KALLELSE/UNDERRÄTTELSE KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. Tid: Måndagen den 14 september 2015, klockan 16.00. Sammanträdesrum Landsort

BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN 2015-09-01 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Tid: Måndagen den 14 september 2015, klockan 16.00 Plats: Sammanträdesrum Landsort Ärenden: Ärenden enligt föredragningslista Catrine Ek ordförande genom Sanna Jansson nämndsekreterare

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-14 Sida 1 Ärenden till kultur- och fritidsnämndens sammanträde 2015-09-14 60 Fastställande av dagordning 61 Temafritids 62 Konstverk i Nynäshamn 63 Yttrande över ansökan om statligt kulturstöd för projektet KIKA på Landsort 64 Biblioteksplan 2015-2018 65 Medborgarförslag om en BMX-bana i Nynäshamn 66 Medborgarförslag om att sätta upp skyltar runt om i kommunen med utdrag ur Moa Martinssons texter 67 Remissyttrande över förslag till folkhälsostrategi för Nynäshamns kommun 2015-2025 68 Klagomål/synpunkter 69 Anmälningsärenden 70 Delegationsärenden 71 Övriga frågor

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-14 Sida 2 Kfn 60 Fastställande av dagordning Sammanträdets dagordning fastställs. Kfn 61 Temafritids Monika Lundstedt, projektledare för Temafritids kommer till kultur- och fritidsnämndens sammanträde för att muntligt informera om hur arbetet med projektet fortskrider. Ärendet saknar handlingar. Kfn 62 Konstverk i Nynäshamn Arbetsutskottets beslut Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott föreslår att kultur- och fritidsnämnden godkänner sammanställningen. Ärendebeskrivning Kultur- och fritidsnämnden efterfrågade på sammanträdet 2015-05-25 48 en sammanställning av kommunens konstverk. En sammanställning har tagits fram och redovisas skriftligt för kultur- och fritidsnämndens ledamöter. Sammanställningen mejlas ut till kultur- och fritidsnämndens ledamöter. Den ledamot som önskar få sammanställningen utskriven på papper kontaktar nämndsekreteraren. Beslutsunderlag Sammanställning av konst i Nynäshamns kommun

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-14 Sida 3 Kfn 63 Dnr: 2015/0036 809 Yttrande över ansökan om statligt kulturstöd för projektet KIKA på Landsort Arbetsutskottets beslut Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott föreslår kultur- och fritidsnämnden att besluta enligt förvaltningens förslag. Ärendebeskrivning Den ekonomiska föreningen Landsorts Sjö- och Miljöcentrum ansöker om statligt stöd för kulturlokaler. En förutsättning för att få del av det aktuella statliga bidraget är dock, att den egna kommunen ställer sig positiv till projektets genomförande. Då inriktningen på projektet helt handlar om utbildning och kunskapsinhämtning för såväl den stora allmänheten som specialintresserad allmänhet, skolelever och forskare ställer sig förvaltningen positiv till projektets genomförande. Att projektet dessutom kan leda till att säkra jobb för fastboende och öka turismen ses som enbart positiva sidoeffekter. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-28 Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår kultur- och fritidsnämnden besluta. 1. Godkänna förvaltningens förslag till yttrande.

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-14 Sida 4 Kfn 64 Dnr: 2014/0025/880 Biblioteksplan för Nynäshamns kommun 2015-2018 Arbetsutskottets beslut Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott föreslår kultur- och fritidsnämnden att besluta enligt förvaltningens förslag. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har 2015-06-10 86, beslutat att återremittera Biblioteksplanen 2015-2018 till Kultur- och fritidsnämnden, för att utveckla fokus på service, främja inkluderande av barn och unga, ta hänsyn till gällande regionala mål samt räta till språkliga brister. Grön text i Biblioteksplan för Nynäshamns kommun 2015-2018 (med synliga ändringar) betyder att texten är ändrad/ny. Text i rött betyder att den kommer att tas bort. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-37 Biblioteksplan för Nynäshamns kommun 2015-2018, med synliga ändringar Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att kultur- och fritidsnämnden beslutar att: 1. godkänna biblioteksplanen.

Sid 1 (2) Ärendenummer: Handläggare: Åsa Urberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-37 2015-08-31 Dnr: 2014/25 880 Återremiss - Biblioteksplan för Nynäshamns kommun 2015-2018 Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att kultur- och fritidsnämnden beslutar att 1. godkänna biblioteksplanen Christel Bäckström tf förvaltningschef Ärendets beredning Ärendet har handlags av barn- och utbildningsförvaltningens administrativa avdelning. Sammanfattning Kommunfullmäktige har 2015-06-10 86, beslutat att återremittera Biblioteksplanen 2015-2018 till Kultur- och fritidsnämnden, för att utveckla fokus på service, främja inkluderande av barn och unga, ta hänsyn till gällande regionala mål samt räta till språkliga brister. Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 08-520 680 00 vx Receptionen 08-520 102 40 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se

2(2) Ärendebeskrivning Den 1 januari 2014 trädde en ny bibliotekslag (2013:801) ikraft. Lagen omfattar grunden för verksamhet inom det allmänna biblioteksväsendet och de bibliotek som ingår, bland annat kommunala folkbibliotek, skolbibliotek, landstingens regionala biblioteksverksamhet och statliga bibliotek. Syftet med lagen är att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Den ska även främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Bibliotekslagen reglerar biblioteksverksamheterna i kommunerna. Varje kommun ska anta en egen plan för sin biblioteksverksamhet som sedan ligger till grund för en årlig verksamhetsplan. Enligt Svensk biblioteksförening är en biblioteksplan ett politiskt förankrat styrande dokument som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet i en kommun och åtgärder för hur dessa behov ska tillgodoses. Denna biblioteksplan skall förutom folkbiblioteksverksamheten också innefatta biblioteksbehovet vad gäller utbildning, omsorg, vård och näringsliv. Nynäshamns kommuns biblioteksplan för år 2015-2018 bygger på fem dokument som är vägledande inom området, nämligen Unescos folkbiblioteksmanifest, Unescos skolbiblioteksmanifest, bibliotekslagen, skollagen och Nynäshamns kommuns mål och budget. Bilagor Biblioteksplan för Nynäshamns kommun 2015-2018.

