FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB NOVEMBER -12-30 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank
Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) FM5001tab1.xls 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 Utlåning fördelad på långivande sektor Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 stockuppgifter 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet M0 och M3 4.28 Värdepappersspecifikation banker 2.6 Noter till del 2 penningmängden 4.29 Individuellt pensionssparande 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar 3.1 Diagram balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.2 Metod räntestatistik 3.4 Bankers balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.13 MFIs balansräkning tidsserier 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.4 Penningmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 4.2 Metod vissa BR poster Del 7 MFIs utländska fordringar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.1 Diagram över utländska tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utländska tillgångar och skulder 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.9 Bostadsinstituts utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utländska fordringar och skulder
Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Jan-Olof Elldin 08-5069 4169 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-5069 4098 fornamn.efternamn@scb.se Johannes Holmberg 08-5069 4511 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-5069 4240 epost: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligationsoch penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.
Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.
Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) I referenssektorn MFI har inte Monetära värdepappers-fonder (216) (s.k. penningmarknadsfonder) räknats in, dessa ingår egentligen i sektorn MFI. Detsamma gäller även för Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI men ej ingår i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag (22+23+24+25) Icke-monetära värdepappersfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära värdepappersfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000
Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2003:2. Vid ingången av 2006 fanns det 233 företag som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december 2001. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma 2 INSEKT 2000
1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 80% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 10% 1999- Nov 2000- Nov 2001- Nov 2002- Nov 2003- Nov 2004- Nov 2005- Nov 2006- Nov 2007- Nov - Nov 0% 1999- Nov 2000- Nov 2001- Nov 2002- Nov 2003- Nov 2004- Nov 2005- Nov 2006- Nov 2007- Nov - Nov 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFIs tillgångar, -11-30, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 7 515 888 4 862 034 995 710 383 101 867 490 407 554 Bostadsinstitut 2 070 496 1 937 115 35 149 9 711 51 306 37 215 Finansbolag 267 550 151 047 197 4 475 18 111 813 MFI 541 614 265 247 225 605 1 009 37 520 12 232 MFI totalt 10 395 548 7 215 444 1 256 660 398 296 956 333 568 814
1.2 MFIs skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 80% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 10% 1999- Nov 2000- Nov 2001- Nov 2002- Nov 2003- Nov 2004- Nov 2005- Nov 2006- Nov 2007- Nov - Nov 0% 1999- Nov 2000- Nov 2001- Nov 2002- Nov 2003- Nov 2004- Nov 2005- Nov 2006- Nov 2007- Nov - Nov 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFIs skulder, -11-30, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 7 515 888 4 427 217 1 459 512 772 960 553 805 302 395 Bostadsinstitut 2 070 496 544 572 1 386 752 11 239 52 514 75 418 Finansbolag 267 550 193 934 6 187 122 15 911 51 395 MFI 541 614 34 944 472 342 14 923 9 527 9 878 MFI totalt 10 395 548 5 200 668 3 324 793 799 244 631 756 439 086
1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20,0% 20,0% 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Mar Jun 2004 Sep Mar Jun 2005 Sep Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sep Mar Jun Sep Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Mar Jun 2004 Sep Mar Jun 2005 Sep Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sep Mar Jun Sep Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -11-30, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 2 112 633 715 685 1 233 525 1 809 930 Bostadsinstitut 1 753 511 1 316 873 401 348 3 480 Finansbolag 116 021 50 692 64 558 5 938 MFI 149 704 33 341 70 898 2 736 MFI totalt 4 131 869 2 116 591 1 770 328 1 822 083
1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % 8 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % 8 % 8 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 D J D J D J D J D J D J D J D Sep 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sep Mar Jun 0 Sep 0 D J D J D J D J D J D J D J D Sep 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sep Mar Jun Sep 0 Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag nov-07 4,88 4,92 4,89 2,79 2,49 3,12 okt-08 5,44 5,51 5,44 3,02 2,80 3,26 nov-08 5,33 5,39 5,31 2,97 2,73 3,23
1.5 Penningmängd % 25 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 20 15 10 M1 M3 0 5 0-5 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % nov-07 1 362 599 8,4 1 586 377 10,9 2 064 322 20,8 okt-08 1 390 104 1,9 1 734 845 9,5 2 151 067 5,5 nov-08 1 404 763 3,1 1 762 897 11,1 2 163 302 4,8
1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 1 000 000 Mkr 1.6.1 Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut nov-07 186 244 100 553 724 774 807 332 okt-08 183 985 100 985 725 056 948 776 nov-08 172 849 103 437 732 726 933 080
2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % 25 Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 20 15 10 5 0-5 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 M1 M2 M3 0
2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, M0 bestående av utelöpande sedlar och mynt och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - M0, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. M0 M0 består teoretiskt av svensk allmänhets innehav av sedlar och mynt utgivna av Riksbanken, och är det mest likvida måttet. I praktiken beräknas M0 genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en något för stor M0, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. M1 M1 är lika med M0 + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton.
