SKOG OCH 2012 SKATTER

SKOG OCH 2012 SKATTER

Denna broschyr innehåller information om skatteregler m.m. som skogsägare kan beröras av. Genom att kortfattat och samlat presentera de viktigaste reglerna är avsikten att ge en överblick över hur skattereglerna fungerar i skogliga sammanhang för enskild näringsverksamhet som berör skogsbruk (fysiska personer och dödsbon). Broschyren är inte någon deklarationsanvisning eller handledning i skatteplanering. Den ska endast ses som ett hjälpmedel för att samla alla regler som kan tänkas vara till nytta. Det är vår avsikt att hålla broschyren så uppdaterad som det är möjligt men vi reserverar oss för eventuella fel eller inaktuella uppgifter. Det är alltid aktuella lagar och bestämmelser som gäller. Om du är osäker bör du alltid konsultera en expert eller vända dig till Skatteverket för information. Deklarationsanvisningar finns i skatteförvaltningens skrifter och broschyrer. Personlig ekonomisk rådgivning lämnas av redovisningsbyråer, banker, m.fl. Broschyren avser inkomståret 2012. Denna broschyr kan beställas på Skogsstyrelsens hemsida men finns även digitalt för nerladdning: www.skogsstyrelsen.se/bocker Skogsstyrelsen 2012 Redaktion Börje Wågensjö, Skatteverket Stefan Karlsson, Skogsstyrelsen Foto Michael Ekstrand Jan-Olof Loman, sid 8 Omslagsfoto Josefina Sköld Illustrationer Per Engström Grafisk form Annika Fong Ekstrand Tryck Danagård Litho AB, Ödeshög Upplaga 300 ex ISSN 0284-5547 Best nr 0517 Skogsstyrelsen 551 83 JÖNKÖPING Vx 036-35 93 00 Best 036-35 93 40 Internet www.skogsstyrelsen.se

Innehåll Inkomstslag 2 Näringsverksamhet 3 Bostad 5 Skatt på förvärvsinkomst 6 Skatt på kapitalvinst 7 Egenavgifter eller särskild löneskatt 7 Fastighetsavgift/fastighetsskatt 8 F-skatt 9 Skattekonton 9 Avskrivning 10 Betalningsplan 10 Avsättning till framtida återväxtåtgärder 11 Skogsavdrag 11 Ersättningsfonder 12 Skogskonto 13 Skogsskadekonto 14 Räntefördelning 15 Periodiseringsfond 17 Expansionsfond 17 Räntefördelning, periodiseringsfond och expanssionsfond 18 Pensionssparavdrag 18 Resultatreglering 18 Avyttring av näringsfastighet 20 Allframtidsupplåtelse 21 Mervärdesskatt (moms) 22 Beskattning av dödsbon 23 1

Inkomstlag Tjänst Till tjänst räknas anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur, såvida denna inte är att hänföra till näringsverksamhet eller till inkomst av kapital. Med inkomst av tjänst likställs pension, livränta, ersättningar, förmåner och periodiskt understöd. Kostnader för resor till och från arbetsplatsen är avdragsgilla till den del de överstiger 10 000 kr. Avdrag för resor med egen bil medges med 18,50 kr/mil. Övriga kostnader för intäkternas förvärvande är avdragsgilla till den del de överstiger 5 000 kr. Skattefrihet gäller för inkomster från försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar, som den skattskyldige själv plockat, till den del inkomster under ett beskattningsår inte överstiger 12 500 kr och inte kan hänföras till lön eller näringsverksamhet. Näringsverksamhet Med näringsverksamhet avses yrkesmässig, självständigt bedriven förvärvsverksamhet. Till näringsverksamhet räknas också innehav av näringsfastighet samt innehav och försäljning av rätt till avverkning av skog. Privatbostad ingår inte i näringsverksamhet. Inkomst av tjänst och näringsverksamhet utgör förvärvsinkomst. 2

