisk Samisk flagga vid kommunhuset Skapa en flyttsida på webben där man kan följa samebyarnas renflytt under året Samisk konst ex. samiskinspirerade textiler inom kommunens förvaltning Svensk och samisk flaggning vid skolavslutningar Näringsidkare i kommunen uppmuntras att lyfta fram den samiska kulturen. Samiska flaggor synliga Skyltning av vissa stora offentliga byggnader ex. Folkets hus, kommunhus, skolorna. Samiska flaggor där de svenska finns. 23

Informationskvällar på Folkets hus Synliggöra att Vilhelmina är en samisk kommun Kommunen kunde köpa mer konst av samiska konstnärer Bildspel om den samiska kulturen på flygplats och busstation Skyltning, broschyrer, hemsidor Skyltning i hela samhället + fjälldalarna, samiska flaggor Det ska finnas till gängligt i alla kommunala skrivelser, info mm. Samisk skyltning inom olika förvaltningar och på allmäna platser Viktigt att kommunområdet uppmärksammas som flerspråkigt för att revitalisera språket. samiska ortnamn Synliggöra den samiska avdelningen på biblioteket i Vilhelmina Information i byskolor om samisk undervisning och kultur Samisk flagga vid flygplatsen och busstation Information på både samiska och svenska. Informationskvällar på Folkets hus Synliga samiska inslag i samhället under hela året. Skyltning på samiska på offentliga platser Aktiviteter Samisk teater Slöjdträffar. Teater, musik Samisktalande filmer på biografen Samiskt hantverkshus/utställningar Slöjdträffar/kurser Fler samiska flaggor i kommunen Bokcirkel om Erik Nilsson Mankok Idrottsarrangemang Språkcaféer och samiska sällskapsspels-kvällar, litteraturläsning: samisk kultur, samiska författare TV-program på sydsamiska Tematräffar med samiskt innehåll vad gäller litteratur, slöjd Skyltar, tillställningar, teater Kurser i samisk matlagning och bakning, detta utbud skulle även finnas på caféer i kommunen Pärlbroderikurs Teaterföreställningen What s up Sápmi Teater- och musikföreställningar För barn - pysselkvällar med olika teman/ språk Utställningar på t ex www-helgen Samisk bokbuss Språkcafé och andra språkarenor Finska Kunna använda finska, meänkieli så mycket som möjligt för att inte tappa språket Tillgång till finsk tolk Information från kommunen på finska 24

Enkätutskick till alla föräldrar med barn i förskola/förskoleklass inom Vilhelmina kommun: Antal: Antal barn i förskola: 20 Antal barn inom förskoleklass: 1 Vilka språk talar ni i hemmet: Sydsamiska 2 Nordsamiska 0 Annan samisk dialekt 0 Jiddisch 0 Romani chib 0 Finska 4 Meänkieli 1 Inget 9 Vill du att ditt/dina barn erbjuds förskoleverksamhet på samiska Ja 11 Nej 4 Om ja, vilken samiska: Sydsamiska 11 Nordsamiska Annan samisk dialekt Vilka delar är viktigast att de erbjuds på samiska: Hantverk, utflykter, Samling, sång, väder, veckodagar, siffror, månad Alla barn borde få lära sig lite samiska fraser Sång/ramsor/musik Sagostunder/böcker Då vi bor i ett sydsamiskt område bör barnen lära sig lite ord/uttryck på sydsamiska. Viktigt att barnen får lära sig om den samiska kulturen för att skapa en förståelse och delaktighet och samhörighet mellan barn Historia för alla barn, Morgonsamlingen, då är alla barn samlade och pigga Vill du ha information om verksamheten på samiska: 0 Om möjlighet skulle ges, vill du att ditt/dina barn erbjuds förskoleverksamhet 0 på något av de övriga minoritetsspråken: Jiddisch 0 Romani chib 0 Finska 3 Meänkieli 1 Förslag på hur samisk kultur, tradition och seder kan tillgodoses inom förskola/förskoleverksamhet Förståelse för renskötselåret, samiska vardagsfraser, seder o traditioner. Lära alla barn samiska ord, tema om vår närmiljö om renskötseln, lokalhistoria Studiedagar för barn till renskötande samer som berättar om sitt liv, bjuda in samer till förskolan som kan berätta. Barnen kan få prova samiska hantverk. Studiebesök som visar samisk kultur, besök med samiskt innehåll. Språkundervisning i nuvarande form. Leksaker med samisk anknytning (nät, renar, kåtor, båtar, skidor). Även personalen kan delta i dessa lekar, för att lära barnen hur grejerna används. Personalen läser samiska sagor Uppmärksamma samiska högtider och traditioner. 25

Samisk slöjd, uteliv, vara i naturen Sång och musik och berättande sagor Hur kan du som förälder bidra till att stärka den samiska kulturen inom förskola Att vi som föräldrar själva lär oss sydsamiska Uppmuntra barnen hemma Stötta den verksamhet som finns, uppmuntra barnen Vi uppmuntrar och stödjer samisk verksamhet i förskola. Temadagar där föräldrar med traditionell samisk kunskap inom t ex. fångst, jakt, rennäring och slöjd kan hålla i aktiviteter. 26

