Nr 1-2/92 Pris 37:50 Momsbetriad DKK 37:50 NOK 37:50 FM 25: Årgång 19

Nr 1-2/92 Pris 37:50 Momsbetriad DKK 37:50 NOK 37:50 FM 25: Årgång 19

VINTER-REA! Ambassadeur 7500C, ny modell, helkrom, en värsting för det grövre fisket Ett fåtal ex i Sverige. PriS: 1.595:- Ambassadeur 6500 C Special, endast några få ex i Sverige, (silvergrå, raka gavlar, raketolja). Pris: 1.299:- Ambassadeur XLT 2 2-speed, utväxlad både för gädda och öring (ingen exspole ingår). Ord 1400:- NU: 599:- Cardinal C5, perfekta haspelrullen för gäddfiske, ABUs bästa rulle med snäckväxel. Ord 810:- NU: 399:- Cardinal C4 X, perfekta haspelrullen för öringfiske, utväxling 6,2:1, snäckväxel. Ord 790:- NU: 349:- Cardinal DM,UL, perfekt för jiggfiske, och norrlandsfisket efter öring, harr och röding. ord 330:- NU: 175:- Skoteroverall Ran Pimpel! Flugbindsats Sportag ABU Pimpel 2 Sveriges mest sålda Neoprenhandske (Städ, bindinstr, massor Bästa lakspöt på marknaden Nu: 595:- Ord: 950:- Nu: 149:-/par med bindmaterial, krok) Nu: 235:- Nu: 198:- FISKEPAKET SPECIAL Rök deluxe Stora Äkta Volfram Mormyskor EKOLOD Shimano Haspelrulle TX 130Q Nu: 395:- Ord: 495:- Nu: 15:-/st lowrance X-35 Spö Sportsman 7 fot Nu: 3380:- (3880:-) Fodral, lina, jiggar ingår Nu: 450:- Ord: 1000:- Bottom Line TBl 100 Nu: 1995:- (2490:-) Sf.Öti Sportsman 10 fot Spinn Sportsman 8,5 fot Spinn Sportsman 9 fot Haspel RULLE Shimano Haspel Mark 1 GT VI SÄLJER ÄVEN LOOP, SAGE, AIRFLO, METZ OCH ALLT INOM FLUGFISKEl SHIMANO-------, Nu: 499: Nu: 450: Nu: 399:- Nu: 225:- (850:-) (730:-) (660:-) (450:-) Alla som beställer på postorder under tiden 1 dec. -91 t.om. 31 dec. -92 är med på utlottningen av 10 st Bomber Wobbler 15 A va~e månad. (10 vinnare per månad får 1 st wobbler var). Även ett Lowrance Ekolod X-35 + givare lottas ut (pris 4550:-) under hela tävlingstiden. (Dragning dec. -92). Varje beställning är en lottsedel. Vi har 60 färger av Bomber vobbler, 4 nya färger i G-finish. Ett av Sveriges största sortiment av flugbindningsmaterial, äkta isbjörn, häger och säl mm. Ring och beställ det du behöver. ALLT pa POSTORDER RING OCH BESTÄLL NU! 08-1584 70 Bert Månl! Pir ljndberc hiin,.u. Vilkomnal BERRAS SPORTFISKE SPINN - R.UM "'ETE - PIMPEl. Yalhllllavlpn 48. TeL 08 16 84 70 i/d. Karpens butikslokaler.

OMSLAG: Meta storgädda från Isen. Foto: Jör en Larsson s4 Lakkungamas knep o INNEHALL 1~2/92 Lakkungarnas knep 4 Aktuellt 11 Ledaren 15 Aktuellt 16 Marknadsnytt 19 Så görs en världsmästarpirk 22 Arnold Wiles 24 Lax eller öring - eller bådadera? 26 Testat 30 Hur klarade du myggplågan? 33 Meta isgädda 34 Fina vatten i Jormvattnet 38 Fiskeåret -91 43 Redskap och Teknik 76 Kombispöt - ett lyckat experiment 78 Sikt När specimenfisket växte fram som en ny fiskgren var det många som fascinerades av dess målmedvetna satsning på stor fisk. Med en förening av fördjupat biologiskt kunnande, bästa fisketeknik och fmslipade metoder skulle man fånga de största exemplaren av målfisken. Till en början sågs specimenfiskama närmast som några egendomliga kufar med leriga stövlar, som satt ute i träsken veckor i sträck för att få ännu en slemmig sutare eller braxen att hålla upp för kameran. Sedan slet man varandra i stycken i hätska debatter om fisken verkligen var fångad som uppgivits. om den kanske var tjuvfiskad eller om det inte rent av var ett gammalt arkivex som hämtats ut ur frysen för att ge fångstmannen ny ära och glory. Specimenfisket har utvecklats långt sedan de överhettade första åren. Det har mognat och viktigast av allt - dess filosofi, attbiologisktkunnande, paratmed artspecifikametoder, de rätta redskapen och god fiskerutin leder till storfisk, har bevisats långt utanför sutarsjöarna och färnaåarna. Specimenfisket har befruktat fisketekniken inom alla grenar av sportfisket. För inte så många år sedan gick resonemanget att specimenfiskare nog kunde dominera storfisklistorna när det Prenumerationstjänst: Tel. 0300/166 40. Måndag-torsdag kl. 08.00-16.00 fredag kl. 08.00-15.00. Övr.tld tel.svarare. REDAKTION. Ansvarig utgivare: Bengt Öste. Chefredaktör: Olof Johansson Adress: Box 104. 443 22 Lerum. Tel. 0302/155 40. Fax. 0302-17214. Sportfiske utges av Sveriges Sportfiske och Rskevårdsförbund Sportfiskarna, Adress: Box 2. 163 21 Spånga. Sportfiskarna: Öppettid: Yard. 8.00-16.00 (Tis. 8.00-18.00 Fre. 8.00-13.00) Tel 08-795 33 50, Fax 08-761 0215. ANNONSKONTOR: Lars Henriksson, Håkan Otterberg. Te1.031/40 1300eller402500.GRAFISK FORM: JessicaCalming, Marika Lindblad och Nina Carlsson. Tidningen utkommer med 12 nummer per år varav 1/2, s80 På spaning I Spey På spaning i Spey 80 Sverige-Eldorado för laxfiskare? Nej, drömmarna dör i drivgarnen 86 Pimpelspöt - en enkel historia 90 Frågor och debatt 92 Fisketipset 93 Bevara bäckarna! Sätt P för permetrin 94 Napport 97 Storfisken 99 Läsarnas Marknad : 104 Flugbindarhörnan 107 Kan idar sväva? 108 Landet runt : 110 Tävlingskalendern 112 I nästa nummer 114 ii något stort! Glöm inte meddela oss din nya adress när du f1yttarl gäller karpfiskar, lakar och ålar etc. eftersom inte så många andra fiskare ägnar sig åt de arterna. Däremot skulle, sades det, storfisk bland arter som gädda, gös och abborre som fiskas av hundratusentals sportfiskare alltid vara slumpfiskar. Nå, årets tabeller i detta nummer visar att specimenfiskarnas målinriktade satsningar ger resultat även för dessa breda "folkfiskar". Tio-i-topplistan för gädda och abborre domineras av specimenfiskare och de finns med även bland övriga arter. Så alla ni som drömmer om att någon gång få en stor fisk - och vilken fiskare gör inte det? - kan hämta info och inspiration i den redovisning från detjustavslutade fiskeåret. Här finns de heta vattnen nämnda både i hav, sjö och älv. Du får veta när och hur storfisken fångas. Årets framgångsrika fiskare h'ar lagt grunden för ännu fler lyckade försök på de tyngsta och längsta under kommande säsong. Däri ligger specirnenfiskets främsta bidrag till sportfiskets utveckling.. ~?~ 7/8 och 10/11 är dubbelnummer. Sportfiske välkomnar bidrag från läsarna i form av text och bilder. För icke beställt material ansvaras icke. Mångfaldig<jnde av innehållet i denna tidning, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet. TRYCKT AV: Elanders/Wezäta, Göteborg. ISSN 1101-0045. Helårsprenumeration inkl. medl.skap i Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund: Sverige SEK 230 Postgiro 887910-8. Bankgiro 158-8607. Prenumeration, Danmark. DKK 255 D. Postgiro 5024935. Prenumeration, Norge. NOK 255 N. Postgiro 1992650. Prenumeration, Finla nd. FIM. 170 F. Postgiro 112156.4. Reservation för prisändringar. iw3 Sportfiske är tryckt på miljövänligt papper. Im ild:u SPORTFISKE JanuarilFebruari 1992 3