Kapital Till inkomstslaget kapital hänförs alla former av kapitalavkastning såsom räntor, utdelningar, vinster vid försäljning av aktier, fastigheter m.m. och ersättningar vid upplåtelse av privatbostad. Avdrag får göras för omkostnader, ränteutgifter och kapitalförluster, dock med vissa begränsningar. Underskott ger under inkomståret rätt till skattereduktion mot kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt och statlig fastighetsskatt. Skattereduktion medges med 30 % av ett underskott upp till 100 000 kr och med 21 % för belopp därutöver. Näringsverksamhet All inkomst av näringsverksamhet som bedrivs av en fysisk person, ett dödsbo eller ett handelsbolag härförs till en och samma näringsverksamhet. En verksamhet utgör aktiv näringsverksamhet om den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten. Annan verksamhet utgör passiv näringsverksamhet (se vidare under Egenavgifter eller särskild löneskatt ). Kravet på aktivitet innebär i normalfallet att man ska ha ägnat sysslorna i verksamheten minst en tredjedel av den tid som åtgår för en vanlig anställning på heltid. Detta krav får i vissa fall jämkas med hänsyn till omständigheterna. En person som vid sidan av en anställning bedriver näringsverksamhet som i huvudsak baseras på hans egen arbetskraft får således regelmässigt anses ha uppfyllt aktivitetskravet. Detta gäller däremot inte beträffande verksamhet med betydande balansomslutning (ekonomiska värden). Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vad som av näringsverksamheten kommit näringsidkaren (skogsägaren) tillgodo. Från intäkten får avdrag göras för kostnader i verksamheten. Näringsbidrag utgör intäkt i verksamheten om bidraget erhålles för en kostnad som ger direkt avdrag. Ränta på kapital som tillhör näringsverksamheten utgör inkomst i denna. Ränteutgifter för lån i näringsverksamheten utgör en utgift för verksamheten. (Räntefördelning förklaras senare). 3

En företagare, som även för privat bruk disponerar bil som ingår i hans näringsverksamhet, beskattas för denna bilförmån enligt samma regler som gäller för löntagare. Då företagaren använder egen bil i näringsverksamheten och bilen inte ingår i denna verksamhet, får avdrag göras med högst 18,50 kr per mil. Avdrag medges för resor till näringsfastigheten, för utförande av skogliga åtgärder samt för en eller högst två tillsynsresor per år. För resor mellan bostad och arbetsplats medges avdrag till den del kostnaden överstiger 10 000 kr. För den som har kostnader för resor till och från arbetet både som anställd och som företagare, sker en minskning av avdraget i första hand under inkomst av tjänst. Vid inkomstuppdelning i familjeföretag gäller den faktiska arbetsinsatsen och ersättningens marknadsmässighet i förhållande till det utförda arbetet. För lön och underhåll till eget barn, som inte fyllt 16 år, får avdrag inte göras. Lönen och underhållet ska då inte heller tas upp som inkomst för barnet. 4 Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige, som är taxerad som lantbruksenhet, för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på samma fastighet ska inte beskattas. Underskott får dras av vid beräkning av inkomst i verksamheten närmast följande beskattningsår. Underskott som uppkommer då verksamheten upphör behandlas som kapitalförlust. Detta innebär att 70 % av underskottet får dras av från inkomst av kapital. Underskottet dras av det följande beskattningsåret, eller om den skattskyldige begär det, för nämnda beskattningsår och de två följande beskattningsåren. Sedan hänsyn tagits till balansposter, resultatregleringar, avsättningar och tidigare års underskott återstår inkomst i verksamheten. Underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet får kvittas mot annan förvärvsinkomst under de fem första verksamhetsåren. Kvittning medges med högst 100 000 kr/år. Kvittning medges inte om likartad verksamhet har bedrivits under de fem senaste beskattnings-

åren före startåret. Om verksamheten har övertagits från någon närstående medges avdrag endast om den närstående hade varit berättigad till avdrag. I de fall skattskyldige har köpt en verksamhet från en förälder eller far- eller morförälder får dock underskott kvittas. Kalenderår ska utgöra räkenskapsår för enskilda näringsidkare, dödsbon och juridiska personer som förvaltar samfälligheter och vars inkomst beskattas hos delägarna samt för sådana handelsbolag där fysisk person eller dödsbo är delägare. Dispensmöjlighet finns för vissa speciella fall. Bostad Vid beskattningen klassificeras en fastighet antingen som privatbostadsfastighet, som redovisas i inkomstslaget kapital, eller som näringsfastighet, som redovisas i inkomstslaget näringsverksamhet. Som privatbostadsfastighet räknas småhus på egen mark och småhus på annans mark. Hit räknas även småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, om småhuset är en privatbostad. Alla övriga fastigheter eller del av fastighet är näringsfastighet. Som privatbostad räknas småhus som helt eller till övervägande del används för permanent boende eller som fritidsbostad för ägaren eller honom närstående eller är avsedd att användas som sådan bostad. För hus som är inrättat till bostad åt två familjer gäller att byggnaden till väsentlig del ska användas för samma ändamål. Med väsentlig del avses 40 % av ytan. Bedömningen om bostaden är privatbostad för kanlenderåret grundas på förhållandena vid årets utgång eller, om bostaden har överlåtits under året, förhållandena vid överlåtelsetidpunkten. Privatbostadsfastighet på lantbruksenhet ska på ägarens begäran räknas som näringsfastighet om småhusets storlek uppgår till minst 400 m 2 och det har nybyggnadsår före år 1930. Bostadsförmånen blir då intäkt i näringsverksamheten. 5