M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, ickemonetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor
Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, instrument Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Instrument Gamla Nya Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Sedlar och mynt M0 M0 Emittent sektor MFI, dvs. Dagslån M3 M1 Riksbanken, Riksbanken och Transaktionskonton M3 M1 Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt Inlåning med överrenskommen löptid upp till 2 år M3 M2 Bostadsinstitut, av RGK utgivna statsskuldväxlar Inlåning med överrenskommen löptid över 2 år M3 Andra monetära kreditmarknadsföretag, Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader M3 M2 Monetära värdepappersfonder, Inlåning med uppsägningstid över 3 månader M3 Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Repor M3 M3 monetära finansinstitut (finns inga idag) samt Penningmarknadsfondandelar och penningmarknadsinstrument M3 RGKs skulder av monetär karaktär Certifikat M3 M3 värdepapper med löptid upp till 2 år M3 Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av Allemansspar M3+ av svenska instituts filialer i utlandet. svenska emittenters filialer i utlandet Statsskuldväxlar M3+ Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersfonder, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära värdepappersfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära värdepappersfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut
2.3 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa M0 varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 107 645 11 846 95 799 1 319 585 1 252 281 67 304 98 369 457 302 26 533 698 789 38 592 1 415 383 Feb 107 404 11 241 96 163 1 306 545 1 241 061 65 484 98 998 440 442 34 268 694 199 38 638 1 402 708 Mar 107 530 10 093 97 437 1 310 844 1 238 941 71 904 112 960 443 450 26 167 690 907 37 360 1 408 282 Apr 106 164 10 876 95 288 1 302 215 1 230 491 71 724 88 518 445 876 28 837 698 031 40 953 1 397 504 Maj 106 493 10 867 95 626 1 301 089 1 231 926 69 163 96 782 432 744 31 134 700 316 40 113 1 396 715 Jun 107 716 10 221 97 495 1 312 495 1 235 869 76 626 91 553 444 029 26 993 710 818 39 103 1 409 991 Jul 108 644 11 920 96 724 1 297 597 1 220 588 77 009 85 483 441 330 25 749 703 828 41 208 1 394 322 Aug 107 056 11 425 95 631 1 296 016 1 228 169 67 847 89 834 412 267 36 321 716 671 40 923 1 391 647 Sep 105 867 10 093 95 774 1 313 691 1 233 851 79 839 100 657 439 529 27 849 708 111 37 545 1 409 465 Okt 108 160 10 629 97 531 1 292 573 1 210 858 81 715 99 385 434 238 30 873 689 771 38 307 1 390 104 Nov 107 997 10 617 97 380 1 307 383 1 223 224 84 159 108 257 428 561 34 902 698 313 37 349 1 404 763 2.3 Fortsättn. penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 233 802 224 269 9 533 19 