Enkätutskick till alla brukare av äldreomsorgen inom Vilhelmina kommun: Vilken service använder du? Särskilt boende: Hemtjänst Annat Åsbacka 5 0 0 Tallbacka 4 0 0 Strandbacka 3 0 0 Saxnäsgården 1 0 0 Talar du samiska? Ja Lite Helt Nej 1 0 0 16 Förstår du samiska? Ja Lite Helt Nej 1 1 0 15 Om ja, vilken samiska? Syd Nord Annan dialekt 1 0 0 Vill du få information om din vård på samiska Ja Nej Har ingen betydelse 1 15 1 Vilka delar är viktigast att de erbjuds på samiska Tala/höra språket 7 Mat 2 Litteratur/tidningar Nyheter radio/tv 3 Slöjd/handarbete 1 Träffar med andra samer 2 Andakt/gudstjänst 2 Samisk inredning 2 Annat förslag Om möjlighet skulle ges, vill du använda dig av något av de övriga minoritetsspråken Jiddisch 0 Romani chib 0 Finska 0 Meänkieli 0 27

Enkätutskick till alla kommunanställda: Antal personer med språkkunskaper i: Sydsamiska Förstår Talar Läser Skriver Ingen kunskap Barnomsorg, förskola 0 0 0 0 32 Skola 3 3 3 3 60 Vård och omsorg 0 0 0 0 31 Äldreomsorg 2 0 2 1 29 Kommunförvaltningen 1 1 1 1 35 Infrastruktur/Samhällsservice 0 0 0 0 13 Totalt 6 4 6 5 200 Nordsamiska Förstår Talar Läser Skriver Ingen kunskap Barnomsorg, förskola 0 0 0 0 32 Skola 1 1 1 1 62 Vård och omsorg 1 1 1 1 30 Äldreomsorg 1 0 0 0 31 Kommunförvaltningen 1 1 1 0 35 Infrastruktur/Samhällsservice 0 0 0 0 13 Totalt 4 3 3 2 203 Jiddisch Förstår Talar Läser Skriver Ingen kunskap Barnomsorg, förskola 0 0 0 0 32 Skola 0 0 0 0 63 Vård och omsorg 0 0 0 0 31 Äldreomsorg 0 0 0 0 32 Kommunförvaltningen 0 0 0 0 36 Infrastruktur/Samhällsservice 0 0 0 0 13 Totalt 0 0 0 0 207 Romani chib Förstår Talar Läser Skriver Ingen kunskap Barnomsorg, förskola 0 0 0 0 32 Skola 0 0 0 0 63 Vård och omsorg 0 0 0 0 31 Äldreomsorg 0 0 0 0 32 Kommunförvaltningen 0 0 0 0 36 Infrastruktur/Samhällsservice 0 0 0 0 13 Totalt 0 0 0 0 207 Finska Förstår Talar Läser Skriver Ingen kunskap Barnomsorg, förskola 0 0 0 0 32 Skola 1 1 1 1 62 Vård och omsorg 0 0 0 0 31 Äldreomsorg 0 0 0 0 32 Kommunförvaltningen 0 0 0 0 36 Infrastruktur/Samhällsservice 0 0 0 0 13 Totalt 1 1 1 1 206 28

Meänkieli Förstår Talar Läser Skriver Ingen kunskap Barnomsorg, förskola 1 0 0 0 31 Skola 1 0 0 0 62 Vård och omsorg 0 0 0 0 31 Äldreomsorg 0 0 0 0 32 Kommunförvaltningen 0 0 0 0 36 Infrastruktur/Samhällsservice 0 0 0 0 13 Totalt 2 0 0 0 205 Antal personer intresserad av kompetensutveckling inom respektive språk: Sydsamiska Nordsamiska Jiddisch Romani chib Finska Meänkieli Barnomsorg, förskola 6 0 0 0 0 1 Skola 4 1 0 0 1 0 Vård och omsorg 0 1 0 0 0 0 Äldreomsorg 3 1 0 0 0 0 Kommunförvaltningen 5 2 0 0 1 1 Infrastruktur/Samhällsservice 0 0 0 0 0 0 Totalt 18 5 0 0 2 2 Antal personer intresserad av att få tolknings- eller översättningsuppdrag inom sitt språk: Sydsamiska Nordsamiska Jiddisch Romani chib Finska Meänkieli Barnomsorg, förskola 0 0 0 0 0 0 Skola 1 0 0 0 0 0 Vård och omsorg 0 1 0 0 0 0 Äldreomsorg 0 0 0 0 0 0 Kommunförvaltningen 1 1 0 0 0 0 Infrastruktur/Samhällsservice 0 0 0 0 0 0 Totalt 2 2 0 0 0 0 Antal personer utan tidigare språkkunskaper som vill lära sig respektive språk: Sydsamiska Nordsamiska Jiddisch Romani chib Finska Meänkieli Barnomsorg, förskola 9 0 0 0 0 0 Skola 17 2 0 0 0 1 Vård och omsorg 8 1 0 0 1 0 Äldreomsorg 12 2 0 0 2 0 Kommunförvaltningen 6 1 0 0 0 0 Infrastruktur/Samhällsservice 4 0 0 0 0 0 Totalt 56 6 0 0 3 1 29

Är du intresserad av att vara språkstöd åt andra i deras språkutveckling? Sydsamiska Nordsamiska Jiddisch Romani chib Finska Meänkieli Barnomsorg, förskola 4 0 0 0 0 0 Skola 3 0 0 0 0 0 Vård och omsorg 1 1 0 0 0 0 Äldreomsorg 3 0 0 0 1 0 Kommunförvaltningen 2 1 0 0 0 0 Infrastruktur/Samhällsservice 0 0 0 0 0 0 Totalt 13 2 0 0 1 0 30