Skatt på förvärvsinkomst Summan av överskotten från olika näringsverksamheter såsom all enskild näringsverksamhet (aktiv eller passiv verksamhet), handelsbolag och självständig verksamhet i utlandet utgör resultat av näringsverksamhet. Resultatet av näringsverksamhet och tjänst, minskat med allmänna avdrag, utgör taxerad förvärvsinkomst. Från taxerad förvärvsinkomst avgår grundavdrag. Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges resultat av aktiv näringsverksamhet och överskott av tjänst minskad med allmänna avdrag. Under år 2012 är grundavdraget mellan 12 900 kr och 33 900 kr. Allmän pensionsavgift utgör 7,0 % av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete (aktiv näringsverksamhet) maximalt 30 800 kr. Skattereduktion medges med 100 % av den allmänna pensionsavgiften dock högst summan av kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, fastighetsskatt och fastighetsavgift. Avgift tas inte ut av den som är född 1937 eller tidigare. Taxerad förvärvsinkomst minskad med grundavdrag utgör beskattningsbar förvärvsinkomst. Makar taxerar var och en för sin inkomst. Marginalskatt och grundavdrag på förvärvsinkomster för personer födda 1947-1985, år 2012 Taxerad inkomst Marginal Procent Taxerad inkomst Grundavdrag 18 700-44 099 7-18 600 Taxerad inkomst 44 100-119 599 19 18 700-44 000 18 700 119 600-346 699 29 44 100-119 500 18 700 + 20 % 346 700-414 099 32 119 600-137 600 33 900 414 100-587 299 52 137 700-346 600 33 900-10 % 587 300-57 346 700-12 900 Tabellerna baseras på en genomsnittlig utdebiterad kommunalskatt på 32,00 % för inkomståret 2012. Allmän pensionsavgift ingår i skattesatserna. Skattereduktion för arbetsinkomster, det s.k. jobbavdraget har beaktats. 6

Skatt på kapitalvinst Skatt på kapitalvinst är 30 %. Kapitalvinster på svenska aktier och liknande beskattas med 30 %. Uppkommer kapitalförlust medges skattereduktion. Grundavdrag medges inte från kapitalvinst. Egenavgifter eller särskild löneskatt Vid beräkning av resultat av näringsverksamhet räknas som omkostnad även egenavgifter och särskild löneskatt. Avdrag görs i form av avsättning som ett schablonavdrag. Avstämning med exakt belopp redovisas i deklarationen som lämnas påföljande år. Egenavgifter utgår vid aktiv näringsverksamhet och ger bl.a. rätt till sjukersättning och pension. Ungdomar, födda 1986 och senare betalar egenavgift med 14,88 %. För personer som är födda 1938-1946 betalas enbart ålderspensionsavgift med 10,21 %. Särskild löneskatt utgår vid passiv näringsverksamhet och för dödsbon. Underlaget för avdrag utgörs av resultatet från verksamheten före avdrag av egenavgifter minskad med sjukpenning m.m. Underlaget ska dock uppgå till minst 1 000 kr. Avgift 2012 Beräknad på resultat efter avsättning Schablonavdrag Egenavgift (1 karensdag) 28,97 % högst 25 % Födda 1938-1946 10,21 % 10 % Födda 1986 och senare 14,88 % 14 % Löneskatt, normalt 24,26 % högst 20 % Födda 1937 eller tidigare 0 % 7