132 52 632 9 909 148 453 3 675 1 649 185 69 905 74 016 311 108 2 104 214 Feb 234 117 226 163 7 954 21 332 53 283 8 475 146 932 4 094 1 636 825 78 359 74 016 291 621 2 080 821 Mar 234 080 225 470 8 610 21 444 53 162 3 274 151 230 4 970 1 642 361 68 226 81 564 303 123 2 095 275 Apr 263 850 246 958 16 892 27 149 65 330 10 722 156 625 4 024 1 661 354 72 863 81 564 331 081 2 146 863 Maj 271 003 252 397 18 606 26 950 66 381 11 102 162 301 4 269 1 667 718 51 812 81 564 314 596 2 115 690 Jun 273 816 258 348 15 468 25 582 66 345 3 630 172 798 5 462 1 683 807 41 718 75 912 332 020 2 133 457 Jul 306 548 286 048 20 501 28 887 79 797 7 429 180 885 9 551 1 700 870 44 052 75 912 334 318 2 155 152 Aug 315 582 288 583 26 999 32 565 81 567 9 364 185 600 6 486 1 707 229 57 255 75 912 336 485 2 176 880 Sep 321 641 302 729 18 912 23 422 81 816 14 017 195 510 6 876 1 731 106 41 181 78 881 299 823 2 150 990 Okt 344 740 318 845 25 896 26 861 93 728 7 157 209 966 7 028 1 734 845 41 080 78 881 296 262 2 151 067 Nov 358 134 337 029 21 105 27 841 99 809 5 837 217 708 6 939 1 762 897 29 251 78 881 292 273 2 163 302 M3
2.4 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M0 M1 M2 M3 M0 M1 M2 M3 Jan 0,0 10,0 12,0 18,2-0,2 9,2 11,6 19,2 Feb 1,1 10,6 12,3 17,7 0,3 10,0 12,0 18,2 Mar 1,2 8,3 9,7 17,5 0,8 9,6 11,3 17,8 Apr -0,7 6,0 9,7 19,6 0,5 8,3 10,6 18,3 Maj -1,7 6,1 10,9 17,4-0,4 6,8 10,1 18,2 Jun -0,8 3,4 7,5 14,2-1,1 5,1 9,4 17,1 Jul -1,2 4,6 11,2 16,8-1,3 4,7 9,9 16,1 Aug -1,3 2,8 9,2 13,0-1,1 3,6 9,3 14,7 Sep -0,9 2,9 9,3 8,5-1,1 3,4 9,9 12,8 Okt 0,9 1,9 9,5 5,5-0,4 2,5 9,3 9,0 Nov 0,5 3,1 11,1 4,8 0,2 2,7 10,0 6,2
2.5 Gamla penningmängdsmåttet, M0 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Penning- Penningmängd Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd M0 Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jan 95 862 1 439 869 77 580 827 381 2 403 476 861 61 004 135 628 14 172 38 666 1 651 978 Feb 96 227 1 431 920 75 262 820 801 2 532 466 381 57 546 144 738 15 184 40 695 1 644 104 Mar 97 502 1 425 040 79 573 821 759 2 413 465 154 62 741 138 127 14 419 40 136 1 642 251 Apr 95 353 1 447 103 87 473 833 851 2 705 469 825 72 151 143 428 12 617 43 607 1 673 536 Maj 95 696 1 437 409 87 773 841 929 2 679 452 005 72 560 143 475 12 533 27 851 1 648 729 Jun 97 566 1 457 735 95 589 863 621 2 679 457 191 81 179 136 923 11 731 30 578 1 681 468 Jul 96 796 1 472 439 99 065 864 157 2 674 466 720 83 465 141 561 12 926 32 225 1 700 524 Aug 95 702 1 470 994 97 860 881 499 2 873 453 681 72 834 135 814 22 153 34 274 1 698 829 Sep 95 847 1 477 103 96 427 876 807 2 852 466 152 80 162 134 145 13 412 29 220 1 698 597 Okt 97 614 1 462 636 95 973 865 689 2 674 468 971 80 774 127 976 12 524 27 705 1 683 927 Nov 97 454 1 489 915 89 733 882 192 2 721 474 566 75 478 133 157 11 534 59 510 1 736 611
