Nr 4. december 2002 Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen I Februari (5 6/2) kan du gå på eumässa i Sundsvall. Där kommer Mål 1- projekt från Västernorrland att presenteras. Då har du en möjlighet att se vart mål 1-pengarna tagit vägen. Det var också temat för den eu-mässa som presenterade i oktober i Jämtlands län. En glimt från mässan, som hette»eu proudly presents: Made in Jamland«, hittar ni på vår hemsida i form av en reportagefilm. Nu är det över 1 000* projekt som fått eu-stöd från Mål 1 och till det ska läggas de dryga 2 400 Växtkraft projekten. Det här innebär också att det bara är kvar 20 procent av budgeten. Hur dessa pengar fördelas på olika insatsområden och åtgärder kan du se i budgettabellen på hemsidan. * I nyhetsbrevet presenterar vi som vanligt projekt från verkligheten. En av artiklarna är skriven av elever som deltar i projektet»partnerskap- skola och arbetsliv i Jämtlands län«. Trevlig läsning! Annica Westerlund, redaktör annica.westerlund@z.lst.se prenumerera på mål 1-nyheter Skicka namn och adress via e-post eller fax så får du kommande nummer av Mål 1-nyheter med posten! infomal1@z.lst.se fax: 063-14 62 60 redaktör och ansvarig utgivare Annica Westerlund, tel 063-14 61 43 skribenter Daniel Jansson, Alexandra Johansson, Pernilla Ohlin, Katarina Larsson, Annica Westerlund grafisk form Jonasson Grafisk Design tryck DAUS, Östersund 2003 Kuvös ger näring åt företagare i Ljusdal Projekt Idéum Clara Vallis startade hösten 2000. Projektets huvudmål att skapa företagskuvöser för små teknikbaserade företag är man på god väg att uppfylla. Men vägen dit har varken varit problemfri eller spikrak. Till en början var meningen att kommunen skulle rusta en hyreslänga som skulle anpassas efter projektets behov. Men på grund av att kostnaderna förknippade med renoveringen blev för höga och det beslutades att projektet skulle bedrivas i redan befintliga lokaler. Lokalproblemen gjorde att projektet inte kom igång på allvar förrän 2001. Alla tidningsrubriker medförde att projektet till en början fick arbeta i motvind. Det mediala fokuset blev på problemen kring bygget istället för själva innehållet i projektet. Detta gjorde att det skapades en del badwill kring projektet. Dessutom blev projektstarten förskjutet med ett år, säger Lars Forslöf hemflyttad Ljusdalsbo som varit projektledare sedan starten. Idag finns cirka 20 företag med totalt 35 anställda i företagskuvöserna hos Idéum Clara Vallis. Ett av dem är rkb Consulting som ägs och drivs av Kristofer Breig som är mycket positiv till att sitta i en kuvös. Fördelarna är många! Trappstegshyran gör att de fasta kostnaderna hålls nere i början, man får även tillgång till Kristofer Breig, en av företagarna hos Idéum Clara Vallis. en infrastruktur som ensamföretagare normalt har svårt att erhålla. Företagen som sitter i en kuvös måste vara beredda att dela lokaler med andra. forts. nästa sida Europeiska unionen
forts. från föregående sida Hur känns det att dela lokaler med andra företag? Det är enbart positivt att man i början får den sociala kontakten med andra likasinnade. Man känner sig aldrig ensam. Dessutom har man möjligheten att samverka med varandra. Dessutom får man inte glömma de synergieffekter som uppstår när flera företag arbetar nära varandra. Tillsammans har vi större möjlighet att ta på oss mer omfattande uppdrag, avslutar Kristofer IDEUM CLARA VALLIS projektägare: NärLjus eu-stöd: 4 775 000 kronor totalbudget: 10 530 000 kronor projekttid:tre år, 2000-09-01 till 2004-02-28 projektledare: Lars Forslöf, 0651-157 00 Sara en resurs för skogsnäringen Sara Holmström är historisk. Hon är nämligen Mitthögskolans