Fastighetsavgift/fastighetsskatt Från inkomståret 2008 fördes alla bostäder i småhus och hyreshus över till ett nytt system med kommunal fastighetsavgift. För 2012 gäller att fastighetsavgiften för varje färdigbyggt småhus, inklusive tomtmark, med värdeår före år 2002 blir 6 825 kr, dock högst 0,75 % av taxerat värde för småhus med tillhörande tomtmark. För byggnad på annans mark (hus på arrendetomt) gäller halverad avgift. Arrendetomt för småhus får en avgift på 3 412 kr, dock högst 0,75 % av taxeringsvärdet. Fastighetsskatt med 1 % av taxeringsvärdet tas även fortsättningsvis ut för småhus under uppförande med tillhörande tomtmark samt för obebyggd tomtmark. Reglerna för fastighetsavgift/fastighetsskatt gäller även för småhus på lantbruksenhet. Fastighetsavgiften/fastighetsskatten är privat kostnad när små- huset (tomtmarken) är privatbostad. I det fall småhuset/tomtmarken är varaktigt uthyrd till annan än närstående är fastighetsavgiften/fastighetsskatten avdragsgill i näringsverksamheten. Fastighetsavgift/fastighetsskatt utgår inte för värde av produktiv skogsmark, värde av skogligt impediment, jordbruksvärde och ekonomibyggnadsvärde som ingår i taxeringsvärdet för lantbruksenhet. Den som är ägare till fastigheten den 1 januari inkomståret ska betala fastighetsavgiften/fastighetsskatten för hela kalenderåret. Skattelättnad för nybyggda småhus gäller även i det nya systemet om kommunal fastighetsavgift. Detta innebär befrielse från avgift under fem år efter nybyggnadsåret och halv avgift under de påföljande fem åren. 8

Person som är född 1946 eller tidigare samt person som under 2011 fått sjukeller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring får skattereduktion för fastighetsavgift. Den maximala fastighetsavgift som ska betalas är 4 % av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och överskott F-skatt Skattekonton Hos Skatteverket finns ett skattekonto för varje skatt- och avgiftsskyldig. Samtliga redovisningar, debiteringar och betalningar registreras på kontot. Alla uppgifter om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt av kapital, dock lägst 3 004 kr. Det krävs vidare att personen har ägt fastigheten och varit bosatt på denna under hela 2012. För ytterligare information om fastighetsavgift/fastighetsskatt hänvisas till Skatteverkets hemsida (broschyr SKV 296). Skatteverket utfärdar F-skattesedel och F-skattebevis till personer som bedriver eller kan komma att bedriva näringsverksamhet här i landet. Personer med F-skattesedel betalar själv preliminär skatt och egenavgifter. I den preliminära F-skatten ska ingå preliminär mervärdesskatt för de företagare som ska redovisa mervärdesskatten i självdeklarationen. Skogsägare som både driver näringsverksamhet (skogsbruk) och är anställda som löntagare kan få både F- och A- skattsedel. F-skattsedeln får dock aldrig användas i anställningen. Vid A-skatt gör arbetsgivaren skatteavdrag och betalar arbetsgivaravgifter på lönen. som en företagare är skyldig att lämna månatligen redovisas i en enda handling, skattedeklaration. Räntan på skattekontot knyts till en basränta som följer det allmänna ränteläget. 9

Avskrivning För driftsbyggnader och markanläggningar tillämpas planenlig avskrivning. För inventarier inklusive byggnads- och markinventarier med längre varaktighet än tre år tillämpas räkenskapsenlig avskrivning eller restvärdeavskrivning. Direktavdrag medges för utgifter för anläggning av ny skog och för dikning som främjar skogsbruk samt för anläggning, som är avsedd att användas endast ett fåtal år. Direktavdrag kan göras för inventarier med en beräknad livslängd på högst tre år och för inventarier av mindre värde (ett halvt prisbasbelopp). För inkomståret 2012 är detta belopp 22 000 kr. Har näringsbidrag erhållits för anskaffning av tillgång ska anskaffnings- värdet minskas med bidraget. Avskrivning medges på återstående värde. Normala avskrivningssatser per år Skogsbilvägar 10 % Bostadsbyggnad (som är näringsfastighet) 2 % Ekonomibyggnader 4 % Räkenskapsenlig avskrivning, högst 30 % Betalningsplan Med hjälp av betalningsplan kan ersättning för avverkningsrätter delas upp på flera år. Beskattningen sker enligt den s.k. kontantprincipen. Betalningsplanen är ett alternativ och komplement till skogskonto för inkomstutjämning eller resultatreglering när det gäller avverkningsrätter. Med avverkningsrätt avses rotpost, leveransrotköp samt nettoredovisade avverkningsuppdrag. 10