4 Januari/Februari 1992 SPORTFISKE

SPORTFISKE Januari/Febmari 1992 5

Lakkungarnas knep Av JÖRGEN LARSSON på stor lake blev den redan då relativt välkända sjön Skagern drygt fem mil från hemorten. Den stora sjön, som ligger på gränsen mellan Närke, Värmland och Västergötland, har i många år dominerat topplistorn~för stor lake. Mycket tack vare Ulf och Tomas framgångar. 1986 var året som det lossnade rejält. Båda fiskade intensivt och upptäckte ganska snart ett mönster, där bästa fisket var under de sista ljusa timmarna innan skymningen. Det intensifierade fisket gav fantastisk utdelning i form av grov lekvandrande fisk. Med en otrolig svit lade man beslag på de fem första platserna i specimentävlingen. Tidigare hade kväll-, natt- och morgonfiske varit regel för lakspecialisterna, men det var uppenbart attjustden lekvandrandefisken varaktivast och därmed lättast att komma i kontakt med, under dygnets ljusa timmar. Fisket har efterhand inriktats allt mer efter de riktigt stora. En lake i rekordklass är det hägrande målet. Utrustning och teknik Lakfisket under vintermånaderna tillhör det tuffaste man kan ge sig på, speciellt båtfisket kan vara kämpigt om vädergudarna inte samarbetar. Det gäller att vara mycket välutrustad för att klara av ettlångtfiskepass i svåraförhållande. Varma underkläder, en rejäl termooverall, mössa, vantar och givetvis flytväst för båtfisket. Närdetär riktigt kalltfiskar UlfochTomas med extra stora Helly Hansen påsvantar utanpå muddarna för att snabbt och enkelt kasta av dessa vid hugg. Lakfisket innebär stora kontraster. Likväl som det kan vara blåsigt och svinkallt får man ibland uppleva underbara vindstilla dagar då solen gassarfrån klarblåhimmelöverisvidderna. Då är det skönt med dagfiske. Utrustningen är en viktig faktor för framgångsrik lakpimpel. Ulf och Tomas har genom åren provat ut och utvecklat sina prylar så långt som möjligt. Spöet är Abli's klassiska Pimpel 2 där originalklingan ersatts med en kort och helt stum glasfiberklinga. Självahandtaget harrundats och förlängts för att vila bekvämare i handen och samtidigt minska risken för att tappa spöet vid ett överraskande hugg. En stum 50 lb dacronlina är viktig för att i kombination med ett styvt spö och en sylvass krök kunna känna och kroka en försiktig lake på de stora djup som det handlar om i Skagern. Laken är väldigt hård i vissa delar av munnen. Blänket är tillverkat i rostfri plåt och vägercirka90 gram. En viktsom passarbra i förhållande till fiskedjupet. Kroken är av roundbend modell med långt skaft, och i storlek 6/0. Att den skall vara sylvass är en självklarhet. Krok och blänke sarnmankopplas via en tafs av tunn tvinnad rostfri ståltråd. Vid fiske från båt har en tafslängd på cirka 12 cm fungerat bäst. Vid isfiske kortar man tafsen till hälften. Anledningen till att en längre tafs fungerar bättre i en gungandebåtär attman inte skakännalaken för tidigt och riskera skrämma eller tappa den på grund av ett förhastat mothugg. Fisketekniken skiljer sig också en del från de beskrivningar man brukar stöta på. Blänket skall konstant dunkas i bottnen i ett oupphörligt "knackande". Då och då lyfterman blänke och agn ovanförbottnen. Här spelarden styva ståltrådstafsen mellan krok och blänke en viktig roll. Tack vare styvheten åker krok och agn ut från blänket varje gång det dunkas i botten. Använder man fjäderringar eller beteslås som tafs dröjer det inte länge förrän man dunkat sönder agnet och riskerar att fiska utan bete. Andra viktiga utrustningedetaljer är huggkrok, eller en stor håv för båtfisket samt ett rejält isborr eller en isbill. Alla som isfiskat på lite större sjöar vet hur kallt vinden kan svepa över isen. Ulf ochtomas använder hopfällbara vindskydd som fästes på isborren. Sedan kan de sitta i lä på sina skryllor och fiska avsevärt mycket effektivare. Som agn använder man uteslutande nors som med sin säregna doft av gurka tycks attrahera laken speciellt bra. Betet är en stor nors som delas på mitten och apteras med kroken två gånger igenom. Anledningen till att man delar betet och sätter på båda bitarna är att risken minskar för att fiska utan agn. Skulleen försiktig lake pilla avena halvan, vilket är ganska vanligt, har man ändock en bit kvar och därmed också chans attöverlistafisken. Nors ärbäst, men givetvis fungerar även andra beten. Laken tillhör intedekräsnastefiskarterna. Norsen fångar Ulf och Tomas under fiskens lekvandring upp i Tidan under våren. Med hjälp av håvar fångas stora mängder som fryses in i vatten inför vinterns lakpimpel. Lekvandrare och jägare Pimpelfiska lake kan innebära fiske efter två olika typer av lake. Antingen fiskar man efter den aktivt jagande laken, eller också handlar det om fiske efter lekvandrande fisk. Den sistnämnda söker inte efterföda i samma utsträckning, och är därmed inte heller lika nappvillig. Dock tar även den lekvandrande laken ett bete som "kommer i vägen". I det skede när leken inletts handlar det under en period om våldsamt huggande utlekta lakar blandat med försiktiga eftersläntare på väg till lek. Justdennakortaperiod, oftastbara någrafå dagar, anser lakmästarna som den absolut hetaste för riktigtgrov fisk. Detverkar som de sista stora och romstinna honorna kommer in på arenan ett tag efter lekens inledning. Just i Skagern brukar denna period infalla någon gång kring månadsskiftet januari-februari, beroende på väderleksförhållandena. Även valet av fiskeplats är olika för lekfisk kontra jägare. Den lekvandrande laken tycks samlas i vandringstråk utanför lekplatserna. Påvissakoncentreradefläckar är fisket mycket bra. Kanske är det platser där flera vandringsstråk möts. Hittar man en "rondell" kan man få uppleva ett fantastiskt fiske, medan fisket bara några fåtal meter i sidled ger ingenting. Får man en leklake på en fläck får man oftast flera. Bra platser är sund och branter utanför lekvikar. Skarpt markerade kanter med grus-, sten- och sandbotten är intressanta. Fläckarmed hård botten och mjukbotten runtomkring brukar vara hotspots. Den hårda bottnen med inslag av sand, grus och sten är mycket viktig också för Ulf och Tomas sätt att fiska. Ljudet från blänket som dunkar och slår i en sten lockar fisken bäst. Bästa djupet för detta fiske verkar i Skagern vara 16-22meter. Detverkar också som om den mesta lekvandringen i sjön sker dagtid. Oftast ger även den bästa fläck dåligt under natten. Den jagande laken sökes på och kring grund och branter. Platser med mycket bytesfisk lockar laken. Även här kan dagfiske ge utdelning, men utan tvekan är 6 Januari/Februari 1992 SPORTFISKE