första egna doktor. Hon har genom forskning hittat tänkbara orsaker till varför markförsurning inte minskar trädtillväxten. Det beror på att svampar som lever i symbios med barrträd utsöndrar ämnen som kan lösa upp mineralkorn i marken och frigöra viktiga näringsämnen till trädet, förklarar Sara Holmström i ett pressmeddelande. Sedan den första januari 2001 har det funnits ett naturvetenskapligt vetenskapsområde vid Mitthögskolan. Och först ut bland doktoranderna blir Sara Holmström vid Institutionen för naturvetenskap och miljö. Sara Holmström kommer ursprungligen från Falun men bor nu i Sundsvall. Det var i gymnasiet, då hon gick en naturvetenskaplig linje, som en kemilärare lyckades tända hennes intresse för ämnet. För nio år sedan började hon på kemistlinjen vid Mitthögskolan. Hon har specialiserat sig på markförsurningens effekter när det gäller trädtillväxten. Under de senaste decennierna har man trott att markförsurningen skulle minska trädtillväxten, men så har det inte SKOGEN SOM RESURS projektägare: Mitthögskolan eu-stöd: 31 185 000 kronor totalbudget: 64 875 000 kronor projekttid:tre år, 2001-10-01 till 2004-09-30 projektkoordinator: Myat Htun, 060-14 89 01 blivit, säger Sara Holmström i pressmeddelandet. Hennes teori är att svampar som lever i symbios med träden, skickar ut trådar som koloniserar mineralkornen och utsöndrar föroreningar som lösgör mineralnäringsämnen. På det sättet blir rotmiljön mindre känslig för försurning och det kan ske en tillväxt hos trädet. Men även om försurningen inte påverkar skogstillväxten är den orsak till andra stora skador. Markförsurningen stör de jordmånsbildande processerna, förändrar markkemin och giftigt oorganiskt aluminium löses ut i markvattnet som sedan når bäckar och sjöar och förgiftar fisk och andra organismer som lever i vattnet. Sara Holmström jobbar med sin forskning inom eu-projektet»skogen som resurs«. Det är en samlad satsning på forskning och utveckling som berör skogsråvarans nyttjande i flera led, från skogsekosystemet, över produktion av fiber- och träbaserade produkter till deras användning som papper, konstruktionsmaterial, biobränsle, med Nu får Mitthögskolan sin första egna doktor. Sara Holmström, 28 år, har i sin forskning hittat tänkbara orsaker till varför markförsurning inte minskar trädtillväxten. mera. Projektet, som till sin karaktär får ses som ett skogs-, träbearbetande och skogsindustriellt forsknings- och utvecklingsprogram, omfattar problemställningar inom hela den skogsbaserade näringen och har en stark koppling till denna. Många projekt genomförs i samarbete med skogsnäringarna foto: lars westerlund, westerlunds reportagebyrå ab
Design i Dalarna Produktskisser av företagen Feal (bänken) samt Läsk- och Ölteknik (tappen). att gestalta en produkt eller affärsidé Husen vi lever i, stolarna vi sitter på och kopparna vi dricker ur alla är de resultatet av arkitekters och designers idéer. Design innebär att gestalta en produktoch affärsidé. En god design är anpassad till kundens behov och önskemål, förstärker varumärket och höjer produktens och företagets attraktionskraft. Dalarna vill profilera sig genom design och god formgivning. Det har Mål 1 Södra skogslänsregionen varit med och förverkligat genom projektet Design i Dalarna. Logotypen för Design i Dalarna är formgiven av Hans Christer Ericson Dalarna ska förknippas med sitt rika kulturarv, men också med modern gestaltning. Ett enastående exempel är Zorns textilkammare i Mora. Där har man jobbat med ett modernt formspråk i harmoni med en traditionell omgivning, säger Lars Ingelström, länsarkitekt och ordförande i Rådet för arkitektur & formgivning i