Avsättning till framtida återväxtåtgärder Exempel Efter en föryngringsavverkning uppstår normalt kostnader för återväxtåtgärder, t.ex. markbehandling och plantering. Inkomstår 1 Utgående balans: Avsättning till framtida återväxtåtgärder 10 000 kr/ha Observera att avsättning till framtida återväxtåtgärder inte får göras av den som lämnar förenklat årsbokslut. Avsättning får ej göras om innestående belopp på betalningsplan täcker kostnaden för framtida återväxtåtgärder. Avsättning får göras med ett belopp som motsvarar beräknade kostnader för framtida återväxtåtgärder. Återväxtåtgärderna ska utföras inom de närmast följande åren efter avverkningen. Avsättningen, som redovisas som en utgående balanspost, ska återföras som ingående balanspost nästföljande år, för att slutligen kvittas mot de faktiska utgifterna för återväxtåtgärderna. Skogsavdrag Inkomstår 2 Ingående balans: Återföring 10 000 kr/ha Kostnad i verksamhet: Utförd markberedning 2 000 kr/ha Utgående balans: Avsättning 8 000 kr/ha Inkomstår 3 Ingående balans: Återföring 8 000 kr/ha Kostnad i verksamhet: Utförd plantering 8 000 kr/ha Vid köp, byte, fastighetsreglering eller liknande förvärv gäller följande regler för skogsavdrag. Avdragsutrymmet är för fysisk person 50 % och för juridisk person 25 % av anskaffningsvärdet för skogen inkl skogsmarken. I normalfallet anses anskaffningsvärdet för skogen motsvara så stor del av vederlaget för fastigheten som skogsbruksvärdet utgör av hela taxeringsvärdet. Är det uppenbart att detta beräkningssätt ger ett värde som avviker från det verkliga 11

vederlaget för skogen får som anskaffningsvärde tas upp ett belopp som kan anses motsvara det verkliga vederlaget. Det sammanlagda avdragsbeloppet under innehavstiden får högst uppgå till avdragsutrymmet. För att avgöra hur stort skogsavdrag som kan göras för beskattningsåret beräknar man den avdragsgrundande skogsintäkten. Den är lika med beskattningsårets hela intäkt för upplåtelse av avverkningsrätt och försäkringsersättning för skadad skog (inkl. ersättning för fördyrade avverkningskostnader) till den del ersättningen inte används för avsättning till ersättningsfond och 60 % av intäkten för leveransvirke, samt 60 % av virkesuttag för eget bruk eller för användning i annan förvärvskälla. För visst beskattningsår medges skogsavdrag med högst hälften av den avdragsgrundande skogsintäkten. För fysisk person (och dödsbo) gäller att vid rationaliseringsförvärv medges avdrag med högst hela den avdragsgrundande skogsintäkten, dock endast för förvärvsåret och de följande fem åren. Minsta avdragsbelopp är 15 000 kr. Om fastigheten är samägd minst 3 000 kr per delägare, gemensamt dock minst 15 000 kr. Skogsavdrag ska återföras till beskattning i näringsverksamheten i samband med försäljning av fastigheten. Exempel, beräkning av avdragsutrymme. A köper en skogsfastighet för 2 000 000 kr. Hela taxeringsvärdet är 1 200 000 kr. Skogsbruksvärdet är 900 000 kr. Anskaffningsvärde för skog är 2 000 000 x 900 000/1 200 000 = 1 500 000 kr. Avdragsutrymmet för fysisk person är hälften av 1 500 000 kr = 750 000 kr. Exempel, beräkning av avdragsgrundande skogsintäkt. Under år 2012 avyttrar A en avverkningsrätt för 300 000 kr, säljer leveransvirke för 40 000 kr och tar ut virke för att bygga en bastu för 5 000 kr. Den avdragsgrundande skogsintäkten för A är 300 000 + 0,6 x (40 000 + 5 000) = 327 000 kr. Skogsavdrag kan maximalt göras med 327 000/2 = 163 500 kr. Om A inte tidigare gjort något skogsavdrag är hans återstående avdragsutrymme för skogsavdrag härefter 750 000 kr - 163 500 kr = 586 500 kr. Ersättningsfonder Avdrag för avsättning till ersättningsfond får göras om skattepliktig ersättning erhållits för inventarier, byggnader, markanläggningar, mark eller djurlager som har skadats genom brand eller annan olyckshändelse. Försäkringsersättning som erhållits på grund av skador på skog, inklusive försäkringsersättning för fördyrade avverkningsutgifter, kan helt eller delvis avsättas till ersättningsfond för mark. 12