SPORTFISkE JanuarifFebruari 1992 7

Lakkungarnas knep skymning-gryning de hetaste tiderna. Även nattfisket kan periodvis vara bra. man börjar söka fisken djupt och fiskar grundare och grundare allt eftersom skymning och natt kommer. I Skagem kan det innebära djup från 25 upp till 8 meter. Korta perioder innan och speciellt efter leken kan fisket utanförlekområdena vara extremtgivande. Även sättet att nappa skiljer mycket mellan lekfisk och de aktiva jägarna. Den lekvandrande laken kan vara oerhört lättskrämd och försiktig och endast avslöja sig genom små "pill", "darr" och dragningar. Här är både spö och dacronlina viktiga för att man skakunna registrera försiktiga napp. Den jagande laken snarare hugger än nappar, och speciellt strax efter leken kan de ta agnet våldsamt. Oftast tynger eller drar det ordentligt, men ibland lyfter laken blänket så man förlorar kontakten. Båt kontra isfiske Det är en del som skiljer sig nmellan pimpel från is och båt. Det är avsevärt svårare att fiska med precision från en båt. Ankring på stora djup är svårt och kräver lite vind för bästa resultat. Dessutom är det avsevärt kallare att sitta still i en båt i många timmar. Fördelen med båtpimpeln är att det inte råder så stor konkurrens på fiskeplatserna. Isfisket innebär många motsatser. När det ligger is är betydligt fler lakpimplare aktiva och många platser kan därigenom bli sönderfiskade. A andra sidan kan man fiska betydligt effektivare än från en gungande båt, vilket oftast innebär större fångster. Dessutom är detenkeltatthitta tillbaka till ett fångstgivande hål. Lågtryck med snö eller regn är alltid dåligt under båtfiske, medan det iland kan vara bra vid isfiske. Normalt har man bästa fisket från isen under sol och klarblå himmel, medan bästa båtvädret är lite soldis och svag molnighet. För nattfiske brukar en klar natt med månsken ge bra resultat. Genom åren har Ulf och Tomas också konstaterat att en grov lake väldigt ofta följs av fler. Otaliga gånger har man under samma dag fångat två eller tre stora fiskar. Ett hat-trick, dvs tre stycken över fem kilo under samma fiskepass hartomas tagit två gånger från isen. Från båt har de tillsammans gjort det vid flera tillfållen. De minns särskilt två dagar i januari 1989. Den 26:e började med att Tomas fick en lake på 5.620 g under förmiddagen. Efter middagen inledde Ulf snyggt med en lake på 5.535 g och Tomas drog ytterligare en jätte på 6.715 gram. Dagen därpå, den 27:e, välte Ulfupp två specimens vägande 5.810 resp 5.720 gram. Sedan blåste det storm i tre dagar och allt båtfiske omöjliggjordes. Ulf Nordenberg med båtfiskad lake. Fiske från båt är svårare än isfisket men kan ge lysande resultat om man hamnar rätt vid ankringen. Naturligtvis är den romstinna lekfisken tyngst. Men det kan skilja enormt mycket på grovleken från fisk till fisk. Det gäller alltså att ta en grov fisk med mycket rom för att komma upp i rekordvikter. Tomas största lake på 7.330 gram var en oerhört grov honfisk som inte hadespecielltmycket rom. Längden var 89 cm och omkretsen hela 56 cm. Den tyngsta hanlaken som paret fångat väger 5.510 gram Enstaka stora slumpfiskarkan alla fånga, men för att lyckas kontinuerligt krävs ett målinriktatoch medvetetfiske där tålamod i kombination med rätt vatten, utrustning och teknik ger utdelning. För att hitta tillbaka till små bra fläckar använder Ulf och Tomas bl a ekolod, enslinjer och markörer i kombination. Skall 1992 bli året då lakkungarna från Skövde knäcker svenska rekordet? De fortsätter jakten på rekordlaken som helt säkert finns i Skagem. Det går bl a rykten om en gigantisk lake på 14 kg som lär ha fångats för många år sedan. Fisk på 8-10 kg bör absolut vara möjligt. 1986 tappade Tomas en enormt stor lake. - Då visste vi inte hur stor den egentligen var. Men efter alla stora lakar vi tagit sedan dess har vi lärt sig deras beteende. Så här efteråt har jag börjat förstå vilken kaliber den fisken måste haft. Varken förr eller senare harjagkänt något liknande, berättar han. Tio-i-tODP 7.330 gram -87 Tomas * 6.781 gram -88 Ulf båt 6.715 gram -89 Tomas båt 6.603 gram -86 Tomas 6.451 gram -87 Tomas 6.380 gram -87 Tomas * 6.245 gram -86 Ulf 6.072 gram -90 Ulf båt 6.053 gram -86 Tomas 5.991 gram -86 Tomas *Dessa lakar togs tillsammans med den fisk på 5.640 g under sammafiskepass, den 23 januari 1987, av Tomas. Förmodligen den bästa svit som registrerats. Det svenska rekordet lyder sedan 1984 på 7.822 g, med en fisk tagen i Faxälven påbottenmete av RogerMellberg, Strömsund. ' M 8 Januari/Februari 1992 SPORTFISKE

Triton Charter Special - en rulle att trolla med Bland vana trollingfiskare är det bara multirullar som gäller. Visst går en haspel att användamenmultirullarharklara fördelar särskilt när man fiskar med djuprigg, eller fightar fisken. Men även bland inultirullar finns de som är mereller mindre väl lämpade för trolling. Rullar utan kraftig knarr fungerar t ex sämre än rullar med kn~ när man placerar ut djupriggsbetena. Knarren talar om att linan löper ut från rullen i samma takt som lodet. Ofta har vinden lagt fast linan om spötoppen och firar man då ned lodet släpper linan ur utlösaren eller i värsta fall knäcks spöt. Signaler från rullen behövs för at(und-. vika sådana komplikationer. Helst vill man också ha litemerspänn på linan än vad bara knarren ger för att undvika att linan dras ut i kölvattnet i en sior båge. Idealetär givetvis att linlängd och wirelängd är desamma. Ambassa~ deur med syncroslirning fungerar bra.. Genom att backa veven kan man få lagom lätt broms för firningen av lodet. Sedan är det bara att föra veven framåt och man har rätt broms för krokning av fisk. Elegantast fungerar det dock med rullar med enspaksbroms. D v s både broms och frikoppling ligger i samma reglage. Här kan man alltid få lagom broms vid nedsläppet och mothuggsbroms bara genom att föra en spak framåt. För trollingfiske är dessa rullar perfekta. Rullar med spakbroms har funnits i 50 år men konstruktionen var länge förbehållen exclusiva rullarför storviltfiske. Första rullen med spakbroms i populär prisklass och brett användningsområde var Shimanos TLD, en rulle som i dag används över hela världen och uppskattas för sin tuffa konstruktion och extremt välfungerande broms. Vi har nu en tid i samband med laxtrolling provat en vidareutveckling av TLD somkallas Triton LD serien. De två rullar vi använt har beteckningen Triton Charter Special TR2000 och rymmer knappt 400 m 0,40 vilket bör räcka för att tämja vad än Hanöbukten eller Vättern kan ställa upp med. Spakbromsen har som vanligt frikoppling i sitt bakersta läge och drillningsbroms i sitt främsta. Mellan dessa lägen kan bromskraften justeras steglöst, vilket man alltså utnyttjarvid sättning av djupriggama. Styrkan på drillningsbromsen kan som vanligtjusterasmed centrumratten. Vill man gå förbi det främre stoppet, trycker man in en spärrknapp och kan då föra spaken ytterligare en bit framåt varvid spolen blockeras helt. Bromsen fungerar mjukt utan startmotstånd och lärkunnaklara mycketlånga och snabba rusningar utan skadlig värmeutveckling. Givetvis har rullen också knarr. Konstruktionen är robust med stativ och gavel i grafit. Tre rostfria kullager och välskurna drev ger mjuk gång. Passningen mellan spole och stativ är tillräckligt exakt för att hålla linan borta från rullens inre. Rullen ärförsedd med revspridare vilket kan vara bra i trollingsammanhang där man ofta har ombord ovana fiskare som inte lärt sig att manuellt fördela linan över spolen. Utväxlingen är 4,2: 1. Förutom till trolling bör Triton 2000 passa perfekt för svenskthavsfiske. Den duger även till nöds vid spinnfiske med tunga beten, men kastegenskaperna är ingen stark sida. Triton LD finns också i en något mindre modell som tar 300' m 0,40. Rullarna kostar 1.100:- repsektive 1.150:-. M Spakbroms Tålig Perfekt trollingrulle Dåliga kastegenskaper SPORTFISKE JanuariJFebruari 1992 9

Under perioden 1979 88 uppgick den årliga medelfångsten av lax i norska älvar till 305 ton. Variationerna mellan olika år kunde vara stora. 1989 infördes drivgarnsstoppet. Som alla väntat blev det en klar uppgång i älvfisket. Nu finns 2 års officiell statistik som belyser utvecklingen. Både år 1989 och 1990 uppgick älvfisket till 417 ton! Detta trots att 89-90 inte var några år med särskilt goda förutsättningar för sportfiske. Några intressanta siffror för 1990: - 63 älvar gav mer än l ton på sportfiske - 26 älvar gav mer än 4 ton. Under 80 talet räckte det i allmänhet med 3 ton älvlax för att hamna på listan över de 20 bästa älvarna - Högst medelvikt noterades i Strynsälven - 7,5 kg. Det skall nu bli spännande att se hur statistiken från senaste säsongen kommer att påverka bilden. Av rapporter från årets fiske att döma har den uppgående trenden brutits rejält. Älv Laxförande Lax ton Lax ton Ton varia- Kg medelkm 1990 1989 tion 78-90 vikt 78-90 1. Tana 1000 75,3 83,3 84,5-46,3 4,6 2. Namsen 50 32,0 30,1 32,1-10,6 4,4 3. Gaula 95 25,2 25,3 27-12,5 4,6 4.0rkla 70 22,8 18,9 26,9-3,0 5,0 5. Drammenselv 40 13,3 10,2 13,3-0,8 4,8 6. Stjördal 60 10,5 11,1 11,3-6,9 3,9 7. Håelva 20 10,3 10,6 10,5-0,4 2,4 8. Strandselva 10 10,1 6,8 10,1-1,2 2,4 9. Stordalselva 15 10,0 14,5 14,5-0,7 1,9 10. Alta 50 9,9 8,1 16,6-6,3 7,1 11. Lågen 70 8,8 10,8 30,6-8,8 4,4 12. Etne 30 7,8 3,4 7,8-1,1 3,2 13. Bondalselva 8 7,5 9,3 10,9-1,4 2,0 14. Surna 45 7,5 10,1 10,1-2,7 4,1 15. Figgjo 25 7,3 8,1 8,1-1,5 2,5 16. Neiden 50 7,2 8,2 8,9-2,7 3,2 17.0gna 20 7,2 4,6 8,1-0,6 2,45 18. Verdalselva 45 6,8 7,0 7-0,9 3,2 19. Orselva i Molde 10 5,5 6,9 8,4-0,4 2,15 20. Suldalslågen 50 5,5 5,5 5,5-1,3 6,5 21. Målselv 120 5,0 5,4 9,5-2 5,0 22. Repparfjordel 50 4,8 3,4 4,8-1,5 3,2 23. Leardal 40 4,4 5,3 4,8-1,5 3,2 24. Årgårdsvassd 40 4,2 6,4 6,4-0,3 1,5 25. Nausta 10 4,1 4,9 10,6-1,2 2,5 FIGUR 1 HUVUDDRAG I DET NORSKA LAXFISKETS UTV 2000-r---------------------, fjord, too ElI älv,too tolilt VARIATIONER I ÄLVFISKE, 1978-1990 500000-r-------------, c.s 1000 400000 300000 o år 200000 -l---.--,..,~-...,.-.,~,_._,..._....,_--.--l ~ n ~ ~ ~ ~ ~ M ~ ~ år 10 JanuarilFebruari 1992 SPORTFISKE

