Miljörapport 2012. Liljeholmens hetvattencentral

Miljörapport 2012 Liljeholmens hetvattencentral

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING... 2 1.1.1 Lokalisering... 2 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 2 1.1.3 Reningsutrustning... 3 1.1.4 Bränslelager... 3 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 3 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 4 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 4 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 5 2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN... 5 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 5 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 6 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 6 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER... 6 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 6 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 6 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND... 7 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER... 8 4.3.1 NFS 2002:26... 8 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET... 9 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR... 9 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL... 9 6.1 FORTUM VÄRME... 9 6.2 LILJEHOLMENS HETVATTENCENTRAL... 9 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 10 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 10 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING... 11 8.1.1 Fortum Värme... 11 8.1.2 Liljeholmens HVC... 12 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN... 13 9 KEMISKA PRODUKTER... 13 9.1 FORTUM VÄRME... 13 9.2 LILJEHOLMENS HVC... 14 10 AVFALLSMÄNGDER... 14 11 RISKHANTERING... 15 11.1 FORTUM VÄRME... 15 11.2 LILJEHOLMENS HVC... 15 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER... 16 13 ÖVRIG INFORMATION... 16 14 UNDERSKRIFT... 16

1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning Liljeholmens värmeverk är en av flera produktionsenheter för fjärrvärme i Södra fjärrvärmenätet. Den lättoljeeldade anläggningen används för spetslast och som reserv för övriga anläggningar inom nätet där Hammarbyverket och Högdalenverket utgör baslastanläggningen. I nätet ingår bl. a. spetslastanläggningarna Skarpnäcks värmeverk, Årsta värmeverk och Farsta värmeverk. Betydande miljöpåverka kan uppstå vid olyckor vid hantering och förvaring av bränsle och kemikalier. Det finns tydliga rutiner för kontroller, rapportering och övningar för hantering av dessa risker. 1.1.1 Lokalisering Anläggningen är belägen sydväst om Liljeholmens godsstation och väster om Södertäljevägen. Läget är utsatt för buller från trafiken på Södertäljevägen. Bostadsbebyggelse finns inom något hundratal meter från hetvattencentralen. På tomten finns även en fördelningsstation för högspänd elkraft. 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Liljeholmens hetvattencentral består av fem oljeeldade hetvattenpannor, varav tre med effekten 10 MW och två med effekten 5 MW. Pannorna är försedda med moderna 2(16)

brännare med låga utsläpp av stoft och oförbränt. Rökgaserna avleds från pannorna i separata rökrör till en 60 meter hög skorsten. Pannorna torrsotas vid behov, av externt anlitad personal. Det sotavfall som uppkommer hämtas av godkänd entreprenör som transporterar sotet till deponi. Inga kemikalier eller kemiska produkter av betydelse för miljön hanteras på anläggningen. I Liljeholmens hetvattencentral sker ingen matarvattenberedning eftersom pannorna är direktkopplade till fjärrvärmenätet. Det vatten som åtgår används för rengöring och till personalutrymmen med mera. Vatten från sanitära utrymmen leds till det kommunala spillvattennätet medan dagvattnet leds till stadens dagvattennät. 1.1.3 Reningsutrustning Produktionen är begränsad enligt tillstånd till ett tillfört bränsleflöde motsvarande 30 GWh per år. Om produktionen under två år i följd skulle överstiga 25 GWh/år ska initiativ tas till samråd med tillståndsmyndigheten för diskussion av det eventuella behovet att förbereda utsläppsbegränsande åtgärder. Den totala värmeproduktionen vid Liljeholmen hetvattencentral under år 2012 uppgick till 0,56 GWh, jämfört med 0,27 GWh 2011 1.1.4 Bränslelager Liljeholmens HVC har en fristående cistern på 400 m3 som används för lättolja. Lagring medför mycket begränsad miljöpåverkan. Besiktning av cisternerna görs minst vart tolfte år, då dessa uppfyller MSBFS 2011:8 krav på korrosionsskydd. Cisternen är besiktigad 2004-10-01. Nästa besiktning sker 2016 oktober. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Inga förändringar av verksamheten vid Liljeholmen har skett under 2012. 3(16)