Biblioteksplan för Nynäshamns kommun 2015 2018 Inledning och bakgrund Den nya bibliotekslagen 2013:801, gäller från första januari 2014. Den omfattar grunden för verksamhet inom det allmänna biblioteksväsendet och de bibliotek som ingår, bland annat kommunala folkbibliotek, skolbibliotek, landstingens regionala biblioteksverksamhet och statliga bibliotek. Syftet med lagen är att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. De ska även främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Bibliotekslagen reglerar biblioteksverksamheterna i kommunerna. Varje kommun ska anta en egen plan för sin biblioteksverksamhet som sedan ligger till grund för en årlig verksamhetsplan. Enligt Svensk biblioteksförening är en biblioteksplan ett politiskt förankrat styrande dokument som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet i en kommun och åtgärder för hur dessa behov ska tillgodoses. Denna biblioteksplan skall förutom folkbiblioteksverksamheten också innefatta biblioteksbehovet vad gäller utbildning, omsorg, vård och näringsliv. Alla kursiverade paragrafer som följer är hämtade från bibliotekslagen. Biblioteksplanen bygger på fem dokument; Unescos folkbiblioteksmanifest, Unescos skolbiblioteksmanifest, Bibliotekslagen, Skollagen samt Kommunens mål och budget. Biblioteksverksamheten i Nynäshamns kommun består av: - Huvudbiblioteket i tätorten Nynäshamn. - Två integrerade skol- och folkbibliotek. Ett i Ösmo centrum och ett i Sunnerbyskolan i Sorunda. - Kulturbussen som besöker platser i övriga delar av kommunen. - Ett 24-timmarsbibliotek tillgängligt via bibliotekets webbplats. - En konsthall. - Ett bild- och folkrörelsearkiv. Beslut på Kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27 Reviderad upplaga

Bibliotekens roll 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Mål 1. Biblioteket ska vara en viktig del av folkbildningen Litteraturutbudet ska präglas av både bredd som djup. Biblioteken ska tillvarata och utnyttja litteraturintresset hos såväl personal som låntagare. I biblioteken uppstår oförutsedda möten. Dels med personer från andra samhällsfärer men också med litteratur som låntagaren inte känner till i förhand. En av litteraturens poänger är att den tillåter oss att komma nära människor som inte nödvändigtvis liknar oss själva, kanske rentav personer vars sällskap vi i verkligheten skulle undvika. Genom att utmana våra fördomar bidrar den till ökad förståelse för andra sätt att tänka och leva, och stärker därigenom på sikt det demokratiska samhället. Biblioteken i Nynäshamn ska främja läsning och göra litteraturen mer tillgänglig genom boktips, bokprat, bokcirklar och författarbesök. Aktiviteter: Bokcirklar Bokfika Bokprat Boktips Författarbesök Högläsningsgrupper Samarbetsprojekt med förskolor och skolor Språksatsningen som vänder sig till barn och elever Beslut på Kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27 Reviderad upplaga

Mål 2. Biblioteket ska arbeta för tillgänglighet i fysisk och digital form Kommunens bibliotek ingår i den nationella struktur som består av kommunala bibliotek, regionbibliotek och Kungliga biblioteket som är den myndighet som ansvarar för samverkan inom det nationella biblioteksväsendet. För att säkerställa biblioteksverksamheten vid olika enheter, inom förskola, skola, vård och omsorg, bör ett organiserat samarbete med berörda förvaltningar formuleras och förverkligas. Exempelvis ska planer upprättas för skolbibliotekens verksamhet i kommunen, och för bibliotekens delaktighet i föräldrautbildningen tillsammans med Barnavårdscentralen, BVC. Biblioteken ska uppmuntra till delaktighet och vara lyhörda inför låntagarnas behov och önskemål, till exempel i form av inköps- och programförslag. Aktiviteter: Upprätta planer för skolbiblioteken Internetkurser och datorhandledning för medborgare Tillhandahålla surfplattor, datorer och wifi Beslut på Kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27 Reviderad upplaga

Prioriterade grupper 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. 5 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. Mål 3. Biblioteket ska värna om demokratin och vara tillgängligt för alla Tillgänglighet förutsätter en fortgående dialog med företrädare för äldreomsorg och övrig omsorgsverksamhet. I enlighet med bibliotekslagens formuleringar ägnas särskild uppmärksamhet åt att erbjuda litteratur på andra språk än svenska, samt åt att tillgängliggöra bibliotekets utbud för personer med någon form av läsnedsättning. Biblioteket tillhandahåller litteratur, hjälpmedel och tjänster anpassade till olika gruppers behov, till exempel lättlästa böcker, talböcker och hjälp med nedladdning från Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. De låntagare som inte kan komma till biblioteket på grund av långtidssjukdom eller funktionsnedsättning erbjuds hemleverans av böcker genom tjänsten Boken kommer. Tjänsten Egen nedladdning ska marknadsföras till människor i alla åldrar som av någon anledning har svårigheter att läsa tryckt text. Folkbiblioteken ska bistå med resurser för personer med läsnedsättning. Aktiviteter: Tjänsten Egen nedladdning Tjänsten Boken kommer Upprätta planer för delaktighet i föräldrautbildning Ett fördjupat samarbete med Nynäshamns kompetenscentrum, NKC Mål 4. Biblioteket ska uppmuntra till läsning på alla modersmål/de nationella minoritetsspråken Biblioteken erbjuder litteratur på de nationella minoritetsspråken. Biblioteken erbjuder litteratur på andra språk och på lättläst svenska. I samarbete med kommunens förskolor och skolor uppmuntra och påverka föräldrar till att läsa högt för sina barn och då också på det egna hemspråket. Flerspråkigheten ska synas i bibliotekens informationsmaterial, både i tryckt och i digital form. Alla förskolor och skolor erbjuds böcker efter språkbehov. Aktiviteter: Utveckling av samarbetet med svenska för invandrare, SFI. Förstärkning av medier på de språk som talas i kommunen. Beslut på Kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27 Reviderad upplaga