'I 'I Svenskt bidrag till Atlantlaxen Sverige skall bidra med 325 000 kronor för att rädda Atlantlaxen. Det tycker åtminstone ett antal västsvenska laxentusiaster som bildat en kommitte för att stödja islänningen Orri Vigfussons försök att köpa upp yrkesfiskarnas laxkvoter i Atlanten. ~ har tidigare i Sportfiske be- förhandlarjust nu med grönlänrättat om Vigfusson och den darna om inköp av deras kvoter. kommitte han bildat för att köpa Sverige representerades vid upp laxkvoter. Hittills har den mötet bl a av fiskeriverkets gelyckats lösa in den färöiska kvo- neraldirektör Per Wramner, Rolf ten förtre årframåt, en liten nätt Johansson och Benny Lindgren affär på 2 miljoner dollar. från Sportfiskarnas Göteborgs- När Vigfusson i november distrikt, konsulent Håkan Carlbesökte Göteborg kunde han strand från förbundet, fiskekonberätta om ett framgångsrikt sulent Brodde Almer från Halarbete. Förutom inköpet av den land och kommunekolog Ingeföröiska kvoten har kommitten mar Alenäs från Falkenberg. Vid lyckats med att stoppa"piratfis- mötetbeslöts attbilda en svensk ke" av utflaggade danska far- kommitte för Atlantlaxens bevatyg, den har fått engelska rege- rande. Drivande kraft i kommitringen attstoppa drivgarnsfisket ten är Benny Lindgren: på deras hemmavatten och den - Orri meddelade att han vän- Cirka 200 000 ton kalk sprids nu, till en kostnad av mer än 1.00 miljoner kronor årligen, i svenska vatten. Men det räcker inte på långa vägar för att hålla försurningen stången. AKTUELLT-REDAKTÖR Svenne Andersson Sportfiske PI 4631 37500 MÖRRUM Tel: 0454-521 87 Fax: 0454-521 43 tar sig stöd från laxens hemländer. För Sveriges del betyder det ungefär 325 000 kronor för att lösa in den färöiska kvoten, säger Benny och fortsätter: - Men på längre sikt behövs det mer pengar än så. Dels skall den grönländska kvoten lösas in, dels går avtalet med färöingarna ut 1994 och då behövs det nya pengar. Miljonbelopp Sett över en tioårsperiod torde det handla om miljonbelopp. Hur skall man samla in de pengarna i ett land där det är svårt att få ut några tior till fiskevård? - Vi måste pröva många olika vägar. Det blir naturligtvis frivillig insamling, men vi har också vänt oss till företag och myndigheterför attfå stöd. Vi har också varit i kontakt med flera fiskekortsförsäljare ivästkustälvarna och föreslagitattman skall lägga på 10kronor på fiskekortspriset. Pengar som skall öronmärkas för ändamålet. Vad får då Sverige tillbaka för satsade pengar? Tja, beräkningar tyder på att återvandringen till svenska älvar kommer att öka med ca 5 500 laxar som ett resultat av att den färöiska kvoten lösts in. - Tyvärr är det ju så att 80 procent av laxen fångas av kustfiskarna. Vi har för fiskeriverket framhållit att vi sportfiskare måste få garantier för att en större procent av laxarna måste tillåtas att vandra upp i älvarna om det skall vara lönt att satsa pengar. Den som vill stödja kommitten med ett bidrag, litet eller stort, kan sätta in pengarna på Göteborgsdistriktets postgirokonto, nr 8 75 94-8. Märk talongen Västkustiaxen. ~... Svenne Andersson l!i Försurningen blir allt värre Enligt en inventering som Statens Naturvårdsverk giort är nästan hälften av Sveriges närmare 85 000 sjöar försurade, med ett ph-värde som vintertid ligger under 6. Ca 21500 av sjöarna och ca sikt ligger även Vänern i 40 procent av allt rinnande riskzonen. Först om nedfallet vatten i landet är så sura att reduceras med 75 procent känsliga arter, som mört och uppnås varaktiga förbättringar flodkräfta, inte kan reprodu- i hela landet. Då räknar mån cera sig. Värst utsatta är Hal- med att knappt 12 000 sjöar lands, Kronoberg och skulle förbli försurade. Värmlands län, där mer än Fortsatt kalkning är ett hälften av alla sjöar är medel för att hålla försurförsurade. Försurningen når ningen stången i de ca 5 000 dock även långt norrut; i sjöar som kalkas nu, resten Västerbottens län beräknas av sjöarna riskerar dock att mer än var tionde sjö vara slås ut. påverkad av försurning. - Forskare har räknat ut att - Den enda verksamma åt- det behövs en engångsinsats gärden på lång sikt är att få på ca 40 miljarder kronor för ner utsläppen här hemma och att kompensera för allt som i Europa norr om Alperna, ef- ärförsurat i landet. Dessutom tersom de påverkar oss mest, krävs fortsatt kalkningför800- säger avdelningsdirektör 900 miljoner kronor årligen, Claes Bernes vid Naturvårds- för att kunna återställa sjöverket. arna i ursprungligt skick, sä- Om nedfallet fortsätter på ger Claes Bernes. dagens nivå, riskerarnärmare Risto O Seppänen M 34 000 sjöar försurning. På SPORTFISKE JanuarilFebruari 1992 11