2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Eftersom anläggningen inte är utrustad med någon svavelrening kan svavelutsläppen beräknas utifrån svavelhalten i oljan. Övriga utsläpp beräknas med schablon (emissionsfaktorer) efter den mängd olja som har används till energiproduktion. Anläggningen har inga utsläpp som passerat tröskelvärdena enligt NFS 2006:9, bilaga 2. I tabellen nedan redovisas utsläppen till luft från Liljeholmens HVC. Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöd Totalt e Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar NOx kg P1-P5 204,5 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter bränslets egenskaper samt mg/ 75 emissionsfaktorer. MJ Svavel kg P1-P5 44,5 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter mg/ 16,3 bränslets egenskaper samt MJ emissionsfaktorer. Stoft kg P1-P5 6,43 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter mg/ 2,36 bränslets egenskaper samt MJ emissionsfaktorer. CO2fossil ton P1-P5 202,4 C NRB Beräknas med hjälp av g/mj 74,26 bränsleförbrukningen, som fastställts med massbalans. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 4(16)

2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). Utsläpp från transporter vid Liljeholmens HVC 2012 Bränsletransporter Asktransporter Transporter med Transporter totalt kemikalier (inkl sand) CO2 (ton) 1 0 0 1 NO x (kg) 12 0 0 12 S (kg) 6 0 0 6 PM (kg) 1 0 0 1 Drivmedel 0 0 0 0,1 (M3) Drivmedel (MWh) 2 0 0 2 Inga direkta åtgärder har vidtagits för att minska på utsläppen från transporterna då Liljeholmens panncentral inte har ett fast antal transporter då det är en spetsanläggning och enbart är aktivt vid kall väderlek. 2.3 Utsläpp till vatten Vid normal drift sker inget utsläpp till vatten. 3 Gällande tillstånd Datum 1992-11- 16 Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Tillstånd enligt Miljöskyddslagen (1969:387) 2008-04-17 Stadsbyggnadsnämnden 13 i Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor 2009-07-17 Länsstyrelsen Lagen (2004:1199) om utsläpp av koldioxid Beslut avser Fortsatt drift av fem oljeeldade värmepannor för sammanlagt 38 MW tillförd bränsleeffekt vid fastigheten Gröndal 2:11 vid Lövholmsvägen sydväst om Liljeholmens godsstation. Tillstånd till hantering av brandfarlig vara vid kraft/värmeverk Tillstånd för utsläpp av koldioxid 5(16)

3.1 Anmälda ändringar under året Under 2012 har, i nedanstående tabell, följande anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd skickats in. Tabell över anmälda ändringar för Liljeholmen HVC under 2012. Datum Tillståndsgivande Anmälan enligt Beslut avser myndighet 2012-12-20 Länsstyrelsen i Stockholms län Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Anmälan av ändring av övervakningsplan 3.2 Föreläggande och förbud Inget förbud vilar över anläggningen i dagsläget. Energikartläggning av den interna energiförbrukningen är inte utförd enligt beslut från miljö- och hälsoskyddsnämnden år 2007. Anläggningen är en spetsanläggning som har en låg drifttid per år. De senaste åren har anläggningen inte varit i drift. Energikartläggning av spetsanläggningar startades år 2011. En prioriteringsordning har det tagits fram i vilken ordning energikartläggningarna ska genomföras, vidare se 8.1. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndighet Miljöförvaltningen Brandförsvaret Länsstyrelsen Tillsyn avser Miljötillstånd Tillstånd till hantering av brandfarlig vara Utsläpp av koldioxid 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Bränsleförbrukning vid Liljeholmens HVC jämfört med föregående år. Bränsle 2011 2012 Mängd/Volym MWh Mängd/Volym MWh Eldningsolja 1, Nm 3 44 269,6 76,1 560,5 6(16)