Folkbibliotek 6 Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. 7 Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Mål 5. Boende i Nynäshamn ska se biblioteket som ett kulturellt centrum Invånarna i Nynäshamns kommun ska uppleva att biblioteket är en naturlig samlingspunkt som erbjuder en mångfald av kulturella verksamheter. Barn, unga och vuxna ska möta bibliotekets verksamheter genom olika intressanta programutbud. I Konsthallen ska utställningar avlösa varandra. Återkommande utställningar som till exempel vårsalongen och elevutställningar varvas med konstutställningar av professionella konstnärer och amatörkonstnärer, fotoutställningar och andra sorters utställningar. Varje sommar ordnas en sommarutställning för barn, som kombinerar lek, kreativitet och fantasi. I enlighet med Stockholms läns regionala biblioteksplan ska bibliotekens samverkan med såväl andra aktörer i omvärlden (till exempel inom föreningslivet) som andra bibliotek i länet utvecklas ytterligare. Samarbetet med andra aktörer ska utvecklas ytterligare. Personalen på biblioteket avsätts tid och resurser till omvärldsbevakning och fortbildning. De håller sig uppdaterade gällande den senaste litteraturutgivningen, samhällsdebatten och digitala utveklingen. Aktiviteter: Sagostunder för barn med hemmavarande vårdnadshavare, i förskolan och i annan pedagogisk verksamhet. Teaterföreställningar för barn med hemmavarande vårdnadshavare i förskola, i annan pedagogisk verksamhet och i grundskola. Utställningar för barn och i elever i alla åldrar. Bokfika för unga och vuxna. Tävlingar för barn och unga. Filmvisningar för alla åldrar. Bokcirklar/filmcirklar för vuxna. Poesitävlingar för alla kommuninvånare. Novelltävlingar för alla kommuninvånare. Författarbesök för barn och vuxna. Biblioteksvisningar och bibliotekskunskap för skolelever. Beslut på Kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27 Reviderad upplaga

Mål 6. Biblioteket ska vara ett kunskaps- och informationscentrum Folkbiblioteken är kommunens centrala plats och stöd för kunskaps- och informationshämtning. Där finns studieplatser och studiedatorer. Den facklitteratur som inte finns i beståndet erbjuds i möjligaste mån som fjärrlån. Biblioteket har ett nära samarbete med Nynäshamns kompetenscenter NKC, och erbjuder den litteratur som används i deras kursutbud. Tjänsten Boka en bibliotekarie ska vara möjligt då hjälp behövs för att söka information till exempel vid studier. Biblioteket ska verka för ett källkritiskt synsätt då det ökande informationsflödet förstärker betydelsen av denna roll. Bibliotekets webbplats är en interaktiv plattform, där användare erbjuds möjlighet att lämna synpunkter och önskemål till biblioteken och där de uppmuntras att vara medskapare till webbplatsens innehåll, bland annat genom att bidra med boktips och recensioner. De ska också kunna ladda ner e-böcker och söka information i databaser.. Det virtuella biblioteket ger låntagarna möjlighet att orientera sig i utbudet av evenemang och tjänster samt hantera lån och reservationer dygnet runt. Folkbiblioteken ska eftersträva ett ömsesidigt samarbete och föra ett regelbundet samtal med skolbiblioteken. Biblioteken har en pedagogisk och demokratisk uppgift att främja den digitala delaktigheten för olika grupper och verka för att minska den digitala klyftan mellan de som har tillgång till den nya informationstekniken och de som inte har det. Bibliotekens uppgift är därför även att hålla sig à jour med den digitala tekniken och i möjligaste mån tillhandahålla och tillgängliggöra användningen av moderna medier och modern teknik, exempelvis genom utlån av läs- och surfplattor. IT-handledning på olika nivåer ska erbjudas i det dagliga mötet med besökarna, samt genom kurser och drop in-hjälp. Genom att tillhandahålla publika datorer med internetuppkoppling - och genom att exempelvis erbjuda kostnadsfria internetkurser och datorhandledning - ska biblioteken bidra till allas rätt till användande av e-tjänster. I enlighet med bibliotekslagen ska biblioteken verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Det ökande informationsflödet förstärker vikten av att medborgarna kritiskt kan bedöma information, och biblioteken har en viktig pedagogisk roll att spela som förmedlare av ett källkritiskt synsätt. Bildarkivets bilder görs tillgängliga via arkivets bilddatabas. I folkrörelsearkivet får Nynäshamns kommuns föreningar spara sina handlingar under säkra former. Bild- och folkrörelsearkivet erbjuder tillsammans med bibliotekets lokalsamling ett slags centrum för lokalhistoria i Nynäshamn. Aktiviteter: Nedladdning av e-böcker Fortbildning och omvärldsbevakning inom informationsteknik för bibliotekens personal. Utlåning av läs- och surfplattor Bevakning av utvecklingen rörande bibliotekssystem inför en eventuell övergång till nytt klassifikationssystem. Boka en bibliotekarie-tjänst Fjärrlån Datorkurser för vuxna på olika nivåer Internet i vardagen och Sociala medier Datorhjälp, drop-in. Vi svarar på frågor om datorer och Internet Beslut på Kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27 Reviderad upplaga