"I I...... I... I "I Fiskevårdsavgift i England och Danmark har hand om fiskevården i Eng- land. Det som tycks vara omöjligt i Sverige är i högsta grad möjligt,ja till och med önskvärt, i andra europeiska länder. Norge och Finland har sedan länge en allmän fiskevårdsavgift och nu följer Danmark och England efter. Engelsmännen har bestämt sigför att införa en "rod license" som skall gälla i hela England och Wales. Licensen kommer att kosta 12 pund 50 pence och beräknas ge lite drygt tio miljoner pund, d v s mer än 100 miljoner kronor till National Rivers Authority, den myndighet som Goda chanser I Danmark är det folketingsmannen Jörgen Kvist Jensen från Kristeligt Folkeparti, som lagt fram ett lagförslag om ett "fisketegn", ett tillstånd som skall lösas av alla fiskande över 18år. Enligt politiska bedömare i Danmark har förslaget goda chanser att bli antaget av folketinget. Kvist Jensen räknar med intäkter på mellan 25 och 30 miljoner kronor årligen. - Danmark har de senaste åren använt miljoner till att göra Kännbara straff för karpfiskare Det blev kännbara straff för de danska specimenfiskare som, utan tillstånd, försökte slå rekord i några kända skånska karpvatten. Som Sportfiske tidigare berättat greps de på bar gärning av polisen och nu har de fått sin dom av tingsrätten i Hässleholm. Straffet lyder på 40 dagsböter och förverkan av all utrustning som användes vid fisket. För flertalet betydde det att de miste fiskegrejor för tusentals kronor. Parasitangrepp. på rödingar Den svårbemästrade parasiten Acanthobdela härjar bland rödingarna i den numera uppdämda fjällsjön Sitasjaure i Norrbottens fjällvärld. Risken finns att det sprider sig vidare till Suorvamagasinet. Thomas Hedryd, fiskerikonsulent på länsstyrelsen i Luleå, menarattangreppet kan få förödande konsekvenserför detfortsatta fisket. Parasiten är en liten rödbrun borstigei som sugersigfast på rödingarna, företrädesvis kring ögonen och på buken. Om angreppen är stora kan det betyda döden för fisken. re Får Byälven en fungerande göstrappa? Aälven, som mynnar ut i Säffle, är känd som ett av landets bästa vatten för sportfiske efter gös. Vilket inte minst beror på att gösen hindras i sin vandring av fördämningen i Säffle. Stora mängder gös samlas nedanför dammen eftersom den trappa som byggdes 1958 aldrig har fungerat. Nu ger emellertid fiskeriverket gösen i Byälven nytt hopp. En ny trappa ska byggas under det här året säger avdelningsdirektör Sune Olofsson till Värmlands Folkblad. Innan Byälven reglerades simmade 20-40 ton gös upp för att leka i Byälven. re re den danska vattnen renare. Nu bör vi se till så att där blir fisk i dem också, säger han till danska Fisk och Fri. Sportfiskarnas strävan att få till stånd en allmän fiskevårdsavgift i Sverige styrks naturligtvis av de engelska och danska exemplen. - Det ger oss ju ytterligare argument när vi skall försöka påverka svenska politiker att genomföra en fiskevårdsavgift, säger Sportfiskarnas informationschef Raymond Svensson. Svenne Andersson re Miljonsatsning på fiske i Värmland Norra Ny fiskevårdsområde har fått 2,3 miljoner kr i glesbygdsstöd och av bygdernedel, för attfortsätta sin sportfiske- och turismsatsning i Nordvärmland. Dessutom satsar föreningen själv 1,2 miljoner kr i form av skog och frivilligt arbete. Under sommaren har fyra regnbågstjärnar varit igång, nästa sommar ska det vara ett tiotal. Dessutom räknar man med att en fiskecamp, med bl a turistbyrå skall stå klar 1 juni 1992. Vegåns öringar o o pa RA:s bord Den förra regeringen godkände i efterhand Älvdalens kommuns olovliga muddringar vid Brattforsen i Österdalälven, söder om Idre. För att kunna transporterajordmassorna byggdes också en vägbank och tre vägtrummor över Vegån, utan tillstånd från vattendomstolen. Vägbygget polisanmäldes, men regionåklagaren lade ned förundersökningen, eftersom brottetansågs som ringa. Fiskeriverket ger sigdock inte, utan harfört ärendetvidare till riksåklagaren (RÅ) för s k överprövning. Verket bedömer att en hel årskull öringar gått re Pressat yrkesfiske förlorad, samt att fiskens reproduktionsområden minskat p g a bygget. hot mot håbranden Det överdimensionerade danska yrkesfisket, pressat av höga kostnader och kvoter som inte räcker, söker desperat rensa Nordsjön på dess sista fisktillgångar. En av de arter som nu drabbas är håbranden. Sedan norska, danska och i viss mån svenska långiinebåtar under åren 1945-1950 slaktade ned det en gång rika håbrandsbeståndet har det aldrig kunnat återhämta sig. Både från Norge och Danmark har ett sporadiskt fiske bedrivits. Som alla stora hajar tål håbranden med sin oerhört långsamma reproduktionstakt inget fisketryck. Den spillra som finns kvar i Nordsjön har i år åderlåtits på re ett sätt som gör att man kan fundera över artens fortbestånd. Danska Fiskerbladet rapporterar om en båt, Helen, som under sommaren och hösten slagit sig på håbrandsfisket och uppenbarligenlyckats hitta några av de kvarvarande stimmen. Efter den mest framgångsrika fiskeresan landade man 215 hajar med en sammanlagd vikt av drygt 8 ton, vilket vid auktion i Hanstholm inbringade över 250.000 kronor. Helens lyckade satsning har blivit mycket uppmärksammad och fler båtar väntas nu skaffa sig de relativt billiga redskap som behövs för att satsa på håbrandsfiske.håbranden är okvoterad och saknarheltskydd mot en sådan anstormning. re.12 JanuarilFebruari 1992 SPORTFISKE

Svartlistningen av sjöar upphör Statens Livsmedelsverk upphör fr o m 1992 att svartlista landets sjöar p g a för höga kvicksilverhalter. Anledningen är inte att situationen i sjöarna blivit bättre. Livsmedelsverket vill i stället att svartlistningen ska ersättas av kontroll i handeln, samt ökad information och kostråd till s k utsatta grupper. Dit räknas yrkesfiskare, sportfiskare och havande kvinnor. - Kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor får ta an- svaret för att det inte säljs fisk i handeln som överskrider gränsvärdena. Dessutom ska viss s k egenkontroll ske hos fiskgrossisterna, säger Ann Christin Larsson, byrådirektör vid livsmedelsverket. Nuvarande gränsvärden 1 mg kvicksilver per kilo fiskkött (bl a abborre, gädda, lake) och 0,5 mg (vissa andra fiskarter) gäller fortfarande - oavsett var fisken är fångad i landet. Rlsto O Seppänen M "Ett dike" förstörde öringens lekplats Länssstyrelsen i Kristianstad har polisanmält Olofströms Kraftbolag för brott mot vattenlagen. Bolaget har utan tillstånd avlett vatten från Holjeån och därmed nästan torrlagt ett lekområde nedströms kraftverket i Gonarp. - Det handlar om ett ca 500 kvadratmeter stort lekområde för havsöring som förstörts av kraftbolagets grävningar, säger fiskerikonsulent Johan Pettersson vid fiskeenheten. Kraftbolaget försvar sig med att man "bara" grävt ett dike för att avleda vatten. Vi får väl hoppas att vattendomstolen talar om för Olofströms kraft att inte ens kraftbolagen får handskas hur som helt med våra rinnande vatten. M Gamla svenska fiskedrag är en Intressant företeelse, tycker samlarklubben Rullen, som viii försöka katalogisera alla svensktillverkade drag. (Foto: Svenne Andersson) Gamla drag efterlyses Samlarklubben Rullen samlar inte bara på rullar. Medlemmarna är också intresserade av andra fiskeprylar, t ex gamla drag som man nu tänker försöka katalogisera. - Vi vädjar till alla som har gamla drag, kartonger, kataloger och broschyrer liggande att höra av sig till oss, säger klubbens ordförande Keith Falk, Sölvesborg. Vad klubben vill ha är uppgifter om fabrikstillverkade, svenska drag. Många fabriker och mekaniska verkstäder har haft dragtillverkning på programmet 215 hajar I fiskhallen I Hanstholm i somras. En sådan blid kan ge Intryck av att det finns gott om håbrand. Men då ska man minnas att det handlar om en stimfisk. Trots att beståndet är nedfiskat och svagt kan det uppträda många Individer på en liten yta. Ett enda lyckat fiske kan då vålla beståndet allvarlig skada. (Foto: Nils Duve) och inom samlarklubben misstänkerman atten hel del rariterer ligger och rostar i sjöbodar, i källare och på vindar. - För att det inte skall svälla ut för mycket ska vi försöka hålla oss till sådana drag som tillverkats i någorlunda stor skala. Om bysmeden gjort hundra drag till sej själv och kompisarna är det knappast intressant, säger Keith Falk. Den som har drag eller upplysningar att komma med är välkommen att ringa till Keith Falk, tel 0456-702 82. M Alla vattenägare är inte giriga En notis i Sportfiske om att vattenägare, bl a i Värmland, chockhöjeravgifterna vid tävlingar harorsakat reaktioner: - Vattenägarna i vår förening är positiva till tävlingsfisket. Vi anser att det är ren fiskevård att plocka upp "tusenbröder", säger Hilding Nilsson, ordförande i Nordmarksälvens fiskevårdsområde. Fiskevårdsområdet är nybildat och under det första året tar man inte ut någon hyra alls vid tävlingar. Senare, om det blir större tävlingar, kan man tänka sig ett par kronor per tävlande i avgift. Det är dock en 'Iång bit kvar till de 40 kr som vissa fiskevårdsområden kräver.m JanuariJFebruari 1992 13