2.6 Noter till del 2 penningmängden ember 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning.
3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 7 000 000 7 000 000 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2004 2005 2006 2007 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2004 2005 2006 2007 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital
3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 20% 80% 15% 60% 10% 40% 5% 20% 0% 1999-Nov 2000-Nov 2001-Nov 2002-Nov 2003-Nov 2004-Nov 2005-Nov 2006-Nov 2007-Nov -Nov Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 0% -5% Mar Jun 2003 Sep Mar Jun 2004 Sep Mar Jun 2005 Sep Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Sep Mar Jun Sep
3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2003:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod
3.3 MFIs balansräkning -11-30 3.3.1 MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 68 192 799 148 7 215 444 5 086 741 2 128 703 Icke-MFI 16 937 647 256 5 225 823 3 967 517 1 258 306 Svenska icke-mfi -5 138 372 309 4 131 869 3 912 643 219 226 Icke-monetära finansiella företag -13 012-42 898 88 256 85 672 2 584 Icke-finansiella företag 28 155 227 914 1 770 328 1 558 216 212 112 Offentlig sektor -30 357 17 319 156 693 154 375 2 318 Hushåll inkl HIO 10 076 169 975 2 116 591 2 114 380 2 211 Utländska icke-mfi 22 074 274 947 1 093 954 54 874 1 039 080 EU-länder 17 530 170 494 561 656 30 021 531 635 utlandet 4 544 104 452 532 298 24 852 507 445 MFI 51 256 151 892 1 989 622 1 119 225 870 397 Svenska MFI -9 060 196 344 970 055 925 655 44 400 Banker -30 324 76 965 336 835 322 905 13 930 Bostadsinstitut 11 280 123 109 493 122 492 543 579 Andra monetära kreditmarknadsföretag 9 750-2 646 139 694 109 833 29 861 MFI 234-1 083 403 374 30 Utländska MFI 60 316-44 452 1 019 566 193 570 825 997 EU-länder 36 277-143 863 685 909 157 382 528 527 utlandet 24 039 99 411 333 657 36 187 297 470 Räntebärande värdepapper 60 525 170 449 1 256 660 691 018 565 642 Aktier och andelar -13 960-44 757 398 296 153 919 244 377 Derivatinstrument 56 281 663 447 956 333 543 440 412 894 tillgångar 64 229 46 793 568 814 411 298 157 516 SUMMA TILLGÅNGAR 235 268 1 635 080 10 395 548 6 886 416 3 509 132 Svenska kronor 127 176 870 336 6 886 416 Euro och EMU-valutor 83 892 295 117 1 534 052 EU-valutor 2 448-18 837 377 305 utländska valutor 21 752 488 465 1 597 776
3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 168 291 972 681 5 200 668 3 187 548 2 013 120 Icke-MFI -4 457 164 110 2 250 589 1 798 510 452 079 Svenska icke-mfi 1 052 180 967 1 822 083 1 707 265 114 819 Icke-monetära finansiella företag -386-9 774 162 707 129 079 33 628 Icke-finansiella företag 301 23 108 551 669 475 710 75 959 Offentlig sektor -14 525 77 369 162 918 160 830 2 088 Hushåll inkl HIO 15 663 90 264 944 789 941 646 3 144 Utländska icke-mfi -5 509-16 856 428 505 91 245 337 260 EU-länder 3 165 17 692 239 910 63 201 176 709 utlandet -8 674-34 548 188 596 28 045 160 551 MFI 172 747 808 571 2 950 079 1 389 038 1 561 041 Svenska MFI 46 310 507 517 1 276 386 1 