4.2 Villkor i miljötillstånd Nedan kommenteras tillståndet från Länsstyrelsen i Stockholms län 1992-11-16, att enligt miljöskyddslagen (1969:387) och miljöskyddsförordningen (1989:364) fortsatt driva fem oljeeldade värmepannor för sammanlagt 38 MW tillförd bränsleeffekt. Villkor nr Villkorstext 1 Att driften sker utan väsentligt avsteg från beskrivning i bolagets ansökan jämte kompletteringar. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar. 2 Att vådliga kemikalier och lösningsmedel förvaras så, att de vid olyckshändelse eller felmanöver svårligen kan komma att tillföras avloppsnätet eller omgivningen i övrigt. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar. 3 Att eventuell förvaring på bolagets fastighet av miljöfarligt avfall sker på ett ändamålsenligt sätt (torrt och slätt). Kommentar: Ingen förvaring av farligt avfall sker vid anläggningen. 4 Att kemikalier märks tydligt i överensstämmelse med till envar tid gällande föreskrifter (KIFS 2005:7 och Förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP)). Kommentar: Det finns ingen förvaring av kemikalier på anläggningen. 5 Att halten av mineralolja i verkets avloppsvatten till spillvattennätet begränsas till (högst) 50 g per m3 (övre gränsvärde) samt att ändamålsenligt dropp- och spillskydd, som förebygger stötutsläpp av olja till spill- och dagvattennätet, finns. Kommentar: Alla anläggningsdelar där oljespill kan uppkomma är försedda med spillskydd. 6 Att pannornas skorsten har separata rökrör och en höjd över mark på minst 60 m. Kommentar: Skorstenen är 60 meter hög. 7 Att stoftutsläppet begränsas till högst 1,0 g per kg olja som riktvärde. Kommentar: Röktäthetsmätare övervakar så att stoftutsläppen begränsas. 8 Att eldningsoljans svavelhalt begränsas till högst 0,4 % som gränsvärde Kommentar: EO 1, som är det använda bränslet vid anläggningen, har en svavelhalt på < 0,05 %. 7(16)

Villkor nr Villkorstext 9 Att sådana möjligheter att reducera utsläppet av kväveoxider, som erbjuder låg gränskostnad, tages tillvara. Kommentar: Några ombyggnader av brännare har ej varit aktuell under året. 10 Att eventuellt buller begränsas inom följande gränsvärden för ekvivalenta ljudnivåer intill närmsta bostad eller rekreationsytor i bostäders grannskap. dagtid, kl 07.00 18.00 55 db(a) kvällstid, kl 18.00-22.00 50 db(a) sön- och helgdag, kl 07.00 18.00 50 db(a) nattetid, kl 22.00 07.00 45 db(a) momentana ljud får nattetid uppgå till maximalt 55 db(a) Om ljud förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter eller bådadera, skall riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 db(a)-enheter. Kommentar: Regelbunden rondering genomförs. Inga klagomål rörande anläggningen eller buller har under åter kommit till vår kännedom. 11 Att verket drivs endast för att täcka spets- och reservbehov. Kommentar: Anläggningen har enbart varit i drift vid behov av spetslast. 12 Att produktionen begränsas till ett tillfört bränsleflöde motsvarande 30 GWh per år och att bolaget därest den sålunda definierade produktionen under två år i följd skulle överstiga 25 GWh/år tager initiativ till samråd med tillståndsmyndigheten för diskussion av det eventuella behovet att förbereda utsläppsbegränsande åtgärder. Kommentar: Värmeproduktionen vid anläggningen uppgick under året till 0,56 GWh 13 Att bolaget därest det skulle bli aktuellt att byta brännare tager initiativ till samråd med tillståndsmyndigheten för diskussion av möjligheten att välja låg- NOx-brännare med då etablerad teknik. Kommentar: Det har inte varit aktuellt med byte av brännare under året. 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter 4.3.1 NFS 2002:26 Liljeholmens hetvattencentral har endast en installerad tillförd effekt på 38 MW och utsläpp redovisas därför i punkt 2.1. 8(16)