Mål 7. Biblioteket ska vara ett socialt centrum Folkbiblioteket ska vara ett av kommunens ansikten utåt mot allmänheten och med lyhördhet visa neutralitet i moraliska, politiska och religiösa frågor. Här ska finnas möjligheter att utvecklas, uttrycka sig och mötas. Folkbiblioteket är ett offentligt rum där människor med skilda intressen och värderingar kan mötas vilket skapar förutsättningar för förståelse och tolerans och som även överbrygger klyftan mellan det virtuella och det fysiska rummet. Som en av få kvarvarande tvärkulturella arenor kan folkbiblioteken motverka samhällets fragmentering och fungera som ett demokratiskt instrument i det mångkulturella och digitaliserade informationssamhället. Folkbiblioteken utgör en ram för såväl oförutsedda möten som organiserade möten där mer specifika ämnen diskuteras. Folkbiblioteken är en kravlös plats där det mänskliga mötet lika gärna kan ske i mötet med litteraturen eller med andra medier, eller helt enkelt genom att ett antal människor befinner sig på samma plats. Samarbetet med föreningslivet utvecklas så att de i högre utsträckning kan använda bibliotekets lokaler för möten och aktiviteter. Bibliotekens programverksamhet ska utformas med ambitionen att nå olika målgrupper och skapa förutsättningar även för oväntade möten. Aktiviteter: Fokus på utformningen av det fysiska rummet för barn och ungdomar Fler studieplatser Utveckla samarbetet med föreningslivet så att de i högre utsträckning kan använda bibliotekets lokaler för möten och aktiviteter Beslut på Kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27 Reviderad upplaga

Barn och ungdomar 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättning. Mål 8. Biblioteken ska inspirera barn och ungdomars läsning och språkutveckling Genom språksatsningens försorg erbjuds förskolor bokpåsar och skolor boklådor med klassuppsättningar av skönlitteratur. Satsningen ska stimulera föräldrar att högläsa för sina barn varje dag. Detta kan göras i samarabete med barnavårdscentraler, förskolor och skolor. Biblioteksvisningar och bibliotekskunskap, bland annat i form av kurser i informationssökning och källkritik, ska erbjudas alla elever. Miljön på biblioteken ska vara inbjudande för barn och ungdomar. Exempel på samarbete med skolorna är Läsloppet. Läsloppet vänder sig till alla elever i årskurs 3 och är en lästävling som stimulerar till att läsa så mycket som möjligt. För att projekt som Läsloppet ska fortsätta att vara attraktivt och stimulerande måste det hela tiden utvecklas. Arbetet med äldre barn och ungdomar kan utvecklas vidare genom litteraturcirklar av olika slag, dels genom samarbete med skolor, fritidsverksamheten och föreningsliv. I samverkan mellan bibliotek, pedagoger och skådespelare ska språksatsningen genomföra och utveckla Bokspelet. Bokspelet vänder sig till alla elever i årskurs 4. Bokspelet fördjupar läsningen genom samtal och dramatisering, detta sker i samarbete med en skådespelare. Aktiviteter: Bokpåsar till förskolor Boklådor till skolor Läsloppet Barnteater Författarbesök Bokspelet Sagostunder Utställningar Tävlingar Bokfika Bokcirklar Filmvisningar Beslut på Kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27 Reviderad upplaga

Skolbibliotek 10 Enligt 2 kap. 36 skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Mål 9. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek med utbildad personal Inom grundskola och gymnasieskola ska det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur, samt för att tillgodose deras behov av material för utbildning. Folkbiblioteken ger eleverna i Sunnerbyskolan och Vanstaskolan tillgång till utbildad personal och bra skolbibliotek. I barn- och utbildningsförvaltningens regi finns bemannade grundskolebibliotek på Viaskolan, Gröndalsskolan och Svandammsskolan och ett gymnasiebibliotek. I nuläget får eleverna vid Fagerviks skola, Kyrkskolan och Stora Vika skola regelbundna besök av Kulturbussen. I samarbete med kommunens skolor ska en plan upprättas för en långsiktig kvalitetshöjning som innebär att alla skolor har skolbibliotek som är en naturlig del av skolans pedagogiska verksamhet. En plan har påbörjats om barnens möte med bibliotek och skolbibliotek under hela skoltiden. Målet med planen är att alla barn i kommunen ska få likvärdig tillgång till litteratur, bibliotekskunskap och informationssökning. Aktiviteter: Plan för långsiktig kvalitetshöjning i samarbete med skolan Beslut på Kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27 Reviderad upplaga

Uppföljning och utvärdering 18 Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används. Utifrån biblioteksplanen, kulturnämndens verksamhetsplan och Nynäshamns kommuns mål och budget upprättas årliga verksamhetsplaner. Uppföljning av biblioteksbesökarnas synpunkter sker genom en årlig biblioteksenkät, tillgänglig både på nätet och i pappersform. Målet är att såväl besöks- och lånestatistiken som resultaten i brukarenkäten visar en positiv utveckling. Även besöken vid bibliotekens aktiviteter och evenemang utvärderas. Tillsammans med en utvärderande sammanfattning från verksamhetsansvariga utgör statistiken en del av den årliga verksamhetsberättelsen. Uppföljning och utvärdering av ovan formulerade åtgärder ska ske kontinuerligt. Uppföljning och revidering av biblioteksplanen ska ske vart fjärde år. Beslut på Kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27 Reviderad upplaga

Bilaga 1 Bibliotekslag; Utfärdad den 31 oktober 2013 enligt riksdagens beslut föreskrivs följande. Tillämpningsområde 1 I denna lag finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentlig biblioteksverksamhet och utgörs av: 1. folkbibliotek, 2. skolbibliotek, 3. regional biblioteksverksamhet 4. högskolebibliotek, 5. lånecentraler, och 6. övrig offentlig finansierad biblioteksverksamhet. Ändamål 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Ansvarsfördelning 3 Bibliotekshuvudmän är kommunerna, landstingen, staten och, i fråga om vissa skolor, enskilda. 1. För folkbibliotek ansvarar kommunerna. 2. För skolbibliotek ansvarar kommuner, landsting, staten eller enskilda huvudmän i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. skollagen (2010:800). 3. För regional biblioteksverksamhet ansvarar landstingen och de kommuner som inte ingår i ett landsting. 4. För högskolebibliotek vid universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) ansvarar staten. 5. För lånecentraler ansvarar staten. 6. För övrig offentlig finansierad biblioteksverksamhet ansvarar den som enligt bestämmelser är huvudman för verksamheten. om ett kommunalt eller statligt bibliotek drivs av någon annan än huvudmannen ansvarar huvudmannen för att den som driver biblioteket följer bestämmelserna i denna lag. Beslut på Kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27 Reviderad upplaga