Berry Spaak vet hur mail lurar Vätterns storlaxar. 9,22 kg vägde laxen som blev största fisk vid Granviks trollfngträff. (Foto: Jan Olsson) 'I Berry Spaak blev trollingkung &rry Spaak från Västerås, som i fjor slog världsrekord för insjölax med en Vätternbjässe på drygt 17 kg, visade vid trollingträffen i Granvik attden fångsten inte var någon slump. Berry tog största fisken, en lax på 9,22 kg. Efter förra årets makalösa fångster av stora insjölaxar har intresset för trolling i Vättern vuxit lavinartat. Granvikträffen i november hade lockat cirka 40 deltagande båtar och ett 90-tal deltagare. Totalt fångades ett 30-tal laxar. Utanför tävlingen gjorde en lokal fiskare en uppmärksam- mad fångst på lördagen. Han fångade en lax på drygt 13 kg och en fisk, som uppges ha varit en öring, på 14,5 kg. Olyckorna inom trollingfisket tycks nu komma slag i slag. Vid Granviksträffen förliste ett trollingteam från Kungsbacka med sin Ockelbo B 16. Av oförklarlig orsak började båten ta in vatten. Sedan besättningen sänt upp nödraket kom fyra andra båtar till undsättning och började bogsera den skadade båten in mot hamn. Innan de hann fram sjönk den skadade båten på cirka 20 meter vatten. M Tusen döda laxar i Mörrumsån Cirka tusen döda laxar och öringar har samlats upp i Mörrumsån, drabbade av svampsjukdomar. Ändå tror Mörrums fiskeriförvaltning att nästa års sportfiske skall bli tämligen normalt, möjligen med undantag för vårfisket efter utvandrande öring. liera svenska älvar har i år haft kraftiga utbrott av svampsjukdomar. Värst drabbad är Mörrumsån, där man i oktober kunde se döda och döende fiskar på var hundrade meter. - I botten ligger infektionssjukdomarsom furunkulos och UDN. Dessa sätter ner fiskarnas motståndskraft och gör dem mottagliga för svampangrepp, säger Ulf Peter Wiehardt vid Fiskhälsan. Kombinationen av infektionssjukdomar, stor fisktäthet och varmt vatten utlöste en formlig epidemi i många kända sportfiskevatten. Förutom Mörrumsån har mycket kraftiga utbrott konstaterats i bl a Emån, Dalälven och Ljungan. I Mörrum har man gjort sitt bästa för att samla upp alla döda fiskar. Ca 1000 fiskar har samlats in, varav 150 öringar. - Vi har naturligtvis inte fått tag i alla. Kanske har lika många till dött, kanske färre, säger fiskeriförvaltningens chef Curt Johansson. Döda laxar, övervuxna med svamp, var en vanlig syn I Mörrumsån under oktober. (Foto: Svenne Andersson) -Menvi uppskattarattcirka 10000 fiskar vandrat upp för att leka och det innebär att det ändå finns gott om fisk i ån. Trots detta har fiskeriförvaltningen beslutat sig för att gardera förettsämrevårfiske. Alla fiskekortköpare kommer attinformeras personligen och dessutom har man beslutat att under april "frysa" fiskekortspriserna vid 1991 års nivå. Däremot räknar man med att resten av fiskesäsongen blir helt normal, kanske t o m mycket bra. Fiskhälsan har haft bråda dagar, med att fara runt till alla smitthärdarna. Ulf Peter Wichardt tror inte att reproduktionen äventyras av sjukdomarna, men är ändå bekymrad över sjukdomsspridningen: -Spridningen avfurunkulos är oroande. Torneälven drabbades 1986, Mörrumsån och Umeälven 1990 och i år Luleälven. Många odlingar har fått smittan och nu gör vi allt vi kan för att hindra vidare spridning. Svenne Andersson M 14 JanuariiFebruari 1992 SPORTFISKE

LEDAREN BLI EN AKTIV MEDLEM Sverige har fått en ny regering. I sin regeringsförklaring anger man fyra stora uppgifter för de kommande tre åren. En av uppgifterna är "att forma en långsiktig och hållbar utveckling mot ett samhälle med frisk luft och rent vatten, levande sjöar och skogar." Dessutom uttalas att "de ideella och frivilliga insatserna spelar en ovärderlig roll i ett gott samhälle." Men i praktisk handling verkar allt gå i motsatt riktning! * Statsbidraget till fiskevården skall halveras. * Sportfiskarnas statliga bidrag för olika projekt inom fiskevårdens område skall helt försvinna. * Det statliga Fiskeriverket får kraftigt minskade resurser. * Länsstyrelserna skall sköta de regionala fiskefrågorna med mindre pengar. * Statsbidraget till folkbildningen, bl a studiecirklar i fiskevård skall minskas kraftigt. * De statliga markerna förvaltade av Domän skall säljas ut. Domäns riksfiskekort riskeras att styckas sönder för att på sikt försvinna. Staten avsäger sig ekonomiskt ansvar för fiskevård och sportfiske. Vårtförslag om en allmän fiskevårdsavgift kommer troligen att kastas i papperskorgen. Marknaden skall helt få slå igenom. Penningstinna intressenter kommer att gynnas! I praktiken ställer regeringen upp bakom vattenägarnas kamp för skyhöga arrenden och fiskekortspriser. Som om detskullegaranteraoss rena vatten, levande sjöaroch andra vattendrag! Landets sportfiskare kommer i framtiden att få betala mycket höga fiskekortspriser. Den nödvändiga fiskevården i många vatten riskeras att helt slås ut. I detta läge krävs att alla sportfiskare och miljövänner ställer upp för aktiva klubbar, distrikt och förbund. Många fler måste bli aktiva, kunniga och engagerade. Annars kommer sportfisket att styras av andra intressen. Detta fordrar personliga uppoffringar av slag som vi sett för lite av från många sportfiskare. Hittills har ett litet fåtal stått på barrikaderna. Nu krävs ett bredare engagemang från oss alla. Dagens oförsvarligt låga årsavgifter i klubbar och förbund räcker inte till för att klara framtidens utmaningar. Riksförbundets omfattande stöd till alla enskilda medlemmar och klubbar måste finansieras på något sätt! Studiecirklar och annan kursverksamhet måste betalas med högre deltagaravgifter. Nya inkomstkällor till verksamheten måste diskuteras och prövas. Årets kongress i Hjo kommer attfå ta ställningtill ett antal förslag från förbundsstyrelsen. Ide- och miljöprogram, nya stadgar, utbildningsplan m m. Alla förslagen. syftar till att stärka och utveckla organisationen, skapa bättre interna kommunikationer, förbättra kunskaper och kompetens m m. Nu ligger avgörandet i våra egna händer! Statsmakterna fråntar sig sitt ansvar för fiskevården och ett sportfiske för alla. Det är vi själva som får bita ihop, bilda opinion och driva på. Förverkliga våra egna ideer. Uppmaningen till landets sportfiskare kan bara bli denna: Bli en aktiv medlem, ställ upp för landets sportfiskeorganisation - våra klubbar, distrikt och förbund! Ingen annan kommer att kämpa för fiskevård och ett sportfiske för alla. Du avgör framtiden! M Kan man rädda storöringen? Ett samnordiskt storöringseminarium har hållits i Lillehammer. Undertrevälmatade dagar lyssnade de 60 deltagarna till rapporter om öringstudier från Enare träsk i norr till Mjösa i söder. Sverige bidrog med erfarenheter från öringforskning i några norrländska och mellansvenska vattendrag. För inte så länge sedan fanns det gott om storöring i de nordiska vattnen, men framförallt vattenkraftutbyggnaden har tagit död på många fina stammar. Det gavs bevis på hur man, till stora kostnader och i elfte timmen, försöker rädda värdefulla stammar åt eftervärlden, exempelvis Gullspångsöringen. Mjösas storöring har rönt ett speciellt intresse bland orts- befolkningen. Den finns nämligen med på skolschemat. Operation Mjösörret, med en heltidsanställd projektledare, kom igång 1987. Huvudmålsättningen formulerades till "mer öring, renare vatten och ökade möjligheter för friluftsliv och fritidsfiske". Det programmet köpte naturförvaltningen i Trondheim, fylkesmannen i Opdal och några privata sponsorer från näringslivet. Adan Gönzis studierav Dammåöringen, via radiomärkning, väckte nyfikenhet, Det är en ny typ av forskning som redan blottat helt okända beteenden hos lekvandrande öring. Studierna har pågått itre år och Gönzi vill gärna fortsätta om medel beviljas. Richard Öhman M Dammåöringen I Jämtland är Intres-. sant för sportfiskarna, men också för forskarna som under flera år följd dess lekvandrlng. (Foto: Richard Öhman). SPORTFISKE Januari/Februari 1992 15