Dalarna. Projektet Design i Dalarna vill bidra till ökat designinnehåll i produktionen av varor och tjänster samt sätta fokus på regionens möjligheter inom design och formgivning. Genom projektet vill man vara»spindeln i nätet«och förmedla kontakt mellan dalaföretag och designers. Många tillverkningsföretag behöver till exempel hjälp med att se över logistik, förpackning och miljöaspekter i sin produktion. Här kan en designer vara till nytta. En designer kan se produkten ur ett kundperspektiv och har en helhetssyn på framställningen, säger Karl Fredrik Leijonhufvud, projektledare. För att underlätta kontakter fungerar projektet som dörröppnare med telefonnummer och hemsida. Med syfte att öka intresset för design ska projektet inspirera till olika aktiviteter runt om i länet. Vi tror på att koppla in designers tidigt i produktionen. Det är en långsiktig investering som kan leda till effektivitet och i slutändan ökad nationell konkurrenskraft, säger Karl Fredrik Leijonhufvud DESIGN I DALARNA projektägare: Stiftelsen Teknikdalen eu-stöd: 230 500 kronor totalbudget: 797 800 kronor projekttid: Två år, 2003-01-01 till 2004-12-31 projektledare: Karl Fredrik Leijonhufvud 023-661 53 50 hemsida: www.designidalarna.com
Förnyelse av Fryklanda flygplats i Torsby Näringslivet i Torsby är mån om att flygplatsen räddas och moderniseras. Snabba och smidiga transporter anses stärkande och utvecklande för affärslivet och är ett måste i konkurrensen med storstadsregionerna. Fryklanda flygplats i Torsby grundades som en klubbflygplats 1958, med en banlängd på 450 meter. Sedan dess har flygplatsen successivt byggts till och moderniserats och banlängden är idag hela 1 531 meter. Högre säkerhetskrav från bland annat eu och en strävan TORSBY FLYGPLATS ETAPP 1 projektägare: Torsby kommun eu-stöd: 4 472 000 kronor totalbudget: 16 560 000 kronor projekttid: Tre år, 2003-01-01 till 2005-12-31 projektledare: Sture Andersson 0560-169 67 hemsida: www.torsby.se kommunikation/ flyg Flygplatschef Roland Löving visar på en ritning de nya flygplatsbyggnaderna. Byggnaderna uppförs för att möta de ökande kraven på säkerhet och kapacitet. efter att utöka kapaciteten ytterligare, gör att Fryklanda nu genomgår en större ombyggnation, helt nödvändigt för den fortsatta driften. Utan moderniseringar riskerar vi att förlora drifttillstånden, säger flygplatschef Roland Löving. Fryklanda upprustas i tre olika etapper till en samanlagd kostnad av cirka 50 miljoner kronor. I Mål 1 projektet ingår delar av etapp 1, där kostnaderna förväntas uppgå till cirka 16,5 miljoner kronor för projektering, ny flygterminal samt område runt flygterminalen, ny tillfartsväg och nytt trafikledartorn. Servicen till flygoperatörerna utökas samtidigt, då ett företag som sysslar med reparationer etablerar sig på flygplatsområdet. Genom ombyggnationen kommer miljön omkring flygplatsen att förbättras. Den nya banan gör att planen oftast inte behöver flyga in över Torsby tätort, vilket minskar det störande bullret för omkringboende. Säkerheten blir bättre och restiden blir kortare än andra tillgängliga resealternativ, summerar Roland Löving. Idag lyfter, förutom dagliga reguljära turer till Arlanda, även taxiflyg, ambulansflyg och privatflyg från Fryklanda. Och turen till Arlanda, runt 30 mil fågelvägen, tar en dryg timme i anspråk VAD BETYDER DiD? Vi lottar ut gigantiska badlakan i form av en eu-flagga till fem personer som svarar rätt. Svaret vill vi helst få via e- post till infomal1@z.lst.se. Det går också bra att skicka vykort till: Tävling. Strukturfondsavdelningen. Länsstyrelsen Jämtlands län. 831 86 Östersund. Svaret ska vara inskickat senast den 31 mars 2004.