Prioriterade grupper 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. 5 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. Folkbibliotek 6 Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteket ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. 7 Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. 8 folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättning. 9 På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform. Första stycket hindrar inte att folkbiblioteken tar ut 1. ersättning för porto, fotokopiering och andra liknande tjänster, och 2. Avgift för de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. Skolbibliotek 10 Enligt 2 kap. 36 skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Regional biblioteksverksamhet 11 varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbibliotek som är verksamma i länet. Beslut på Kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27 Reviderad upplaga

Högskolebibliotek 12 det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1443). Dessa bibliotek ska svara för biblioteksverksamhet inom områden som anknyter till utbildning och forskning vid universitetet eller högskolan. Lånecentraler 13 för en kompletterande informations- och medieförsörjning ska det finnas en eller flera lånecentraler Samverkan 14 i syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. 15 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till varandras förfogande. Skyldigheten att avgiftsfritt ställa litteratur till förfogande gäller inte folk- eller skolbibliotek 16 Bestämmelsen i 2 kap. 1 kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar hindrar inte att folk- eller skolbibliotek avgiftsfritt ställer litteratur till förfogande för ett bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet som är beläget utanför kommungränsen. Biblioteksplan 17 kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Uppföljning och utvärdering 18 Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används. Beslut på Kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27 Reviderad upplaga

Bilaga 2 Styrdokument Biblioteksplanen bygger på fem dokument som är vägledande inom området, nämligen Unescos folkbiblioteksmanifest, Unescos skolbiblioteksmanifest, bibliotekslagen, skollagen och Nynäshamns kommuns mål och budget. Unescos folkbiblioteksmanifest Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhället. Medborgarnas egna deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information. Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället Manifestet godkändes 1994 av Unesco och är en deklaration, en rekommendation, att verka för en viss utveckling inom folkbiblioteken och främja en samsyn på folkbiblioteksväsendet både nationellt och internationellt. Unescos skolbiblioteksmanifest I Unescos skolbiblioteks skolbiblioteksmanifest (1999), betonas skolbibliotekets viktiga roll i en långsiktig utbildningsstrategi samt att biblioteken ska ha anslag för utbildad personal och material. Bibliotekslagen 2 Biblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur. De ska också främja information, upplysning, utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksservice ska finnas tillgängligt för alla. Skollagen I skollagen (2010:800) som trädde i kraft 2010-08-01 och som ska tillämpas från 2011-07-01 skrivs följande om skolbiblioteksverksamheten: 35 För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Kommunens mål och budget Biblioteken är en viktig ingrediens i en demokrati, både som källa till fri information och som mötesplats och ska därför behålla sin viktiga roll i samhället. Beslut på Kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27 Reviderad upplaga

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-14 Sida 5 Kfn 65 Dnr: 2015/0030/061 Medborgarförslag Anlägga en BMX-bana i Nynäshamns kommun Arbetsutskottets beslut Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott föreslår kultur- och fritidsnämnden att besluta enligt förvaltningens förslag. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag inkom 2014-11-12 till kommunstyrelsen med en önskan om att en BMX-bana anlades på en lämplig plats i Nynäshamns kommun. Kommunfullmäktige delegerade beslutanderätten till kultur- och fritidnämnden 2014-12-09. Medborgarförslaget togs upp för behandling på kultur- och fritidsnämnden 2015-04-27. Förvaltningen föreslog nämnden att avslå medborgarförslaget eftersom ekonomiska resurser saknades. Kultur- och fritidsnämnden återremitterade ärendet till förvaltningen för att utreda kostnaden för anläggandet av en BMX-bana. Under tiden som förvaltningen arbetade med att utreda kostnaden anlade miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen en BMX-bana i anslutning till skateparken på Estö. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-29 Yttrande från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, daterad 2015-01-16 Medborgarförslaget, inkommen till KS 2014-11-12 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden besluta att: 1. anse medborgarförslaget om att anlägga en BMX-bana i Nynäshamns kommun besvarat.

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-14 Sida 6 Kfn 66 Dnr: 2015/0021/061 Medborgarförslag om att sätta upp skyltar runt om i kommunen med utdrag ur Moa Martinssons texter Arbetsutskottets beslut Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott föreslår kultur- och fritidsnämnden att besluta enligt förvaltningens förslag med ett tillägg om att förvaltningen ska föra en utvecklande dialog med föreningen Moa Martinssons vänner. Ärendebeskrivning Vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde 2015-05-25, 42, behandlades ett medborgarförslag som inkommit till kommunstyrelsen om att kommunen bör uppmärksamma Moa Martinsson och hennes litterära kamp genom att skyltar placeras ut i kommunen med utdrag ur hennes texter. Nämnden beslutade vid sammanträdet att ge förvaltningen i uppdrag att utreda kostnader för att sätta upp skyltar med utdrag ur hennes texter. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-31 Medborgarförslaget, inkommen till KS 2015-01-29 Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår kultur- och fritidsnämnden besluta. 1. Godkänna förvaltningens förslag till redovisning

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-09-14 Sida 7 Kfn 67 Dnr: 2015/0037/449 Remissyttrande över förslag till folkhälsostrategi för Nynäshamns kommun 2015-2025 Arbetsutskottets beslut Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott lämnar ärendet vidare till kulturoch fritidsnämnden utan eget ställningstagande. Ärendebeskrivning Ett förslag till folkhälsostrategi för Nynäshamns kommun 2015-2025 har inkommit till barn- och utbildningsförvaltningen den 25 juni 2015. I förslaget framgår att folkhälsostrategin har som syfte att skapa tydlighet kring vilka insatser som ska prioriteras fram till år 2025. Tre fokusområden är utvalda; uppväxtvillkor, levnadsmiljö samt ANDT. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-34 Förslag till folkhälsostrategi för Nynäshamns kommun 2015-2025 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att: 1. godkänna förvaltningens yttrande och överlämna detta till kommunstyrelsen.