Den del av försäkringsersättningen som inte avsätts till ersättningsfond kan ingå i underlag för avdrag för såväl insättning på skogskonto/skogsskadekonto som för skogsavdrag. Försäkringsersättningen bör, när det gäller storleken på avdragen, jämställas med upplåtelse av avverkningsrätt. Ersättning för upplåtelse av avverkningsrätt eller för avyttring av skogsprodukter kan inte sättas av till ersättningsfond för mark. Avdrag för avsättning till ersättningsfond för mark medges även för engångsersättning som erhålls i samband med tvingande inskränkning till förfoganderätten för fastighet (se allframtidsupplåtelse). Då fonden använts för anskaffning av mark uppkommer den skattemässiga effekten av ianspråktagandet först vid en framtida avyttring av marken. Ersättningsfond ska återföras till beskattning med ett tillägg på 30 % om fonden inte tagits i anspråk senast tredje inkomståret efter avsättningsåret och under vissa andra förhållanden. Beträffande allframtidsupplåtelse, se sid 20. Skogskonto Skogskontot ger möjlighet till viss utjämning av det ekonomiska resultatet i skogsbruket. För belopp insatt på skogskonto medges uppskov med beskattningen till dess uttag sker. Skogskonto får utnyttjas av fysisk person och dödsbo som bedriver enskild näringsverksamhet. Från 2009 gäller reglerna även för inkomster av skogsbruk från fastighet som är belägen i annan stat inom ESSområdet (Danmark, Finland, Belgien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxenburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Österrike, Island, Liechtenstein och Norge). Avdrag för insättning på skogskonto medges vid: Normal avverkning Högst 60 % av likvid för avverkningsrätt. Högst 40 % av likvid för leveransvirke. Högst 40 % av skogsintäkten avseende uttagna skogsprodukter. Avverkning p.g.a. skogsskador Medför stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse att en betydande del (minst två års tillväxt) av verksamhetens skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet medges insättning med förhöjda belopp. Skogsägaren bör visa att villkoren är uppfyllda. Insättning på skogskonto görs enligt följande. Högst 80 % av likvid för avverkningsrätt. Högst 50 % av likvid för leveransvirke. Högst 50 % av skogsintäkten avseende uttagna skogsprodukter. 13

Övriga regler Lägst 5 000 kr, vid samägande per delägare. Insättningen får inte medföra underskott i näringsverksamheten. Insättningen ska ske på ett särskilt konto i bank; skogskonto. Försäkringsersättning för skog och skogsprodukter räknas som likvid, till den del ersättningen inte använts för avsättning till ersättningsfond. Dödsbo får öppna eget konto. Flera delägare i en näringsfastighet får inte öppna gemensamt konto. Från 2009 gäller att den som övertagit lantbruksenhet eller del av lantbruksenhet med skogsmark genom arv, testamente eller bodelning med anledning av ena makens död har rätt att ta över den avlidnes skogskontomedel. Detsamma gäller vid gåva eller bodelning av annan anledning än ene makens död om parterna träffar skriftligt avtal om att medlen tas över Insättning ska ske senast den dag deklarationen ska avlämnas. Endast ett skogskonto får öppnas samma beskattningsår. Belopp på skogskonto får flyttas från en bank till en annan. Ränta ska gottskrivas årligen eller oftare. Varje år uttas 15 % skatt på gottskriven ränta. Regler för uttag Lägst 1 000 kr. Tidigast fyra månader efter insättning eller om medlen övertagits fyra månader efter den förre innehavarens insättning. Senast inom tio år räknat från utgången av inkomståret. Detta gäller även för övertagna skogskontomedel. När tidsperioden löpt ut ska banken betala ut belopp som kvarstår på kontot. Ska deklareras som intäkt av skogsbruk. Skogsskadekonto Skogsskadekonto är en speciell form av skogskonto. Kontot kan användas vid avverkning efter stora skador på skogen (stormfällning, brand, insektsangrepp e.dyl.). Skadan ska ha medfört att mer än en tredjedel av värdet på verksamhetens skogstillgångar bör avverkas i förtid. Försäkringsersättning får räknas in i den skadade skogens värde. 14 Huvudsakliga delen (minst 75 %) av beskattningsårets skogsintäkter måste komma från skadeavverkningen. Detta bör kunna styrkas genom intyg från Skogsstyrelsen eller på annat sätt. Regler för insättning Högst 80 % av likvid för avverkningsrätt och försäkringsersättning för skador på skogen, inklusive ersättning för fördyrade avverkningsutgifter.