södra skogslänsregionen jämtlands län älvdalens kommun malungs kommun vansbro kommun torsby kommun västernorrlands län ljusdals kommun orsa kommun venjans och våmhus församlingar i mora kommun Mål 1 Södra Skogslänsregionen Mål 1-programmet är en del av eu:s regionalpolitiska åtgärder. Södra Skogslänsregionen har fått drygt tre miljarder kronor ur eg:s strukturfonder för utvecklingsinsatser. Främsta anledningen till stödet är att Södra Skogslänsregionen är ett glest befolkat område inom eu. Ytan är lika stor som en fjärdedel av Sverige men här bor bara 450 000 människor, det vill säga fem procent av Sveriges befolkning. Vi behöver och har utrymme för tillväxt! Pengarna från strukturfonderna fördelas under en sjuårsperiod mellan år 2000 och 2006. Eftersom eu-stödet är ett komplement till nationella satsningar från privata och offentliga finansiärer så innebär det att regionen kommer att genomföra utvecklingsprojekt för 9 miljarder kronor under dessa sju år. Huvudmålet med programmet är stärkt utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt i regionens näringsliv. Ansökan och information Länsstyrelsen i Jämtlands län är programmets förvaltningsmyndighet och har därmed ett samordningsansvar för verksamheten i Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Den som söker stöd för ett projekt vänder sig alltid till den länsstyrelse i det län där projektet ska bedrivas. Sametinget bereder och beslutar om projekt inom det samiska insatsområdet. Kontaktpersoner hittar du på www.mal1.nu www.mal1.nu
avsändare Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Länsstyrelsen Jämtlands län. 831 86 Östersund sverige B porto betalt Samhälle i Samhället en inblick i arbetslivet På Wargentinsskolan pågår ett projekt där vi elever har mentorer ute i olika företag i länet. Startskottet gick med en Kick-off dag med bland annat Annika Dopping som inbjuden föreläsare. Det här projektet är en utvidgning av ett tidigare projekt där Näringslivsintegrerade ekonomutbildningen (neu) på Wargentinskolan och företag i Östersund deltog. Nu är, förutom neu, också två samhällsklasser och hela Jämtlands läns arbetsliv med i projektet som vi kallar för Samhälle i Samhället. Våra svenskoch samhällskunskapstimmar går åt till projektet. Först och främst så kommer skolan och arbetslivet närmare varandra. Och det är bra att eleverna kommer ut och kan jämföra sina kunskaper med mentorernas. Idag så ingår det 58 privata företag och 15 offentliga förvaltningar i projektet, säger projektledaren Bo Mohlander om det pågående projektet på Wargentinsskolan i Östersund. Ett exempel ur projektet är fem elever som har sin mentor hos framtidssekretariatet. De undersöker vad ungdomar vill ha för nya mötesplatser i Östersunds centrum. De menar att ungdomar vet det bäst själva. Joakim Axner som är medlem i gruppen tycker det känns bra att folk har tid med oss och att vi får besöka en arbetsplats. Jämför man det här med en praoplats så är skillnaden den att mentorerna vill ha dit oss. Självklart vill vi också komma, annars skulle vi inte ha valt det företaget. Vi tycker att det här är både ett roligt och lärolikt sätt att pröva på arbetslivet. Både för att se om det är något man själv kan tänka sig syssla med i framtiden, och för att se vad de olika företagen egentligen håller på med Nedtecknat av Angelika Persson, Rebecka Sandelin, Erik Nilsson, Sofia Ring och William Andersson som också deltar som elever i projektet. Louise Burenius, Julia Persson, Sara Schwartz och Mattias John tillverkar armband i sitt företag SignUF. Det berättade under Kick-off dagen vad de har lärt sig genom att jobba med mentorer ute i företag. PARTNERSKAP SKOLA-ARBETSLIV I JÄMTLANDS LÄN projektägare: Wargentinskolan eu-stöd: 1 747 620 kronor totalbudget: 4 368 850 kronor projekttid: Tre år, 2003-08-18 till 2006-08-17 projektledare: Bosse Mohlander 063-14 37 30