"I Östgötarna vann.. specimentävlingen Ostgötarna lyckades samla 709,5 p 4. FK Rutilus 605,0 p flest poäng i årets upplaga av 5. FK Balans 553,0 p 6. SFK Svenska specimentävlingen. City 355,3 p7. SG Örnen 327,5 Den riksomfattande tävlingen p 8. Skövde SG 286,5 p 9. hade i år lockat fler intresse- Farsta FF273,O p10. Växjö SK rade specimenfiskare än nå- 251,0 p. gonsin. Individuellt: 1990/91 års upplaga av 1. Sven Martinsson, Tinca tävlingen kunde summera inte 327,0 p 2. Jörgen Larsson, FK mindre än 32 olika klubbar Balans 261,0 p 3. Lars ellergrupper på poänggivande Teuchler, Team Cisco 196,0 p plats närti!lvlingen avslutades. 4. Anders Nordlander, SG Ör- Klubbtävlingen: nen 174,5 p 5. Jens Olsson, 1. Östgötarna 1046,0 p 2. Stockholms specimenhunters Team Cisco 825,5 p 3. Tinca 172,5 p. M Rena vilda västern i Alvdalen Mer folk än någonsin har den gångna säsongen fiskat i Österdalälven vid Älvdalen. Fisket har dock skett utan giltigt fiskekort, Något sådant har inte gått att köpa, eftersom bildandet av ett fiskevårdsområde har överklagats. - Det har fiskats kopiöst i älven, vilket skadat fiskbestånden, eftersom fiskevården samtidigt slutat att existera. Vi kräver att snarastfå en lösningpå dethär problemet, sägerleifsörensen, ordförande för de närmare 300 organiserade sportfiskarna i Älvdalens SFK. Jordägarstämmans beslut om byggande av ett kraftverk vid Brunnsberg kommer upp till rättslig prövning under våren 1992. M o Kanadaröding i Annsjön Sedan ett par år tillbaka har rykten gjortgällande att kanadaröding finns i Annsjön, sydväst om Are. Att fisken etablerat ett bestånd i sjön bekräftas nu av ett provfiske som fiskeenheten vid länsstyrelsen i Jämtland genomfört. Första utlägget av nät gav provfiskarna 50-60 kg kanadaröding och den största av de fångade fiskarna vägde cirka 9 kg! För sportfiskare är detta givetvis en intressant uppgift, men fiskevårdarna är inte glada. - Vi är oroade för att kanadarödingen sprider sig även till Areälven och Aresjön och går hårt år det naturliga rödingbeståndet där, säger Sven-Ola Öhlund, chef för fiskeenheten. M Fiskepirater fångar miljoner laxar 7:-ots att staterna runt Stilla havet 1989 kom överens om att upphöra med drivgarnsfiske efter lax, fiskas det upp miljoner laxar varje år, enligt en notis i amerikanske Sports Afield. Under det senaste året beräknas 90 piratfartyg, oflaggade men huvudsakligen från Taiwan, Japan och Sydkorea, har fångat tusentals ton Stillahavslax.Troligen lan'das fångsten i Sydamerika, där den sedan märks med falsk ursprungsbeteckning och säljs till USA. Den enhet inom amerikanska flottan som svarar för fiskebevakningen uppger att piraterna opererar i vatten som är mycket svåra attövervaka. Ändå harman underde senastefem åren lyckats fånga 34 fartyg som i lasten haft mer än 20 miljoner laxar. M Rockorna var förr vanliga / Kattegatt men är/ dag utrotade på grund av överflsket. Fiskeenheten kräver minskat fiske i Kattegatt Länsstyrelsen i Halland har låtit göra en studie över fiskenäringen i länet. Studien ger en översikt över fiskets utveckling från 500 år tillbaka och fram till nu. Den ger en nedslående bild av hur det moderna fisket drabbat flera fiskarter. Exempelvis var fisket efter kolja under 1870 talet Hallands viktigaste och det var betydelsefullt ända fram till för 20 år sedan. Som mest fångades 320 ton kolja 1926, 1982 fångades bara 3 ton! I dag är koljan helt utfiskad. Rockorna ärocksåförsvunna liksom i stort sett hummern. I enkäter gjorda med yrkesfiskare redovisas att praktiskt taget alla fiskslag minskat mycket. De enda där man redovisar en liten ökning under senaste åren gäller skrubba och sjurygg. Orsakerna till det dåliga fisket är övergödning av havet och överfiske. Dessa faktorer har under de senaste två decennierna totaltförändrat sammansättningen av Kattegatts fiskbestånd. I sitt handlingsprogram har fiskeenheten vid länsstyrelsen i Halland formulerat en rad åtgärder för att vända den trista utvecklingen. BI avill fiskeenheten att maskstorleken i fisktrålar ökas till 110 mm för att ge ungfisken bättre chans att undkomma. Man kräver också att danskarnas industrifiske i Kattegatt stoppas och att all trål-. ning på grundare vatten än 20 m förbjuds. Andra mål för fiskeenhetens verksamheter är att verka för bättre miljö i Kattegatt och att få stopp på deltidsfiskarnas försäljning av fisk och skaldjur. M Nya garantier vid båtköp När den nya konsumentköplagen trädde i kraft vid årsskiftet 90/91 upphörde båtbranschens s k Sweboatgarantin att gälla. Nu har emellertid Båtbranschens riksförbund och Konsumentverket kommit överens om vad som skall gälla vid. båtköp. Enligt den nya lagen innebär garanti en funktionsgaranti, d v s varan ska fungera klanderfritt under garantitiden. BRF rekommenderar sina medlemmar att lämna ett års garanti på nya båtar och tre månader på begagnade. De nya reglerna ska inte förväxlas med konsumentköplagens reklamationstid, som alltid är två år. För att kunna reklamera en vara efter garantitidens utgång måste köparen kunna påvisa att varan hade felet redan vid leveransen. M 16 Januari/Februari 1992 SPORTFISKE

Fantastisk säsong i Danmark Våra danska sportfiskebröder' har upplevt sin bästa laxfiskesäsong på många, många år. Havsöringsfisket har varit lysande på de flesta håll och Gudenån på östra Jylland har upplevt sin första stora laxstigning. Danmark har kommit långtnär Jylland, har man satsat på utdet gäller miljö- och fiskevård, sättning av lax och i sommar har kanske så långt att vi svenskar laxuppgången varit riktigt bra i snart får åka dit för att se och båda dessa åar. lära. Framförallt tycks lagstif- Längst ner på Västjylland finns tarna vara snabbare när det det stora Gelsåsystemet.1 dess gäller att komma till beslut i yttersta del, Ribe å, har man dessa frågor. Så har man t ex gjort utsättningar av den storgenomfört långt gående restrik- vuxna svenska Mörrumsöringen. tioner när det gäller att skydda En satsningsom visatsig mycket de många små åarna från av- lyckad. Två timmars elfiske i lopp och föroreningar. Danmark höstas gav 50 havsöringar på har också infört hårda begräns- en ganska begränsad yta. ningar för husbehovsfiskarnas Sportfiskarna har också fått sin nätfiske. beskärda del av fångsten, med Tillsammans med massiva flera öringar upp mot tio kilo. utsättningar av lax och havsör- De flesta och de största tas ing har det lett till att det blivit dock av den yrkesfiskare som allt färre danskar som åker till har fisket vid åmynningen. Han Sverige för att fiska havsöring. hardengångna säsongen fångat Dom har bättre fiske på hemma- flera öringar över tio kilo, den plan. störstavägde 15,4 kg! Fisken är Gudenån har i år bjudit på sitt mera värd i ån än i garnen, kanske bästa havsöringsfiske resonerar Ribe Sportsfiskenågonsin. Dessutom ettmycket forening och har därförbeslutat bra laxfiske. Även i Karup å, att köpa upp lax- och öringfissom rinner ut i Limfjorden, har kerättigheterna avyrkesfiskaren. det i år fångats hundratals grova 375 000 danska kronor per år havsöringar. Minstfem stycken kostade det - vilket betyder en över tio kilo. Även i Storån och höjning av medlemsavgiften i Skjaern å, som ligger på västra klubben med 400 kr! M Nu kan sportfiskarna med gott samvete köpa "rätt" fiskekort till Storån ovan Idre. (Foto: RIsta O Seppänen) 'I Slutbråkat i Idre I årtionden stred Idre Jordägande Socknemän och Idre Särna Samfällighetsförvaltning om vem som hade rätt att sälja fiskekort till en sträcka i Storån, ovan Idre. Efter rättslig prövning har nu Särna-Idre fiskevårdsområde bildats och ett enda kort gäller på sträckan.. - Jag hoppas att vi kan finna en lösning så att fiskekortet även kan gälla Domänfiskevattnen i området, både en del av Storån och vissa andra åar, säger Lars Grytlng, kronojägare vid Särna-Idre skogsförvaltning, som fr o m 1992 också har hand om bokningarna till den särskilda flugfiskesträckan i Storån inom Töfsingadalens nationalpark. M Höstens e1f1ske efter lekmogna havsöringar I Ribe å gav ett strålande resultat. 50 stora havsöringar kommer nu att utgöra basen för ett fortsatt avelsarbete. (Foto: Erik Petersen) fiskeriverket ger inte upp försöken att begränsa det svenska laxfisket. Närverkets nya styrelse i december samlades i Karlskrona fick den ta del av nya förslagtill inskränkningar, framförallt vad gäller kustfisket i Norrland. 1990 lade dåvarande fiskeristyrelsen fram ett förslag om inskränkningar av svenskt laxfiske. Sedan förslagetförst urvattnats ordentligt i remissomgången skulle styrelsen ta beslut i december. Men den gången blev det tummen ner för begränsningar. Med hjälp Begränsning av laxfisket av handelns och allmänhetens representanter i styrelsen lyckades yrkesfiskarna stoppa nästan alla förslagen. Rskeriverkets tjänstemän ger emellertid inte upp, utan kommer nu igen med i stort sett samma förslag. Företrädarna för intresseorganisationerna är nu borta ur styrelsen och tjänstemännen har uppenbarligen goda förhoppningar om att den här gången få igenom förslagen. I huvudsak handlar det om en generell fredningstid för lax och öring utefter Norrlandskusten. För Upplands och Gävleborgs län föreslås fredning från 1 maj till 5 juni, för Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län 1 maj till 15 juni. Dessutom blir det förbud inom fredningsområdena att fiska lax med nät och fasta redskap från 1 maj till 25 juni. Rskeriverkets ledning förbereder också ett förslag om att drivgarn och drivlinor skall förbjudas innanför 4-milsgränsen 15 juni till 15 september. Utanför gränsen finns redan detta förbud. - Vi har inte hunnit studera förslagen i detalj, men så vittjag nu kan bedöma är det här ett steg i rätt riktning, säger konsulent Martin Engström vid Sportfiskarna och fortsätter: - Vår kampanj "Rädda Naturlaxen" kommer naturligtvis att fortsätta att driva kraven om fiskestopp på uppväxtplatserna, men så länge vi inte nått dit får man vara glad åt alla inskränkningar i deföverdimensionerade svenska laxfisket. M SPORTFISKE JanuariIFebruari 1992 17