Sid 1 (1) Ärendenummer: KFN/2015/0037/449 Handläggare: Sanna Jansson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-34 2015-08-31 Dnr: 2015/0037/449 Remissyttrande över förslag till folkhälsostrategi för Nynäshamns kommun 2015-2025 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att: 1. godkänna förvaltningens yttrande och överlämna detta till kommunstyrelsen. Christel Bäckström t.f. Förvaltningschef Agneta Ström Granlund t.f. Kultur- och fritidschef Ärendebeskrivning Ett förslag till folkhälsostrategi för Nynäshamns kommun 2015-2025 har inkommit till barn- och utbildningsförvaltningen den 25 juni 2015. I förslaget framgår att folkhälsostrategin har som syfte att skapa tydlighet kring vilka insatser som ska prioriteras fram till år 2025. Tre fokusområden är utvalda; uppväxtvillkor, levnadsmiljö samt ANDT. Ärendets beredning Ärendet är handlagt av barn- och utbildningsförvaltningens administrativa avdelning i samarbete med kultur- och fritidschefen. Förvaltningens ståndpunkt Förvaltningen vill börja med att inflika en önskan om ett förtydligande. ANDT är en förkortning som används i samband med strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobakspolitik. Om Nynäshamns kommun i sin folkhälsostrategi avser alkohol, droger och tobak bör inte förkortningen ANDT användas. I övrigt anser barn- och utbildningsförvaltningen att nyttan med en folkhälsostrategi är stor och att den är välformulerad. Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 08-520 680 00 vx Receptionen 08-520 102 40 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se

KS/2015/0165/449-1 Kommunstyrelseförvaltningen planering och samhällsutveckling Version: 4 Revisionsdatum: 2015-06-15 Upprättad av: Annelie Alexander Roll/funktion: biträdande folkhälsosamordnare Granskad/beslutad av: Roll/funktion: Förslag Folkhälsostrategi Nynäshamns kommun 2015-2025

2(11) Bakgrund... 3 Syfte... 3 Samverkan... 3 Prioriterade fokusområden, övergripande mål och delmål... 4 Fokusområde 1 Uppväxtvillkor: Hälsofrämjande förskola och skola... 5 Övergripande mål... 5 Folkhälsostrategins delmål och nyckeltal... 5 Strategi för att nå målen:... 5 Fokusområde 2 Levnadsmiljöer: Hälsofrämjande samhällsplanering... 6 Övergripande mål... 7 Folkhälsostrategins delmål och nyckeltal... 7 Strategi för att nå målen:... 7 Fokusområde 3 ANDT: Förebygga bruk av tobak, alkohol och droger... 8 Övergripande mål... 8 Folkhälsostrategins delmål och nyckeltal... 8 Strategi för att nå målen:... 9 Ansvar... 9 Uppföljning... 9 Revidering... 10 Bilaga till Nynäshamns kommuns folkhälsostrategi... 10 Fokusområde 1... 10 Fokusområde 2... 10 Fokusområde 3... 11

3(11) Bakgrund Nynäshamns kommun har sedan 2006 arbetat aktivt med att utveckla folkhälsoarbetet i kommunens verksamheter. Det övergripande målet för arbetet har varit Kommuninvånarna har en bra hälsa. Under tidsperioden 2004 till 2014 har invånarnas medellivslängd ökat och ohälsotalet 1 minskat. Samtidigt så visar undersökningar 2 att den självskattade hälsan och andelen vuxna som är fysisk aktiva ligger på en låg nivå jämfört med övriga kommuner i länet. Dessutom är andelen ungdomar 3 och vuxna som röker oroväckande hög. Framtidsvisionen för Nynäshamns kommun lyfter fram goda boende- och arbetsmiljöer, en god livsmiljö och en känsla av trygghet i det dagliga livet som förutsättning för ett gott liv i staden, kommunens tätorter och på landsbygden. Komponenter som också är grundläggande i ett långsiktigt folkhälsoarbete. Syfte Folkhälsostrategin syftar till att skapa en tydlighet kring vilka insatser som ska prioriteras i Nynäshamns kommun fram till år 2025. Den talar om hur kommunens verksamheter ska arbeta för att nå en bättre folkhälsa samtidigt som man förverkligar de uppsatta målen i kommunens styrdokument Mål och budget. Allt arbete som bedrivs i de kommunala verksamheterna påverkar folkhälsoutvecklingen på olika sätt. Det är därför viktigt att se möjligheterna och nyttan med att skapa förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv genom det dagliga arbetet. Folkhälsostrategin framhäver de viktigaste utvecklingsområdena inom sju av de kommungemensamma målen i Mål och budget. Samverkan Kommunens folkhälsoarbete kan stärkas och utvecklas genom samverkan med föreningsliv, näringsliv och andra organisationer verksamma i Nynäshamn. Samverkan med Stockholms läns landsting och andra regionala och nationella myndigheter ska aktivt sökas i situationer där det kan stärka folkhälsoarbetet på lokal nivå. Det är också viktigt att kommunens verksamheter använder sig av metodstöd och liknande tjänster som dessa aktörer erbjuder. I kommande avsnitt finns exempel på frågor där samverkan med olika externa aktörer är särskilt angelägen. 1 Försäkringskassans årliga mått på antalet frånvarodagar med ersättning från sjukförsäkringen. Måttet avser befolkningsgruppen 16-64 år. 2 Stockholms läns landsting regional folkhälsoenkät som genomförs vart 4:e år (senaste undersökningen genomfördes 2014) 3 Stockholms stad/länsstyrelen Stockholmsenkäten, enkätundersökning i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet.