034 570 241 816 Banker 55 015 504 341 1 101 448 871 546 229 902 Bostadsinstitut -5 492 354 141 294 140 975 318 Andra monetära kreditmarknadsföretag -4 671 4 596 26 122 14 704 11 418 MFI 1 458-1 773 7 522 7 345 177 Utländska MFI 126 437 301 053 1 673 693 354 468 1 319 225 EU-länder 68 079 154 474 1 037 873 262 415 775 458 utlandet 58 358 146 580 635 820 92 053 543 767 Emitterade värdepapper -37 628 312 764 3 324 793 1 511 533 1 813 260 Certifikat -28 558-71 733 683 260 141 986 541 274 Obligationer -5 512 357 180 2 337 692 1 316 604 1 021 087 Förlagslån 4 305 40 473 250 792 48 424 202 367 emitterade värdepapper -7 863-13 157 53 051 4 519 48 532 Derivatinstrument 77 896 498 399 799 244 471 979 327 265 skulder 20 770-159 279 631 756 471 033 160 723 Eget kapital 5 939 10 516 439 086 317 264 121 822 SUMMA SKULDER 235 268 1 635 080 10 395 548 5 959 357 4 436 191 Svenska kronor 171 494 832 709 5 959 357 Euro och EMU-valutor 76 829 436 685 1 764 418 EU-valutor 23 945-29 621 376 385 utländska valutor -37 001 395 307 2 295 388
3.4 Bankers balansräkning -11-30 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 64 607 543 561 4 862 034 2 921 321 1 940 713 Icke-MFI -285 413 393 3 069 466 1 950 999 1 118 467 Svenska icke-mfi -20 471 215 772 2 112 633 1 899 400 213 233 Icke-monetära finansiella företag -13 114-43 245 87 234 84 772 2 462 Icke-finansiella företag 7 732 185 462 1 233 525 1 026 764 206 761 Offentlig sektor -18 235 54 76 190 74 372 1 817 Hushåll inkl HIO 3 145 73 501 715 685 713 491 2 194 Utländska icke-mfi 20 187 197 621 956 833 51 599 905 234 EU-länder 16 287 158 408 523 630 27 448 496 182 utlandet 3 900 39 213 433 203 24 150 409 052 MFI 64 892 130 168 1 792 568 970 323 822 246 Svenska MFI 8 348 196 410 811 523 777 859 33 664 Banker -19 048 36 050 210 545 205 323 5 221 Bostadsinstitut 17 219 134 296 471 664 471 084 579 Andra monetära kreditmarknadsföretag 9 943 27 207 128 990 101 157 27 834 MFI 234-1 144 325 295 30 Utländska MFI 56 544-66 242 981 045 192 463 788 582 EU-länder 37 305-155 295 662 397 156 276 506 121 utlandet 19 239 89 053 318 648 36 187 282 461 Räntebärande värdepapper 76 166 161 723 995 710 646 588 349 122 Aktier och andelar -14 216-46 433 383 101 140 605 242 496 Derivatinstrument 53 241 605 669 867 490 510 066 357 423 tillgångar 50 233 24 881 407 554 286 088 121 466 SUMMA TILLGÅNGAR 230 031 1 289 401 7 515 888 4 504 668 3 011 220 Svenska kronor 122 771 682 225 4 504 668 Euro och EMU-valutor 85 403 283 670 1 307 779 EU-valutor 669-28 341 355 671 utländska valutor 21 188 351 847 1 347 771
3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 123 646 765 686 4 427 217 2 564 943 1 862 274 Icke-MFI -18 780 143 891 2 190 944 1 775 238 415 706 Svenska icke-mfi 336 180 308 1 809 930 1 695 810 114 120 Icke-monetära finansiella företag -386-9 591 162 421 128 793 33 628 Icke-finansiella företag 299 25 931 550 044 474 566 75 478 Offentlig sektor -14 982 76 721 162 214 160 285 1 929 Hushåll inkl HIO 15 404 87 247 935 251 932 166 3 085 Utländska icke-mfi -19 116-36 417 381 014 79 428 301 586 EU-länder 3 165 13 785 219 331 