5 Utförda mätningar och besiktningar under året Periodisk besiktning utförts vid anläggningen om drifttiden överstiger 2000 timmar per år och panna, eller vart 5:e år. Inga mätningar utförda 2011. Datum Utförare Uppdrag 2010-06-30 ÅF-Kontroll Periodiskbesiktning 5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar Senaste periodiska besiktningen genomfördes juni 2010 av ÅF-Kontroll. Synpunkter som fördes fram var att miljöinstruktionen för produktion bör gås igenom, eftersom senaste uppdateringen gjordes 2004. Tätningsmattor saknas vid Liljeholmen. 6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1 Fortum Värme Inom Fortum Värme bedrivs ständigt pågående förbättringsarbeten i syfte att optimera drift och underhåll av anläggningarna. År 2007 påbörjades ett program för att se över underhållsprocessen där hög driftsäkerhet är målet. Programmet kallas för Maintenance Excellence (Main-X). Efter att sett över grundläggande ordning och reda för anläggningarna fokuserar programmet sedan några år inom sex utvecklingsområden: Störningsbekämpning, Beredning & Planering, Ordning & Reda, Ständiga Förbättringar, Operatörsunderhåll samt Management och Kompetens. Det viktigaste av alla verktyg i förbättringsarbetet är arbetsgrupperna vars medlemmar kommer från olika delar av verksamheten för samma anläggning. Arbetsgrupperna har tilldelats arbetsuppgifter med syfte att förbättra verksamheten. Arbetsgrupperna ska bl a analysera störningar och identifiera förbättringsåtgärder samt säkerställa ordning och reda för anläggningarna. Fortum Värme spetsanläggningar har under året avslutat Main-X nivå 3 och fortsätter nu med Main-X nivå 4, vilket innebär en stabilisering av utvecklingsarbetet där uthålliga resultat säkras. 6.2 Liljeholmens hetvattencentral Liljeholmen HVC ronderas varje dag vid drift, tre gånger i veckan när den är driftklar och en gång i veckan när den avställd. Vid rondering kontrolleras pannornas status för eventuellt uppstart. Vid rondering identifieras också eventuella störande bullerkällor. Samt större och mer omfattande skyddsrondering görs minst en gång per år. 9(16)

Några direkta åtgärder i anläggningen under 2012 som underlättar drift och underhåll. Årliga kontroller, besiktningar samt åtgärder/reparationer. Återkommande kontroller: Inre besiktning Pannorna görs vartannat år Inspektioner på oljepannor görs vartannat år Kontroll av murverk görs vartannat år 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har ingen rapport registrerats avseende störning eller klagomål för händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. Under 2011 hade Fortum Värme haft en stöld av eldningsolja 1. Omfattningen av stölden var Ca 27 m3. Vid stölden hade spill skett på marken kring cisternen och det fanns risk för spridning. En avluftningsbrunn samt en dagvattenbrunn fanns i direkt anslutning till spillet och dessa brunnar sögs ur med sugbil direkt. Efterbehandlingsåtgärder För att bryta ned förorening som eventuellt tagit sig under betongfundament ympades jordmassorna med oljeätande bakterier från Bio-Green Planet tillsammans med en kväve och fosforinnehållande näringslösning som innehåller spårämnen för att bakterierna skall kunna växa till och bryta ned förorening. Skadan kontrolleras löpande tills våren 2012. Marken är färdigsanerad och kontrollerad under våren 2012. Händelsen är rapporterad till tillsynsmyndighet. 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och för arbetsmiljö OHSAS 18001. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001 och OHSAS 18001. Verksamhetsplanen för Liljeholmens hetvattencentral fjärrvärmenätet baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider och miljöstörningar. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 10(16)