Högst 50 % av likvid för leveransvirke. Högst 50 % av skogsintäkt avseende uttagna skogsprodukter. Insättningen ska uppgå till minst 50 000 kr. Uppskov med beskattningen kan erhållas i högst 20 år. Uppskov med beskattningen för insättning på skogsskadekonto medges inte om uppskov begärs även för insättning på vanligt skogskonto för samma beskattningsår i samma verksamhet. I övrigt gäller samma regler som för vanligt skogskonto. Räntefördelning Bestämmelserna om räntefördelning tillämpas i inkomstslaget näringsverksamhet, för enskild näringsidkare och fysiska personer delägare i svenska handelsbolag. Räntefördelning sker inte om fördelningsunderlaget understiger 50 000 kr. Vid ränteberäkningen tillämpas statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret ökad med fem procentenheter vid positiv och med en procentenhet vid negativ räntefördelning. Vid deklaration för inkomståret 2012 utgör denna ränta 6,65 % resp. 2,65 %. Ränteberäkningen sker på fördelningsunderlaget. Positiv räntefördelning Vid positiv räntefördelning får avdrag göras i näringsverksamheten med visst belopp (positivt fördelningsbelopp) som beskattas som inkomst av kapital. På denna del utgår statlig inkomstskatt på 30 %. Detta förutsätter att det egna kapitalet (fördelningsunderlaget) är positivt. Positiv räntefördelning är frivillig och får inte leda till att underskott uppkommer. Positivt fördelningsbelopp som inte utnyttjas förs vidare till det följande beskattningsåret (sparat fördelningsbelopp). Negativ räntefördelning Vid negativ räntefördelning ska ett negativt fördelningsbelopp tas upp som inkomst vid beräkning av resultatet av näringsverksamhet. Avdrag medges med samma belopp i inkomstslaget kapital. Detta gäller då fördelningsunderlaget är negativt. Negativ räntefördelning är obligatorisk. Fördelningsunderlag Fördelningsunderlaget vid räntefördelning utgörs av skillnaden mellan tillgångar och skulder i verksamheten vid beskattiningsårets ingång. Vid värderingen av tillgångarna gäller i huvudsak följande: omsättningstillgångar tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen, inventarier värderas till det skattemässiga restvärdet, 15

medel på skogskonto och skogsskadkonto tas upp till halva beloppet, näringsfastighet (del av lantbruksenhet) värderas enligt huvudregeln till anskaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag (t.ex. skogsavdrag). Enligt en alternativregel får fastighet som förvärvats före den 1 januari 1991 i stället värderas med utgångspunkt i det för år 1993 gällande taxeringsvärdet. För att erhålla näringsfastighetens del av taxeringsvärdet ska först taxeringsvärdet för lantbruksenheten minskas med taxeringsvärdet för privatbostadsfastigheter (bostadsbyggnads- och tomtmarksvärde), som ingår i lantbruksenheten. Därefter gäller för lantbruksenheter att 39 % av näringsfastighetens taxeringsvärde utgör kapitalunderlag. Detta ska sen minskas med värdeminskningsavdrag och liknande avdrag som gjorts vid 1982-1993 års taxeringar om avdragen per år uppgått till minst 10 % av denna del av taxeringsvärdet. Ny-, till- och ombyggnadskostnader efter 1992 ska sen läggas till. Värdet ska även minskas med gjorda värdeminskningsavdrag från samma tidpunkt. Fördelningsunderlaget ska minskas med gjorda avdrag för avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond och för framtida utgifter. Som skuld räknas även annan skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid inkomsttaxeringen. Vidare ska underlaget minskas med tillskott under året före beskattningsåret, som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten, samt 73,7 % av expansionsfonder vid det föregående beskattningsårets utgång. Fördelningsunderlaget ska ökas med underskott av näringsverksamhet närmast föregående beskattningsår i den mån avdrag för underskott inte har medgetts. Till fördelningsunderlaget läggs även från tidigare år kvarstående sparade fördelningsbelopp. Vidare får fördelningsunderlaget ökas med den särskilda post som beräknas vid vissa förvärv enligt nedan. Man behövde inte ta med sig gamla kapitalunderskott in i det nya systemet. Vid införandet av räntefördelning nollställdes ett negativt fördelningsbelopp. Det negativa beloppet, som benämns övergångsposten, ska öka fördelningsunderlaget. Efter förvärv av näringsfastighet får vid räntefördelning en särskild post beräknas och årligen läggas till fördelningsunderlaget under följande förhållanden. Näringsfastigheten ska ha förvärvats efter den 1 januari 1996 genom arv, testamente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva. Förvärvarens fördelningsunderlag vid förvärvstillfället till den del som hänför sig till förvärvet ska vara negativt och detta belopp utgör den särskilda posten med följande begränsning. Den särskilda posten får högst uppgå till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan vederlaget (förvärvspriset) och det högsta värdet på fastigheten vid förvärvstidpunkten enligt 16