51 777 167 555 utlandet -22 282-50 202 161 682 27 651 134 031 MFI 142 426 621 795 2 236 273 789 706 1 446 568 Svenska MFI 16 461 384 570 665 580 450 767 214 813 Banker 22 592 337 783 522 068 317 746 204 322 Bostadsinstitut -6 744 46 101 119 647 119 329 318 Andra monetära kreditmarknadsföretag -845 2 477 16 374 6 378 9 996 MFI 1 458-1 791 7 491 7 314 177 Utländska MFI 125 965 237 226 1 570 693 338 939 1 231 754 EU-länder 67 223 141 770 994 547 250 158 744 389 utlandet 58 742 95 456 576 145 88 780 487 365 Emitterade värdepapper 7 400 172 805 1 459 512 379 361 1 080 151 Certifikat 6 796 4 198 533 757 85 723 448 034 Obligationer 4 354 141 345 642 710 257 337 385 372 Förlagslån 4 113 40 415 230 004 31 791 198 213 emitterade värdepapper -7 863-13 153 53 041 4 510 48 532 Derivatinstrument 75 547 502 141 772 960 460 287 312 672 skulder 19 557-160 598 553 805 410 749 143 055 Eget kapital 3 882 9 367 302 395 181 716 120 679 SUMMA SKULDER 230 031 1 289 401 7 515 888 3 997 057 3 518 831 Svenska kronor 151 535 580 713 3 997 057 Euro och EMU-valutor 87 576 449 727 1 420 839 EU-valutor 32 581-31 329 328 889 utländska valutor -41 660 290 290 1 769 103
3.5 Bostadsinstitutens balansräkning -11-30 3.5.1 Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -16 560 213 856 1 937 115 In- och upplåning 36 597 188 541 544 572 Icke-MFI 2 612 217 428 1 801 380 Icke-MFI 13 866 18 550 28 253 Svenska icke-mfi 2 570 170 532 1 753 511 Svenska icke-mfi 258 2 883 3 480 Icke-monetära finansiella företag -1-168 112 Utländska icke-mfi 13 607 15 667 24 774 Icke-finansiella företag 11 753 17 761 401 348 MFI 22 732 169 991 516 319 Offentlig sektor -16 122 15 865 35 177 Svenska MFI 22 957 123 410 469 551 Hushåll inkl HIO 6 939 137 073 1 316 873 Utländska MFI -226 46 581 46 768 Utländska icke-mfi 42 46 897 47 870 EU-länder 0-187 0 EU-länder -4 37 608 utlandet -226 46 768 46 768 utlandet 46 46 860 47 262 Emitterade värdepapper -38 689 74 261 1 386 752 MFI -19 171-3 572 135 735 Certifikat -25 041-80 302 91 584 Svenska MFI -19 705-4 105 135 202 Obligationer -13 754 154 380 1 278 813 Utländska MFI 533 533 533 Förlagslån 106 182 16 356 EU-länder 0 0 0 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 533 533 533 Derivatinstrument 1 623-7 063 11 239 Räntebärande värdepapper 795 3 196 35 149 skulder 10 304 8 236 52 514 Aktier och andelar 250 2 154 9 711 Eget kapital 1 873 2 549 75 418 Derivatinstrument 9 298 32 701 51 306 SUMMA SKULDER 11 707 266 523 2 070 496 tillgångar 17 924 14 616 37 215 Svenska kronor 29 952 281 793 1 652 997 SUMMA TILLGÅNGAR 11 707 266 523 2 070 496 Utländsk valuta -18 245-15 270 417 499 Svenska kronor 7 168 203 477 1 975 240 Euro och EMU-valutor -8 566-4 180 282 101 Utländsk valuta 4 539 63 047 95 256 EU-valutor -9 737-2 494 13 045 Euro och EMU-valutor 5 971 8 652 36 227 utländska valutor 58-8 597 122 353 EU-valutor 1 797 4 252 4 412 utländska valutor -3 229 50 143 54 617 Ställning