8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering 8.1.1 Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR-området I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som levereras till sina respektive slutkunder. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. Energikartläggning har påbörjats på spetsanläggningarna och pumpstationerna. Syftet är att kartlägga energianvändningen och dess kostnad samt energioptimering av anläggningarna. Vid kartläggningarna ska Fortum Värme ta fram lösningar, förslag och kostnader på att effektivisera energianvändningen där det är möjligt. I prioriteringsordning har det tagits fram i vilken ordning energikartläggningarna ska genomföras. Ordning beror på om Fortum ska ha kvar anläggningarna eller om de ska avvecklas till fördel för basproduktionen vid de större anläggningarna. Den största energibesparingen som företaget kommer att göra framöver vad gäller spetsanläggningarna är avveckling och rivning av anläggningar. Flera spetsanläggningar kommer att avvecklas de närmaste åren, vilket kommer att innebära en energibesparing. Energibesparingen omfattar bl a minskad uppvärmning av anläggningar, varmhållning av bränsle samt belysning i anläggningarna. Under året har anläggningen vid Södersjukhuset rivits, vilket innebär en besparing för uppvärmning av lokalerna med ca 150MW/år. Dessutom har flera anläggningar ställts av och tömts på bränsle däribland Krigsrådet panncentral, Bredäng värmecentral, Älvsjö, Giggen, Långe Jan. Vid Långe Jan påbörjades rivning i början av år 2013. 11(16)

Energikartläggning Energikartläggning vid Akallaverket och Årsta värmeverk genomfördes under år 2011. Under 2012 har fokus varit att följa strategin för avveckling av anläggningar som tagits ur drift vid Fortum Värmes fjärrvärmenät. Föreslagna åtgärder vid Akallaverket och Årsta värmeverk har därför inte genomförts enligt tidigare plan. För det kommande energikartläggningsarbetet av verksamhetens andra anläggningar har en makroplan upprättats. Makroplanen visar att 5 större och 17 mer ordinära spetsanläggningar och pumpstationer bör prioriteras i energikartläggningsarbetet däribland Vilundaverket och Orminge panncentral. Ytterligare 30 anläggningar behöver kartläggas men dessa har lägre prioritet. Returtemperaturåtgärder Arbetet med att sänka returtemperaturen har fortsatt och pågått under hela året. På årsbasis har Fortum nått en lägsta nivå sedan en systematiskt uppföljning påbörjades. Åtgärder har främst genomförts i fjärrvärmecentraler, men också i produktionsanläggningar. Sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, lägre värmeförluster i nätet och mindre förbrukning av el till distributionspumparna. Reglerförbättringar Ett antal reglerförbättringar som ökar nyttjandet av våra basproduktionsanläggningar har genomförts till ett värde av 10 MSEK/år och grad. Handlar främst om att göra åtgärder i distributionsanläggningar som pumpstationer för att kunna utnyttja distributionsnäten mer effektivt. 8.1.2 Liljeholmens HVC Inga större och omfattande åtgärder har vidtagits under året för energieffektivisering för anläggningen i Liljeholmen. I dagsläget redovisas inte lokal energiförbrukning vid spetsanläggningarna. Vi har inte prioriterat att redovisa energiförbrukning för spetsanläggningar och per anläggningsdel. Det görs ingen mätning på respektive anläggningsdel. Effektivisering och utbyggnad av basproduktionen gör att vi kan avveckla spetsanläggningar, vilket ger mer energieffektivisering totalt sett. Energislag redovisas redan idag för hela anläggningen. 12(16)