lagen om räntefördelning, ökat med 73,7 % av den expansionsfond som övertagits. Ett åtagande att överta expansionsfond räknas inte som vederlag. Fördelningsunderlaget får ökas med den särskilda posten så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten, om fördelningsunderlaget fortsatt är negativt. Periodiseringsfond Vid beräkning av resultat av näringsverksamhet får avdrag göras för belopp som avsatts till periodiseringsfond. Avsättningen för ett beskattningsår bildar en särskild fond. För fysisk person och dödsbo får avdrag för avsättning till periodiseringsfond uppgå till högst 30 % av positivt resultat före avsättningen. Avsättningen ska återföras till beskattning senast sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår avdraget hänför sig till. Detta innebär att belopp som avsatts till periodiseringsfond i 2007 års deklaration ska återföras till beskattning i 2013 års deklaration. Expansionsfond Avdrag får göras för belopp som sätts av till expansionsfond. Avdrag medges med ett belopp som motsvarar ökningen av expansionsfonden. Minskning av expansionsfonden tas upp som inkomst i näringsverksamheten. En särskild expansionsfondsskatt på 26,3 % utgår på ökningen av det avsatta beloppet. Då expansionsfonden minskar återbetalas den skatt som motsvarar minskningen. Expansionsfonden får ökas med högst ett belopp som motsvarar inkomsten före avsättningen. Expansionsfonden får tas upp till högst 135,69 % av ett på visst sätt beräknat kapitalunderlag. Detta beräknas med hänsyn till kapitalförhållandena vid utgången av beskattningsåret enligt i huvudsak de grunder som anges för beräkning av räntefördelningsunderlag. Det erhållna värdet minskas med tillskott under beskattningsåret, som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten. 17

Räntefördelning, periodiseringsfond och expanssionsfond Fysisk person som genom arv, testamente, gåva eller bodelning övertar hela eller delar av en näringsverksamhet får i motsvarande utsträckning överta överlåtarens periodiseringsfonder, expansionsfond samt sparad räntefördelning. Vidare får sparat räntefördelningsbelopp användas vid återföring av periodiseringsfonder och expansionsfonder när den enskilda näringsverksamheten upphör. Pensionssparavdrag Avdragsgrundande inkomst -12 000 12 001-1 257 142 1 257 143 - Resultatreglering 18 Förutom inkomstpension, tilläggspension och premiepension som erhålls genom inbetalning av egenavgifter kan ytterligare avdrag göras för inbetalning till egen pensionsförsäkring och till inbetalning på eget pensionssparkonto. Underlaget för avdragen avseende aktiv näringsverksamhet utgörs av överskottet av den aktiva näringsverksamheten före pensionssparavdraget och avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnaderna som avser pensionssparavdrag samt före avsättning till egenavgifter. Avdragsutrymmet för inkomst av aktiv näringsverksamhet framgår av föjande tabell. Avdragsutrymme Hela inkomsten 12 000 kr ökat med 35 % av inkomsten 452 000 kr Inbetalning på pensionsförsäkring/pensionsparkonto är avdragsgill i näringsverksamheten. På försäkringsavgiften och inbetalningen på pensionssparkontot utgår för enskild näringsverksamhet en särskild löneskatt på 24,26 %. Denna är avdragsgill i näringsverksamheten. Av tablån på nästa sida framgår i vilken ordning de olika möjligheterna till resultatreglering justerar resultatet, positivt eller negativt. Belopp vid återföring av framtida återväxtåtgärder avser föregående års avsättning. Ny avsättning kan ske såvida inte alla planerade återväxtåtgärder utförts. Vid utvinning av naturtillgångar kan avdrag erhållas för substansminskning.