3.6 Finansbolagens balansräkning -11-30 3.6.1 Finansbolagens tillgångar, mkr 3.6.2 Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -84 16 002 151 047 In- och upplåning 1 124 37 370 193 934 Icke-MFI 92 14 275 141 238 Icke-MFI 488 4 070 28 383 Svenska icke-mfi 393 5 570 116 021 Svenska icke-mfi 488-727 5 938 Icke-monetära finansiella företag 1 72 144 Utländska icke-mfi 0 4 798 22 446 Icke-finansiella företag 393 10 867 64 558 MFI 636 33 300 165 551 Offentlig sektor 10 144 626 Svenska MFI 528 19 312 119 744 Hushåll inkl HIO -10-5 513 50 692 Utländska MFI 108 13 988 45 807 Utländska icke-mfi -301 8 704 25 217 EU-länder 354 12 314 36 772 EU-länder -30 6 013 16 416 utlandet -246 1 674 9 035 utlandet -271 2 691 8 801 Emitterade värdepapper 0-12 798 6 187 MFI -176 1 727 9 809 Certifikat 0-4 631 5 534 Svenska MFI -153-1 132 4 401 Obligationer 0-7 933 0 Utländska MFI -22 2 859 5 408 Förlagslån 0-231 644 EU-länder -22 206 2 202 emitterade värdepapper 0-4 9 utlandet 0 2 653 3 206 Derivatinstrument -1-24 122 Räntebärande värdepapper 0 149 197 skulder -107-539 15 911 Aktier och andelar 6 59 4 475 Eget kapital 227 3 932 51 395 Derivatinstrument 1-14 18 SUMMA SKULDER 1 243 27 940 267 550 tillgångar 1 320 11 743 111 813 Svenska kronor 958 9 618 206 810 SUMMA TILLGÅNGAR 1 243 27 940 267 550 Utländsk valuta 285 18 322 60 741 Svenska kronor 786 7 024 206 058 Euro och EMU-valutor 311 3 030 21 585 Utländsk valuta 457 20 916 61 492 EU-valutor 23 6 292 15 043 Euro och EMU-valutor 175 6 870 22 953 utländska valutor -49 8 999 24 112 EU-valutor 22 4 959 13 432 utländska valutor 259 9 088 25 107 Ställning
3.7 MFIs balansräkning -11-30 3.7.1 MFIs tillgångar, mkr 3.7.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 20 229 25 729 265 247 In- och upplåning 6 923-18 916 34 944 Icke-MFI 14 518 2 160 213 738 Icke-MFI -30-2 401 3 008 Svenska icke-mfi 12 371-19 565 149 704 Svenska icke-mfi -30-1 497 2 736 Icke-monetära finansiella företag 102 442 766 Utländska icke-mfi 0-904 272 Icke-finansiella företag 8 276 13 823 70 898 MFI 6 954-16 515 31 936 Offentlig sektor 3 990 1 256 44 700 Svenska MFI 6 364-19 774 21 510 Hushåll inkl HIO 2-35 086 33 341 Utländska MFI 590 3 258 10 426 Utländska icke-mfi 2 147 21 725 64 034 EU-länder 502 576 6 554 EU-länder 1 277 6 037 21 003 utlandet 88 2 682 3 872 utlandet 870 15 688 43 031 Emitterade värdepapper -6 338 78 497 472 342 MFI 5 711 23 569 51 509 Certifikat -10 313 9 002 52 385 Svenska MFI 2 450 5 172 18 929 Obligationer 3 889 69 389 416 169 Utländska MFI 3 261 18 397 32 581 Förlagslån 86 106 3 787 EU-länder -1 006 11 226 21 311 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 4 267 7 171 11 269 Derivatinstrument 727 3 345 14 923 Räntebärande värdepapper -16 435 5 381 225 605 skulder -8 984-6 378 9 527 Aktier och andelar 0-537 1 009 Eget kapital -42-5 331 9 878 Derivatinstrument -6 258 25 090 37 520 SUMMA SKULDER -7 714 51 216 541 614 tillgångar -5 249-4 447 12 232 Svenska kronor -10 951-39 415 102 494 SUMMA TILLGÅNGAR -7 714 51 216 541 614 Utländsk valuta 3 238 90 632 439 120 Svenska kronor -3 550-22 390 200 450 Euro och EMU-valutor -2 491-11 892 39 893 Utländsk valuta -4 164 73 606 341 163 EU-valutor 1 078-2 090 19 408 Euro och EMU-valutor -7 658-4 074 167 093 utländska valutor 4 651 104 615 379 819 EU-valutor -40 293 3 789 utländska valutor 3 534 77 387 170 281 Ställning