8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara, hållbara biologiska oljor. Under 2012 fortsatt arbete enligt Fortum Värmes kontrollsystem enligt Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flyttande biobränslen. Fortum Värme innehåller ett hållbarhetsbesked och är medlem i RSPO. Fortum Värme är sedan 2005 medlem i WWF Global Forest & Trade Network via GFTN Sweden. GFTN är WWF s initiativ för att avskaffa olaglig avverkning och bidra till förbättrat skogsbruket. Medlemmar främjar ansvarsfullt skogsbruk och trovärdig skogscertifiering. För utförligare information om GFTN se www.gftn.panda.org Fortum Värme har tagit fram en treårig handlingsplan som omfattar användningen av skogsbränslen i Brista och Hässelby som del av sitt GFTN medlemskap. Den uppdateras och följs upp årligen. Vid upphandling av fasta biobränslen ställs krav på laglighet, spårbarhet och hållbarhet genom bl a FSC-krav. Fortum Värme är även medlem i Svenska FSC från och med 2012. Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalier. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Under året har Fortum Värme genomfört "städdagar" vid anläggningarna för att minska antalet kemikalier. Fokus under året har även varit att genomföra riskbedömningar av kemikalierna. Målet med arbetet är att kontinuerligt minska antalet kemikalier samt att alla kemikalier, som används, ska vara riskbedömda. 13(16)

Fortum Värme följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 9.2 Liljeholmens HVC Även på spetsanläggningsnivå arbetas enligt substitutionsmetoden. Om en kemikalie redan används så undersöks möjligheten att byta ut den. Skall en ny kemikalie tas in måste den godkännas i flera led innan inköp. Detta för att dels säkerställa att inga miljöoch hälsofarliga kemikalier köps in och dels är det möjligt att se över om vi redan har en alternativ kemikalie. Inga kemiska produkter har hanterats vid anläggningen under året. En förteckning över samtliga hanterade kemiska produkter finns upprättad och kommer att delges tillsynsmyndighet och mottagare av avloppsvatten i särskild ordning. 10 Avfallsmängder Små mängder avfall bildas på anläggningen och dessa förvaras endast tillfälligt där innan de transporteras bort. Under denna förvaringstid skall avfallet stå på sådan plats att det hålls avskiljt från avlopp (för att förhindra läckage till avloppssystemet) samt ej står i vägen för arbetet på verket. Farligt avfall ska märkas. Den som utför aktiviteter som leder till uppkomst av avfall är ansvarig för att det märks, sorteras och förvaras på korrekt sätt. Avfallsslag EWC-kod enl bil 4 AF Mängd/år (ton, kg, st) Farligt avfall Rester oljesanering 130899* 0 kg Skadeteknik Örebro AB Icke farligt avfall Transportör Mottagare Bortskaffningseller återvinningsförfaranden enl bil 2 och 3 AF Ragnsells Örebro Atle R13 Lagring - EWC koderna är framtagna från Avfallsförordningen SFS 2011:927. - EWC koder markerade med * är enligt Avfallsförordningen farligt avfall. Inget avfall har transporterats från Liljeholmen under 2012. Det har inte gjorts några direkta åtgärder för att minska mängden farligt avfall eftersom att verksamhetens uppkomna mängder inte är stora. 14(16)

11 Riskhantering 11.1Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 11.2 Liljeholmens HVC En riskanalys har genomförts för anläggningen i Liljeholmen under 2008. I denna riskanalys har identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana skadehändelser. Riskanalysen uppdateras regelbundet. Inga ändringar av betydelse i verksamheten har skett under 2012 som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. Åtgärder har genomförts, vilket minskat riksnivån. Till följd av ökad risk för stöld har åtgärder genomförts för att förhindra att det sker igen. Under 2011 genomfördes ett risksamråd där fler risker avseende bränslehantering och bränsletransporter inkluderats. För de generella riskerna för spetsanläggningarna inom Södra fjärrvärmenätet var antalet röda risker noll, antalet gula risker 19 st och antalet gröna risker 3 st. Anläggningsspecifika risker för Liljeholmen fanns, 3 gröna risker. Inga nya risker har förts upp i riskanalysen. En genomgång av risksammanställning har gjorts under 2012. Resultatet av genomgången tas upp i arbetsgrupperna i Main-X. 15(16)