ALASKA 1992 I mer än 10 år harvi ordnat turer tilalaska. våra 17 reseledare gläder sig åt att ge dig en oförglömlig upplevelse, Fångade laxar flygs hem gratis, Kungslax eller SUverlaxfiske: Det är många turförslag i vår katalog 1992: Utflygning med sjöflyg: där du bor i hytte i vildmarken - åker gummibåt ner för Alaskas floder - eller bor i tälteamp direkt vid floden. Varje tur är planlagd så att vi ankommer när fisket är som bäst. Skicka efter vår informativa broschyr med många intressanta fiskeresor till Alaska. VI SES I ALASKA DÄR DET FINNS laxnuaila. 16 dagar från 11 950 KRONOR. Vi har även tagit fram en videon/m om fisket I Alaska. Skicka in 20:- i svenska frimarken, så lånar vi ut broschyren till föreningar. Vill du vara säker pd en verle/igjisleeupplevelse tjieer du med World Wide Sport Fishing Club. W.W.S.F.C. STÄREVFJ 3 2979 HÖRSHOLM DANMARK Tfn. 0094S-4S76-6777.!J-fäfsningarfrån :rinfand fj'u1us l1t/(p tommer tif{'oåren 1992/ FÖRDELAR MED PITE-SPÖT Super precision mellan rulle & spohus Fiska utan trassel med 0,06 m m lina Linans ingångshål Ar högtplacerat for att förhindra att linan skall komma under rullen Upplindningsbar baksida (når man förflyttar sig mellan hålen) Fyrkantig topp, kan slipas till önskad aktion 2 st toppar, pimpeltopp, mormyskatopp Stor rulle (for att motverka spiral på linan) O iiq ~ MORMYSKATOPP!Il =,~ Stor precision mellan. spöhus81 och rullen Upplindningsbar bakdel (används när man förflyttar sig mellan hålen) ---------- Ja tack, und mig 111...mot poatfilrakott med 8 dag returritt... st PITE-SPöN å 59:- Vid köp av 2 SI PITE-8PöN medföljer 4 st mormyskor i en ask (VÄRDE 50:-) J-. { Volfram mormy~or 51l.lUperflnalask,. /... st askar 99,- (ord pns 165:-) Namn Ga1Uadrell POlladrelI U GENERALAGENT fmsk,at Jorma Turunen Turus Ukko OY Sammy Virkkunen World Fishing Equipment Box 5089, 691 05 Karlskoga Tel 0586-352 54 ' Mobiltei 070-044630 T.,[[ Svensf:g Sport- oeft frititlsfisk,ate VASSA KROKAR TILL SKÄRPTA FISKARE ~ PM!1!!2!iE ~ ~ FINEST HAND MADE BRITISH HOOK fldexa U 18 Januari/Februari 1992 SPORTFISKE

FLUGBINDARSTART Nykomponerad flugbindningssats för de som vill försöka sig på att binda sina egna flugor. Förutom enkelt städ och ett parverktyg innehåller satsen de vanligaste fjäder- och hårmaterialen tråd, tinsel, vax, lack och några olika krokar. Instruktionsbok med beskrivning av några vanliga flugmönster medföljer. Ca-pris 216:- Marknadsförs av Sportag/Holm, Malmö... FARGSTARKA VOBBLER Abu Garcia kompletterar sina vobbler inför -92 med ytterligare tre starka färger. Grön/gul och orange/gul fluo med kraftigt mörkt ryggmönster, liksom silver med blå rygg. Dödliga färger inte minst för gädda och gös. SUPERLINA Royal Super Match är en tysk lina med hög dragstyrka. Vad sägs om t ex 0,20/4,3 och 0,30/8,4 kg, samtidigt som linan håller angiven diametermycketbra. Relativt stum och med hög knutstyrka. Kommer på svensk marknad i tio dimensioner från 0,12-0,50. Prisexempel omkring 100:-/2x100m 0,30. Import Sjöbergs, Falun. ABBORRMAGNETER Rauhalan Kalastus fortsätter att utveckla sittvinterprogram. Den traditionella balansaren Hopeakala kommer nu i ytterligare storlekar och flera verkl igtgiftiga färger. Ca-pris 50:-/st. Velho-Jlg ärenjiggliknande balansare i varierande storlekar och färger. Ca-pris 35:-/st. Huijarl-Jig är en något slankare version av ovanstående och till samma pris. Import HS Import, Mantorp o AGNPABURK Många gånger, inte minst vid pimpelfiske, skulle man vilja prova med naturligt agn. Att skaffa sådant är dock inte alltid så lätt. Konserverat naturligt agn kan då vara det som räddar situationen. Shiner Minnows är en löjliknande fisk på burk och kan betraktas som ett allroundbete för rovfisk. Finns i tre storlekar och kostar ca 34:- - 38:-/burk. Grass Shrimp och Wax Worms serintressantaut för tex sik, regnbåge och röding. Ca-pris 35:-/påse. Laxägg är ett gammalt superbete som lockar många fiskarter. Ca-pris 40:-/burk. Import Darts, Malmö SPORTFISKE Januari/Februari 1992 19

I e i EN KLASSIKER o BLAND ARSBOCKER Årsböckerna påminner oss om att ett nytt fiskeår är på gång. Sportfiske 92 - inne på sin 30:e årgång - har som vanligt ett stort antal intressanta artiklar sammanstälidå av veteranen Rune Sternberg. I årets upplaga beskrivs bl a trolling i Hanöbukten, hur man fiskar gädda med fluga, Emån - ett välskött fiskeparadis, sportfiske på Island, Mörrum under 50 år, fisket i Åbo skärgård, Nordre älv och Rogen storöringarnas sjö, plus en massa annat. Utges av Bokförlaget Semic och kostar i år 64:-. MEDELKROK Traditionell Low Waterkrok anser många vara för lång och vek för laxfiske, medan vanlig dubbellaxkrok är för kort. Loop OneEx är ett mellanting, lx long och medium grov. Finns f n i storlek 2-8. Ca-pris 39:-/förp om 10 st. Import Loop Tackle Design, Äkersberga SPONFRAN EAGLECLAW Fiskelexikon - från A till Ö är ett nytt uppslagsverk som huvudsakligen riktar sig till fiskare. På närmare 300 sidor har författaren Olle W Nilsson i alfabetisk ordning samlat ord och uttryck som fiskare kan stöta på. Det handlar om allt från fiskar och fiskemetoder till modern fiskevård, flora och fauna. Alltmed längre ellerkortare förklaringar. Texten illustreras med ett 50-tal foton och teckningar av Rolf Smedman. Utges av Raben & Sjögren och kostar ca 342:- Amerikanska Eagle Claw har ett brett program, inte minst rullar och spön. Autograph och Aristocrat Eagle har klingor i IM6-fiber. På bilden 8,5 fot spinn för vikter 5-20 gram. Ca-pris 1.390:-. Black Eagle III är en enklare serie i standardgrafit och foamhandtag. Tre haspelspön finns på svensk marknad från UL till 8' 7-35 gram. Ca-priser 370:- - 390:-. Importeras av Adexa, Trollhättan. o KOLL PA UPPVANDRINGEN Spey Cast Salmon Counter är en fiskräknare byggd på modern teknik. Konstruktionen är sådan att gissningar om antal vandrande fisk utesluts. Dubbla, infraröda ljusstrålar räknar de fiskar som går mot strömmen, som t ex lax och havsöring. Spey Cast SC låter fisken passera fritt utan att för räkning behöva fångas i fällor eller på annat vis störas under sin vandring. Laxräknaren är ett värdefullt hjälpmedel i varje vattendrag att skaffa sig tillförlitlig kontroll på fiskstammar. Enklast monteras räknaren i en befintlig laxtrappa eller på plats där strömmen har en naturlig avsmalning som fisken passerar. Spey Cast SC levereras klar för anslutning till 20o-voltsnätet. Intresserade kan vända sig till Spey Cast/Pelle Klippinge HB, tel 0491-913 23., o MODERNT FISKELEXIKON.20 Januari/Februari 1992 SPORTFISKE