4(11) Prioriterade fokusområden, övergripande mål och delmål Nynäshamns folkhälsoarbete kommer fram till år 2025 fokusera på tre områden som rör människors uppväxtvillkor, levnadsmiljöer och ANDT (alkohol, droger, tobak). De valda fokusområdena knyter an till det nationella folkhälsomålet En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och sju av dess målområden. Barn och ungdomar är en viktig målgrupp i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i Nynäshamns kommun, men strategin innehåller även delmål som rör den vuxna och äldre befolkningen. Kommuninvånarna har en bra hälsa Uppväxtvillkor- Hälsofrämjande förskola och skola Levnadsmiljöer- Hälsofrämjande samhällsplanering ANDT- Förebygga bruk av tobak, alkohol och droger Nynäshamns kommuns folkhälsostrategi Hälsofrämjande förskola och skola Hälsofrämjande samhällsplanering Förebygga bruk av tobak, alkohol och droger Nationella folkhälsomålområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala villkor 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, dopning och narkotika

5(11) Fokusområde 1 Uppväxtvillkor: Hälsofrämjande förskola och skola Övergripande mål Skapa förutsättningar för en god start i livet genom att utforma förskolan och skolan så att alla elever känner sig trygga och att de uppnår kunskapsresultat som leder till behörighet till fortsatta studier eller arbete. I detta arbete är goda relationer en förutsättning. Folkhälsostrategins delmål och nyckeltal (knyter an till mål 12, 13 och 14 i Mål och budget ) Delmål/nyckeltal Nuläge 4 Mål 2020 Mål 2025 Behålla inskrivningsgraden i förskoleverksamheten Andel barn i åldern 1-5 år inskrivna i kommunal eller enskild förskola 82 % 85 % 85 % Öka elevernas trivsel i skolan 5 Jag känner mig trygg i skolan (åk 5/8) Jag tycker att skolarbetet känns meningsfullt (åk 5/8) Jag trivs bra i skolan (åk 5/8) Öka barn och ungdomars närvaro i grundskolan Andel frånvarande elever åk 9 Ogiltig frånvaro åk 9 Öka andelen elever som uppnår goda kunskapsresultat Andel som lämnar åk 6 med minst betyget E i alla ämnen Andel som lämnar med gymnasieexamen 6 Öka andelen förskolor och grundskolor som når Boverkets rekommendationer om friyta på skolgården 7. Andel förskolor som når rekommendationen Andel grundskolor som når rekommendationen 91%/92% 95%/77% 92%/89% 19,6 % 5,6 % 80,3 % 85,7 % 75 % 90 % 95 % 95 % 95 % 18 % 4 % 90 % 90 % 87,5 % 100 % 100 % 100 % 100 % 15 % 1 % 100 % 95 % 100 % 100 % Strategi för att nå målen: Utveckla den pedagogiska miljön i förskolan med en variation av material och mötesplatser för att barn tillsammans ska kunna skapa ny kunskap. Vidareutveckla verktyget pedagogisk dokumentation så att det blir ett förhållningssätt för alla barn och medarbetare inom förskolan. Skapa en reflekterande kultur inom förskolan med utgångspunkt i observationer och dokumentationer kring den egna praktiken, som en förutsättning för ett kollegialt lärande där teori kopplas till praktik. 4 Nuläge avser läsåret 2013/2014 för delmål 1-4, Nuläget för delmål 5 baseras på inventering av msf våren 2015. 5 Nyckeltalen avser andel elever som svarat stämmer helt eller stämmer ganska bra i grundskolans årliga elevenkät. 6 Skolverkets definition - Procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga med avgångsbetyg. 7 Friyta för förskole gårdar: 40 m² per barn, friyta för grundskolor 30 m² per barn. Minsta totala friyta: 3000 m²

6(11) Utveckla den psykosociala arbetsmiljön i alla skolformer så att barn och ungdomar upplever den som trygg, inkluderande, meningsfull och stimulerande. Utveckla ledarskapet i alla skolformer bland rektorer, pedagoger och andra medarbetare. Arbeta för att skapa goda relationer till alla elever, tydliga och höga förväntningar, god struktur samt en kultur som värderar lärande. Vidareutveckla skolverksamheternas användande av formativ bedömning 8 som ett stöd för elevernas lärande. Vidareutveckla kollegialt lärande, handledning som verktyg för professionsutveckling, stöd av specialpedagoger samt införa stödstrukturer för kompensatoriskt och elevfokuserat arbetsätt 9 på alla skolor. Vidareutveckla socialförvaltningens samarbete med skolorna kring val och konsekvenser i årskurs 6 och lägerskolan med livskunskapsinriktning i årskurs 7. Arbeta systematiskt med forum för barn, ungdomar och deras föräldrar för att skapa relationer och bygga nätverk som främjar trivsel, trygghet och lärande 10. Utforma verksamheten i alla skolformer så att barn och ungdomar ges det stöd som deras behov kräver. Ett arbete som kräver ett nära samarbete mellan de olika skolformerna, centrala elevhälsan, socialförvaltningen och barn- och ungdomspsykiatrin. Utveckla samverkan mellan olika samhällsaktörer och ta fram gemensamma metoder för att nå och hjälpa den växande gruppen hemmasittare i kommunen. Ett arbete som också omfattar mer förebyggande insatser för barnet och familjen i tidig ålder. Ta fram en strategi för hur kommunen ska underlätta integrationen av ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Att skapa bra förutsättningar för utbildning, sysselsättning och boende är angeläget för att förebygga ohälsa och socialt utanförskap. Inspirera och visa på möjligheter gällande ungdomars framtida utbildningsoch yrkesval genom samverkan mellan skolan och det lokala näringslivet. Utveckla pedagogiska utemiljöer som väcker rörelseglädje, nyfikenhet och engagemang på, och i nära anslutning till, kommunens förskolor och skolor. Utveckla arbetssättet ung fritid och utåtriktat fritidsledarskap, i skolan och på olika ungdomsmötesplatser för att möta ungdomarnas behov och intressen. Utveckla arbetet med aktiviteter och evenemang för ungdomar, där ungdomarna själva är delaktiga i förberedelse- och genomförandearbetet, genom samverka med ungdomsfullmäktige, föreningsliv och andra aktörer. 8 Formativ bedömning kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. 9 Till exempel Nya spår arbetet i Sorunda skolområde. 10 Inkluderar marknadsföring och genomförande av ABC och andra former av föräldrastödsutbildningar.