3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers balansräkning, -11-30 3.8.1 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers tillgångar, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet Utlåning 4 162 150 754 409 564 671 135 214 Icke-MFI 2 511 545 554 242 432 044 125 877 Svenska icke-mfi 1 594 941 3 098 392 390 125 302 Icke-monetära finansiella företag 60 180 16 26 768 286 Icke-finansiella företag 951 424 2 071 236 622 45 479 Offentlig sektor 47 472 399 27 766 951 Hushåll inkl HIO 535 865 612 101 234 78 586 Utländska icke-mfi 916 604 551 144 39 654 575 EU-länder 502 305 285 151 20 990 336 utlandet 414 299 265 992 18 664 239 MFI 1 650 604 200 167 132 627 9 337 Svenska MFI 754 653 1 987 47 533 9 337 Banker 187 694 1 420 13 544 9 307 Bostadsinstitut 454 185 0 17 448 30 Andra monetära kreditmarknadsföretag 112 449 567 16 541 0 MFI 325 0 0 0 Utländska MFI 895 951 198 181 85 094 0 EU-länder 585 460 57 132 76 937 0 utlandet 310 491 141 049 8 157 0 Räntebärande värdepapper 846 920 72 090 138 133 10 657 Aktier och andelar 377 224 18 313 389 5 487 Derivatinstrument 686 617 149 283 180 492 381 tillgångar 309 361 188 967 94 583 3 609 SUMMA TILLGÅNGAR 6 382 272 1 183 062 978 269 155 347 Svenska kronor 3 523 219 58 936 826 960 154 489 Euro och EMU-valutor 1 217 079 227 131 90 182 518 EU-valutor 350 639 203 404 4 991 41 utländska valutor 1 291 336 540 949 56 136 299 Ej valutafördelad filialdifferens 152 642
3.8.2 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers skulder och eget kapital, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet In- och upplåning 3 618 253 564 333 680 445 128 519 Icke-MFI 1 922 939 251 547 146 560 121 444 Svenska icke-mfi 1 554 901 14 998 134 275 120 755 Icke-monetära finansiella företag 146 082 346 15 755 585 Icke-finansiella företag 483 431 14 213 46 741 19 871 Offentlig sektor 117 153 22 42 456 2 605 Hushåll inkl HIO 808 235 418 29 323 97 693 Utländska icke-mfi 368 038 236 548 12 286 690 EU-länder 210 070 119 750 8 921 341 utlandet 157 969 116 798 3 365 349 MFI 1 695 314 312 786 533 885 7 075 Svenska MFI 519 525 3 975 139 737 6 319 Banker 379 200 144 136 559 6 310 Bostadsinstitut 118 303 0 1 343 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 15 074 3 830 1 291 9 MFI 6 948 0 543 0 Utländska MFI 1 175 789 308 811 394 148 756 EU-länder 673 122 126 250 320 671 755 utlandet 502 667 182 561 73 477 1 Emitterade värdepapper 1 453 336 283 652 4 679 1 497 Certifikat 529 518 280 347 4 239 0 Obligationer 641 835 1 703 370 504 Förlagslån 229 551 1 603 0 453 emitterade värdepapper 52 432 0 70 539 Derivatinstrument 606 480 144 875 166 431 48 skulder 426 847 179 135 123 739 3 218 Eget kapital 277 355 11 067 2 975 22 065 SUMMA SKULDER 6 382 272 1 183 062 978 269 155 347 Svenska kronor 3 242 112 67 787 600 425 154 520 Euro och EMU-valutor 1 277 151 202 900 143 196 492 EU-valutor 323 746 171 665 5 111 32 utländska valutor 1 539 263 607 796 229 537 303 Ej valutafördelad filialdifferens 132 913