7(11) Fokusområde 2 Levnadsmiljöer: Hälsofrämjande samhällsplanering Övergripande mål Nynäshamns utomhus- och boendemiljöer upplevs som tillgängliga, attraktiva och trygga samt bjuder in till aktiviteter och möten mellan olika människor och intressen. Folkhälsostrategins delmål och nyckeltal (knyter an till mål 4, 5, 9 & 14 i Mål och budget ) Delmål/nyckeltal Nuläge Mål 2020 Främja den upplevda tryggheten utomhus Avstått från att åka buss eller tåg - Stora vika & Torö - Nynäshamn, Segersäng, Sorunda - Nickstahöjden & Ösmo 0 3 4 0 0-2 0-2 Mål 2025 Förbättra tillgängligheten till gång och cykelvägar meter gång-cykelväg per kommuninvånare 1,5 m 1,6m 1,7m Öka närheten till parker/grönområden som inbjuder till samvaro och aktivitet 11. Antal äldreboenden med 100 m till kvarters- eller stadspark 12 Andel invånare i Nynäshamns stad med 300 m till kvarterspark, stadspark och minst ett område med närnatur 1 70 % 13 97 % 14 1? 97 % 0 0-1 0-1 Samtliga 97 % 97 % Strategi för att nå målen: Vidareutveckla arbetet med uppsökande medborgardialoger och digitala kanaler vid planprocesser och utveckling av det offentliga rummet. Genomföra regelbundna trygghetsvandringar i bostadsområden och stadsmiljöer som resulterar i olika förbättringsåtgärder utifrån ett trygghetsperspektiv för att främja den upplevda tryggheten bland boende och verksamma i området. Belysa viktiga stråk, parker och mötesplatser på ett trygghetsfrämjande sätt samt utföra andra trygghetsfrämjande åtgärder för att uppmuntra att människor vistas i det offentliga rummet även när det är mörkt. Utveckla ett sammanhängande gång- och cykelvägnät med tydlig skyltning mellan viktiga målpunkter inom kommunen. Förbättra tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till kommunens skolor, badplatser och andra rekreationsområden. 11 Miljöerna ska vara lättillgängliga för barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre. 12 gäller Nynäshamns stad 13 Andel kommuninvånare i Nynäshamns stad som har tillgång till kvarterspark och/eller stadspark inom 300 meter från bostaden. 14 Andel kommuninvånare i Nynäshamns stad som har tillgång till minst ett område med närnatur inom 300 från bostaden.

8(11) Förstärka viktiga rekreationsstråk i Nynäshamns stad enligt grönstrukturplanen. Förstärka och vårda befintliga platser för rekreation och motion i hela kommunen. Utveckla Estöområdet till en lättillgänglig stadspark med aktivitetsmöjligheter för alla för alla grupper och åldrar. Skapa förutsättningar för aktiviteter och social samvaro för äldre i alla kommundelar genom samverkan med volontärorganisationer, föreningar, företag och andra aktörer. Utveckla en checklista, som innehåller ett antal prioriterade frågor som främjar en hållbar utveckling, som ska tillämpas vid förhandlingar med exploatörer. Utveckla trygghetsfrämjande insatser i samverkan med Polisen. Fokusområde 3 ANDT: Förebygga bruk av tobak, alkohol och droger Övergripande mål Kommunen och andra aktörer bidrar till att skapa stödjande miljöer och aktiviteter som leder till ett minskat bruk av tobak, alkohol och droger bland ungdomar. Ett arbete som också omfattar familjen och andra vuxna i ungdomarnas närhet. Folkhälsostrategins delmål och nyckeltal (knyter an till mål 7 i Mål och budget ) Delmål/nyckeltal Nuläge 15 Mål 2020 Mål 2025 Minska andelen rökande gravida kvinnor och rökande spädbarnsföräldrar Andel rökande spädbarnsföräldrar (ngn i hushållet) 19,3 % rikssnitt länssnitt Öka andelen ungdomar som inte använder tobak Andel tobaksfria pojkar/flickor åk 9 Andel tobaksfria pojkar/flickor gymn år 2 Öka andelen ungdomar som inte dricker alkohol Dricker inte alkohol pojkar/flickor åk 9 Dricker inte alkohol pojkar/flickor gymn år 2 Öka andelen ungdomar som inte använder droger Andel som inte använt droger pojkar/flickor åk 9 Andel som inte använt droger pojkar/flickor gy år 2 84%/80% 73%/71% 39%/40% 14%/16% 95%/93% 74%/88% 90 % 82 % 50 % 30 % 100 % 90 % 100 % 90 % länssnitt 100 % 100 % 15 Uppgifterna som rör rökande gravida kvinnor och rökande spädbarnsföräldrar baseras på Socialstyrelsens uppgifter från 2012. Uppgifterna som rör ungdomars bruk av tobak, alkohol eller droger baseras på Stockholmsenkäten 2010. Senare uppgifter saknas.